Studien har med hermeneutiken som ansats belyst hur sånglärares syn på genretillhörighet kan förstås i relation till tidigare forskning om röst och identitet. För att uppnå studiens syfte genomfördes en intervjustudie med fyra sånglärare vilkas utsagor har tolkats och analyserats för att därefter förstås mot bakgrund av forskning om röst och identitet. Detta rimmar med det hermeneutiska perspektivet eftersom tolkandet gjorts genom att ta hänsyn till befintlig kunskap och tidigare erfarenheter hos informanterna, hos mig själv och i tidigare forskning. Eftersom jag till stor del blandar in min egen förförståelse vid tolkningen och analysen blir denna studie ofrånkomligen färgad av mitt perspektiv vilket kan riskera att inverka på studiens resultat. Mina erfarenheter i ämnet gör dock tolkningen av informanternas utsagor mer trovärdig, eftersom jag därmed får en förståelse att bygga vidare på och därigenom kunnat utvidga min förståelsehorisont vilket är vad hermeneutiken ämnar (Ödman, 2017). Genom den utvidgade förståelsehorisonten har nya frågor uppstått vilka är möjliga att spinna vidare på för att utvidga förståelsehorisonten ytterligare vilket därmed visar på att den hermeneutiska cirkeln har slutits.
I denna studie har intervjuer använts som metod för datainsamling. En svaghet i intervjun som metod är att ”den ger en begränsad bild av ett fenomen” (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015, s.53), vilket behöver tas i beaktning vid tolkandet. Bilden av fenomenet kan liknas vid en ögonblicksbild som måste förstås i den tid och det rum som den uppstod (Ödman, 2017). En sådan ögonblicksbild kan dock vara intressant för forskningen eftersom den kan bidra till den tidigare förståelse och kunskap som ligger till grund för vidare forskning, vilket Ödman (2017) menar att forskare som använder hermeneutik som ansats behöver ta hänsyn till för att kunna komma till nya insikter. Genom studiens ögonblicksbild har ett kvalitativt resultat framlagts vilket är i enlighet med studiens syfte och metod.
Till studien valdes fyra informanter som arbetar vid olika institutioner. Detta nämns under uppsatsens rubrik Urval (s. 12). Där belyses även risken att detta skulle påverka resultatet i och med att informanternas upplevelser troligtvis är präglade av den institution de arbetar vid. Därför har jag tagit deras olika pedagogiska miljöer i beaktande vid tolkning och jämförande analys. Av vad som framkommer i analysen verkar inte informanternas uppfattningar skilja sig märkbart
36
oavsett de arbetar inom gymnasieskola eller kulturskola, utan snarare av andra anledningar. Detta betyder inte att sånglärare vid kulturskola och gymnasieskola generellt har liknande uppfattningar rörande ämnet, studien visar endast ett kvalitativt resultat som är beroende av de fyra informanter som valdes för denna studie. Däremot kan det visa att sånglärares uppfattningar om genretillhörighet inte behöver bero på vilken institution de arbetar vid. Endast fyra informanter kan inte ge en generell bild av sånglärares uppfattningar. Detta var inte heller syftet, då denna studie är kvalitativ och endast ger en ögonblicksbild som präglats av individerna som medverkat i studien.
Intervjufrågorna som informanterna besvarat valde jag att skicka ut några dagar innan intervjun ägde rum för att informanterna skulle ha möjlighet att fundera över frågorna. Det positiva med detta val var att intervjun därigenom fick ett visst flöde där informanterna själva kunde driva intervjun framåt och de hamnade därför sällan på sidospår. Dock är det viktigt att ha i åtanke att risken finns att svaren som informanterna gav inte var lika spontana och ärliga som om frågorna hade presenterats vid intervjutillfället. Detta blev jag därför tvungen att ha i åtanke vid tolkningen av deras utsagor och försökte se förbi deras svar för att få ytterligare förståelse om vad de menade. Min upplevelse var dock att de gav så ärliga svar de kunde, som speglar deras syn och åsikter. Som beskrivet under rubriken Intervjuer (s. 12) såg intervjuerna olika ut för varje informant. Vid intervjun som hölls på ett café där flera personer satt omkring oss, finns risk att informanten inte kände sig anonym och trygg, vilket kan ha påverkat informantens utsagor. Detta har jag därför varit tvungen att ta i beaktande när jag gjorde tolkningen av informantens beskrivningar. Min upplevelse var dock att informanten inte besvärades märkbart av situationen, utan uttryckte sig fritt och avslappnat om ämnet. De intervjuer som gjordes via videosamtal var svårast eftersom anslutningen ibland var dålig och bröts så att de fick upprepa sina svar, vilket riskerar att deras svar inte blev spontana och eventuellt fick jag inte med allt som de ville säga. Också detta har jag fått ha i beaktande vid tolkningen, men även om anslutningen ibland bröts upplevde jag att informanterna kände sig lugna och förstående i situationen. Att jag valde att ha videosamtal istället för telefonsamtal upplevde jag positivt då jag kunde se deras ansiktsuttryck och kroppsspråk. Detta påverkade min uppfattning av deras svar och gav mig möjlighet att göra en mer trovärdig tolkning. Att jag gjorde ljudinspelningar av intervjuerna var också positivt för tolkningen, eftersom det gjorde att jag kunde påminnas om deras betoningar vilket jag tagit i beaktande vid tolkningen för att få den så trovärdig som möjligt.
I förhållande till studiens tidsram kan jag uppleva att studien blev lite väl ambitiös då den berörde flera ämnen (sångaren, genretillhörighet, identitet och autenticitet) och blev därmed ganska omfattande. I efterhand hade jag kunnat ha ett smalare syfte för att underlätta för mig själv, men troligtvis hade jag därmed inte kunnat se lika intressanta samband som denna studie visat. Fördelen med att ha mycket data var att jag fick mycket intressant innehåll till studien vilket gav mig möjlighet att dra flera olika slutsatser i analysen. Med dessa har jag sedan kunnat bygga flera, i mitt tycke, intressanta teorier. Genom denna studie har jag framförallt fått erfarenheter av att leda intervjuer och att göra en omfattande analys där jag fått leta efter de spår som varit intressanta just för denna studie. Arbetet med studien har också gett mig nya och mer effektiva verktyg med vilka jag kan genomföra framtida studier av liknande art på ett än mer kvalitetssäkert sätt.
Framtida forskning
Studien som genomförts har bara snuddat på ett litet hörn av ett stort ämne: sångarens identitet kopplat till genre. Denna studie hade sånglärares perspektiv som utgångspunkt men det vore intressant att fortsätta studera ämnet även från andra perspektiv som till exempel instrumentlärare, elever och framgångsrika sångare.
37
Studien har också väckt nya frågor baserade på vad som framkommit, vilka kan vara intressant att ha som utgångspunkt för vidare forskning:
Musikhögskolan som norm. Hur påverkas en sångares eller instrumentalists syn på genre av att studera vid en musikhögskola i Sverige? Är utbildningen relevant för deras framtida yrke som musiker eller lärare?
Fysiologiska förutsättningar för att sjunga i olika genrer. Är det fysiologiskt möjligt för alla/någon sångare att bli skicklig och framgångsrik i flera olika genrer? Är det någon skillnad mellan olika kön vilka fysiska förutsättningar man har som sångare?
Genrebredd och identitet
Är det möjligt att vara autentisk i flera olika genrer eller står identiteten i vägen? Elevens sångliga utveckling
Finns det bevis för att sjunga olika genrer gynnar elevers sångliga utveckling? Är skolans organisation och arbetsformer optimala för att hjälpa elevens musikaliska utveckling?
38
KÄLLFÖRTECKNING/REFERENSER
Andersson, Ruben. (2005). Var får instrumentallärarna sina pedagogiska idéer ifrån? Om bakgrunden till didaktiska ställningstaganden. [Licentiatuppsats, Lunds universitet]. https://portal.research.lu.se/ws/files/5713704/625769.pdf
Arder, Nanna-Kristin. (2006). Sangeleven i fokus. Oslo: Musikk-Huset Forlag A/S. Bergesen Schei, Tiri. (2007). Vokal identitet. En diskursteoretisk analyse av profesjonelle
sangeres identitetsdannelse. [Doktorsavhandling. Universitetet i Bergen].
Danielsson, Annika. (2012). Musik oss emellan. Identitetsdimensioner i ungdomars musikaliska deltagande. [Doktorsavhandling, Örebro universitet].
Eken, Susanna. (1998). Den menneskelige stemme. Köpenhamn: Hans Reitzels Forlag A/S. Elliot, Ninni. (2009). Röstboken - tal-, röst och sångövningar. Lund: Studentlitteratur. Eriksson-Zetterquist, Ulla, & Ahrne, Göran. (2015). Intervjuer. I Svensson, Peter (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) (s. 34–54). Stockholm: Liber.
Gracyk, Theodore. (2004). Does Everyone Have a Musical Identity? Reflections on “Musical Identities.” Action, Criticism, and Theory for Music Education, 3(1). 1–21.
http://act.maydaygroup.org/articles/Gracyk3_1.pdf
Holmberg, Kristina. (2010). Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad? [Doktorsavhandling, Lunds universitet].
http://lup.lub.lu.se/search/ws/files/6094378/1593039.pdf
Huss, Jannike. (2010). Den dialogiska flätan: En studie av det pedagogiska mötets betydelse i den individuella sångundervisningen. [Examensuppsats, Örebro Universitet] DiVA. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-10082
Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Leach, Elizabeth Eva. (2001). Vicars of ‘Wannabe’: authenticity and the Spice Girls. Popular Music, 20 (2). 143 - 167. https://doi.org/10.1017/S0261143001001386
Lilliestam, Lars. (2009). Musikliv: Vad människor gör med musik – och musik med människor. Göteborg: Bo Ejeby Förlag
MacDonald, Raymond A. R., Hargreaves, David J., & Miell, Dorothy. (2002). Musical identities. Oxford: Oxford Univ. Press.
Moore, Allan. (2002). Authenticity as authentication. Popular Music, 21(2), 209-223. https://doi.org/10.1017/S0261143002002131
Nationalencyklopedin [Genre]. (u.å.). Hämtad 2021-01-15 från
http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/genre Nationalencyklopedin [Identitet]. (u.å.). Hämtad 2021-01-15 från
http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/identitet Nationalencyklopedin [Profil]. (u.å.). Hämtad 2021-01-15 från
http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/profilering Nationalencyklopedin [Profilering]. (u.å.). Hämtad 2021-01-15 från
39
O’Bryan, Jessica. (2015). “We ARE our instrument!”: Forming a singer identity. Research Studies in Music Education, 37(1), 123–137. https://doi-
org.db.ub.oru.se/10.1177%2F1321103X15592831
Sadolin, Cathrine. (2000). Complete vocal technique. Köpenhamn: Shout Publishing.
Scheid, Manfred. (2009). Musiken, skolan och livsprojektet: Ämnet musik på gymnasiet som en del i ungdomars identitetsskapande. [Doktorsavhandling, Umeå universitet].
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1963
Schutte, Harm & Miller, Donald. (1993). Belting and pop, nonclassical approaches to the female middle voice: Some preliminary considerations. Journal of voice. 7(2). 142–150.
https://doi.org/10.1016/S0892-1997(05)80344-3
Skolverket. (2011). Ämne – Musik [Ämnesplan]. Hämtad 2021-02-28 från
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2F subject.htm%3FsubjectCode%3DMUS%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url =12.5dfee44715d35a5cdfa92a3
Sundberg, Johan. (2001). Röstlära. Fakta om rösten i tal och sång. Stockholm: Proprius. Svensson, Peter & Ahrne, Göran. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och
aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Trost, Jan. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4. [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westlund, Ingrid. (2015). Hermeneutik. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 71–89). Stockholm: Liber.
Zangger Borch, Daniel (2008). Sång i populärmusikgenrer – konstnärliga, fysiologiska och pedagogiska aspekter. [Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitet]. http://ltu.diva- portal.org/smash/get/diva2:991686/FULLTEXT01.pdf
Ödman, Per-Johan. (2016[2017]). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. (3., oförändr. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
40