6. Slutsats och diskussion
6.1. Avslutande reflektion och förslag
Följande avslutande del ämnar utkristallisera en övergripande bild av vad denna bokcirkels läsare vill se i lesbisk litteratur. Denna analys kommer att ske utifrån avsnitten om stereotypa narrativ och önskade narrativ. Vidare kommer vi att följa upp med förslag på hur
bibliotekarier kan använda denna kunskap i arbetet mot lesbiska läsare.
Så vad önskar lesbiska läsare av den lesbiska litteraturen? Denna studie representerar enbart ett fåtal läsare ur en mångfacetterad lesbisk gemenskap, vilket följaktligen begränsar
möjligheterna till att tala om vad lesbiska läsare generellt önskar. Hade vår informantgrupps demografi istället utgjorts av unga tonåringar eller lesbiska pensionärer hade troligen
resultatet sett helt annorlunda ut. Det går dock likväl att se bokcirkeldeltagarnas önskemål som ett underlag att beakta i biblioteksarbetet gentemot lesbiska läsare, och informationen kan ses som ett komplement till övrigt arbete gentemot HBTQ-personer. Då mycket av den
forskning som gjorts kring HBTQ-personers läsning främst varit fokuserad på unga och tonåringar, utgör denna uppsats istället en unik insikt in i vuxna lesbiska personers läsning (Pecoskie 2012, 5).
Det är bekvämt att se uppdelningen i stereotypa och önskade narrativ som en distinkt uppdelning i negativ och positiv representation. Gränsen däremellan är dock, som tidigare
55
påpekat, inte glasklar utan desto mer flytande. Emedan bokcirkeldeltagarna exempelvis talade i kritiserande ordalag om att mycken lesbisk litteratur är begränsad till att skildra komma ut-skedet, var de samtidigt måna om att påpeka att dessa berättelser kan vara viktiga för andra lesbiska läsare än de själva. Vissa narrativ och berättelser tilltalar exempelvis unga lesbiska personer medan andra tilltalar äldre lesbiska som kommit långt i reflektionen kring den egna sexualiteten. Det ter sig självklart att lesbiska läsare, likt heterosexuella läsare, vill kunna möta sig själva litterärt representerade genom livets olika skeden. Istället tycks lesbiska läsare i stort sett övergivna efter komma ut-processen – i hyllorna är det glest med skiftande åldrar, typer av relationer, familjer och livssituationer. Häri ligger själva diskussionens kärna, den brist på nyanser varur frustration och önskan om mer spirar. De önskade narrativ som bokcirkeldeltagarna uttryckte skulle därför kunna sammanfattas i ordet nyansering. Detta särskilt som de inte sällan uttrycktes som kontraster eller komplement till redan existerande narrativ. Läsarna uttrycker exempelvis ett visst missnöje och motstånd gentemot narrativ de upplever som nötta och stereotypiserande, såsom likformade komma ut-narrativ och den lesbiska kärleksrelationen som problematisk och olycklig. I kontrast till detta önskar de, utöver lyckliga kärleksberättelser, istället se berättelser som inte nödvändigtvis handlar om kärleksrelationer utan om lesbiska personers liv i största allmänhet. Istället för eller utöver komma ut-berättelser som speglar en ofta ung och osäker person önskar de se fortsättningen på karaktärernas liv. Vad hände sen? Hur ter sig vardagen för den ensamstående lesbiska modern eller för det äldre lesbiska paret? Den slutgiltiga poängen vi vill göra är att lesbiska läsare är en grupp människor med vitt skilda erfarenheter och som befinner sig i olika skeden i livet, och detta är även något som bör speglas i bibliotekens utbud.
Vår allmänna uppmaning till bibliotekarier är alltså att se över och nyansera utbudet för lesbiska läsare. Ambitionen bör vara att lesbiska i samtliga skeden av livet representeras i samlingarna. Ett första krav för att kunna uppfylla denna ambition är kompetent personal som kan materialet i beståndet. I de fall där biblioteken har en regnbågshylla finns ofta en särskilt ansvarig bibliotekarie som sköter inköp och har viss HBTQ-kompetens. Frågan är dock huruvida dessa ansvariga besitter tillräcklig kunskap om lesbiska som enskild grupp i sig, med egna behov och önskemål, eller om det finns en tendens att hopa samman dem med övriga grupper i paraplybegreppet? En ytterligare uppmaning är att vara uppmärksam på om detta sker, och i händelse av detta utbilda personal om de enskilda grupperna som utgör HBTQ-begreppet och regnbågshyllans användare. För att göra detta vill vi rekommendera
bibliotekarier att upprätta en dialog med lesbiska bokcirklar; av egen erfarenhet vill vi hävda
56
att det ger en ytterst givande inblick. Läsare som engagerar sig i bokcirklar har ofta en vana av att läsa och diskutera böckers innehåll, vilket inte sällan sitter ihop med en förmåga att reflektera över det egna läsandet och behoven däri. Bokcirkelträffar är således ett utmärkt tillfälle för att i en avslappnad miljö ställa frågor och diskutera dessa ämnen.
Se sedan över om utbudet har slagsida gentemot exempelvis unga eller om en viss typ av berättelse är återkommande. Finns en bredd av perspektiv och berättelser? Lyssna till de råd och önskemål som kommer från målgruppen och uppdatera därefter utbudet. Ett avslutande råd är att genom dubbla uppsättningar placera lesbiska böcker såväl i regnbågshyllan som i det övriga beståndet. Detta för att möjliggöra för att så många som möjligt upptäcker berättelserna.
Det är viktigt att påpeka att det ensidiga utbudet på biblioteken mycket väl kan ha sin grund i vilka böcker som faktiskt skrivs. Bibliotekens ansvar blir i denna situation att se till att faktiskt köpa in berättelser som målgruppen vill se mer av. Att på detta sätt faktiskt vara lyhörd inför användarnas behov visar på en vilja att möta dem. Det visar därtill författare och förlag att berättelser som frångår det typiskt lesbiska narrativet är välkomna. Beaktar vi återigen Bibliotekslagen har biblioteken en skyldighet att tillhandahålla ett allsidigt och kvalitativt bestånd till samtliga biblioteksanvändare vilket ytterligare betonar vikten av att se över beståndet av lesbisk litteratur (SFS 2013:801).
57
Källförteckning
Ahmed, Sara. 2010. The Promise of Happiness. Durham, NC: Duke University Press.
Ambjörnsson, Fanny. 2016. Vad är queer? 2. uppl. Stockholm: Natur & Kultur.
Andersson, Tim. 2017. Cirkelboom på biblioteken. Biblioteksbladet.
http://biblioteksbladet.se/cirkelboom-pa-biblioteken/ (hämtad 2020-01-02).
Andrews, Molly. 2004. Opening to the Original Contributions. I Michael Bamberg och Molly Andrews (red.). Considering Counter-Narratives: Narrating, Resisting, Making Sense.
Philadelphia, PA: John Benjamins Publishing Company, 1 – 6.
Atrey, Shreya. 2019. Intersectional Discrimination. Oxford: Oxford University Press. E-bok.
Beard, David och Vo Thi-Beard, Kate. 2008. Rethinking the Book: New Theories for Readers’ Advisory. Reference & User Services Quarterly 47 (4): 331 – 335. doi:
10.5860/rusq.47n4.331
Begum, Soheli. 2011. Readers’ Advisory and Underestimated Roles of Escapist Reading.
Library Review 60 (9): 738 – 747. doi: 10.1108/00242531111176763.
Bergman, Lotta. 2018. Läsning som passion och social praktik: om läspraktiken i en bokcirkel. Educare 2018 (1): 69 – 90.
Blair, Karen L. 2016. Ethical Research with Sexual and Gender Minorites. I Abbie E.
Goldberg (red.). The SAGE Encyclopedia of LGBTQ Studies. Thousand Oaks, CA: Sage, 375 – 380.
Bottero, Wendy. 2019. Stratification: Social Division and Inequality. London: Routledge.
Braun, Virginia och Clarke, Victoria. 2006. Using Thematic Analysis in Psychology.
Qualitative Research in Psychology 3 (2): 77 – 101. doi:
https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa.
Breen, Andrea V. och McLean, Kate C. 2017. The Intersection of Personal and Master Narratives: Is Redemption for Everyone? I Brian Schiff, A. Elizabeth McKim och Sylvie Patron (red.). Life and Narrative: The Risks and Responsibilities of Storying Experience.
Oxford: Oxford University Press, 197 – 214.
Brewster, Liz. 2016. More Benefit from a Well-Stocked Library Than a Well-Stocked Pharmacy: How Do Readers Use Books as Therapy? I Paulette M. Rothbauer, Kjell Ivar Skjerdingstad, Lynne (E.F.) McKechnie och Knut Oterholm (red.). Plotting the Reading Experience: Theory/Practice/Politics. Waterloo, OT: Wilfrid Laurier University Press, 167 – 182.
Bryman, Alan. 2012. Social Research Methods. 4. uppl. Oxford: Oxford University Press.
Buschman, John E. och Leckie, Gloria J. (red.) 2007. The Library as Place. History, Community, And Culture. Westport, CT: Libraries Unlimited.
Carter, Julian. 2009. Gay Marriage and Pulp Fiction: Homonormativity, Disidentification, and Affect in Ann Bannon’s Lesbian Novels. GLQ: A Journal of Lesbian and Gay Studies 15 (4):
583 – 609. doi: https://doi.org/10.1215/10642684-2009-003.
58
Dahlin-Ivanoff, Synneve. 2015. Fokusgruppsdiskussioner. I Göran Ahrne och Peter Svensson (red.). Handbok i kvalitativa metoder. 2 uppl. Stockholm: Liber, 81 – 92.
D’Emilio, John. 2014. In a New Century: Essays on Queer History, Politics and Community Life. Madison, WI: The University of Wisconsin Press.
Falck, Matilda och Holmlund, Ida. 2016. ”Alltså man vill ju kunna identifiera sig”. Lesbiska och queera bibliotekanvändares levda erfarenheter av folkbibliotek. Masteruppsats,
biblioteks- och informationsvetenskap. Lunds universitet. https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/8876555 (Hämtad 2020-01-05).
Feldman, Martha S., Sköldberg, Kaj, Brown, Ruth Nicole och Horner, Debra. 2004. Making Sense of Stories: A Rhetorical Approach to Narrative Analysis. Journal of Public
Administration Research and Theory 14 (2): 147 – 170. doi: 10.1093/jopart/muh010.
Fichtelius, Erik, Persson, Christina och Enarson, Eva. 2019. Demokratins skattkammare:
förslag till en nationell biblioteksstrategi. Stockholm: Kungliga biblioteket.
Fine, Michelle. 2002. Disruptive Voices: The Possibilities for Feminist Research. Ann Arbor, MI: University of Michigan Press.
Fraser, Nancy. 1990. Rethinking the Public Sphere: A Contribution to the Critique of Actually Existing Democracy. Social Text 25/26: 56 – 80. doi: 10.2307/466240.
Giddens, Anthony. 1991. Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos.
Godrej, Farah. 2011. Spaces for Counter-Narratives. The Phenomenology of Reclamation. A Journal of Women Studies 32 (3): 111 – 133.
https://www.jstor.org/stable/10.5250/fronjwomestud.32.3.0111 (hämtad 2019-12-23).
Guest, Greg, MacQueen, Kathleen M. och Namey, Emily E. 2012. Applied Thematic Analysis. Los Angeles, CA: Sage Publications. E-bok.
Habermas, Jürgen. 1974. The Public Sphere: An Encyclopedia Article (1964). New German Critique 1 (3): 49 – 55. doi: 10.2307/487737. Ursprungligen publicerad 1964 i Ernst Fraenkel och Karl Dietrich Bracher (red.). Staat und Politik. Frankfurt am Main: Fischer Bücherei.
Habermas, Jürgen. 1992. Further Reflection on the Public Sphere. I Craig J. Calhoun (red.).
Habermas and the Public Sphere. Cambridge, MA: MIT Press, 421 – 461. E-bok.
Hammar Chiriac, Eva och Einarsson, Charlotta. 2018. Gruppobservation: Teori och praktik. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Hayfield, Nikki och Huxley, Caroline. 2015. Insider and Outsider Perspectives: Reflections on Researcher Identities in Research with Lesbian and Bisexual Women. Qualitative Research in Psychology 12 (2): 91 – 106. doi: 10.1080/14780887.2014.918224.
Hermans, Elizabeth A. 2012. Counter-narratives: Re-evaluating Representation of Lesbian Subject-identities in American Popular Culture. Diss., Purdue University.
http://search.proquest.com/docview/1238009039/ (hämtad 2019-12-08).
Hulan, Haley. 2017. Bury Your Gays: History, Usage and Context. McNair Scholars Journal 21 (1): 17 – 27. https://scholarworks.gvsu.edu/mcnair/vol21/iss1/6 (hämtad 2019-12-08).
59
Institutionen för epidemiologi och global hälsa. Utan år. Open Code 4.03. Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. https://www.umu.se/en/department-of-epidemiology-and-global-health/research/open-code2/ (hämtad 2019-11-28).
Jones, Caroline E. 2013. From Homoplot to Progressive Novel: Lesbian Experience and Identity in Contemporary Young Adult Novels. The Lion and the Unicorn 37 (1): 74 – 93.
doi: https://doi.org/10.1353/uni.2013.0003.
Kern, Rebecca. 2014. Imagining Community: Visibility, Bonding and L Word Audiences.
Sexualities 17 (4): 434 – 450. doi: 10.1177/1363460714524764.
Kitzinger, Jenny. 1994. The Methodology of Focus Groups: The importance of interaction between research participants. Sociology of Health and Illness 16 (1): 103-121.
Kitzinger, Jenny. 1995. Introducing Focus Groups. BMJ 1995 (311): 299-302. doi:
https://doi.org/10.1136/bmj.311.7000.299.
Kubowitz, Hanna. 2012. The Default Reader and a Model of Queer Reading and Writing Strategies Or: Obituary for the Implied Reader. Style 46 (2): 201 – 228.
https://www.jstor.org/stable/10.5325/style.46.issue-2 (hämtad 2019-12-13).
Lee, Chelsea och Ostergard Jr., Robert L. 2017. Measuring Discrimination Against LGBTQ People: A Cross-National Analysis. Human Rights Quartely 39 (1): 37 – 72. doi:
https://doi.org/10.1353/hrq.2017.0001.
Liming, Sheila. 2007. “Reading for It”: Lesbian Readers Constructing Culture and Identity Through Textual Experience. I Thomas Peele (red.). Queer Popular Culture: Literature, Media, Film and Television. New York, NY: Palgrave Macmillan, 85 – 102. E-bok.
Lindström, Jan. 2008. Tur och ordning: Introduktion till svensk samtalsgrammatik.
Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Litosseliti, Lia. 2003. Using Focus Groups in Research. London: Continuum.
McBean, Sam. 2018. We Fuck and Friends Don’t Fuck: BFFs, Lesbian Desire and Queer Narratives. Textual Practice 32 (6): 957 – 972. doi: 10.1080/0950236X.2018.1486542.
McCarrick, Mary L. 2011. The Influence of Lesbian Identity Development on Lesbian Literature Through a Study of Character Experience in Ann Bannon’s “Beebo Brinker”
Series: A Creative Dissertation with Contextual Essay. Diss., Union Institute and University.
http://search.proquest.com/docview/894118888/ (hämtad 2019-12-08).
McKinnon, Scott, Gorman-Murray, Andrew och Dominey-Howes, Dale. 2016. ‘The Greatest Loss Was a Loss of Our History’: Natural Disasters, Marginalised Identities and Sites of Memory. Social & Cultural Geography 17 (8): 1120 – 1139. doi:
10.1080/14649365.2016.1153137.
Mink, Michael D., Lindley, Lisa L. och Weinstein, Ali A. 2014. Stress, Stigma and Sexual Minority Status: The Intersectional Ecology Model of LGBTQ Health. Journal of Gay &
Lesbian Social Services 26 (4): 502 – 521. doi: 10.1080/10538720.2014.953660.
Munt, Sally. 1998. Heroic Desire: Lesbian Identity and Cultural Space. New York, NY: New York University Press.
60
Nair, Sashi. 2019. Loss, Motherhood and the Queer ‘Happy Ending’. Journal of Language, Literature and Culture 66 (1): 46 – 58. doi: 10.1080/20512856.2019.1595476.
Pecoskie, Jen (J.L.). 2009. The Solitary, Social and ‘Grafted Spaces’ of Pleasure Reading:
Exploring Reading Practices from The Experiences of Adult, Self-identified Lesbian, Gay, Bisexual and Queer Readers and Book Club Members. Diss., The University of Western Ontario. https://search.proquest.com/docview/869242372/ (hämtad 2019-12-08).
Pecoskie, Jen (J.L.). 2005. The Intersection of “Community” Within the Reading Experience.
The Canadian Journal of Information and Library Science 29 (3): 335 – 349. doi:
10.29173/cais304.
Pierson, Cameron. 2017. Barriers to Access and Information for the LGBTQ Community / Obstacles à l’accès et à l’information pour la communauté LGBTQ. Canadian Journal of Information and Library Science 41 (4): 245 – 262. http://muse.jhu.edu/article/699702 (hämtad 2020-01-07).
Rennstam, Jens och Wästerfors, David. 2015. Att analysera kvalitativt material. I Göran Ahrne och Peter Svensson (red.). Handbok i kvalitativa metoder. 2 uppl. Stockholm: Liber, 220 – 236.
Robinson, Tracy. 2016. Overcoming Social Exclusion in Public Library Services to LGBTQ and Gender Variant Youth. Public Library Quarterly 35 (3): 161 – 174. doi:
10.1080/01616846.2016.1210439.
Rosenthal, Gregory. 2017. Make Roanoke Queer Again: Community History and Urban Change in a Southern City. The Public Historian 39 (1): 35 – 60. doi:
https://doi.org/10.1525/tph.2017.39.1.35.
Ross, Catherine Sheldrick, McKechnie, Lynne (E.F.) och Rothbauer, Paulette M. 2018.
Reading Still Matters: What the Research Reveals about Reading, Libraries and Community.
Santa Barbara, CA: Libraries Unlimited.
Ross, Catherine Sheldrick. 1999. Finding Without Seeking: The Information Encounter in The Context of Reading for Pleasure. Information Processing & Management 35 (6): 783 – 799. doi: https://doi.org/10.1016/S0306-4573(99)00026-6.
Rossi, Leena-Maija. 2011. ’Happy’ and ‘Unhappy’ Performatives. Australian Feminist Studies 26 (67): 9 – 23. doi: 10.1080/08164649.2011.546325.
Rothbauer, Paulette M. 2004. Finding and Creating Possibility: Reading in the Lives of Lesbian, Bisexual and Queer Young Women. Diss., The University of Western Ontario.
https://search.proquest.com/docview/305083607/ (hämtad 2019-12-02).
Rudrum, David. 2005. From Narrative Representation to Narrative Use: Towards the Limits of Definition. Narrative 13 (2): 195 – 204. https://www.jstor.org/stable/20107373 (hämtad 2019-12-17).
Rydbeck, Kerstin. 2012. Läsandets cirklar: om ett pågående forskningsprojekt. I Bo Andér, Karin Löfdahl, Jan Ristarp, Lars Rydquist och Margareta Törngren (red.). Är det samma bok vi läst? Om en långlivad bokcirkel. Stockholm: Kata förlag, 131 – 152.
61
Rydbeck, Kerstin. 2013. Läsargemenskapernas komplexa landskap: om bokcirkelbegreppet och utvecklingen av svensk bokcirkelverksamhet, med speciellt fokus på folkbibliotekens och studieförbundens cirklar. I Björn Broström, Kim Bolton och Ann-Christine Andréasson (red.).
Libraries, Black Metal and Corporate Finance: Current Research in Nordic Library and Information Science. Borås: Högskolan i Borås, 114 – 137.
Rydbeck, Kerstin. 2016. Reading Groups in Swedish Public Libraries. I Paulette M.
Rothbauer, Kjell Ivar Skjerdingstad, Lynne (E.F.) McKechnie och Knut Oterholm (red.).
Plotting the Reading Experience: Theory/Practice/Politics. Waterloo, ON: Wilfrid Laurier University Press, 233 – 245.
Rydbeck, Kerstin. 2017. Att läsa i cirkel: Internationella influenser i folkrörelsernas tidiga bildningsarbete. I Alexandra Borg, Andreas Hedberg, Maria Karlsson, Jerry Määttä och Åsa Warnqvist (red.). Konstellationer: festskrifter till Anna Williams. Möklinta: Gidlunds förlag, 255 – 267.
Rydbeck, Kerstin. Utan år. Läsarnas cirklar. En litteratursociologisk undersökning om socialt läsande och läsargemenskaper i dagens Sverige. Uppsala Universitet.
https://www.abm.uu.se/forskning/pagaende-forskningsprojekt/bokcirklar/ (hämtad 2020-01-02).
Sandy Moulaison, Heather, Brendler, Beth M. och Kohn, Karen. 2016. Intersectionality in LGBT Fiction: A Comparison of a Traditional Library Vendor and a Nontraditional eBook Platform. Journal of Documentation 73 (3): 432 – 450. doi: 10.1108/JD-07-2016-0092.
Saxey, Ester. 2008. Homoplot: The Coming-Out Story and Gay, Lesbian and Bisexual Identity. New York, NY: Peter Lang.
Seidel, Heike . 1998. “The Invisibles”: Lesbian Women as Library Users. Progressive Librarian 1998 (14): 34 – 40. http://www.progressivelibrariansguild.org/PL/PL14.pdf (Hämtad 2020-01-05).
SFS 2013:801. Bibliotekslag.
Skjerdingstad, Lynne (E.F.) McKechnie och Knut Oterholm (red.). Plotting the Reading Experience: Theory/Practice/Politics. Waterloo, ON: Wilfrid Laurier University Press, 167 – 182.
SOU 2007:66. Rörelser i tiden: slutbetänkande av Utredningen om den statliga folkrörelsepolitiken i framtiden.
Stenson, Linnea A. 2003. “Drifting on an Unfriendly Sea”: Lesbian Pulp Novels and the Creation of Community. Lambda Nordica 9 (1/2): 45 – 56.
https://www.lambdanordica.org/index.php/lambdanordica/article/view/165 (hämtad 2019-12-30).
Stier, Jonas. 2003. Identitet: Människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur.
Strolovitch, Dara Z. och Crowder, Chaya Y. 2018. Respectability, Anti-Respectability and Intersectionally Responsible Representation. PS: Political Science & Politics 51 (2): 340 – 344. doi: https://doi.org/10.1017/S1049096517002487.
62
Taylor, Joan Bessman. 2007. When Adults Talk in Circles: Book Groups and Contemporary Reading Practices. Diss., University of Illinois.
https://search.proquest.com/docview/304849294 (hämtad 2020-01-07).
Vetenskapsrådet. 2017. God forskningssed. Rapport/Vetenskapsrådet: VR1708. Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Wildemuth, Barbara M. 2009. Applications of Social Research Methods to Questions in Information and Library Science. Westport, CT: Libraries Unlimited.
Worley, Jennifer. 2004. Word and Flesh: Lesbian Narrative and the Emplotment of Desire.
Diss., The State University of New Jersey. https://search.proquest.com/docview/305116473/
(hämtad 2019-12-30).
Zimmerman, Bonnie. 1990. The Safe Sea of Women: Lesbian Fiction 1969 – 1989. Boston, MA: Beacon Press.
63
Bilagor
Bilaga 1. Frågor till fokusgruppsdiskussion
Nedan presenteras de frågor vi ställde till bokcirkelns deltagare under
fokusgruppsdiskussionen. Frågor inom parentes markerar uppföljnings- eller stödfrågor.
Inledande frågor av praktisk karaktär
- Skulle ni kunna berätta lite om er bokcirkel? (Hur den formades, hur länge den har funnits, hur ofta ni träffas, hur tillkommer medlemmar)
Urval av texter att läsa - Vad för slags texter läser ni?
- Vad har ni läst hittills?
- Hur väljer ni vad ni ska läsa? Har ni särskilda kriterier? (Ska det finnas ett uttalat lesbiskt narrativ eller tema i texterna?)
Bokcirkelpraxis
- Har ni några särskilda rutiner för hur ni pratar om det ni har läst? (Någon guide, särskilda frågor, prata i tur och ordning eller helt fritt?)
Upplevelser av läsning
- Kan ni nämna ett exempel på en bok som ledde till många diskussioner på en av era träffar eller lämnade ett starkt avtryck på er?
- Är det viktigt för er att läsa böcker med lesbiska teman, narrativ eller karaktärer? Varför?
- Hur upplever ni utbudet på lesbiska karaktärer och narrativ? (Har ni svårt att hitta böcker att läsa?)
- Vad får ni ut av att läsa lesbiska narrativ och berättelser? (Vad känner ni av att läsa om en lesbisk karaktär? Gör ni jämförelser med era egna liv?)
Bokcirkelns funktion
- Vilken betydelse/syfte har bokcirkeln för er? (Varför går ni hit?)
- Hur bestämde ni att organisera er separatistiskt? Vad föranledde det beslutet?
- Hur har bokcirkeln påverkat er? Vad ger den er?
Avslutning
- Frågor till oss eller något ni vill berätta?
64