De fenomenologiska intervjuer som genomfördes fungerade bra då jag fick ta del av infor- manternas upplevelser av gestaltning som fenomen och därmed kunde besvara syftet och forskningsfrågorna. Frågornas ordning i Intervjuguiden (Bilaga 3) var den samma för alla in- formanterna vilket å ena sidan kan ha inneburit att intervjuerna kan ha upplevts mer formella å andra sidan innebar detta att informanterna hade samma förutsättningar att besvara inter- vjufrågorna (Hartman, 2004, s. 232).
Intervjuerna i studien genomfördes via online-plattformen Zoom. En nackdel med att inter- vjua via en onlineplattform kan vara att intervjuerna upplevs formella (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015, s. 44). I denna studie upplevde jag två av intervjuerna mer formella än den tred- je, i detta kan onlineplattformen ha varit en viktig faktor. Anledningen till att den tredje inter- vjun kändes mer informell kan även bero på att jag känner informanten ifråga, därav minska- de onlineplattformens negativa effekter. Att jag kände en av informanterna kan dock ha på- verkat studien negativt då det var svårare att förhålla mig opartisk och därmed bibehålla fors- karrollen vid intervju med informanten. Dock kan det även ha funnits positiva aspekter i form av att intervjun kändes mer informell, då det kan ha bidragit till att informanten kände sig mer avslappnad och kunde svara på frågorna på ett icke-förställt sätt.
Vidare forskning
I denna studie fick jag reda på mer om teaterpedagogers upplevelser av gestaltning men det hade varit intressant om studier utförs med observation som metod i syfte att se hur teaterpe- dagoger arbetar med gestaltning i praktiken. I denna studie framgick bland annat att rollen är en stor del av gestaltning som fenomen på musikalartistutbildningar. Det hade varit intressant om ytterligare studier kunnat utföras för att gå till botten med varför rollen utgör en viktig del av fenomenets essens i musikalkontext till skillnad från musik, bildkonst och dans, och hur detta kan påverka pedagogers syn på gestaltning som fenomen. Finns det komponenter av fe- nomenet gestaltning som sträcker sig över alla discipliner där ordet gestaltning förekommer?
REFERENSER
Ahlstrand, P. (2014). Att kunna lyssna med kroppen: En studie av gestaltande förmåga inom gymnasieskolans estetiska program, inriktning teater. (Doktorsavhandling, Stockholms uni- versitet, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap). Hämtad 2020-03-30 från http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:735064/FULLTEXT01.pdf
Bevan, M. T. (2014). A method of phenomenological interviewing. In: Qualitative Health Re- search, 24(1), 136-144. Hämtad 2020-04-02 från doi:10.1177/1049732313519710
Bryman, A. (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. (3.uppl). Stockholm: Liber.
Dahlén, L. (2012). Jag går från läsning till gestaltning: Beskrivningar ur en monologpraktik (Doktorsavhandling, Högskolan för scen och musik, Konstnärliga fakulteten). Hämtad 2020-04-16 från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/28268/1/gupea_2077_28268_1.pdf
Ekström, S. (2015) ”Från hjärta till hjärta, skulle jag vilja säga”: En studie om sånglärares syn på, och arbete med, gestaltning. (Examensarbete, Örebro Universitet, Musikhögskolan). Hämtad 2020-03-30 från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:789057/
FULLTEXT01.pdf
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. utök. uppl., s. 34-54). Stockholm: Liber.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori (2. rev. och utök. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Johansson, M. (2012). Skådespelarens praktiska kunskap (Doktorsavhandling, Stockholms dramatiska högskola, Institutionen för skådespeleri).
Josephson, A. (2014). Kunskap genom gestaltning och reflektion: om forumteater och forum- spel som kunskapande handling. I A Burman (Red.), Konst och lärande: Essäer om estetiska lärprocesser (s. 311-332). Stockholm: Elanders.
Malby, M. (2014). En rhizomatisk resa mot en satt punkt?: om den utforskande processen i en konstnärlig teaterproduktion. I A Burman (Red.), Konst och lärande: Essäer om estetiska lär- processer (s. 333-354). Stockholm: Elanders.
Moore, T., & Bergman, A. (2016). Acting the song: Performance skills for the musical theatre (2.uppl.). New York: Allworth Press.
Nationalencyklopedin (u.å.a) Interpretation. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-04-02 från https://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/interpretation
Nationalencyklopedin (u.å.b) Gestaltning. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-04-02 från https://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/gestaltning
Nationalencyklopedin (u.å.c) Skådespelare. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-04-30 från https://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/sk%C3%A5despelare
Nationalencyklopedin (u.å.d) Scenframställning. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-04-30 från https://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/
scenframst%C3%A4llning
Nationalencyklopedin (u.å.e) Skådespelarkonst. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-04-30 från https://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sk%C3%A5de- spelarkonst
Olby, P. (2017). Sången ädla känslor föder?: Sånggestaltning; möte mellan musikalisk och scenisk gestaltning på lika villkor. Stockholm: Stockholms konstnärliga högskola. Hämtad 2020-04-16 från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1115232/FULLTEXT02.pdf
Skolverket (u.å.a) Gymnasieskolans ämne och kurser översatta till engelska. I Skolverket. Hämtad 2020-04-08 från https://www.skolverket.se/download/
18.4fc05a3f164131a74184e56/1538393267101/Names%20of%20courses%20and%20sub- jects,%20Upper%20secondary%20school_2018.pdf
Skolverket (u.å.b) Ämne- Teater. I Skolverket. Hämtad 2020-04-08 från https://www.skolver- ket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymna- sieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3Fsubject- Code%3DTEA%26lang%3D%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3
Sundberg, L. (2006). Teaterspråk: En teaterpraktika; Ord och begrepp i det praktiska arbetet. Stockholm: Carlsson.
Szklarski, A. (2019). Fenomenologi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (3. uppl., s. 148-162). Stockholm: Liber.
Vestin, M. (2006). Regi: Kreativitet och arbetsledarskap. Stockholm: Carlsson.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrå- det. Hämtad 2020-03-30 från https://www.vr.se/download/
BILAGA 1
Informationsbrev
Ämne: Information gällande studie av gestaltning som fenomen
Du tillfrågas härmed att delta i en intervjustudie som kommer att handla om gestaltning. Stu- dien är en del av min utbildning på Teaterpedagogprogrammet, Örebro Universitet. Syftet är att undersöka gestaltning som fenomen samt hur gestaltning upplevs av teaterpedagoger.
Intervjuerna kommer att ske på distans och beräknas ta cirka 1 timme. Jag kommer att spela in intervjuerna och sedan förstöra dessa filer efter att studien har slutförts.
Du har rätt att, även om du först ger ditt samtycke till att delta, avbryta din medverkan närsomhelst. Som deltagare kommer ditt namn, kön samt det lärosäte du arbetar på att finge- ras. Ovannämnda personuppgifter kommer förvaras på min privata dator i ett lösenordskyddat dokument så att obehöriga ej har tillgång till uppgifterna.
Ett samtycke gäller endast för denna studie, vilket innebär att materialet som samlats in endast kommer behandlas i denna studie och inte användas för andra ändamål.
Hoppas att du vill delta!
Tacksam för svar. Med vänlig hälsning, Nathalie Kohlström
Örebro, 2020-04-02
Student: Nathalie Kohlström Handledare: Nadia Moberg