Den progressiva diskursen
6.2 Avslutande reflektion
Med hjälp av diskursanalys har jag visat hur samma begrepp kan framställas både positivt och negativt, beroende på hur det beskrivs av respektive diskurs, samt hur olika diskurser om språkundervisning i vissa fall tenderar att framställa sig som den ”rätta” undervisningsmetoden. De motsättningar och spänningar som finns naturligt mellan diskurser som omfattar helt olika sätt att se på språk och språkundervisning förstärks dessutom ofta av olika krafter i samhället, till exempel politiker, läromedelsproducenter och forskare från olika teoretiska läger, menar Ivanič (2004), men vi lärare har den ”intellektuella friheten” att vara medvetna om på vilka sätt dessa krafter kan privilegiera vissa diskurser på bekostnad av andra (2004:241). Det är just vikten av denna medvetenhet som Ivanič vill belysa med sina diskurser om språkundervisning, snarare än att framhålla något synsätt som bättre eller mer rätt än något annat. Ivanic förespråkar istället en holistisk och allsidig språkundervisning som rör sig fram och tillbaka mellan de fyra språkliga skikten: texten, deltagarnas kognitiva processer, språkhändelsen och den sociokulturella och politiska kontexten (2004:242).
Liberg (2009) är inne på samma spår, då hon menar att språkundervisning bör vila på ”ett brett perspektiv och en relevant balans mellan olika sätt att förhålla sig” (Liberg 2009:19). Tornberg (2015) talar om grammatik som process och grammatik som produkt, där den processinriktade grammatiken kan sägas fokusera på funktion medan den produktinriktade grammatiken handlar mer om formaspekter. Tornberg påtalar precis som Liberg (2009) att det inte finns någon egentlig rangordning mellan dessa delar av grammatiken, utan att båda utvecklar språkförmågan och därmed fyller sin funktion i undervisningen. För språk som tyska och franska, vilka Tornberg benämner som ”formrika språk” menar Tornberg att det kan vara relevant att lägga stort fokus på den mer form- fokuserade, produktinriktade grammatiken medan en större tygnd på grammatik som process faller sig naturligt för språk som till exempel engelska (Tornberg 2015:142).
Tornbergs och Libergs perspektiv på grammatik kastar ett nytt ljus på den, enligt Liberg (2009:20) stundtals mycket hårda diskussion, som förs i Sverige om funktionalisering gentemot formalisering i språkundervisningen. Det måste inte nödvändigtvis vara antingen eller, utan både funktion och form kan integreras i undervisningen och, om det görs på ett genomtänkt sätt, gynna elevernas språkutveckling. Denna uppdelning av form och funktion är också något som förs fram av den
diskursen, så lönar det sig också att hålla fast vid idéen om det inte går att integrera form och funktion i undervisningen, då det gör att den funktionella grammatiken som undervisningsmetod framstår som mer ”rätt”.
Det är lätt att som lärare ryckas med av undervisningsmetoder som påstår sig vara metoden med stort ”M” och som också får mycket utrymme, till exempel inom media och pedagogisk litteratur. Ett exempel är den australiska genrepedagogiken, som har fått stor uppmärksamhet i många länder, och till viss del även i Sverige (Liberg 2009:11). Bakom genrepedagogiken finns ett slags rättvisetänk, att alla elever ska få samma möjligheter att lyckas i skolan. Det finns forskning som visar att barn från medelklassen ofta klarar skolan bättre än barn från mindre gynnsamma socioekonomiska miljöer, vilket förklaras av att skolan i många avseenden återspeglar medelklassens normer och värderingar samt reproducerar den kunskap som värderas högt av medelklassen (Kuyumcu 2013:610). Genom att undervisa detaljerat om akademiska genrer blir undervisningen tydligare och alla elever får möjligheter att lyckas menar anhängarna till genrepedagogiken. Det är ett budskap som på många sätt är tilltalande för lärare - en undervisningsmetod som gör det möjligt att hjälpa alla elever.
Kritiker till genrepedagogiken menar dock att det är naivt att tänka att de genrer som förespråkas är normfria (Freedman 1994:194). Viljan att tydliggöra vissa genrer innebär att det synsätt och de värderingar som följer med dem förespråkas till eleverna framför andra. Olika diskurser gällande språkundervisning har olika sätt att tolka samma begrepp och att se på omvärlden, vilket visas i min diskursanalys. Till exempel ses akademiskt skrivande som en självklarhet i många av artiklarna i min studie, begreppet ifrågasätts inte utan det tas för givet att undervisningen ska syfta till att lära eleverna detta. I Bougheys artikel däremot problematiseras akademiskt skrivande och även vad det innebär att inte ha de förmågor som detta begrepp för med sig. Att som lärare välja att arbeta på det ena eller det andra sättet, innebär också att man väljer att förmedla en viss språksyn till sina elever och i det långa perspektivet, även ett visst sätt att se på omvärlden.
Det finns också risker med att endast använda en metod i sin undervisning, menar Liberg, nämligen ”att läraren tappar sitt breda perspektiv och går in för mycket i modellen, samt att modellen börjar leva sitt eget liv och även blir starkt instrumentaliserad” (2009:21). För att återknyta till Ivanič, så tror jag det är viktigt att vi som lärare värnar om vår ”intellektuella frihet”, att vi kritiskt granskar det som olika diskurser vill säga oss, men också att vi är öppna för nya sätt att tänka.
Min litteraturstudie visar att den funktionella grammatiken kan användas på många olika sätt inom språkundervisning. Den skapar möjligheter till en grammatikundervisning som kombinerar både grammatisk analys och kommunikativa aktiviteter, vilket stämmer bra överens med den kommunikativa syn på grammatik som förespråkas i styrdokumenten samt de tendeser som råder inom nutida språkforskning. På ytan kan den funktionella grammatiken verka teknisk och svår att förstå, men om vi som lärare kan bortse från detta, genom att använda våra didaktiska kunskaper och vårt kritiska tänkande, så kan vi hitta delar i den som jag tror kan utveckla undervisningen inom moderna språk på ett konstruktivt sätt.
Möjligheterna till fortsatt forskning är många, med tanke på de få studier som gjorts om funktionell grammatik inom just främmandespråksundervisning. Det behövs fler studier som sträcker sig över en längre tidsperiod, med ett större antal elever och med olika åldersgrupper, för att kunna mäta de långsiktiga effekterna av funktionell grammatik i undervisning. Engelska som främmandespråk dominerar i de studier och i den forskningslitteratur som jag tagit del av, varför det också skulle vara mycket intressant att se mer forskning om andra språk.
Referenser
Abrahamsson, Niclas (2013). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Axelsson, Monica (2009). Språk och kunskapsutveckling går hand i hand. I: Axelsson, Monica (red), Många trådar in i ämnet – genrepedagogiskt arbete i Knutbyskolan.
Språkforskningsinstitutet, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad.
Barajas Eriksson, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.
Bartning, Inge & Schlyter, Susanne (2004). Stades et itineraires acquisitionnels des apprenants s uedophones en francais L2. I: Journal of French Language Studies, 14:281–299.
Bohlin, Ingemar (2010). Systematiska översikter, vetenskaplig kumulativitet och evidensbaserad pedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige 15 (2/3), 164-186.
Boughey, Chrissie (2008). Texts, practices and student learning: A view from the South. International Journal of Educational Research 47 (2008) 192–199
Burr, Vivien (2003). Social constructionism. Second edition. London: Routledge.
Byrnes, Heidi, Maxim, Hiram H. & Norris, John M. (2010). Realizing Advanced Foreign Language Writing Development in Collegiate Education: Curricular Design, Pedagogy, Assessment. The Modern Language Journal (2010), Vol. 94, Supplement, pp. i-vi, 1-235
Byrnes, Heidi (2009). Emergent L2 German writing ability in a curricular context: A longitudinal study of grammatical metaphor. Linguistics and Education 20 (2009) 50-66.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber AB.
Caffarel, Alice (2006). Learning advanced French through SFL: Learning SFL in French. I: Byrnes, Heidi (red.), Advanced Language Learning. The contribution of Halliday and Vygotsky. London: Continuum.
Davies, Philip (1999). What is Evidence-based Education? British Journal of Educational Studies, 47:2, 108-121.
Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2012). Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups.
Freedman, Aviva (1994). Do as I say. The relationship between teaching and learning new genres. I: Genre and the new rhetoric. Critical perspectives on literacy and education. London: Taylor & Francis.
Gatt, Iris Marie (2008). Significant Optimization of Spoken Interaction in the Foreign Language Classroom: Exploring an SFL-driven Curriculum - Three TESOL Research Projects in Florence. I: Systemic Functional Linguistics in Use, OWPLC 29, 2008.
Gibbons, Pauline (2010). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Halliday, M.A.K. (1994). An introduction to functional grammar. London: Edward Arnold. Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin (2006). Grammatik med betydelse: en introduktion till
funktionell grammatik. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Ivanič, Roz (2004). Discourses of Writing and Learning to Write. Language and Education, Vol.18, No.3, 2004, 220-244.
Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa (2015). Låt språket bära : genrepedagogik i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Johansson, Britt, (2009). Den australiska genrepedagogiken – en kort sammanfattning. I: Axelsson, Monica (red), Många trådar in i ämnet – genrepedagogiskt arbete i Knutbyskolan.
Språkforskningsinstitutet, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad.
Klingelhofer, Rachel Rennie & Schleppegrell, Mary (2016). Functional grammar analysis in support of dialogic instruction with text: scaffolding purposeful, cumulative dialogue with English learners. Research Papers in education, 2016 Vol. 31, no. 1, 70–88.
Knapp, Peter (1998). You say you want a revolution. English in Australia, 1998, vol. 121, March, 53-62.
Kuyumcu, Eija (2013). Genrepedagogik som verktyg i språk- och kunskapsutvecklande
undervisning och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Kuyumcu, Eija (2011). Utvärdering av Knutbyprojektet. Genrebaserad undervisning i en F-6 skola. Språkforskningsinstitutet,Utbildningsförvaltningen Stockholms stad 2011.
Liberg, Caroline (2009). Genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7-8 november 2008.
Minten Eva & Lindvert Jessica, (2011). Promemoria om evidens på utvecklingsområdet. Hämtad 2016-11-22 från
http://www.itis.gov.se/polopoly_fs/1.186367!/EvidensPM.Skolverket.pdf
Mulvad, Ruth (2005). Classroom application of SFL – tense and time. I: Semiotics from the North. Nordic approaches to systemic functional linguistics. Oslo: Novus Press
Polias, John (2006). Assessing learning: a language-based approach. I: Olofsson, Mikael (red),
Symposium 2006. Bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS förlag.
Skolinspektionen (2010). Moderna språk. Kvalitetsgranskning. Rapport 2010:6.
www.skolinspektionen.se
Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i moderna språk.
www.skolverket.se
Skolverket (2010). Skollag (2010-800). www.skolverket.se
Svenska Akademiens ordlista (SAOL 13). www.svenskaakademien.se
Tornberg, Ulrika (2015). Språkdidaktik. Malmö: Gleerups
Troyan, Francis J. (2014). Leveraging Genre Theory: A Genre‐Based Interactive Model for the Era of the Common Core State Standards. Foreign Language Annals, Vol.47, Iss.1, 5–24.
Troyan, Francis J. (2013). Investigating a genre-based approach to writing in an elementary spanish program (Doktorsavhandling). University of Pittsburgh.
Winther Jörgensen, Marianne, Phillips, Louise, & Torhell, Sven-Eric (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Yasuda, Sachiko (2011). Genre-based tasks in foreign language writing: Developing writers’ genre awareness, linguistic knowledge, and writing. Journal of Second Language Writing 20 (2011) 111–133
Bilaga
Artikel 1
Publikation: Gatt, Iris Marie (2008). Significant Optimization of Spoken Interaction in the Foreign
Language Classroom: Exploring an SFL-driven Curriculum - Three TESOL Research Projects in Florence.
Typ av publikation: Vetenskaplig artikel, hittad via LLBA Språk: Engelska som främmandespråk
Land: Italien
Informanter: Studie 1: 7 vuxna studenter i 30-årsåldern. Alla Italienare. Heterogen grupp på olika
språkliga nivåer: “lower- intermediate to upper-intermediate levels”.Studien skedde under en 25- timmars språkkurs. Studie 2: gymnasieklass med 15 elever, alla tjejer, 16 år. Statlig gymnasieskola i Italien med språkinriktning. Studien skedde under 35 lektioner
Syfte: Arbeta med muntlig produktion på engelska genom att analysera “autentiska” dialoger (från
filmer) med utgångspunkt från “tenor” begreppet i den funktionella grammatiken. Syftet med studien var främst att öka den muntliga integrationen i klassrummet, att se hur de båda grupperna reagerade på detta arbetssätt, om det verkligen är görbart att implementera i undervisningen.
Metod:Kvalitativ. Observationer (videoinspelningar från lektioner), intervjuer med studenter och
lärare, enkäter till studenter, test före och efter studien.
Resultat: Bäst resultat i gruppen med vuxna elever. De var överlag positiva till att arbeta med
funktionell grammatik, visade på hög motivation och upplevde själva att det var utvecklande. Blandade resultat i gymnasieklassen, de upplevde att det var motiverande texter (från film) men att själva analysen blev för komplicerad grammatiskt.
Studiekvalitet: Låg.Studiens syfte och upplägg beskrivs tydligt. Resultat/diskussion är dock spretig
och kunde vara tydligare och mer nyanserad, speciellt när det gäller studie 1. Det framkommer inte heller tydligt på vilka sätt den funktionella grammatiken bidrog till elevernas resultat. En mer omfattande och längre studie hade behövts för att se de långsiktiga effekterna.
Artikel 2
Publikation: Yasuda, Sachiko, 2011. Genre-based tasks in foreign language writing: Developing
writers’ genre awareness, linguistic knowledge, and writing.
Typ av publikation: Vetenskaplig artikel. Hittad via manuell sökning (litteraturlista, Troyans
artikel).
Språk: Engelska som främmandespråk. Land: Japan
Informanter: 2 klasser med totalt 70 studenter på Universitet i Japan. “lower-intermediate” level.
Alla hade studerat engelska i minst 7 år tidigare, dock mycket liten erfarenhet av eget skrivande. Studien skedde under en 15 veckors kurs, 1,5 timme/vecka.
Syfte: Förbättra skriftlig produktion inom genren: e-post, på engelska. Syftet med studien var att se
om och hur elevernas genre-medvetenhet, lingvistiska kunskaper och skrivkompetens utvecklades med denna typ av undervisning. Olika typer av e-postmeddelanden analyserades enligt den
ideationella, textuella och interpersonella nivån inom funktionell grammatik. Eleverna fick sedan skriva egna e-postmeddelanden i olika sammanhang (formellt, informellt, ec.).
Metod: Kvalitativ. Intervjuer och enkäter till elever, test före och efter studien. Testerna
analyserades både kvantitativt och kvalitativt.
Resultat: Före/efter tester visade förbättring gällande textstruktur, sammanhang, flyt, grammatik.
Ingen signifikant förbättring gällande vokabulär. En stor del av eleverna ansåg att kursen var givande och att de utvecklats som skribenter inom denna genre.
Studiekvalitet: Medelhög.Tydligt teoretiskt perspektiv. Nyanserad och omfattande
analys/diskussion med tydlig förankring i den insamlade datan. Bra pragmatisk förankring, resultatens användning för undervisning beskrivs tydligt. Dock har studien gjorts utan
kontrollgrupp, vilket gör att det inte går att säga med säkerhet att elevernas resultat berodde på undervisningen. Dessutom utfördes studien endast under kort tid, 15 veckor. En längre studie hade behövts för att se de långsiktiga effekterna.
Artikel 3
Publikation: Troyan, Francis J. 2014. Leveraging Genre Theory: A Genre‐Based Interactive Model for the Era of the Common Core State Standards.
Typ av publikation: Vetenskaplig artikel, hittad via ERIC
Språk: Spanska som främmandespråk Land: USA
Informanter: 15 “fourthgrade” highschool studerande. Nivå: “novice-low to novice-high”. Studien
skedde under ett kursmoment som varade 22 dagar.
Syfte: Förbättra skriftlig produktion inom genren: touristic landmark descriptions på spanska
genom funktionell grammatik/genrepedagogik. Autentiska modelltexter (turistinfo) används som utgångspunkt för att utveckla elevernas eget skrivande.
Metod: Kvalitativ. Anteckningar från klassrums-observationer, intervjuer och enkäter till elever och
lärare, test före och efter studien. Testerna analyserades både kvantitativt och kvalitativt.
Resultat: Före/efter test visade att eleverna överlag förbättrat sin skriftliga förmåga inom just denna
genre, bland annat när det gäller textstruktur, att skriva längre och fylligare texter, att använda sambandsord. En del av eleverna förstod inte det övergripande målet med momentet, nämligen att det handlade om att förstå en specifik genre (säljande, beskrivande text för turister) och hade inte heller tagit till sig begreppen från den funktionella grammatiken.
Studiekvalitet: Hög. Tydligt teoretiskt perspektiv. Nyanserad och omfattande analys/diskussion
med tydlig förankring i den insamlade datan. Även svårigheter som uppkom beskrivs nyanserat. Bra pragmatisk förankring, resultatens användning för undervisning beskrivs tydligt. En mer omfattande och längre studie, med andra genrer, hade behövts för att se de långsiktiga effekterna.
Artikel 4
Publikation: Klingelhofer, Rachel Rennie & Schleppegrell, Mary, 2016. Functional grammar
analysis in support of dialogic instruction with text: scaffolding purposeful, cumulative dialogue with English learners.
Typ av publikation: Vetenskaplig artikel, hittad via ERIC. Språk: Engelska som andraspråk
Land: USA
Informanter: 14 elever, 9-10 år gamla, på Public elementary school i USA. Studien skedde under
10 veckor, men artikeln handlar om ett specifikt kursmoment som sträckte sig över 5 lektioner.
Syfte: Dialogic teaching, där funktionell grammatik användes som metaspråk. Eleverna fick
diskutera och analysera en karaktär i en bok som klassen läste och slutligen skriva en egen text om ämnet. Syftet var att ta reda på om detta arbetssätt ledde till språkutvecklande dialoger mellan eleverna och i så fall mer exakt vad i undervisningen som medförde detta.
Metod: Kvalitativ. Videoinspelningar från lektioner, material från klassrummet, elevtexter.
Resultat: Eleverna utvecklades både muntligt och skriftligt, främst genom noggrann planering och
kontinuerlig stöttning av läraren. Andra viktiga orsaker till språkutveckling var att eleverna fick språkmallar för hur de kunde uttrycka sig i diskussionerna samt att så kallade “record sheets” sattes upp i klassrummet där eleverna skrev upp vad de kommit fram till i gruppdiskussionerna, vilka var till stort stöd för eleverna när de sedan skulle skriva självständigt.
Studiekvalitet: Medelhög. Tydligt teoretiskt perspektiv. Konkret syfte som besvaras tydligt i
analys/diskussion, dock något otydligt på vilket sätt som just den funktionella grammatiken bidrog till elevernas resultat. Här hade det kunnat vara bra med en kontrollgrupp. Bra pragmatisk
förankring, resultatens användning för undervisning beskrivs tydligt. En mer omfattande och längre studie hade behövts för att se de långsiktiga effekterna.
Artikel 5
Publikation: Caffarel, Alice, 2006. Learning advanced French through SFL: Learning SFL in
French.
Typ av publikation: Bokkapitel, via manuell sökning. Forskare hittad via litteraturlista,
genomgång av abstracts i LLBA.
Språk: Franska som främmandespråk Land: Australien
Informanter: Studerande i franska vid universitet i Sydney, på kursen: Introduction à la
linguistique: approche fonctionelle. Kursen, som pågår i 15 veckor, riktar sig till elever på “intermediate – advanced level”.
Syfte: Artikeln beskriver hur funktionell grammatik används på kursen Introduction à la
linguistique: approche fonctionelle. På denna kurs analyseras korta texter (ex. nyhetsartiklar) med hjälp av funktionell grammatik. Fokus ligger på texternas metafunktioner (logiska, experimentella och textuella). Eleverna lär sig att använda den funktionella grammatiken, anpassad till det franska språket, för analys av texter. Syftet med kursen är dock inte att eleverna enbart ska lära sig
grammatik, utan att skapa en vidare förståelse för hur underliggande meningar och betydelser kan skapas via språket.
Metod: Kvalitativ. Enkäter till eleverna.
Resultat: Både lärare och elever anser att funktionell grammatik bidragit till att förbättra elevernas
kunskaper både “om” franska och “i” franska. Eleverna upplever att de blivit starkare muntligt och skriftligt samt att de fått allmänna grammatiska kunskaper som de har nytta av även utanför
franskan.
Studiekvalitet: Medelhög. Tydligt teoretiskt perspektiv. Artikeln beskriver tydligt hur funktionell
grammatik används i undervisningen och varför, vilka didaktiska val som gjorts. Analysen kunde ha varit mer nyanserad, när det gäller enkäterna så visas endast positiva svar från eleverna. Det hade varit intressant att se också några negativa svar, för att få veta vad eleverna upplever som svårt med kursen.
Artikel 6
Publikation: Boughey, Chrissie, 2008. Texts, practices and student learning: A view from the
South.
Typ av publikation: Vetenskaplig artikel, hittad via ERIC Språk: Engelska som andraspråk/engelska som förstaspråk. Land: Sydafrika
Informanter: Första-års studerande på filosofikurs på universitet i Sydafrika.
Syfte: Utgångspunkten i denna studie är texter producerade av elever på filosofikursen. Studiens
frågeställningar var: hur förhåller sig eleverna till akademiska texter? Hur tänker de när de
producerar egna texter? Syftet var att få en förståelse för varför så många elever har svårt att skriva “akademiskt”. Problemen tillskrivs ofta eleverna själva och anses bero på t.ex. dålig läsförståelse, bristande grammatiska kunskaper, felaktig studieteknik, osv. Elevtexterna har analyserats med utgångspunkt från den funktionella grammatiken och från ett “New Literacy” perspektiv.
Metod: Kvalitativ, etnografisk. Forskaren deltog på samtliga lektioner under kursen, ibland som
lärare, ibland som observatör. Texter producerade av eleverna under kursen, informella (före och efter lektionerna) och formella samtal med eleverna (gruppintervjuer). Syftet med studien var inte att analysera kvaliteten på elevernas texter, utan att försöka se hur eleverna tänkt när de skrev, hur de själva förhöll sig till egna och andras texter.
Resultat: Studien visar att många elever relaterar texter till de litteracitetserfarenheter som de har
med sig hemifrån, till exempel bibeln, olika typer av diskurser specifika för deras