Avslutande reflektion

Det har varit intressant arbete att göra med många nya insikter och kunskaper jag kommer att bära med mig i min framtida roll som lärare. Jag anser att lärarrollen handlar om att skapa undervisning som är varierande för eleverna och skapar intresse att lära. Matematiken var det ämne som jag ansåg var roligast i skolan, inte för att det var lustfyllda lektioner. Dessa såg ständigt likadana ut, räkna ett visst antal tal i matematikboken för att sedan vara nöjd över att man var färdig bland de första. Men jag inser idag i när jag varit ut i skolorna att matematiken inte ser ut på detta sätt för alla elever. Ofta är det ett ämne som är jobbigt och svårt vilket bidrar till att dessa lektioner blir tråkiga. Jag vill att alla elever ska tycka att matematiken är lika rolig och intressant som jag tycker att den är. Men jag vet att det krävs att man hittar metoder och strukturer för undervisningen som skapar ett intresse hos alla elever. Jag vill i mitt framtida klassrum skapa lektioner som inte är som den traditionella undervisningen vilket

33

jag personligen kan tycka blir rent långtråkig. Jag vill skapa en varierande undervisningsmetod som bidrar till en kunskapsutveckling hos alla elever.

Genom att ta del av resultatet genom denna studie där jag fått studera det kooperativa lärandet djupare. Vad som intresserade mig mest var att se hur vi helt kan frångå den traditionella undervisningen inom matematik för att arbeta kooperativt. Samt att se vilka framgångar det kooperativa lärandet kan ge. Att hitta metoder för att öka elevernas kunskaper inom

matematiken har väckt mitt intresse för vidare arbete inom detta. Att genom de kooperativa arbetet kunna utveckla förmågor som elevers ledarskap, kreativa tänkande,

problemlösningsförmåga och självständighet är otroligt intressant. Att en metod för lärande kan skapa sådana förutsättningar för utveckling hos elever är fascinerande.

Jag anser även att det är mycket positivt att hitta en metod som kan öka motivationen för lärande hos eleverna. Att genom de kooperativa övningarna utveckla en vilja att lära känns som ett vinande koncept. Enligt mina åsikter är ofta matematiken ett ämne vilket eleverna tycker är tråkigt och det blir bara samma arbetsmetod hela tiden. De kooperativa övningarna bidrar till att skapa ett lustfyllt sätt att lära vilket är mycket viktigt för att bibehålla ett intresse hos eleverna. Jag tror att det till stor del är den variation som finns av de kooperativa

övningarna som bidrar till detta. Även att de under lektionerna får använda språket och kommunicera med varandra gör nog att de uppmuntrar till att delta i övningarna. Det har även varit intressant att ta del av hur det kooperativa lärandet kan hjälpa

andraspråkselever och de lågpresterande eleverna. Det är båda två grupper jag kommer möta i min framtida lärarroll och att hitta strategier som kan hjälpa dessa elever att utvecklas känns givande. Jag kommer ta med mig allt detta i mitt framtida arbete och använda mig av dessa metoder i undervisningen.

I studien kunde vi ta del av två olika kooperativa sätt att arbeta och kan tänka mig att det handlar om hur trygg man känner sig i att frångå den traditionella undervisningen och

läromedlen. Har man länge arbetat på det traditionella sättet kan det vara en större omställning att helt släppa detta för att endast arbeta kooperativt. Att dessutom genom studien kunna se att det ger positiva resultat vilken metod som än används känns tryggt.

Det går att anta att tiden och förberedelsen som krävs för de kooperativa övningarna är vad som hämmar till att helt övergå till den kooperativa undervisningen. Den tid som krävs inför lektionerna när material ska förberedas kanske inte finns eller räcker till och det är ett alternativ att använda traditionella läromedel med de kooperativa övningarna som ett

komplement till undervisningen. Tiden är ett stort problem för lärare då man ofta anser att den inte räcker till. Att då plocka in en metod vilken är mycket tidskrävande kan göra att man väljer att inte använda de kooperativa övningarna. Jag tror personligen att det handlar om att man måste börja i en mindre skala för att se framgångsfaktorerna. Det i sin tur gör mest troligt att man inser vinningen av den tid man lägger ner och det känns inte som en börda utan mer något lustfyllt.

34

Det finns alltså både positiva och negativa aspekter med det kooperativa lärandet. Vad som går att anta är att de negativa, alltså utmaningarna kring den tid som ska läggas ner i slutändan värd när man ser det resultatet och vinningen av vad det kooperativa lärandet ger.

Genom intervjustudien kunde jag se att lärare tenderar till att para ihop elever vilka de vet redan fungerar ihop. Instruktionerna säger att man endast ska ta hänsyn till starkare och svagare elever samt elevernas sociala förmåga. Alltså ska man inte ta hänsyn till vilka elever som har ett bra samarbete sedan innan men jag kan tänka mig att detta beror på att man vill undvika onödiga konflikter som kan uppstå. Jag antar dock att om man paras ihop med någon man inte har arbetet med tidigare utvecklas eleverna i större utsträckning kring

samarbetsfärdigheterna. Här kan vi alltså anta att det handlar om en trygghet hos lärarna när man parar ihop elever som man vet fungerar tillsammans. Jag tror dock att eleverna genom arbetets gång byter grupper vilket gör att någon gång får de en helt ny kamrat och dessa samarbetsfärdigheter får utvecklas vidare.

Feedback, feedup och feedforward är den grundprincip som lärare enligt intervjustudien arbetar min med. Enligt min åsikt tror jag att det beror på att den kan vara mest avancerade att få in i undervisningen och detta då är anledningen till att en lärare inte anser sig jobba med den. Vi kunde dock se skillnader mellan reflektion om man arbetar ständigt kooperativt och endast ibland. De som arbetade kooperativt varje lektion hade svårare att få in reflektionen i undervisningen. Jämför man med de som arbetade kooperativt ibland fick de mer naturligt in både feedup och feedback vid varje lektion. Jag tror att detta blir mer naturligt när du arbetar med det mer sällan för du vill du utvärdera hur det har fungerar. Det blir här mer naturligt att inför lektionerna gå igenom vad som är viktigt att tänka på samt vad man kommer ihåg från förra gången. Samt att man efter lektionen är slut avslutar med att gå igen vad som har fungerat inom grupperna och vad man lärt sig genom arbetet.

Jag tror det är viktigt att under det dagliga kooperativa arbetet hitta strategier för att reflektera över arbete. Vad jag tänker att man kan använda sig av är en reflektionsbok som eleverna skriver i under passet och efter passet. Detta blir ett sätt för mig som lärare att se vad de tar till sig och lär sig genom övningarna. Samtidigt se om det är något de anser fungerar bra eller mindre bra. Samtidigt blir detta en naturlig del i undervisningen när man väl arbetat in denna metod. För likväl som med allt annat kräver även detta både träning och tid för att få in som en naturlig del i undervisningen och även att det ska kännas avslappnat för eleverna att kunna skriva där.

Avslutningsvis har det varit mycket givande att göra dessa intervjuer med lärare som arbetar inom skolan idag för att få deras syn på det kooperativa lärandet. Att studier säger att det är givande metoder att använda och ger goda resultat är positivt. Men samtidigt är det inte alltid enkelt att införa något i klassrummet bara för att det ska visa på goda resultat. Här har jag fått ta del av lärares åsikter och synpunkter samt se hur de valt att arbeta kooperativt vilket gör att jag kan ta med mig detta och ha på min ”bank” nu när jag ska ut i arbetslivet. Så denna studie är något jag kommer ha stor användning av i min framtida roll som lärare.

35