Även om musiken har ett egenvärde i sig så är det en fördel för musikpedagoger att öka sin kunskap om hur musiken kan användas för att främja elevernas egenskaper, såväl sociala som psykologiska. Sådan kunskap kan hjälpa till att utforma en meningsfull musikundervisning såväl för elever i musikklass men förhoppningsvis ger det även redskap till övrig musikundervisning.
Avslutningsvis föreslås uppslag för vidare forskning utifrån det som diskuterats i studien. I resultatdiskussionen nämns profilklasser som fenomen som något som kan påverka studieprestationer. Det skulle krävas mer omfattande forskning som undersöker om profilklasser överlag når högre studieresultat än ordinarie klasser. Vidare kan man undersöka om det gäller mer för vissa typer av profilklasser, såsom idrott och musik för att de påverkar positivt på hälsan och hjärnan eller i vilken grad det gäller för profilklasser överlag. Musikklasser med olika inriktningar kan även undersökas närmare.
Frågor om mångkulturalitet och segregation har blivit aktuella under studiens gång. Om språket är ett hinder för mångkulturella familjer att vara medveten om möjligheten att välja musikklass, så vore det intressant att undersöka skolor som ger information på olika språk. Det vore intressant att se om det skulle göra skillnad på vilka som söker till musikklass om man gör mera reklam för musikklasserna på andra språk. Vidare kunde man undersöka hur man kan använda musikklassverksamheten för att minska segregationen och bidra till större blandning av elever från olika kulturer till exempel genom att ha musikklasser på invandrartäta områden. Reflektion kring segregationen väcker även intresset att undersöka mångkulturalitet på högre musikutbildning. Fortsatt forskning skulle med fördel kunna undersöka hur segregationen ser ut på musikhögskolor och vad det beror på. Är det kopplingen mellan musik och svensk kultur som är stor oavsett utbildningsnivå eller finns det något som kan göras för att nå en större mångkulturalitet på musikutbildningar?
En ytterligare aspekt angående språket är att elever med utländsk bakgrund som inte talar svenska i hemmet, har svårare att få stöttning hemifrån och att lyckas på grund av bristande språkliga färdigheter. Tidigare forskning tyder på att musiken kan hjälpa utvecklandet av många
språkliga aspekter. Fortsatt forskning skulle därmed kunna undersöka om musiken kan användas som ett verktyg att förbättra studieresultaten hos barn med annan kulturell bakgrund.
REFERENSER
Adolf Fredriks musikklasser. (2020). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-11-16 från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/adolf-fredriks-musikklasser
Bourdieu, Pierre. (1986). The Forms of Capital. In J. G. Richardson (ed.), Handbook of Theory and Research for the Sociology of Education (p.241–258). New York: Greenwood Press. Bryman, Alan. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Stockholm: Liber
Carle, Jan. (2010). Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion. In P. Månsson (Red.), Moderna samhällsteorier : traditioner, riktningar, teoretiker (s.373-414). Stockholm: Norstedt
Cho, Eun. (2015). What do mothers say? Korean mothers’ perceptions of children’s participation in extra-curricular musical activities. Music Education Research, 17(2), 162-178. doi:10.1080/14613808.2014.895313
Chou, Peter Tze-Ming. (2010). Attention Drainage Effect: How Background Music Effects Concentration in Taiwanese College Students. Journal of the Scholarship of Teaching and Learning, 10(1), 36-46.
Codex - regler och riktlinjer för forskning. (2020a). Forskning som involverar människan: Informerat samtycke. Hämtad 2020-10-28 från http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml Codex - regler och riktlinjer för forskning. (2020b). Forskning som involverar människan:
Registerforskning. Hämtad 2020-10-28 från http://www.codex.vr.se/manniska6.shtml Costa-Giomi, Eugenia. (2004). Effects of Three Years of Piano Instruction on Children’s
Academic Achievement, School Performance and Self-Esteem. Psychology of Music, 32, 139-152. doi:10.1177/0305735604041491
Dell, Charlene., Rinnert, Nathan,. Yap, Ching Ching., Keith, Timothy., Zdzinski, Stephen., Gumm, Alan., ... Russell, Brian. (2014). Musical Home Environment, Family Background, and Parenting Style on Success in School Music and in School. Contributions to Music Education, 40, 71-89
Denscombe, Martyn. (2018). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dryden, Susannah. (1992). The Impact of Instrumental Music Instruction on the Academic Achievement of Fifth Grade Students. [Rapport, Fort Hays State University]
Ferm, Cecilia (1999). Musik som ett medel - ett mål. En studie om pedagogers uppfattning om hur musik kan användas i arbetet med barn med koncentreationssvårigheter. [Examensarbete, Musikhögskolan i Piteå/Luleå tekniska universitet].
Foran, Lucille M. (2009). Listening to Music: Helping Children Regulate Their Emotions and Improve Learning in the Classroom. Educational Horizons, 88(1), 51-58.
Gaser, Christian. & Schlaug, Gottfried. (2013). Brain Structures Differ between Musicians and Non-Musicians. Journal of Neuroscience 8, 23, 9240-9245. doi:10.1523/JNEUROSCI.23-27-09240.2003
Gaztambide-Fernández, Rubén. & Parekh, Gillian. (2017). Market “Choices” or Structured Pathways? How Specialized Arts Education Contributes to the Reproduction of Inequality. Education Policy Analysis Archives, 25(41), 1-31. doi:10.14507/epaa.25.2716 Gaztambide-Fernández, Rubén., Saifer, Adam., & Desai, Chandni. (2013). “Talent” and the Misrecognition of Social Advantage in Specialized Arts Education. Roeper Review, 35, 124-135. doi:10.1080/02783193.2013.766964
Hallam, Susan. (2010). The Power of Music: Its Impact on the Intellectual, Social and Personal Development of Children and Young People. International Journal of Music Education, 28(3), 269-289. doi:10.1177/0255761410370658
Järvinen, Margaretha. (2007). Pierre Bourdieu. In H. Andersen & L.B. Kaspersen (Red.), Klassisk och modern samhällsteori (s.263-278). Lund: Studentlitteratur
Kausel, Leonie., Zamorano, Francisco., Billeke, Pablo., Sutherland, Mary E., Larrain- Valenzuela, Josefina., Stecher, Ximena., … Aboitiz, Francisco. (2020). Neural Dynamics of Improved Bimodal Attention and Working Memory in Musically Trained Children. Frontiers in Neuroscience, 14, 1-15. doi: 10.3389/fnins.2020.554731
Kelley, Jamey. & Demorest, Steven M. (2016). Music Programs in Charter and Traditional Schools: A Comparative Study of Chicago Elementary Schools. Journal of Research in Music Education, 64, 88-107. doi: 10.1177/0022429416630282
Kraus, Nina & White-Schwoch, Travis (2020). The Argument for Music Education. Musicians’ brains show striking benefits. American Scientist, 108(4), 210-. Doi: 10.1511/2020.108.4.210
Kraus, Nina., Slater, Jessica., Thomson, Elaine C., Hornickel, Jane., Strait, Dana L., Nicol, Trent., White-Schwoch, Travis. (2014). Music Enrichment Programs Improve the Neural Encoding of Speech in At-Risk Children. The Journal of Neuroscience, 34(36), 11913- 11918. Doi: 10.1523/JNEUROSCI.1881-14.2014
Lewis, Shaun., Boes, Susan R., & Chibbaro, Julie S. (2015). An Action Research Study on the Influence of Gangsta Rap on Academic and Behavioral Issues of 5th Grade African- American Males. Georgia School Counselors Association Journal, 22, 12-27.
Madden, Deirde., Brueckman, Judith. & Littlejohn, Kevin V. (1997). A Contrast of Amount and Type of Activity in Elementary School Years between Academically Successful and Unsuccessful Youth. [Rapport, Lincoln Christian Seminary]
Metsäpelto, Riitta-Leena., & Pulkkinen, Lea. (2011). Socioemotional Behavior and School Achievement in Relation to Extracurricular Activity Participation in Middle Childhood. Scandinavian Journal of Educational Research, 56, 167-182. doi:10.1080/00313831.2011.581681
Musikklasser. (2020). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-11-16 från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/musikklasser
Olofsson, Dan. (2008). Har musik betydelse för studieresultat?. (Studentuppsats). Arvika: Karlstads universitet, Musikhögskolan Ingesund. Hämtad från https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:5645/FULLTEXT01.pdf
Palm Lebel, Yvonne. (2008). Musikklasser i Sverige. Organisation och musikaliskt innehåll. (C-uppsats). Stockholm: Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Hämtad från
Patel, Runa. & Davidson, Bo. (2011). Forskningsmetodikens grunder, Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB
Schellenberg, E.Glenn. (2004). Music Lessons Enhance IQ. Psychological Science, 15, 511- 514. doi:10.1111/j.0956-7976.2004.00711.x
Schellenberg, E.Glenn. (2006). Long-term positive associations between music lessons and IQ. Journal of Educational Psychology, 98(2), 457-468.
Skolverket. (2011). Läroplan och kursplaner för grundskolan: Musik. Hämtad från
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och- fritidshemmet?
Skolverket. (2020). Antagningsregler och meritvärde. Hämtad 2020-11-5 från
https://utbildningsguiden.skolverket.se/gymnasieskolan/om- gymnasieskolan/antagningsregler-och-
meritvarde#:~:text=F%C3%B6r%20att%20ber%C3%A4kna%20ditt%20meritv%C3%
A4rde,meritv%C3%A4rdet%20blir%20d%C3%A5%20340%20po%C3%A4ng.
Su, Yen-Ning., Kao, Chih-Chien., Hsu, Chia-Cheng., Pan, Lu-Chun., Cheng, Shu-Cheng., Huang, Yueh-Min. (2016). How Does Mozart's Music Affect Children's Reading? The Evidence from Learning Anxiety and Reading Rates with E-Books. Educational Technology & Society, 20(2), 101–112
Sveriges Radio. (2013). Musikskola ger bättre reaktionsförmåga. Hämtad 2020-11-28 från
https://sverigesradio.se/artikel/5701822
Söderman, Johan., Burnard, Pamela. & Hofvander-Trulsson, Ylva. (2015). Contextualising Bourdieu in the Field of Music and Music Education. In P. Burnard, Y. Hofvander Trulsson & J. Söderman (Eds.), Bourdieu and the sociology of music education (s.1-11). Surrey: Farnham.
Tivenius, Olle. (2015). Uppsatsens inre liv. Lund: Studentlitteratur AB
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Wetter, Olive Emil., Koerner, Fritz. & Schwaninger, Adrian. (2009). Does musical training improve school performance? Instructional Science, 37, 365-374. doi:10.1007/s11251- 008-9052-y
Winner, Ellen., Goldstein, Thalia R., & Vincent-Lancrin, Stéphen. (2013). Arts for Art's sake. Overview. OECD Publishing. Doi:10.1787/20769679
Wright, Ruth. (2010). Sociology and Music Education. In R. Wright (Ed.), Sociology and Music Education (p.1-20). Burlington: Ashgate.
Yoon, Jenny Nam. (2000). Music in the Classroom: Its Influence on Children's Brain Development, Academic Performance, and Practical Life Skills. [M.A. Thesis, Biola University.]