Utifrån de lästa texterna och intervjuerna så anser vi att undervisa elever med NPF- diagnoser kräver stor kunskap och förståelse av lärare och speciallärare för hur dessa elever fungerar i skolan och undervisningssituationen. Det är en stor utmaning hur skolan och lärarna ska genomföra undervisningen för att eleverna ska uppnå kunskapskraven och kunna utvecklas så långt så möjligt, samtidigt som eleverna upplever att skolan känns meningsfull och de får känna glädjen i att lyckas och känna tilltro till den egna förmågan. Utifrån den genomförda studien upplever vi att för att få eleverna med NPF- diagnoser att nå kunskapskraven i matematik så måste det ske genom att lärare och speciallärare tillsammans planerar och använder varierade pedagogiska och didaktiska strategier i matematikundervisningen med efterföljande utvärdering av undervisning, anpassningar och stödinsatser. Dessutom behöver skolan arbeta förebyggande och utvecklande på olika sätt samt genomföra nödvändiga organisatoriska förändringar, anpassningar och åtgärder på flera plan.
Vi upplever att lärarna behöver möjlighet att ge mer tid till de elever som har särskild begåvning och någon NPF-diagnos, eller de elever som har matematiksvårigheter men inte är i behov av särskilt stöd. Lärarna säger själva att en stor del av deras undervisningstid i matematik går till att hjälpa de elever som har svårigheter men inte har stöd av speciallärare. Vi hoppas med denna studie att vi kan öka förståelsen av hur lärare och speciallärare kan arbeta för att främja lärande och utveckling i ämnet matematik för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det här är en utmaning inte bara för den enskilda läraren eller specialläraren utan för hela skolans organisation.
Ett område som vore intressant att fördjupa sig i och vidare undersöka skulle vara att se på användandet av digitala matematikläromedel och deras effekter på inlärning och utveckling hos elever. Vilka möjligheter finns det för matematikundervisningen och går dessa att utveckla och anpassa för att tillgodose alla elevers olika behov? Behovet av att arbeta digitalt har ökat enormt det senaste året på grund av pandemin som råder i världen.
9 Referenser:
Ayub, A. F. M., Hossain, M. A., & Tarmizi, R. A., (2012). Collaborative and cooperative learning in malaysian mathematics education. Indonesian Mathematical
Society Journal on Mathematics Education, 3(2), 103-114.
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1078528.pdf
Ashburner, J., Ziviani, J., & Roger, S. (2008). Sensory Processing and Classroom
Emotional, Behavioral, and Educational Outcomes in Children With Autism Spectrum Disorder. American Journal of Occupational Therapy, 62(5), 564- 573. DOI:https://doi.org/10.5014/ajot.62.5.564
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012). Vetenskapliga
tankeverktyg: Till grund för akademiska studier. Studentlitteratur.
Bartonek, F., Borg, A., Hammar, M., Berggren, S., & Bölte, S. (2018). Inkluderingsarbete
för barn och ungdomar vid svenska skolor: en kartläggning bland 4778 anställda vid 68 skolor. Karolinska institutet.
Berger, M. (2020). Elevhälsa och lärarhälsa. Studentlitteratur.
Bjørndal, C.R.P. (2018). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Liber.
Bruce, B. (2003). ”Bokstavsbarnen” och bokstäverna. I L. Bjar & C. Liberg (Red.), Barn
utvecklar sitt språk. (253-274). Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Byström, J., & Byström, J. (2011). Grundkurs i statistik. Natur och Kultur.
Chiang, H.M., & Lin,Y.H. (2007). Mathematical ability of students with Aspergers syndrome and high-functioning autism: a review of literature. Autism, 11(6), 547-556. DOI:10.1177/1362361307083259
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur.
DeSimone, J.R., & Parmar, R.S. (2006). Middle School Mathematics Teachers´ Beliefs About Inclusion of Students with Learning Disabilities. Learning
Disabilities Research & Practice, 21(2), 98-110.
https://doi.org/10.1111/j.1540-5826.2006.00210.x
Europeiska dataskyddsstyrelsen. (2020). General Data Protection Regulation
,
GDPR. https://edpb.europa.eu/sites/edpb/files/consultation/edpb_guidelines_202010 _article23_en.pdf
Gillberg, C. (2010). The ESSENCE in child psychiatry: Early symptomatic syndromes. Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations. Research in
Developmental Disabilities 31, (1543-1551). DOI:
10.1016/j.ridd.2010.06.002 https://npf.barnlakarforeningen.se/wp- content/uploads/sites/4/2014/10/2011_essence_CG.pdf
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.
Nurse Education Today, 24(2), 105-112. DOI: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Gustafsson, P. A., & Fristedt, A. (2013). Att lyckas med ADHD - En skolbaserad utrednings- och stödmodell. Socialmedicinsk tidskrift, 90(3), 442-453. Grothérus, A., Jeppsson, F., & Samuelsson, J. (2019). Formative Scaffolding: how to alter
the level and strength of self-efficacy and foster self-regulation in a mathematics test situation. Educational Action Research, 27(5), 667–690. https://doi.org/10.1080/09650792.2018.1538893
Jacobsson, K., & Skansholm, A. (2019). Handbok i uppsatsskrivande – för
utbildningsvetenskap. Studentlitteratur.
Jakobsson, I-A., & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Natur & Kultur.
Jensen, L. (2020). Inkluderingskompetens vid ADHD och Autism. My Rails publishing.
Johansson, B., & Svedner, P. O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Kunskapsföretaget.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25(1), 16-35.
Laike, T. (1997). The impact of daycare environments on children’s mood and behavior.
Scandinavian Journal of Psychology, 38(3), 209-218.
Liljeqvist, Y. (2014). Lärande i matematik: Om resonemang och matematikuppgifters
egenskaper. (2014:16) [Doktorsavhandling, Karlstad Universitet, Fakulteten
för humaniora och samhällsvetenskap]. Diva. https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:696528/FULLTEXT01.pdf
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos: matematiksvårigheter ur ett
specialpedagogiskt perspektiv. Liber.
Riksförbundet Attention. (2013). Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Riksförbundet Attention. https://attention.se/npf/om-npf/
Rønhovde, I. L. (2006). Om de bara kunde skärpa sig. Studentlitteratur.
Roos, H. (2016). Inclusion in Mathematics - The Impact of the Principal. I L. Lindenskov (Red.), Special Needs in Mathematics Education. (107-122). CURSIV, Danish School of Education, Aarhus University
https://edu.au.dk/fileadmin/edu/Cursiv/CURSIV_18_-_Udgivet_version.pdf SFS 2010:800. Skollag. Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2012). Inte enligt mallen. Om skolsituationen för elever i grundskolan
med diagnos inom autismspektrumtillstånd. Rapport 2012:11.
Skolinspektionen. https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut- rapporter-
stat/granskningsrapporter/tkg/2012/autismspektrumtillstand/kvalgr-ast- samf.pdf
Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete med extra anpassningar -
kvalitetsgranskningsrapport. Skolinspektionen.
Skolinspektionen. (2018). Att skapa förutsättningar för delaktighet i undervisningen. Skolinspektionen. https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut- rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2018/delaktighet/delaktighet-i- undervisningen_2018-05-29.pdf?
Skolverket. (2001). Utan fullständiga betyg – varför når inte alla elever målen? Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a654393/155395 7474781/pdf871.pdf
Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationsserier/allmanna-
rad/2014/allmanna-rad-for-arbete-med-extra-anpassningar-sarskilt-stod-och- atgardsprogram?id=3299
Skolverket. (2019a). Extra anpassningar i matematikundervisningen. Skolverket. https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1- matematik/Grundskola/419_matematikdidaktik_specialpedagogik%20%C3 %A5k1-3/del_07/Material/Flik/Del_07_MomentA/Artiklar/MA1_1- 3_07A_01_extra.docx
Skolverket. (2019b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Reviderad 2019. Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.35e3960816b708a596c3965/156767 4229968/pdf4206.pdf
Skolverket. (2020). Elever med funktionsnedsättning. Skolverket. https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-
foralder/smanavigation-elevers-rattigheter/elever-med-funktionsnedsattning
Skolvärlden. (2018, 28 augusti). Så ska skolan fungera bättre för elever med ADHD. https://skolvarlden.se/artiklar/sa-ska-skolan-fungera-battre-elever-med-adhd
Socialstyrelsen. (2019). Behov av nationella kunskapsstöd inom området
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Behovs- och problemanalys avseende god vård. Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-6-25.pdf
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020a). Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/neuropsykiatriska- funktionsnedsattningar-npf/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020b). Tillgänglig lärmiljö. Specialpedagogiska skolmyndigheten. https://www.spsm.se/stod/tillganglighet/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2021a). Elever med särskild begåvning och NPF. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/neuropsykiatriska- funktionsnedsattningar-npf/sarskild-begavning/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2021b). Rätt till anpassningar och stöd i
undervisningen. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
https://www.spsm.se/stod/rattigheter-lagar-och-rattigheter/ratt-till- anpassningar-och-stod-i-undervisningen/
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur.
Szendrei, J. (1996). Concrete materials in the classroom. I A. J. Bishop, K. Clements, C. Keitel, J. Kilpatrick, C. Laborde (Red.), International handbook of
mathematics education. (411-434). Springer. https://doi.org/10.1007/978-94- 009-1465-0
Tan, P. (2017). Advancing Inclusive Mathematics Education: Strategies and Resources for Effective IEP Practices. International Journal of Whole Schooling, 13(3), 28-38.
https://www.researchgate.net/publication/321135822_Advancing_Inclusive_ Mathematics_Education_Strategies_and_Resources_for_Effective_IEP_Prac tices
Tholander, M., & Aronsson, K. (2003). Doing Subteaching in School Group Work: Positionings, Resistance and Participation Frameworks. Language and
Education, 17(3), 208-234. https://doi.org/10.1080/09500780308666849 Uljens, M. (2009). Grunddrag till en reflektiv skoldidaktisk teori. (Red.), Didaktik:
(166-197). Studentlitteratur.
Uttal, D., Scudder, K., & DeLoache, J. (1997). Manipulatives as symbols: A new
perspective on the use of concrete objects to teach mathematics. Journal of
Applied Developmental Psychology, 18, 37–54. Uttal (1997) Manipulatives as symbols. A new perspective on the use of concrete objects to teach mathematics (free.fr)
Vetenskapsrådet. (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet. (2015). Delrapport från SKOLFORSK-projektet: Kartläggning av
forskning om formativ bedömning, klassrumsundervisning och läromedel i matematik. Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b2c/15554247817 65/Kartlaeggning-bedoemning-klassrumsundervisn-laeromedel-
matematik_VR_2015.pdf
Wedege, T., & Lindenskov, L. (2000). Tre kronikker om voksne og hverdagsmatematik.
Skrift, (23).
Wing, L. (2012). Autismspektrum: handbok för föräldrar och professionella. Studentlitteratur.
Yeh, S. S. (2009). Class size reduction or rapid formative assessment?: A comparison of cost-effectiveness. Educational Research Review, 4(1), 7-15.
https://doi.org/10.1016/j.edurev.2008.09.001