Avslutande reflektion

Studenternas texter har gett mig inspiration tack vare deras motstånd men också deras lysande berättelser som jag fått ta del av under åren. Deras motstånd har skavt och jag har funderat på vad det handlar om. Delvis kan det handla om en osäkerhet inför läkarrollen, att de känner höga krav på sig och att utbildningen inte ger utrymme för att ge uttryck för all frustration. Jag har också lyssnat på många studenter som längtar efter en utmaning, en längtan efter något större. Marta Nussbaum argumenterar för att den högre utbildningen måste anta ett uppdrag om att stimulera utvecklingen av människors individuella förmågor. Har vi glömt bort det på akademin? Läkarstudenterna uttrycker att de blir stressade av alla arbetsuppgifter som läggs på dem, men kan det handla om deras oro att inte kunna utveckla sina individuella förmågor och bli den läkare de önskar? Min erfarenhet är att det

29 är en svår balansgång att anpassa sig till rådande praxis och följa andras anvisningar utan att förlora förmågan att tänka självständigt och utan att pressas in i orealistiska förväntningar. Kanske kan en medveten, strukturerad reflektionsmetod underlätta för studenterna att få syn på den förtrogenhetskunskap som de förvärvat. Förutom den medicinska handläggningen av patienter, även få förutsättningar att reflektera över sin roll som läkare och människa. Bakom varje läkare finns en människa som vill leva ett bra liv och vara en god och kompetent yrkesutövare. Risken att bli formad för att passa in i alla effektiva styrmodeller påverkar yrkesrollen, men också läkaren som människa. Jag ville utveckla reflektionstexter, som upplevdes motiverande för studenterna att skriva och undersöka om det i någon mån var möjligt att examinera lärandemålen ur texterna. Tillsammans med min närmaste kollega har jag arbetat fram en pedagogisk metod för att utveckla läkarstudenternas praktiska yrkeskunnande där det centrala i metoden är genuina gestaltande berättelser om patientmöten, som inkluderar etiska diskussioner ochreflektioner. Reflektionerna tar sitt avstamp i ett patientmöte, som har pockat på uppmärksamhet, berört, innehållit ett dilemma och väckt ett engagemang.

En svårighet har varit att hitta en metod som motiverar studenterna att skriva och känna sig fria att reflektera över sina upplevelser och samtidigt visa att de har uppnått något av lärandemålen.

Studenternas texter och reflektionsförmåga har successivt utvecklats och blivit bättre ju tydligare vägledning de har fått. Deras praktiska yrkeskunnande har utvecklats från ett subjektivt enskilt exempel mot allmängiltig kunskap och visat sig bland annat som ökad självkännedom/självinsikt, förmåga att skapa förtroende, att visa omdöme och se det etiska dilemmat ur olika perspektiv. Reflektionsmetoden visade sig sålunda kunna användas som sökarljus efter nya kunskaper.

För att kunna bedöma studenternas reflektionstexter har vi provat denna metod under våren 2014 och de två sista studenttexterna är exempel på hur det blev. Till hösten 2014 skall denna uppgift ingå som en del i deras examination.

Min önskan är att väcka en nyfikenhet om att utforska den tysta kunskapen kring det praktiska yrkeskunnandet på läkarutbildningen. Om professionen inte ger uttryck för sitt eget tysta yrkeskunnande finns det en risk att andra professioner och kontrollanter omdefinierar det. Om den tysta kunskapen blir tystad och inte får möjlighet att överföras finns risk att den tystnar.

30

Referenser

ABF. (den 5 April 2014). Hotet mot den svenska välfärden. (S.-E. Liedman, Artist) Folkets Hus, Göteborg, Sverige.

Adrian, R. (2006). Dialoseminariets forskningsmiljö. Stockholm: Dialoger.

Aristoteles, ö. M. (2012). Den nikomachiska etiken. Göteborg: Boförlaget Daidalos AB.

Bek, A. (2012). Reflektion och undervisning. Umeå: Pedagogiska institutionen Umeå Universitet. Bohlin, H. (2009). Tyst kunskap: ett mångsidigt begrepp. i B. J. (red), Vad är praktisk kunskap.

Stockholm: Södertörns högskola.

Dewey, J. (1998/ 1933). How we think: a restatement of the relation of reflective thinking to the educative process. Boston: Houghton Mifflin.

Emsheimer, P. (2005). Den svårfångade reflektionen. Stockholm: Studentlitteratur.

Göranzon, B. (2009). Det praktiska intellektet: Datoranvändning och yrkeskunnande. Stockholm: Santérus Förlag.

Hammarén, M. (2010). Skriva - en metod för reflektion. Stockholm: Santérus.

Josefson, I. (1991). Kunskapens former. Det reflekterande yrkeskunnandet. Malmö: Carlssons Bokförlag.

Josefson, I. (1998). Läkarens yrkeskunnande. Lund: Studentlitteratur.

Kierkegaard, S. (1859). Till eftertanke. i Synpunkter for min Forfattervirksomhet. Larsen, J.-H., & Risör, O. (1994). Konsultationsprocessen. Almen praksis.

Moon, J. A. (2004). A handbook of reflective and experimental learning. Theory and practice. Storbritannien: RoutledgeFalmer.

Nationalencyklopedin. (u.d.). Hämtat från htpp://www.ne.se

Nordenstam, T. (1994). Från konst till vetenskap. Stockholm: Carlsson Bokförlag. Nordenstam, T. (2005). Exemplets makt. Stockholm: Dialoger.

Nussbaum, M. (2012). Not for profit. Princeton: Princeton University Press.

Polanyi, M. (2013). Den tysta dimensionen. Översättning Eva Backelin. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Ratkic, A. (den 2 Mars 2012). Images of reflection. AI & Soc, ss. 339-349.

Rosenberg, G. (2003). Plikten, profiten och konsten att vara människa. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.

31 Schön, D. A. (1983). The Reflective Practitioner: How Professionals Think In Action. Aldershot UK:

Ashgate.

Svenaeus, F. (2010 e-bok). Sjukdomens mening. Stockholm: Natur & Kultur.

Windelband, W. (1894). Geschichte und Naturwissenschaft. Hämtat från Bibliotheca Augustana:

http://www.hs-augsburg.de/~Harsch/germanica/Chronologie/19Jh/Windelband/win_rede.html den 13 augusti 2014

Zaremba, M. (2013). Patientens pris: ett reportage om den svenska sjukvården och marknaden. Stockholm: Weyler förlag.

32

Bilagor

Bilaga A Nationella lärandemål för Läkarexamen

(SFS:1993:100, Bilaga 2 Examensordning)

Läkarexamen

Omfattning Läkarexamen uppnås efter det att studenten fullgjort kursfordringar om 330 högskolepoäng

Kunskap och förståelse

För läkarexamen ska studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuell forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,

- visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män, - visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården, och- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdigheter och förmåga För läkarexamen ska studenten

- visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa,

- visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter,

- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

- visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,

- visa förmåga till lagarbete och samverka med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som vård och omsorg,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,

- visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och

- visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt att utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt För läkarexamen ska studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga,

- visa förmåga till helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och

33

Bilaga B Etiska principer

The Appleton Consensus 1989; Beauchamps & Childress

Autonomiprincipen (autonomy) Alla människor har en moralisk skyldighet att respektera varandras självbestämmanderätt så länge den inte inkräktar på andras rätt att bestämma över sig själv. Principen kräver respekt för de val som patienten träffar i enlighet med sin övertygelse, för hans värdighet och integritet, för ärlighet och sanning. Respekten för hälso- och sjukvårdspersonalens autonomi, deras värdighet och integritet, är av samma betydelse som respekten för patientens autonomi.

Göra gott - principen (beneficience) Alla människor har en viss moralisk skyldighet att vara till nytta för varandra. De som arbetar inom sjukvården har en särskild skyldighet att vara till nytta för patienterna.

Inte skada-principen (non-maleficience) Alla människor har en moralisk skyldighet att inte skada varandra. I medicinsk verksamhet är risken för den skada som kan uppstå moraliskt berättigad endast om den uppvägs av den beräknade nyttan för patienten.

Rättviseprincipen (justice) Alla människor har en moralisk skyldighet att handla rättvist och ärligt mot andra när det gäller att fördela knappa resurser och när det gäller att respektera varandras rättigheter.