Studieprestationer i musikklasser, vad påverkas de av? : En mixed method-studie om musikklassers meritvärden och möjliga bakomliggande orsaker

Örebro universitet Musikhögskolan

Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan – Musik

___________________________________________________________________________

Studieprestationer i musikklasser, vad

påverkas de av?

En mixed method-studie om musikklassers meritvärden och möjliga

bakomliggande orsaker

___________________________________________________________________________

Musikpedagogik för lärare IV, Självständigt arbete (MP9702) Höstterminen 2020

SAMMANFATTNING

Titel: Studieprestationer i musikklasser, vad påverkas de av? - En mixed method-studie om musikklassers meritvärden och möjliga bakomliggande orsaker

Title in English: Study performances in music classes, what are they affected by? - A mixed method study on elementary school music classes' merit values and possible underlying causes Syftet med studien är att belysa vad eventuella betygsskillnader mellan musikklasser och ordinarie klasser kan bero på. En kvantitativ datainsamling genomfördes följd av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingen resulterade i betygsunderlag i form av genomsnittliga meritvärden från grundskolans utgångsklasser från 14 skolor i 9 olika kommuner i Sverige. Rektorer från dessa skolor kontaktades vilket resulterade i 4 intervjuer. Resultatet av den kvantitativa datainsamlingen visade högre studieprestationer hos musikklasserna. En tematisk analys av intervjuerna ledde till tre kategorier som ger tänkbara orsaker till de högre studieprestationerna: hemmets effekt, kamrateffekt samt musikens effekt på individen. Studiens slutsatser kan sammanfattas med att musikklassers studieprestationer generellt sätt är högre än övriga klassers. Barnets hemmiljö och kulturella kapital kan påverka både valet av utbildning och förutsättningarna att lyckas väl i skolan. Ett högre socialt och kulturellt kapital korrelerar troligen både med valet av musikklass och högre studieresultat. Musikklasserna är ofta mer homogena grupper än andra, vilket kan bidra till ökad grupptillhörighet, samt leda vidare till högre närvaro och studieprestationer. Slutligen kan musiken påverka självförtroende, motivation samt en rad tekniska, sociala och språkliga färdigheter som kan bidra till högre studieprestationer.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 1

PROBLEMOMRÅDE ... 2

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2

BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING ... 3

MUSIKKLASSER I SVERIGE ... 3

STUDIERESULTAT ... 4

MUSIK OCH FÄRDIGHETER ... 5

MUSIKEN OCH HJÄRNAN ... 6

MUSIK OCH SOCIALA EGENSKAPER ... 8

SEGREGATION ... 10

SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING ... 11

TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ... 12

HABITUS ... 12

KAPITAL ... 13

METOD ... 15

KVANTITATIVA BETYGSDATA ... 15

Urval och Datainsamling ... 16

Analysmetod ... 17

KVALITATIV INTERVJU ... 17

Urval och Datainsamling ... 18

Analysmetod ... 18

FORSKNINGSETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ... 19

TILLFÖRLITLIGHET ... 20

Reliabilitet och validitet i kvantitativa betygsdata ... 20

Tillförlitlighet i den kvalitativa intervjudelen ... 20

RESULTAT: PRESENTATION OCH ANALYS ... 23

BETYGSDATA ... 23 INTERVJUER... 26 Hemmets effekt ... 27 Kamrateffekt ... 30 Pluggkultur ... 30 Vara behövd ... 31

Musikens effekt på individen ... 32

DISKUSSION ... 34

RESULTATDISKUSSION ... 34

Betygsdata ... 35

Intervjuer ... 35

METODDISKUSSION ... 39

AVSLUTANDE REFLEKTION OCH FORTSATT FORSKNING ... 40

REFERENSER ... 42

BILAGOR ... 47

BILAGA 1 ... 47

Förfrågan om betygsunderlag (små variationer ibland) ... 47

BILAGA 2 ... 48

Informationsbrev till rektorer ... 48

BILAGA 3 ... 49

INLEDNING

Runtom i Sverige finns det grundskolor med musikklasser. Eleverna i dessa klasser följer grundskolans läroplan men det som skiljer deras undervisning från andra klasser är att de har mer tid för musikundervisning. Utifrån mina personliga erfarenheter från musikklass i högstadiet i Finland så fanns det en uppfattning om att eleverna i musikklasserna på skolan hade genomsnittligt högre studieresultat än ordinarie klasser. I valet av uppsatstema ville jag förstå mera om själva musiken har en koppling till högre studieprestationer. En studentuppsats av Dan Olofsson (2008), där betyg från två skolor med musikklasser inom samma län jämförs, visar på markanta skillnader i avgångsbetyg från musikklasser kontra ordinarie klasser. Det krävs mer omfattande studier för att pröva detta samband. Om sambandet gäller, bör man också undersöka vad det verkligen beror på. Är det själva musikutövandet som påverkar eleverna positivt eller vad beror detta på? Vilka positiva effekter kan musikundervisning, deltagande i musikklass och musikutövning ha? Sådana frågor var intresset som slutligen ledde till denna studie.

Tidigare forskning visar att erfarenheter av musikundervisning i tidig ålder kan resultera i positiva förändringar hjärnan (Kausel et al., 2020; Kraus & White-Schwoch 2020; Yoon, 2000). I tidskriften Journal of Neuroscience beskrivs att amerikanska neurologer visat att personer som gått i musikklass som barn hade bättre reaktionsförmåga även många år senare, detta även om personerna inte fortsatt att vara aktiva inom musik (Sveriges Radio, 2013). Nina Kraus och Travis White-Schwoch (2020) bekräftar att hjärnan formas av våra erfarenheter och om man spelat instrument som barn så påverkar det vissa förmågor livet ut. Det kan alltså finnas långsiktiga fördelar med att gå i musikklass men troligen även sådant som kommer till uttryck tidigare. Enligt Jenny Nam Yoon:s (2000) litteraturöversikt har musik en kraftfull påverkan på hjärnans utveckling, akademisk prestanda och praktiska förmågor hos elever. Cecilia Ferm (1999) redogör även att musikaktiviteter kan användas för att förbättra koncentrationsförmåga och språkliga förmågor. De som håller på med musik har också lättare att uppfatta tal i högljudda omgivningar såsom i klassrum (Kraus & White-Schwoch 2020), vilket kan tänkas vara en fördel i skolan. Kursplanen för musik lyfter musik som en “viktig del i människors sociala gemenskap” och något som “kan påverka individens identitetsutveckling” (Skolverket, 2011). Med dessa psykologiska och sociala aspekter i åtanke är det aktuellt att undersöka musikklassers studieprestationer. En djupare förståelse om vad som främjar studieresultat, kan vara till nytta för verksamma musikpedagoger.

PROBLEMOMRÅDE

Den vetenskapliga kunskapen om musikklasser är begränsad och forskning behövs för att få bättre insikt i arbetet med musikklasser, särskilt hur deltagandet i musikklass kan påverka studieprestationer. Den aspekten som detta projekt tar i tu med är att undersöka huruvida studieprestationer skiljer sig åt i musikklasser jämfört med ordinarie klasser på skolor med musikklasser. Studieprestationer och därmed betygsskillnader påverkas givetvis av flera faktorer. Därmed är det påföljande forskningsproblemet att undersöka och redogöra för möjliga orsaker till vad betygsskillnaderna mellan musikklasser och ordinarie klasser kan bero på.

Syfte och Frågeställningar

Syftet med studien är att belysa vad eventuella betygsskillnader mellan musikklasser och ordinarie klasser kan bero på. För att bidra med denna kunskap skall följande forskningsfrågor besvaras:

• I vilken mån skiljer sig avgångsbetygen i grundskolans musikklasser från ordinarie klasser på samma skolor?

• Vilka faktorer ser rektorer, på skolor med musikklasser, som orsaker till betygsskillnaderna?

BAKGRUND och TIDIGARE FORSKNING

I detta avsnitt presenteras forskningsläget inom det aktuella området. Inledningsvis beskrivs musikklasser i Sverige som fenomen. Vidare sammanställs forskning som belyser sambandet mellan musik och goda studieresultat samt faktorer som kan orsaka betygsskillnaderna. Detta kan bland annat handla om vilka färdigheter musiken utvecklar, musikens påverkan på hjärnan samt på sociala egenskaper såsom motivation, men också socioekonomiska frågor, segregation, grupptillhörighet och familjebakgrund.

Musikklasser i Sverige

Enligt Nationalencyklopedin är musikklasser klasser i grundskolan där musikämnet får mer plats jämfört med ordinarie klasser, vilket kan göras genom vissa justeringar i läroplanen så att musikämnet breddas, vanligtvis med kör och sång (”Musikklasser”, 2020). Hur detta genomförs kan skilja sig på olika skolor men en lösning är att använda det utrymmet i läroplanen som finns för elevens val. Det som är gemensamt i musikklasserna är att musik ges extra mycket tid. Hur man organiserar undervisningen i musikklass kan variera mellan olika skolor. I Sverige har det funnits musikklasser sedan grundandet av ”Stockholms musikklasser” i Adolf Fredriks folkskola 1939 (Ibid.). Numera kallas de för Adolf Fredriks musikklasser (”Adolf Fredriks musikklasser”, 2020). I Adolf Fredriks musikklassers profilverksamhet utgör sång och kör grunden för den aktuella musikundervisningen och skolan vill fördjupa elevernas musikaliska anlag (Ibid.). Till skillnad från Adolf Fredriks musikklasser som är en skola där samtliga klasser valt musikprofil så finns det även musikklasser i skolor med parallellklasser utan musikprofil. En sådan kommunal skola med en musikklass i varje årskurs i 4 – 9 är Hagaskolan i Norrköping, vilken var den andra skolan med musikklasser i Sverige (Palm Lebel, 2008). Det finns ingen övergripande lista för Sveriges musikklasser men enligt en C-uppsats skriven av Yvonne Palm Lebel (2008) fanns det 73 skolor med musikklasser i Sverige år 2008. Många musikklasser börjar i årskurs 4 och fortsätter grundskolan ut, men det finns också flera musikklasser som inleds i årskurs 6 eller 7, samt några enstaka musikklasser för yngre barn i tidigare årskurser (Ibid.). Dessa elever som har musikfördjupning är samlade i en klass dit intagning sker enligt specifika antagningsförfaranden och inkluderar allt från vokala klasser till orkesterklasser. Antagningsurvalet till de allra flesta musikklasser i Sverige baseras på genomförda inträdesprov (Ibid.). Dessa kan skilja sig beroende på vilken specifik musikinriktning musikklasserna har, men ofta består proven av sång och gehör, men ibland

inkluderas till exempel instrument i inträdesprovet (”Musikklasser”, 2020). I denna uppsats används begreppet musikklasser enligt ovanstående definition. Klasser dit elever väljer att söka in och där de får extra musikundervisning varje vecka. Begreppet övriga klasser används för musikklassernas parallellklasser, det vill säga skolornas ordinarie klasser samt eventuella andra profilklasser.

Studieresultat

Ellen Winner, Thalia R Goldstein och Stéphen Vincent-Lancrin (2013) redogör i sin forskningsöversikt att korrelationsdata i USA visar att elever som i hög grad deltar i olika typer av konstnärlig verksamhet uppnår högre betyg i utbildningen oavsett socioekonomisk status. En jämförande studie genomförd av Jamey Kelley och Steven M Demorest (2016) av skolor i Chicago gav liknande samband, då det visade sig att skolor med musikprofil hade högre betyg samt högre närvaro än övriga skolor. Detta gällde oavsett skolform och sambandet gällde även då man kontrollerade skillnader i socioekonomisk status mellan skolor som hade musikprofil och inte hade det. I Schweiz genomförde Olive Emil Wetter, Fritz Koerner och Adrian Schwaninger (2009) en jämförande studie av musicerande och icke musicerande elever. Resultatet av betygsjämförelserna visade att de övergripande medelvärdena såväl som genomsnittliga betyg för alla skolämnen utom idrott var signifikant högre hos barn som utövade musik. Detta säger dock ingenting om orsak och verkan, utan visar endast att musikutövandet tenderar att korrelera med högre studieprestationer.

Innovativa människor kan välja konstnärlig utbildning i högre grad, men det kan också betyda att konstnärliga aktiviteter utvecklar färdigheter som är viktiga för innovation (Winner, Goldstein & Vincent-Lancrin, 2013). De som presterar bra kan ha mer tid att tillbringa på konst eller bli uppmuntrade till det av föräldrar och lärare. De kan komma från familjer som värdesätter både akademiska studier och konstnärlig utbildning eller gå i skolor som betonar båda delar. Rubén Gaztambide-Fernández och Gillian Parekh (2017) menar att familjer med högre akademisk bakgrund och därmed större ekonomiska resurser också kan vara en bidragande faktor för större tillgång till träning inom konst samt en resurs inför antagningarna. Deirde Madden, Judith Brueckman & Kevin V Littlejohn (1997) upptäckte i en jämförande studie av framgångsrika och mindre framgångsrika ungdomar sambandet att deltagandet i olika typer av aktiviteter ökade med åldern i större utsträckning i den framgångsrika gruppen. Det fanns alltså ett samband mellan framgångsrika elever och valet av kreativa aktiviteter, vilket innefattade aktiviteter såsom musik, idrott, familjeaktiviteter, kyrkliga aktiviteter med mera.

Det verkar alltså som att framgångsrika personer i högre grad engagerar sig i olika typer av aktiviteter, inte endast musik. Enligt Wetter m.fl. (2009) verkar dock kontinuerlig musikalisk utbildning även hjälpa till att uppnå och upprätthålla skolprestanda på en hög nivå över tid.

Musik och färdigheter

Winner m.fl. (2013) argumenterar i sin forskningsöversikt för att konstnärlig utbildning, vilket musiken är en del av, bidrar till innovationssamhället genom att förvärvandet av konstnärliga färdigheter främjar kreativitet och utvecklar vissa sinnesvanor och beteenden. Innovationen kan sägas innefatta tre olika delar: för det första tekniska färdigheter, för det andra färdigheter i tänkande och kreativitet samt för det tredje karaktär såsom beteende och sociala färdigheter (Ibid.). Musik kan alltså främja vissa förmågor mer eller mindre obemärkt.

Musik kan förbättra verbala färdigheter såsom läsning, skrivning och nya språk (Winner, Goldstein & Vincent-Lancrin, 2013). Musiken kan obemärkt öva upp vissa förmågor bland annat språket då muskulaturen som används för att tala tränas upp (Ferm, 1999). Susan Hallam (2010) beskriver att redan i tidig barndom verkar musikutövande vara fördelaktigt för utvecklandet av uppfattningsförmågan, vilket påverkar språkinlärning och därmed läskunnighet. Detta stöds även av en studie av Susannah Dryden (1992) bland 270 elever i 10-11 års åldern i Kansas, vilken visade att de elever som valde att delta i en ensemble (totalt 164 personer) hade statistiskt högre ordförråd och totalprestanda i läsning jämfört med dem som inte deltog i någon ensemble. Riitta-Leena Metsäpelto och Lea Pulkkinen (2011) genomförde en 3-årig longitudinell studie i Finland om hur barns fritidsaktiviteter har betydelse för socioemotionellt beteende och skolprestationer. Eleverna i studien var 9–10 åringar (årskurs 4) i början av studien och resultatet visade en koppling mellan musikaktiviteter och högre adaptivt beteende, akademiska prestationer såsom läsning, skrivning och aritmetik samt arbetsförmåga såsom uthållighet och koncentration. Utöver språkliga färdigheter kan alltså musikundervisning även ha en positiv effekt på andra tekniska och sociala färdigheter. Enligt Winner m.fl. (2013) kan detta dock bero på att musikundervisning är en skol-liknande aktivitet som därför även kan träna förmågor som koncentration och läsning och därmed höja IQ. Hallam (2010) redogör i sin forskningsöversikt att genom att de involverade inlärningsprocesserna är likartade kan musikaliska färdigheter överföras till andra aktiviteter. Forskningsöversikten sammanställer studier på hjärnan, med hjälp av avancerad teknologi.

Musiken och hjärnan

Forskare inom neurovetenskap har funnit bevis på att det kan vara bra för hjärnan att lära sig att spela instrument redan som barn. Leonie Kausel m.fl. (2020) förklarar nämligen att barn som är musikaliskt utbildade presterar bättre med avseende på uppmärksamhet och minne. De har större aktivering i de delar av hjärnan som kontrollerar uppmärksamhet och auditiva funktioner. Dessa funktioner är förknippade med förbättrad läsning, anpassningsförmåga, större kreativitet och en bättre livskvalitet. I denna studie testades uppmärksamheten och arbetsminnet bland 40 barn i åldern 10–13, av dem spelade 20 barn ett instrument. Dessa hade tagit instrumentlektioner minst två år, övade minst två timmar i veckan och spelade regelbundet i orkester eller ensemble. De övriga 20 barnen hade inte haft någon musikalisk undervisning utanför skolan. Med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI), en typ av magnetkamera för att mäta hjärnaktivitet, kunde forskarna se att det inte var någon signifikant skillnad på reaktionstiden men stor skillnad på minnesförmågan (Ibid.). Det har även tidigare genomförts forskning av E.Glenn Schellenberg (2004) på barn där man slumpmässigt tilldelat barnen musiklektioner i piano och sång, dessa har sedan jämförts mot kontrollgrupper som tilldelats dramalektioner eller inga extra lektioner. Totalt bestod studien av 144 barn. IQ mätningar genomfördes innan och efter lektioner som visade att musikgruppens barn uppvisade större ökningar i IQ, även om effekten var ganska liten. Senare studier genomförda av Schellenberg (2006) visar på att längden av musiklektioner bland barn 6–11 år korrelerar positivt med IQ och akademisk förmåga. Även svagare samband visades mellan att spela musik i barndomen och intellektuell funktion bland studenter. Resultaten från studierna indikerar att formell musikexponering i barndomen har ett positivt samband med IQ och akademiska prestationer. Dessa samband verkar vara små men allmänna och långvariga.

Christian Gaser och Gottfried Schlaug (2013) har visat i studier av hjärnan att professionella musiker har större mängd grå hjärnsubstans i de motoriska, auditiva och visuellt-rumsliga hjärnregionerna, jämfört med amatörmusiker och icke musicerande personer. Från en tidig ålder lär musiker komplexa motoriska och auditiva färdigheter som de övar från barndomen och igenom hela karriären. Enligt Gaser och Schlaug (2013) kan vissa skillnader i hjärnsubstansen vara medfödda, men de menar även att dessa skillnader kan bero på långsiktig förvärvande av färdigheter samt repetition, vilket stöds utav den starka kopplingen mellan strukturella skillnader, musikerstatus och träningsintensitet. Liknande data visar sig också i långvarig motorisk träning på djur (Ibid.). Att spela instrument förbättrar bland annat finmotoriken och

musik verkar också förbättra vissa aspekter av intelligens som är relaterat till numerisk färdighet (Hallam, 2010).

Nina Kraus och Travis White-Schwoch (2020) skriver i en artikel att det forskats i över 30år om hjärnans neuroplasticitet. Neuroplactisitet är uppfattningen om att hjärnan är formbar och föränderlig som resultat av erfarenheter. Musikers neuroplasticitet har bland annat studerats för att bättre förstå vilka förändringar som sker i hjärnan. Kraus och White-Schwoch (2020) har studerat två grupper engelsktalande universitetsstudenter, en grupp som var aktiva inom musik och den andra som inte var det. Genom att mäta hjärnvågor upptäcktes att musikernas hjärnor kunde uppfatta detaljer i Mandarinkinesiska, detaljer som i vanliga fall är alltför subtila att uppfatta för de flesta engelsktalande personer. Detta kan påverka förmågan att lära sig nya språk. Kraus och White-Schwoch redogör vidare för en studie där man testade olika åldersgruppers hjärnaktivitet, hörselförmåga och intellektuell förmåga. I de olika åldersgrupperna observerades liknande påverkan på hjärnan. Oavsett ålder hade gruppen av musiker bättre förmåga att urskilja vissa språkliga ljud och tal även i högljudda miljöer jämfört med dem som aldrig fått musikundervisning utöver det som obligatoriska i skolan. Även minne och uppmärksamhet var starkare hos musikergruppen. Hjärnfunktionerna skiljer sig också mellan musiker och icke musiker. I vanliga fall reagerar hjärnan långsammare på tal när en människa åldras, men för en 65 årig musiker så reagerar hjärnan lika snabbt som för en 25-årig icke-musiker. För en 65 år gammal person som inte musicerat på tiotal år, men som spelade instrument som barn hamnade mellan musikern och icke-musikern. Detta tyder alltså på att musikutövande tidigt i livet påverkar neuroplasticiteten livet ut (Ibid.).

För att säkerställa att musikutövandet inte endast korrelerar med positiva förändringar i hjärnaktivitet utan även är ett kausalt samband, studerade Kraus m.fl. (2014) under sommaren 2011, 75 utsatta skolbarn med risk för inlärningsproblem som var ivriga att börja spela instrument. Barnen testades i hörselförmåga, uppmärksamhet, språk samt hur hjärnan reagerar på tal. Hälften av barnen fick börja spela instrument på en gång, medan den andra halvan fick vänta ett år under vilken de undervisades bland annat i notläsning och musikhistoria. Efter ett år skiljde sig inte gruppernas testresultat men efter två år visade instrumentgruppen stora framsteg i språkförmåga, lyssningsförmåga och hjärnrespons, i jämförelse med den andra gruppen. Musiken påverkar alltså hjärnaktiviteter, men först efter en viss tid. Enligt Leonie Kausel (Kausel et al., 2020) som är forskare inom neurovetenskap och även violinist bör de kognitiva funktionerna dock inte vara enda orsaken för föräldrar att introducera deras barn för musik, utan även vissheten om att det är en aktivitet som, även om det kan vara krävande, kan

ge dem mycket glädje och möjligheten att lära sig ett universellt språk (jfr Winner, Goldstein & Vincent-Lancrin, 2013).

Musik och sociala egenskaper

Förutom tekniska färdigheter och kunskap så behöver man utvecklas i tänkande och kreativitet samt beteende och sociala egenskaper, såsom motivation och självbehärskning, som är viktiga delar av undervisningen som utrustar alla elever med innovationsfärdigheter (Winner, Goldstein & Vincent-Lancrin, 2013). Winner m.fl. menar att det länge antagits att konstnärlig utbildning påverkar dessa innovationsegenskaper positivt, däribland de sociala färdigheterna självbehärskning och motivation. Artister, framgångsrika vetenskapsmän och entreprenörer är ofta förebilder för innovation och dessa ämnen antas även stärka dessa egenskaper (Ibid.). Yoon (2000) redogör för att musik och andra artistiska ämnen kan bidra till motivation och bättre disciplin. Dessa egenskaper är viktiga för akademiska studier. Även Winner m.fl. (2013) menar att upptäckandet av artistiska styrkor kan stärka självförtroendet, motivation och välmående. Empiriska studier visar att elever som är engagerade i konstnärlig utbildning har större ambitioner i akademiska studier såväl som högre motivation (Winner, Goldstein & Vincent-Lancrin, 2013). Dessa studier visar återigen korrelation och det går inte att dra slutsatsen att konstnärlig utbildning är det som leder till motivation. De kan vara mer motiverade från början. Studierna som Winner m.fl. (2013) redovisar i sin forskningsöversikt är för breda för att fånga någon kausal effekt. Det är också svårt att visa att konst skulle motivera mer än något annat ämne. Det verkar som att elever blir motiverade av det som de tycker om (Ibid.). Om konstnärlig utbildning är motiverande för alla studenter så kan denna effekt komma från faktorer förknippade med hur det lärs ut, t.ex. engagerande pedagogik, vilket kan förändra skolans kultur och leda till ökad motivation (Winner, Goldstein & Vincent-Lancrin, 2013). Studenter kan möjligtvis njuta mer av bland annat musikämnet på grund av lägre prestationskrav, vilket kan påverka deras inställning till skolan och lärande. Kamratpåverkan kan också spela sin roll, om kamraterna värdesätter konstnärlig utbildning, vilket kan öka det egna engagemanget (Ibid.).

Personer med någon form av social svårighet, såsom t.ex. trauma eller depression kan med hjälp av musik förbättra sitt humör, minnas texter och hantera ångest (Foran, 2009). Enligt forskningsöversikten av Lucille M. Foran (2009) kan musiken till och med användas för att förbättra inlärningen för barn med traumatiska upplevelser. Koncentrationsförmågan kan bli

bättre av att t.ex. lyssna på klassisk musik såsom Mozart, Haydn, Vivaldi, Bach eller Händel. Även pop och jazzmusik kan förbättra uppmärksamheten, emotionell reglering och minnet, så länge rytmerna är förutsägbara och dissonanta harmonier undviks. Det är ingen överraskning att musiken påverkar känslor och att känslor påverkar starkt elevernas studieprestationer. Om en elev är stressad eller har ångest kan inte eleven ta till sig det som lärs ut i skolan. Känslomässiga processer krävs för att färdigheter och kunskaper som lärs ut i skolan ska komma in i långtidsminnet och överföras till verkliga situationer (Ibid.). Därmed är det viktigt att aktivera barnen emotionellt så att de kan komma ihåg och tillämpa det de lärt sig (Ibid.). Musiken kan vara en del av den emotionella aktiveringen av hjärnan.

Det finns även studier som visar negativa effekter av musik och därmed blir det viktigt att kunna använda musiken på så sätt att det främjar elevernas sociala egenskaper och studieprestationer. Shaun Lewis, Susan R. Boes och Julie S. Chibbaro (2015) undersökte förhållandet mellan gangsterrap bland unga afroamerikanska pojkar i 10–11 års åldern och en rad faktorer såsom akademiska prestationer, självkänsla, beslutsfattande, identitetsfrågor samt utveckling. Studien undersökte inflytandet av gangster-rap på dessa elever och visade en tydlig korrelation till avhopp från high school och fängelsestraff, vilket ledde till diskussioner om rätt användning av musik för inflytandet på eleverna. Å andra sidan finns det studier som visar att viss musik kan ha positiv effekt. I en studie genomförd av Yen-Ning Su m.fl. (2016) fick 62 grundskoleelever lyssna på Mozarts K.448 sonata för två pianon i D-dur under tiden de läste e-böcker. Jämfört med att läsa utan musik visade resultatet att detta Mozarts stycke hade en positiv effekt när det gällde att minska ångesten vid inlärning, förbättra läshastigheten och läsförståelsen. Däremot hade det en negativ effekt på elevernas uppmärksamhet i tolkningen av vad de läst (Ibid.). I en liknande undersökning bland 133 taiwanesiska universitetsstudenter, fick studenterna läsa samtidigt som de lyssnade på lätt klassisk musik, hip hop eller ingen musik alls (Chou, 2010). Det visade sig att musik med högre intensitet var mera distraherande och hade en större effekt på koncentration och prestationsförmåga. Musiken kan alltså hjälpa men även ibland stjälpa. Musik kan användas på ett sådant sätt att den stärker självkänslan. Detta menade pedagoger utifrån sin erfarenhet i arbetet med musikterapi för barn med koncentrationssvårigheter, i en kvalitativ intervjuundersökning genomförd av Cecilia Ferm (1999). Musikterapi kan vidare träna sociala förmågor såsom insikt, självbild samt intellektuella och motoriska förmågor (Ibid.). Hallams (2010) forskningsöversikt tyder på att de positiva effekterna av musikutövande på en individs personliga och sociala utveckling bara uppstår om det är en trevlig och givande upplevelse. Engagemang med musik kan förbättra självuppfattningen, men endast om

inlärningsupplevelsen är positiv och givande (Ibid.). Individen ska uppleva framgång, vilket leder till förbättrad självkänsla och i sin tur till ökad motivation vilket även är bidragande till förbättrade studieresultat. Eugenia Costa-Giomi (2004) redogör i sin empiriska longitudinella studie att musikundervisning har en positiv effekt på barns självkänsla. I studien fick 63 barn gratis pianoundervisning under tre års tid. Barnen genomförde tester som mätte självkänsla, akademiska färdigheter med mera. Jämfört med kontrollgruppen hade barnen som fick pianoundervisning bättre självkänsla, men ingen skillnad i akademiska färdigheter i matematik och språk kunde iakttas i denna studie.

Segregation

Förutom att musikutövning korrelerar med högre studieresultat så korrelerar även föräldrars inkomst och utbildningsnivå med elevernas studieresultat (Wetter, Koerner & Schwaninger, 2009). Musikalisk träning korrelerar med barns bättre prestationer i skolan, men är uppenbarligen en del av ett multifaktoriskt beroende (Ibid.). Gaztambide-Fernández och Parekh (2017) genomförde en datainsamling i Toronto, som är en storstad med kulturell mångfald, där det erbjuds många olika program för elevernas skilda intressen, i syfte att utforska vilka elever som väljer Speciality Arts Program (SAP). Det visar sig att den populationen av elever som går på dessa SAP-skolor inte representerar ortens skolpopulation i stort, utan representerar mest förmögna familjer och dem med högt socialt och kulturellt kapital (Gaztambide-Fernández & Parekh, 2017). Att välja en sådan utbildning verkar ha ett starkt samband med social klass, vilket gör att grupperna sannolikt är homogena. Enligt studien verkade dessa SAP-utbildningar öka inkomst-, etnicitet- och utbildningssegregationen, då en hög grad av de sökande var vita, med föräldrar med generellt högre utbildningsnivå och högre inkomster jämfört med totalpopulationen. SAP-grupperna visade sig alltså inte vara lika mångfaldiga som hela populationen. Denna homogenitet kan vara en orsak till den högre graden av tillhörighet som eleverna i dessa program upplever (Ibid.). Rubén Gaztambide-Fernández, Adam Saifer och Chandni Desai (2013) argumenterar att elevernas musikaliska talang i stor grad beror på att man blivit exponerad för och tränat musik vilket beror på det ekonomiska och kulturella kapitalet i hemmet.

Charlene Dell m.fl. (2014) undersökte hur föräldrars engagemang, musik i hemmet och familjebakgrund påverkade elevernas prestationer i skolan samt i skolmusiken. Musikalisk hemmiljö, socioekonomisk status och föräldrars utbildningsnivå hade direkt påverkan på elevernas resultat både i musik och i skolan generellt. Familjens musikaliska bakgrund visade

sig ha direkt påverkan på prestationer i musik såväl som i akademiska resultat (Ibid.). Bland koreanska föräldrar vars barn engagerar sig i musikaliska aktiviteter, visade det sig att i vilken grad mödrarna stöttade sina barn i de musikaliska aktiviteterna varierade beroende på deras socio-ekonomiska status (Cho, 2015). Detta framkom i en studie där 14 koreanska mödrar, med barn i åldern 5–15, deltog i djupintervjuer per telefon (Ibid.). Vilken hemmiljö barnet kommer ifrån kan alltså påverka barnets förutsättningar att lyckas väl i skolan.

Sammanfattning av tidigare forskning

Sammanfattningsvis redogör avsnittet om tidigare forskning flera studier som visar ett samband mellan musikutbildning och högre studieresultat. Innovativa och framgångsrika personer väljer i högre grad att ägna sig åt kreativa aktiviteter. Detta kan bero på att musikundervisning utvecklar innovationsfärdigheter: tekniska färdigheter, kreativitet och sociala färdigheter. Många studier visar att musik kan förbättra språkliga färdigheter. Detta bland annat genom att musiken övar upp muskulaturen som används när man talar, men även genom att lyssningsförmågan övas upp vilket kan förbättra hjärnans förmåga att uppfatta detaljer i talat språk. Utöver språkliga färdigheter så presterar musikaliskt utbildade barn bättre med avseende på uppmärksamhet och minne. Positiva samband mellan musikutövning och prestationer ses bland alla åldrar och musikutövning tidigt i livet kan påverka hjärnan positivt livet ut. Många studier visar alltså på ett tydligt samband men det innebär inte nödvändigtvis orsak och verkan. Men den tidigare forskningen redogör också för studier som bevisar att musiken påverkar hjärnan, men skillnaderna märks först efter en viss tid. Barn med risk för inlärningsproblem som får instrumentundervisning i två år, visar stora framsteg i språkförmåga och hjärnans respons på tal. Vidare kan musik bidra till motivation och självförtroende då man upptäcker sina styrkor inom musiken. Elever som är engagerade i bland annat musik har större ambitioner i akademiska studier. Det kan påverkas av att musikämnet ger en paus i akademiska prestationer samt att engagemanget kan öka av engagerade kamrater. Musiken kan även användas för att mildra ångest vilket påverkar övriga studieprestationer. Att elever som engagerar sig i musik har högre akademiska prestationer har också ett starkt samband till deras familjebakgrund. Forskning visar att majoriteten av unga som går på olika konstnärliga utbildningar är starkt förknippat med social klass, med föräldrar med högre utbildningsnivå.

TEORETISK UTGÅNGSPUNKT

I denna del presenteras det valda teoretiska perspektivet som består av begrepp som utvecklats av sociologen Pierre Bourdieu. Dessa begrepp innefattar främst habitus och olika former av kapital. Även om forskningsbakgrunden lyfter fram en rad psykologiska aspekter så har alltså ett sociologiskt perspektiv valts för att förstå studiens resultat. Johan Söderman, Pamela Burnard och Ylva Hofvander-Trulsson (2015) lyfter fram Bourdieus teori som ett aktuellt verktyg i utmaningar angående social ojämlikhet i utbildningen, vilket kan tänkas att betygsskillnader, som denna studie bygger på, är en del av. Bourdieus begreppsapparat är ett redskap för att förstå det insamlade materialet och bredda förståelsen om dess eventuella bakomliggande sociologiska orsaker. Nedan presenteras begreppen habitus och kapital som teoretisk utgångspunkt i denna uppsats.

Habitus

Enligt Ruth Wright (2010) definierar Bourdieu habitus som en persons sociala position där denne lever. Habitus är en tendens att bete sig på ett visst sätt baserat på förståelsen av den sociala världens regler och accepterade beteenden. Bourdieu menar vidare att habitus undermedvetet påverkar ambitioner och beteenden, såsom hur en talar och för sig i sociala sammanhang. Enligt Bourdieu läggs grunden för habitus i den tidiga barndomen från föräldrarnas personlighet och hur de agerar utifrån deras egna habitus. Därmed delar barnen sina föräldrars habitus, vilket även påverkar deras utbildningserfarenhet (Ibid.). Margaretha Järvinen (2007) beskriver att barnen föds in i en tradition, som påverkats av historien och som vidareför historien. Habitus kännetecknar alltså ett visst levnadssätt, en livsstil som överförs från generation till generation och som påverkar hur en person uppfattar och agerar i världen (Ibid.). Habitus kan alltså vara en viktig del i val av utbildning.

Barndomen påverkar starkt ens habitus, även om senare val i livet också är av betydelse (Carle, 2010; Järvinen, 2007). På samma sätt beror musikalisk habitus på musikalisk uppväxt. Om exempelvis ens mor är pianolärare så kommer detta faktum förmodligen att påverka barnets personlighet även om barnet inte väljer exakt samma väg (Söderman, Burnard & Hofvander-Trulsson, 2015). Men enligt Bourdieu så kommer fria val i livet ändå att harmonisera med den habitus man är inkluderad i, då människor agerar i sociala sammanhang (Järvinen, 2007). Jan Carle (2010) beskriver att när en individ möter nya former av habitus vävs dessa samman till en del av ett nytt habitus. Överförandet av habitus kan man alltså se i det sociala sammanhanget

som barnet föds till, men även i det sociala sammanhanget som skapas i musikklasserna (jfr Järvinen, 2007).

Bourdieu menar att utbildningssystemet har en central roll i samhällets klassreproduktion och beroende på vilken klass och socialt ursprung man kommer ifrån innebär utbildningen anpassning till de värden som dominerar i skolsammanhanget (Carle, 2010). För att lyckas i utbildningen bör man enligt Bourdieu, tillägna sig utbildningens sociala mönster, välja ”rätt” utbildning och tillägna sig vad som anses vara legitima kommunikationsmönster, beteenden och kunskapsformer (Ibid.). Han menar att barn i medelklassfamiljer får, som en del av deras habitus, ett visst kulturellt kapital som utrustar dem med olika språkliga och kulturella färdigheter (Wright, 2010). Dessa färdigheter är ofta sådana som skolor kräver för att lyckas, vilket kan missgynna arbetarklassens barn (Ibid.). Bourdieus studier stödjer därmed idén att utbildningssystemet stödjer övre medelklassens barn, som har en habitus som innefattar språkliga och kulturella fördelar som ger dem bättre förmåga att ta vara på den erbjudna utbildningen (Ibid.), vilket bekräftar deras sociala klasstillhörighet (Carle, 2010). Det sker alltså enligt Bourdieu en reproduktion av sociokulturellt habitus men också av överförandet av kapital vilket påverkar elevernas prestationer.

Kapital

Bourdieus teori om kapital kan beskrivas med att både materiella och immateriella tillgångar i samhället kan ges ett värde som liknar den kontroll och makt som ekonomiskt kapital har (Carle, 2010). Bourdieu (1986) delar in termen kapital i tre olika delar: ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital som alla kan utgöra symboliskt kapital.

Ekonomiskt kapital handlar om sådant som är direkt överförbart till pengar och materiella resurser (Carle, 2010; Järvinen, 2007). Kulturellt kapital handlar om sådant som utbildning, bildning, konst, musik, litteratur och förhållningssätt (Carle, 2010). Till sådana tillgångar hör finkulturella färdigheter som att behärska den legitima kulturens koder samt titlar och annat som förvärvats i form av utbildning, vilket ibland kan påverka ekonomisk kapital då det påverkar vilka jobb man kan få (Carle, 2010; Järvinen, 2007). En person är bärare av kulturellt kapital genom den omgivning personen i fråga föds och växer upp i och på så sätt tenderar kulturella kapitalet att gå från en generation till en annan (Carle, 2010). Överförandet av kulturellt kapital sker dock inte endast i hemmet utan kan också försiggå i andra sociala sammanhang. Bourdieu menar vidare att högre medelklassens kulturella kapital många gånger är det som legitimeras inom konst och musik och att bland annat konsertbesök har ett starkt

samband med familjebakgrund och utbildning (Ibid.). Social kapital är de resurser som fås till följd av att vara medlem i en viss grupp, ha vissa för- och nackdelar utifrån grupptillhörigheten och vilka kontakter man har (Järvinen, 2007).

Det övergripande kapitalbegreppet symboliskt kapital, är en övergripande kapitalform, som avser erkännande och bekräftelse då något från de tre tidigare nämnda kapitalformerna, legitimeras och ges ett symbolvärde (Järvinen, 2007). Bourdieu menar att en fundamental aspekt i mänsklig samvaro är att bli erkänd och bekräftad. ”Hedern existerar enbart i kraft av sitt erkännande och enbart i den mån som medlemmarna i en grupp är ense om att vissa specifika egenskaper eller handlingar är hedervärda.” (Järvinen, 2007, s.263). Vilka egenskaper som ses som symboliskt kapital skiljer sig alltså i olika fält. Något kan vara värdefullt i ett sammanhang men värdelöst i ett annat (Järvinen, 2007; jfr Söderman, Burnard & Hofvander-Trulsson, 2015). I varje fält, som är ett nätverk av relationer med egna värden, regler och intressen, finns symbolvärden som ger status inom gruppen (Carle, 2010; Järvinen, 2007). Vilka egenskaper som helst, som medlemmar i en viss grupp tillskriver ett positivt värde, kan vara symboliskt kapital. Olika sociala egenskaper som inte direkt ges ett ekonomiskt kapital får ett värde genom det symboliska kapitalet (Järvinen, 2007). Kapital är därmed allting som leder till erkännande och bekräftelse (Ibid.).

Enligt Bourdieus ekonomiska terminologi kan musik vara ett symboliskt kapital (Söderman, Burnard & Hofvander-Trulsson, 2015). Bourdieu hjälper oss att förstå musikens sociala funktioner, hur musik skiljer oss från varandra och hur musiken ibland resulterar i tillhörighet i en viss grupp. Enligt Söderman m.fl. (2015) är denna kunskap viktig för lärare för att förstå den miljö de undervisar i. I denna uppsats används Bourdieus begrepp som en teoretisk utgångspunkt för att förstå vad musikklassers högre studieresultat kan bero på i relation till elevernas sociala och kulturella sammanhang. Val av musikklass kan härledas till att vara ett uttryck för barnens habitus i uppväxten, vilket påverkar valet av utbildning och kapaciteten att tillägna sig symboliskt kapital i en viss miljö (Carle, 2010). Valet kan även markera grupptillhörighet och väva samman ens medfödda habitus till en ny form av habitus i det aktuella sociala sammanhanget, i musikklassen, som kan leda till nya beteenden som kan ha konsekvenser för studieprestationerna. Kulturellt kapital överförs både i hemmiljön och i musikklassen som socialt sammanhang (jfr. Carle, 2010). Deltagandet i musikklass kan innebära att visst ekonomiskt, kulturellt eller socialt kapital legitimeras och ges symbolvärde i gruppen. Elevernas kulturella kapital och de egenskaper som ges ett symboliskt kapital i musikklasserna, kan vara sådant som påverkar studieresultat.

METOD

I detta avsnitt beskrivs de metoder som valts för att svara på forskningsfrågorna samt hur dessa metoder tillämpats. Metodvalet bestod av så kallad triangulering då flera olika metoder användes. En kvantitativ del för att svara på den första forskningsfrågan om hur studieresultat skiljer sig mellan musikklasser och ordinarie klasser samt en kvalitativ för att förstå vad dessa skillnader kan bero på. Tillsammans med tidigare forskning och teoretiskt perspektiv tolkades både kvantitativa och kvalitativa data med målet att förstå vad betygsskillnaderna kan bero på. Det empiriska materialet förstås i sin helhet och har resulterat i att flera möjliga orsaker för betygsskillnaderna redovisas (jfr Patel & Davidson, 2011). Abduktiv ansats har valts, vilket är kombination av induktion och deduktion (Ibid.). Den kvantitativa undersökningen har bekräftat hypotesen om att det finns betygsskillnader. Det kvantitativa resultatet testades sedan mot intervjuer och forskningsbakgrunden (jfr Ibid.).

Kvantitativa betygsdata

För att svara på den första forskningsfrågan i vilken mån skiljer sig avgångsbetygen i grundskolans musikklasser från ordinarie klasser på samma skolor?, valdes en kvantitativ datainsamlingsmetod. Betygsdata samlades in i form av genomsnittligt meritvärde från avgångsklasser i årskurs 9 vårterminen 2020. Meritvärdet räknades ut genom att summera värdet av de 16 bästa ämnesbetygen (Skolverket, 2020). Värdet på betygen bestäms enligt följande poängskala: A = 20 B = 17,5 C = 15 D = 12,5 E = 10

F = 0 (dvs. icke godkänt resultat)

Det maximala meritvärdet är därmed 320 poäng. Den elev som läser moderna språk får addera detta som ett 17:e ämne och kan därmed uppnå max 340 poäng som meritvärde. För att vara behörig till ett nationellt gymnasieprogram måste en elev ha minst 80 poäng, vilket innefattar minst betyget E i svenska, engelska, matematik och fem andra ämnen för ett yrkesprogram eller nio andra ämnen för ett högskoleförberedande program (Skolverket, 2020). Meritvärden anges i kvotskala (Patel & Davidsson, 2011). Det är alltså möjligt att studera skillnader mellan olika

elever och klassers meritvärden och det finns en absolut nollpunkt, då samtliga ämnen är betyget F. Betygssystemet i den svenska skolan A–F (A–E har samma avstånd) kan anta vissa specifika värden och är därmed en diskret variabel.

Urval och Datainsamling

Urvalet begränsades till skolor som har både musikklasser och ordinarie parallellklasser. Detta för att minimera skillnader som kan bero på omständigheterna på specifika skolor. Majoriteten av grundskolor med musikklasser i Sverige bedrivs av kommunala huvudmän (Palm Lebel, 2008) och denna studies urval begränsar sig till skolor med kommunal huvudman. Avgränsningen berodde också på att det ansågs mer sannolikt att få tag på kommunala skolors betyg då dessa är allmänna handlingar. Från början skickades dock några email även till vissa fristående skolor, men utan svar. För att få ett urval som kunde generaliseras till Sveriges kommunala musikklasser i skolor med musikklasser och ordinarie klasser, genomfördes ett stratifierat slumpmässigt urval följt av ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2018). Stratifierat urval innebär i denna studie att populationen grupperades, alltså stratifierades utifrån län. För att materialet skulle bli representativt för Sverige så listades alltså inledningsvis Sveriges 21 län. Eftersom det inte fanns någon tydlig lista med hur många musikklasser det finns i landet, inte heller i vilka städer, så valdes en kommun från varje län genom webbsökning av musikklasser och ”kommuner med kommunala musikklasser”, samt länet följt av ”musikklasser”.

Vidare kontaktades utbildningsförvaltningar i de valda kommunerna, vilket även begränsade urvalet till kommunala skolor. Målet var att urvalet skulle vara ett totalurval av samtliga län med kommunala musikklasser. Email skickades till de valda kommunernas utbildningsförvaltningar där det efterfrågades om betygsunderlag (se Bilaga 1). Efter positiv återkoppling från några kommuner som sammanställde och skickade det önskade betygsunderlaget från kommunens skolor framskred dataskapandet genom att kontakta ytterligare utbildningsförvaltningar. Vissa svarade inte och vissa kommuner kunde inte hjälpa till på grund av hur betygen var förvarade, eller att det inte längre fanns kommunala musikklasser. Vid behov kontaktades andra kommuner i länen, som efter sökning på internet sannolikt borde ha musikklasser. Datainsamlingen resulterade i användbart betygsunderlag från 9 kommuner och totalt 14 skolor spridda över landet från Skåne till Norrbotten. I betygsunderlaget går det att särskilja det genomsnittliga meritvärdet i musikklasser från övriga klasser på dessa skolor. Valet av skolor utgår ifrån musikklasserna och därmed används begreppet övriga klasser som innefattar ordinarie klasser och i vissa fall även andra

profilklasser. Eftersom datainsamlingen representerar olika skolor spridda över hela landet ansågs det tillräckligt för att kunna generalisera och få en sannolik bild av hur betygsunderlaget ser ut i Sveriges kommunala skolor med musikklasser.

Analysmetod

Bearbetningen av det kvantitativa materialet genomfördes genom att inledningsvis beräkna genomsnittliga meritvärden för skolornas musikklasser samt övriga klasser, från de kommuner där detta inte redan var gjort. Dessa värden sammanställdes i en korrelations- eller contingencytabell (Bryman, 2018), som ger en grundläggande bild av sambandet mellan två variabler, nämligen sambandet mellan musikklassers medelvärden och övriga klassers medelvärden (se tabell 1 på sidan 23). Sedan gjordes två histogram för att se hur spridningen på skolnivå skiljer sig för dessa variabler (se figur 1 och 2 på sidan 25). Histogram ger en översiktlig bild, av de sammanslagna intervallerna av meritvärden (jfr Patel & Davidson, 2011). Variabelvärdena i tabellen samt de två histogrammen jämfördes mot varandra.

Kvalitativ intervju

Den andra forskningsfrågan är vilka faktorer ser rektorer, på skolor med musikklasser, som orsaker till betygsskillnaderna? Syftet med denna del av undersökningen var att förstå vad som kunde ligga bakom betygsskillnaderna. Flera tänkbara metoder hade kunnat bidra till denna förståelse. I denna undersökning valdes en kvalitativ metod, i form av intervjuer med rektorer på skolor med både musikklasser och övriga klasser utan musikprofil. Då betygsskillnader och studieprestationer kan tänkas bero på flera olika aspekter ansågs det lämpligt att tillfråga rektorer som har insikt om just deras skola och möjligtvis kunde ge förslag på olika tänkbara faktorer som de sett i den aktuella skolan. Denna del av arbetet präglades därmed av en kvalitativ design i form av intervjuer som utgick från en semistrukturerad intervjuguide som utgick ifrån vissa teman där intervjuaren tilläts att vara flexibel med att ställa ytterligare frågor som blev aktuella under intervjuns gång (Bryman, 2018; Patel & Davidson, 2011). Intervjuguiden (Bilaga 3) bestod alltså av teman och frågor som operationaliserats från syftet och frågeställningen. En semistrukturerad guide möjliggjorde att respondenterna kunde svara fritt och nyanserat, vilket gav en fördjupad bild, utifrån rektorernas perspektiv, av möjliga orsaker till betygsskillnader mellan klasserna. Eftersom intervjuguiden bestod av vissa förutbestämda teman utifrån tidigare forskning kunde samtalet även styras till att undersöka om dessa teman enligt respondenten kunde vara betydande på skolan.

Urval och Datainsamling

Urvalet för intervjuerna var ett målstyrt urval som utgick från det betygsunderlag som redan samlats in. Ett målstyrt urval innebär att urvalet görs utifrån målen för forskningen. I detta fall antogs rektorer besitta kunskap som kunde bredda förståelsen av vilka faktorer som orsakar betygsskillnader på den aktuella skolan, vilket även styrde den slutliga formuleringen av forskningsfrågorna. Utifrån insamlat kvantitativt betygsdata kontaktades rektorer från dessa skolor via mail som tillfrågades att delta i en ca 30 min lång intervju (se Bilaga 2). Till en början svarade två rektorer att de var villiga att ställa upp. Vid ett senare tillfälle skickades en påminnelse och slutligen intervjuades totalt fyra rektorer. Rektorer valdes för att få ett övergripande perspektiv av skolans verksamhet och då dessa kunde tänkas ha en överblick av skolan som social miljö jämfört med lärare som arbetar på skolan. Rektorns arbete innefattar också att följa upp elevernas studieresultat och att reflektera över skillnader i studieprestationer. Därför ansågs det i denna studie relevant att intervjua rektorer på skolor med musikklasser och ordinarie klasser som reflekterat över musikklassernas studieprestationer och verksamheter. Intervjuerna genomfördes och spelades in digitalt via videkonferensverktyget Zoom. Detta möjliggjorde att enkelt intervjua personer från olika delar av Sverige. Totalt fyra personer intervjuades i 15-30min var. Intervjuguiden bestod av en huvudfråga om vad rektorerna trodde var de främsta orsakerna till högre betyg i musikklasser. Detta gjorde det möjligt för rektorerna att lyfta de faktorer de såg på skolan. Teman som fanns med i intervjuguiden var också sociala aspekter om elevernas föräldrar och grupptillhörighet i klassen samt musikens påverkan (se bilaga 3).

Analysmetod

Inspelningen av intervjuerna innehöll såväl ljud som bild, vilket gav goda förutsättningar att analysera materialet exakt. För att analysera intervjuerna transkriberades dessa inledningsvis. Vissa kategorier som var väsentliga bland intervjuerna kom tydligt fram redan i intervjusituationen. Därefter färgkodades olika teman som framkom i intervjuerna utifrån den andra forskningsfrågan: Vilka faktorer ser rektorer, på skolor med musikklasser, som orsaker till betygsskillnaderna? Det gjordes alltså en tematisk analys (Bryman, 2018). Dessa teman markerades och sammanfattades med kodord i marginalen. Data sorterades alltså utifrån vad de berättar (Tivenius, 2015). Därefter sorterades kodorden in i ofta förekommande kategorier. Kategoriernas väsentlighet kontrollerades utifrån hur ofta de förekom utifrån materialet. Kategoriernas väsentlighet är en av de kritiska frågorna man bör ställa för att säkerställa god

kvalitet i resultatet (Denscombe, 2018). Materialet har alltså via analysen koncentrerats till några viktiga poänger som förekom ofta och ansågs väsentliga i intervjuerna. Dessa har indelats i tre huvudkategorier som är på samma logiska nivå (Denscombe, 2018): hemmets effekt, kamrateffekt och musikens effekt på individen.

Forskningsetiska ställningstaganden

För att en studie ska motiveras utifrån de forskningsetiska principerna bör forskaren ta hänsyn till kunskapsintresset i förhållande till integritetsintresset (Vetenskapsrådet, 2017). Det innebär att forskning legitimeras endast om forskningsbidraget väger tyngre än risken för individer att fara illa. Denna studie bidrar med fördjupad kunskap om betygsskillnader samt bakomliggande orsaker till dessa och bedöms inte orsaka någon risk för individer att lida men varken på kort eller lång sikt. Betyg kan tänkas vara känsligt men i studien ingår endast medelvärden och inga enskilda individers betyg och kan därmed inte knytas till någon person (Codex, 2020b). Betyg är dessutom allmänna handlingar som därmed kan bli offentliga handlingar då det inte råder sekretess (Ibid). Kunskapsintresset eller forskningskravet väger alltså tyngre än individskyddskravet och risken att lida men. Därmed kan genomförandet av studien motiveras och följande steg är att se till att studien når en så hög kvalitet som möjligt, vilket är en viktig del inom forskningsetik (Patel & Davidson, 2011; Vetenskapsrådet, 2017).

För att arbetet ska hålla en hög kvalitet har hänsyn tagits till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002; Patel & Davidson, 2011). Nyttjandekravet säkerställs då studien bidrar med ny och väsentlig kunskap och de data som samlats in av enskilda personer endast används för den aktuella studien (Ibid.). Informationskravet togs i beaktande då kommunerna blev informerade om studien i samband med att de tillfrågades om betygsunderlag (bilaga 1) samt då intervjupersonerna i förväg blev skriftligt informerade (bilaga 2) om syftet med arbetet och övrig information som skall ges enligt etikprövningslagen (Codex, 2020a). Vid intervjutillfället informerades respondenterna även muntligt om syfte, intervjugenomförande, inspelning, konfidentialitet samt frivillighet (bilaga 3). Både betygsunderlagen och intervjuerna behandlades vidare konfidentiellt: namn på individer har uteslutits, liksom för skolor och kommuner för att på så vis säkerställa konfidentiell hantering. Samtyckeskravet har uppfyllts genom aktivt samtycke där informanterna utifrån information fritt kunnat välja att medverka eller avstå (Davidson & Patel, 2011). I den utskickade informationen ombads de kontaktade rektorerna att skriftligt återkoppla om de var villiga att vara med eller inte i den aktuella undersökningen (bilaga 2).

Ytterligare etiska överväganden har tagits i beaktande under utformandet av intervjuguiden och genomförandet av intervjun. I arbetet med att specificera frågorna för att öka tillförlitligheten övervägdes utformandet av frågorna för att undvika alltför ledande frågor, vilket är ett av de grundläggande råden som Bryman (2018; jfr Patel & Davidson, 2011) ger vid utformandet av intervjufrågor i en semistrukturerad intervjuguide. Detta för att få reda på respondentens tankar genom att låta intervjupersonen lyfta fram det som denne anser som viktigt (Ibid.).

Tillförlitlighet

För att bedöma studiens tillförlitlighet används olika metoder för kvantitativa och kvalitativa data. Nedan presenteras vad som gjorts för att öka tillförlitligheten i båda delarna av studien. Reliabilitet och validitet i kvantitativa betygsdata

För att bedöma kvaliteten på forskning används begreppen reliabilitet och validitet (Bryman, 2018). Validitet innebär att studien faktiskt undersöker det som avses att undersöka medan reliabilitet handlar om att mätningen sker tillförlitligt (Patel & Davidson, 2011). I denna studie var avsikten i den kvantitativa undersökningen att ta reda på elevers studieprestationer, vilket har definierats som det genomsnittliga meritvärdet bland grundskolans avgångsklasser (åk 9). Studieprestationer har alltså definierats till något mätbart (jfr Patel & Davidson, 2011). Betygen i Sverige differentieras med A–F, vilka översätts till olika siffervärden, varefter varje elevs meritvärde kan uträknas (Skolverket, 2020). Detta sätt att mäta har god validitet och mäter det som avses, det vill säga studieprestationer i form av meritvärden enligt det svenska systemet. Detta ger också god reliabilitet då meritvärden räknas på samma sätt överallt och samma värde fås varje gång då man följer Skolverkets (2020) anvisningar i hur man räknar ut meritvärde. För att jämföra betygen hos musikklasser med ordinarie klasser har endast betyg från skolor med både musikklasser och ordinarie klasser använts där man kan anta att de övriga omständigheterna som beror på skola och lärare är detsamma. Detta för att öka validiteten och faktiskt jämföra musikklasser med ordinarie klasser utan musikprofil istället för att i själva verket fånga upp skillnader mellan skolor.

Tillförlitlighet i den kvalitativa intervjudelen

Det som motsvarar validitet och reliabilitet i den kvalitativa undersökningen benämns ofta med tillförlitlighet i termer av trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att konfirmera

(Bryman, 2018), men vissa använder begreppet validitet med en vidare betydelse som genomsyrar hela forskningsprocessen (Patel & Davidson, 2011).

Trovärdigheten säkerställs genom att de etiska principerna följts. Vid genomförandet av intervjuerna ställdes vid behov frågor för att kontrollera att svaren förstods rätt, något som stärker trovärdigheten (Bryman, 2018). Intervjuerna är inspelade och transkriberade vilket medför möjligheten att bevisa och styrka slutsatserna (jfr Bryman, 2018). Genom att varva citat från intervjuerna och beskriva sammanhanget där de uppstod med egna tolkningar tillåts läsaren att avgöra trovärdigheten av tolkningarna (Patel & Davidson, 2011).

Generalisering i kvalitativ forskning ges i form av förståelse av ett fenomen (Patel & Davidson, 2011). Generaliserbarheten i kvalitativa studier kan även benämnas överförbarhet (Bryman, 2018). Genom att jämföra med teori och tidigare forskning bidrar studien med en teoretisk generaliserbarhet. Detta tillsammans med noggranna beskrivningar av arbetets tillvägagångssätt kan då överföras till snarlika kontexter för musikklasser i Sverige (Patel & Davidson, 2011). Då kan man förvänta liknande resultat för andra musikklasser i Sverige. Triangulering ger även en fylligare bild av forskningsfrågorna (Ibid.). Triangulering har inneburit att flera metoder har använts, kvantitativ och kvalitativ, samt att resultatet jämförts med tidigare forskning. Triangulering har också inneburit att olika rektorer från olika delar av landet och från skolor har intervjuats. I dessa skolor har samma fenomen identifierats, det vill säga att musikklasserna har högre betyg än ordinarie klasser. Genom att intervjua rektorer från olika områden i hela landet har olika orsaker och förståelser av betygsskillnaderna belysts och bidragit till ett rikare svar på forskningsfrågan, om vilka faktorer som enligt rektorerna kan vara orsaken till betygsskillnaderna, än om man bara intervjuat i ett sammanhang (jfr Ibid.) I analysen relateras detta till teori och forskning, vilket ger en fylligare tolkning av fenomenet. Pålitligheten i arbetet stärks bland annat av att intervjuguiden och arbetet i övrigt granskats av handledare och studiekamrater under arbetets gång (Patel & Davidson, 2011). Genom att redogöra för hur hela forskningsprocessen gått till och genom att ge sammanhang för det som sägs i intervjuerna stärks pålitligheten ytterligare (Bryman, 2018; Patel & Davidson, 2011.). Detta är viktigt för att läsaren ska kunna bedöma tillförlitligheten av undersökningen. Även den inre logiken mellan uppsatsens olika delar är viktig för pålitligheten (Patel & Davidson, 2011). För att uppfylla det har olika delar av uppsatsen arbetats med parallellt och en röd tråd har uppnåtts genom att knyta an till syftet och forskningsfrågorna igenom hela arbetsprocessen.

För möjligheten att konfirmera studiens genomförande och slutsatser har det krävts att ta avstånd från egna värderingar och förhållningssätt (Patel & Davidson, 2011). Detta har gjorts bland annat genom att ha en öppenhet för att studiens resultat kunde bli annat än jag tänkt från början. Som forskare har det alltså i denna studie krävts en öppenhet för att betygsdata kunde skilja sig från det jag förväntat mig att se samt att rektorerna och tidigare forskning kan ha lyft fram andra orsaker till betygsskillnaderna än vad man som forskare tänkt sig. Att förhålla sig kritiskt och låta data tala för sig har alltså format vilka aspekter som blivit centrala i studien, vilket bidragit till att kunna säkerställa att arbetet håller en hög kvalitet.

RESULTAT: PRESENTATION OCH ANALYS

Utav de 14 skolorna vars betygsdata hämtats in i denna uppsats har sju skolor musikklasser i åk 4–9, sex skolor i åk 7–9 och en i åk 6–9. De flesta av dessa skolor har en vokal inriktning eller en kombination av vokala och instrumentala inslag. Vissa skolor har även breddat profilen med exempelvis drama, medan en av skolorna har rena orkesterklasser. Samtliga skolor har någon form av antagningsprov i form av ett musikaliskt test. De flesta skolornas prov består av sådant som sång, tonträffning, rytmhärmning och gehör. Några av skolorna har även instrumentspel som en (frivillig) del av inträdesprovet.

Betygsdata

För att svara på studiens första forskningsfråga: I vilken mån skiljer sig avgångsbetygen i grundskolans musikklasser från ordinarie klasser på samma skolor? så har insamlad betygsdata sammanställts i följande tabell (Tabell 1).

Tabell 1 Genomsnittligt meritvärde för åk 9 VT20.

Kommun Skola Musikklass Övriga klasser

1 A 256 232 B 263 164 2 A 255 142 B 269 217 C 188 188 3 A 267 219 4 A 197 176 B 278 252 5 A 259 202 B 276 191 6 A 230 201 7 A 271 208 8 A 235 145 9 A 268 221

Kommentar. Tabellen anger genomsnittligt meritvärde för avgångsklasser från grundskolan 2020. Tabellen jämför musikklassers meritvärde med övriga klassers. Data är insamlat från 14 olika skolor i 9 kommuner från 9 olika län i Sverige. Siffrorna 1–9 står för de olika kommunerna, bokstäverna A, B och C står för olika skolor inom samma kommun. I spalten Musikklass kan man utläsa de genomsnittliga meritvärdena för musikklasserna på de undersökta skolorna. I spalten Övriga klasser ges de genomsnittliga meritvärdena för ordinarie klasser och eventuella andra profilklasser som inte är musikklasser på dessa skolor med musikklasser. Tabellen ovan ger deskriptiv statistik, det vill säga beskrivande statistik (Patel & Davidson, 2011). Den belyser den första forskningsfrågan, hur musikklassers genomsnittliga meritvärden skiljer sig från övriga elevers genom att visa det genomsnittliga meritvärdet för avgångsklasserna i årskurs 9 vårterminen 2020 från 14 olika skolor i 9 kommuner, för musikklasser samt övriga klasser på samma skola. Det kan konstateras att musikklasserna i samtliga skolor, förutom 2C, når ett genomsnittligt högre meritvärde än parallellklasserna på skolan. I skola C i kommun 2 är meritvärdet från VT20 exakt lika, dvs.188 poäng. Betygsskillnaderna varierar givetvis från skola till skola men siffrorna i tabellen visar på ett tydligt samband av att elever i musikklass har genomsnittligt högre betyg än parallellklasserna på skolan. Eftersom sambandet kan ses i många skolor så verkar det som att det finns faktorer som påverkar att eleverna i musikklass presterar bättre i skolan än genomsnittet.

För att synliggöra hur dessa genomsnittliga meritvärden är fördelade för musikklasserna i tabellen jämfört med de övriga klasserna, användes samma betygsdata för att bilda histogram. Histogrammen nedan visar att fördelningen av musikklassernas meritvärden är snedfördelat (jfr Bryman, 2018; Patel & Davidson, 2011) åt höger jämfört med de övriga klassernas meritvärden. Dessa histogram ger en överblick över skolornas betygsfördelning. Utav totalt 14 skolor har musikklasserna i 10 skolor ett genomsnittligt meritvärde som ligger mellan 240–280 poäng (Figur 1). Om man ser på motsvarande betygsintervall bland de övriga klasserna (Figur 2), så är det endast i en skola där klasserna når ett genomsnittligt meritvärde mellan 240–280 poäng. Sammantaget från tabell 1 och histogrammen så ligger ca 71% av meritvärdena i Figur 1 högre än samtliga värden i Figur 2.

Figur 1 och 2

Fördelning av musikklassernas meritvärden på skolnivå samt fördelning av övriga klassers meritvärden på skolnivå

Kommentar. Den vågräta axeln står för genomsnittligt meritvärde.

Ovanstående tabell och figurer ger information på skolnivå men vissa kommuner har även skickat in betygsdata på klassnivå eller individnivå. Från de skolor som jag har betygsunderlag på klassnivå så är musikklassernas betyg inte bara högre än genomsnittet utan även högre än varje enskild klass, med undantag till skolan i kommun 6 med en annan profilklass utöver musikklass. Musikklassen och den andra profilklassen, som i detta fall är idrott, turas om att ha högsta meritvärde.

Figur 3

Genomsnittligt meritvärde på klassnivå i en skola med två olika profilklasser i varje årskurs

Kommentar. A klassen är musikprofil medan E klassen är idrottsprofil. I samtliga årskurser har dessa två profilklasser de högsta genomsnittliga meritvärdena.

Det som siffrorna i figur 3 visar är alltså att profilklasserna i denna skola lyckas prestera bättre i skolan överlag än övriga klasser. Profilklasser som fenomen kan alltså påverka de goda studieresultaten, men det krävs givetvis större underlag med liknande betygsdata från olika slags profilklasser för att kunna dra några generella slutsatser.

Som redan nämnts har vissa kommuner skickat betygsdata på individnivå, vilket gör det möjligt att undersöka vissa aspekter ännu närmare. Medelvärden i en klass kan givetvis påverkas relativt mycket ifall det finns flera elever med mycket höga eller låga meritvärden. För att vara behörig för ett nationellt program i gymnasieskolan behöver eleven ha godkänt i svenska, engelska, matematik och minst fem andra ämnen för ett yrkesprogram eller nio andra ämnen för ett högskoleförberedande program (Skolverket, 2020). Detta innebär att man måste ha minst 80 poäng för att vara behörig för ett nationellt yrkesprogram och minst 120 poäng för ett högskoleförberedande program. I skola 7A är 100% av samtliga elever i musikklasserna behöriga för samtliga gymnasieprogram medan från ordinarie klasserna är 72%–95,5% behöriga för natur- och teknikprogrammen och 84%–96% behöriga för övriga högskoleförberedande program samt yrkesprogram1_{. En närmare undersökning av skolorna 1A,}

1B, 8A och 9A visar också liknande uppgifter: att en större andel av eleverna i musikklass är behöriga för nationella gymnasieprogram jämfört med parallellklasserna på samma skola som i flera fall har en betydligt större andel elever som inte är behöriga för något nationellt program. Dessa siffror visar alltså att elever i musikklass i högre grad verkar vara behöriga för att studera vidare på gymnasiet, men det säger dock ingenting om hur deras förutsättningar såg ut från början, alltså om deltagandet i musikklass bidragit till den högre behörigheten eller om eleverna som går i musikklass redan från början hade bättre förutsättningar att lyckas i skolan. Inte heller ger underlaget möjlighet att utröna andra slags faktorer som kan förklara utfallet.

Intervjuer

Intervjuerna svarar på studiens andra forskningsfråga: Vilka faktorer ser rektorer, på skolor med musikklasser, som orsaker till betygsskillnaderna?. Rektorerna som intervjuades arbetar i fyra olika skolor spridda över landet och möter givetvis olika lokala utmaningar beroende på var skolan ligger. Vissa lyfte fram en tänkbar huvudorsak för betygsskillnaderna, medan andra presenterade en rad möjliga orsaker. Respondenterna benämns i resultatet som R1–R4. Utav

1 _{För att vara behörig för naturvetenskaps- och teknikprogrammen ska ämnena biologi, fysik och kemi vara}

godkända. Dessa tre ämnen ska alltså vara inkluderade bland de nio ytterligare godkända ämnena utöver svenska, engelska och matematik (Skolverket, 2020).