I detta arbete har jag tagit del av många erfarenheter och många nya kunskaper. Att få möjligheten att träffa nio lärare som undervisar i matematik på gymnasiesärskolan, ta del av deras erfarenhet, synpunkter och kunskaper har fått mig att reflektera och omvärdera en del i min egen undervisning. Jag har även blivit medveten om bristen på forskning inom området gymnasiesärskolan.
Detta arbete har gett mig svar på många frågor men även skapat många nya. För vidare forskning vore det därför intressant att titta på hur matriser/stegar kan utformas för att ge positiv effekt på lärandet hos elever med utvecklingsstörning (Skolverket, 2013b & Lindström, 2012). Även frågor kring belöningssystem och om/varför inte det används i gymnasiesärskolan har väckts. Tankar kring hur lärarnas dokumentation i gymnasiesärskolan ser ut och om denna dokumentation är rättssäker har denna studie också skapat. Det vore även spännande att undersöka vilka läromedel som används i gymnasiesärskolans matematikundervisning och om dessa påverkar elevernas motivation och resultat.
Jag vill avsluta med att rikta ett varmt tack till alla lärare som medverkat i min studie. Utan er kunskap och era erfarenheter hade inte denna studie gått att genomföra. Jag vill även tacka min handledare Rickard Östergren för stödet under denna studie. Ett stort tack även till mina arbetskamrater och min familj, för att ni haft förståelse och uppmuntrat mig genom detta arbete som ibland upptagit all min tankeverksamhet och mitt engagemang.
34
Referenslista
Adler, Björn (2001). Vad är dyskalkyli? En bok om matematiksvårigheter. Orsaker, diagnos
och hjälp. Kristianstad: NU-förlaget.
Ahl, Helena (2004). Motivation och vuxnas lärande. En kunskapsöversikt och problematisering. Forskning i fokus nr.24. Kalmar: Myndigheten för skolutveckling.
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Alexandersson, Mikael (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I Bengt Starrin & Per-Gunnar Svensson (Red.) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Bergqvist, Eva, Bergqvist, Tomas, Boesen, Jesper, Helenius, Ola, Lithner, Johan, Palm, Torulf & Palmberg, Björn (2009). Matematikutbildningens mål och undervisningens
ändamålsenlighet. Gymnasiet hösten 2009. Nationellt centrum för matematikutbildning:
Göteborgs universitet.
Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (Red). (2012). Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.
Björklund Boistrup, Lisa (2012). Att fånga lärandet i flykten. I Lars Lindström, Viveca Lindberg & Astrid Pettersson Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och
utveckla kunskap. Stockholm: Stockholms Universitets förlag.
Blom, Anna (2003). Under rådande förhållanden. Att undervisa särskoleelever –nio lärare
berättar. FoU-rapport 2003:3. Stockholm.
Brophy, Jere (2010). Motivating Students in Classrooms. I P.L Peterson, Eva L Baker & Barry McGaw (Red.) International encyclopedia of Education. 3.ed., Oxford: Elsevier Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Dahlgren, Lars Owe & Johansson, Kristina (2011). Fenomenografi. I Fejes, Andreas. & Thornberg, Robert. (Red.) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Dahlin, Bo (2007). Enriching the theoretical horizons of phenomenography, variation theory and learning studies. Scandinavian Journal of Educational Research. Vol. 51, No 4, p.327-
346.
Dalen, Monica (2013). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.
Dysthe, Olga (Red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Holden, Ingvill (2008). Matematiken blir rolig – genom ett viktigt samspel mellan inre och yttre motivation. I Barbro Grevholm,. (Red). Matematikdidaktik - ett nordiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
35 Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2011). Kvalitet och generaliserbarhet I kvalitativa studier. I Andreas, Fejes & Robert, Thronberg (Red.) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Fienup, Daniel, Mudgal, Dipti & Pace, Gary (2013) Increasing money-counting skills with a student with brain injury: Skill and performance deficits. Brain Injury.Vol.27. p. 366-376. Granlund, Mats (2007). Vad är utvecklingsstörning? FUB:s forskningsstiftelse ALA och
forskningsprogrammet CHILD, ISB, Mälardalens Högskola.
Hammar Chiriac, Eva & Einarsson, Charlotta (2013). Gruppobservationer. Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Hannula, Markku (2006). Motivation in mathematics: Goals reflected in emotions.
Educational studies in Mathematics. Vol.63. p.165-178.
Hattie, John (2013). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Hedegaard Hein, Helle (2012). Motivation. Motivationsteorier och praktisk tillämpning. Malmö: Liber.
Hodges, Charles B, Kim, ChanMin (2013). Improving collage students´attitudes toward mathematics. TechTrends. Vol. 57 No 4 p.59-66.
Hwang, Philip. & Nilsson, Björn (2011) Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Jacobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2011). Specialpedagogik och funktionshinder.
Stockholm: Natur & Kultur.
Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Forskning i fokus nr.19. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Imsen, Gunn (2006). Elevens värld. Introduktion i pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kullberg, Birgitta (2004). Lust- och undervisningsbaserat lärande –ett teoribygge. Lund: Studentlitteratur.
Kylén, Gunnar (2012). Begåvning och begåvningshandikapp. Stockholm: Stiftelsen ALA. Lindström, Lars (red) (2012): Pedagogisk bedömning om att dokumentera, bedöma och
utveckla kunskap. Stockholm; Stockholms Universitets förlag.
Löwing, Madeleine (2006). Matematikundervisningens dilemma. Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur.
Malmer, Gudrun (2002). Bra matematik för alla. Nödvändig för elever med
36 Morgan, Michelle, Moni, Karen & Jobling, Margaret (2006). Code-breaker: Developing phonics with a young adult with an intellectual disability. Journal of adolescent & adult
literacy. Vol. 50. No.1. p. 52-65.
Mueller, Mary, Yankelewitz, Dina & Maher, Carolyn (2011). Sense making as motivation in doing mathematics: Results from two studies. The mathematic educator vol.20, no.2. p.33-
43.
Nilholm, Claes (2010). Perspektiv på specialpedagogik. Lund:Studentlitteratur.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder. Att planera genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bengt (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB.
Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse. –att nå
framgång med alla elever. Stockholm: Liber.
SFS (2010:800). Skollagen. www.riksdagen.se
SFS (2011:186). Examensförordning Speciallärare. www.riksdagen.se
Skolinspektionen (2010). Undervisning i svenska i grundsärskolan. Rapport 2010:9. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2001). Elevgrupperingar – en kunskapsöversikt med fokus på matematikundervisning. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Rapport 221. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011). Matematikundervisningen i grundsärskolan. En utvärdering av
matematiksatsningen. Rapport 368. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2013b). Bedömning för lärande – ett stöd material om kunskapsbedömning i
gymnasiesärskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2013c). Gymnasiesärskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2009). Kunskapsbedömning i särskolan och särvux – ett stöd material för samtal
och verksamhetsutveckling. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2013a). Läroplan för gymnasiesärskolan 2013. Stockholm: Fritzes.
Skolerket (2012). Utökad undervisningstid i matematik. Hur en ökning av undervisningstiden
kan användas för att stärka elevers matematikkunskaper. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2014) http://www.skolverket.se/bedomning/betyg/att-satta-betyg/2.7109/betyg-i- gymnasiesarskolan-1.182172 sökdatum 2014-04-15 kl. 10.10.
37 Skrtic, Thomas (1995). Disability and democracy; recontstructiong (special) education for
postmodernity. New York: Teachers College Press.
SOU 2011:8 (2011). Den framtida gymnasiesärskolan – en likvärdig utbildning för ungdomar
med utvecklingsstörning. Stockholm: Fritzes.
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Swärd, Ann-Katrin & Florin, Katarina (2011). Särskolans verksamhet – uppdrag, pedagogik
och bemötande. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2005) Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning 2007. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Taube, Karin (2012). Läs- och skrivförmågan, självbild och motivation. I Louise Bjar & Astrid Frylmark, (Red.) Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Wolters, C.A & Mueller S.A (2010). Motivation Regulation. i Peterson, P.L., Baker, Eva L. & McGaw, Barry. (red.) International encyclopedia of Education. 3.ed., Oxford: Elsevier.
Bilaga 1
MissivbrevLinköpings Universitet Speciallärarprogrammet
Hej
Jag heter Lina Andersson och arbetar på Himmelstalundsgymnasiets särskola samtidigt som jag studerar till speciallärare med inriktning utvecklingsstörning, detta är min sista termin och då skall ett examensarbete skrivas. Jag har valt att skriva om matematikundervisningen på gymnasiesärskolans nationella program. Syftet med studien är att undersöka några lärare i gymnasiesärskolan syn på motivation och förankring i styrdokumenten i ämnet matematik. Jag kommer skicka intervjufrågorna till dig i god tid så du i ska ha möjlighet att i lugn och ro läsa igenom frågorna om du så önskar.
Jag vill spela in intervjun om du samtycker, detta för att jag inte ska missa något. Din medverkan är frivillig och kan avbrytas när som helst. Efter intervjun kommer jag
transkribera och bearbeta materialet. I den färdiga uppsatsen kommer du och din skola vara avidentifierade och allt material kommer att behandlas konfidentiellt. Ingen kommer kunna utläsa att just du deltagit.
Vill du läsa den färdiga uppsatsen får du gärna det.
Jag hoppas du vill dela med dig av dina erfarenheter, det skulle hjälpa mig oerhört i min utbildning.
Hör av dig om du har frågor eller funderingar.
Med vänliga hälsningar Lina Andersson
lina.s.andersson@nbg.nu
Tel; 011-283343 arb alt 0702496349
Bilaga 2
Intervjuguide
Syfte med studien, etiska principer.
Inledning;
Vilken utbildning har du?
Hur många år har du undervisat i matematik/särskolan? I vilka klasser/utbildningar undervisar du nu?
Har du några elever som läser efter gysär-13?
Motivation;
Hur tänker du kring motivation och elever med utvecklingsstörning? Vilka strategier har du för att få eleverna motiverade?
Är det några moment i det centrala innehållet/kursen där det är svårare att få eleverna motiverade?
Styrdokument;
Hur använder du ämnesplanerna/betygskriterierna?
Finns det något centralt innehåll/kursmoment som är svårare att undervisa i eller som eleverna är mindre motiverade i?
Matematikundervisningen;
Vad är roligt med att undervisa i matematik i särskolan? Vad är svårt med att undervisa i matematik i särskolan?
Finns det några metoder som passar mer el mindre bra i gy.särskolan?
Vad tycker du är viktigt att tänka på när man undervisar i matematik i särskolan?
Avslutning;
Är det något du vill tillägga? Tack etc