Avslutande reflektion

Studien har skrapat på ytan i ett fenomen som pågått i Sverige under lång tid, vilket gett upphov till ett rikt material av olika sorters data. Trots det har inte många studier gjorts, och även denna studie har sina begränsningar. Det skulle vara gynnsamt att utföra studier med mera kvantitativa och kvalitativa metoder på området, för att få en tydligare överblick hur ofta eller hur många åsikter och uttryck som förekommer. Den tidigare forskningen och denna studie synliggör dessutom hur tolkningen av religion och religiösa inslag är ett stort diskussionsområde för alla inblandade aktörer. På det viset finns möjligheter att bygga på studien med kartläggningar av kvantitativa och kvalitativa data över tid. Stödet för skolavslutningar i kyrkan har varit stort, förhandlingarna och tolkningarna varierande, men senaste data från Aldrin (2018) visar att grundskolorna rapporterar ett minskat utövande av skolavslutning i kyrkan. Hur detta har påverkat debatten, både gällande deltagare, sakfrågor och frekvens, skulle kanske kunna leda till nya förståelser för fenomenet och analystillfällen för religion i Sverige.

Sammanfattning

Den här studiens syfte har varit att undersöka privatpersonernas inlägg i debattartiklar och insändare angående skolavslutning i kyrkan mellan åren 2010 och 2012 i svensk landsortspress. Detta för att synliggöra en outforskad röst i debatten och synliggöra hur privatpersonerna ser på skolavslutning i kyrkan och dess syfte i det svenska samhället. För att göra detta ställdes följande frågeställningar: Vilka teman diskuteras i privatpersonernas debattinlägg och insändare om skolavslutning i kyrkan under åren 2010–12? Vilket eller vilka syften uppfattar privatpersonerna att skolavslutning i kyrkan har i dessa teman? På vilka sätt kan dessa uppfattningar ses och förstås igenom Grace Davies ”Ställföreträdande religion” och synen på religion som allmännytta?

För att besvara frågeställningarna genomfördes en abduktiv kvalitativ innehållsanalys i formen av en textanalys på 28 artiklar publicerade i svensk landsortspress. Här synliggjordes 3 sammanlänkade teman. För det första, att politiska beslut har förändrat skolavslutning i kyrkan och att detta antingen är eller inte är ett problem för skribenterna. Detta förklaras och motiveras utifrån det andra temat, om de uppfattar skolavslutning i kyrkan som ett uttryck för kulturell identitet och tradition, eller med det tredje temat, hur de motiverar utformningen och innehållet på avslutningen med hjälp av religionsfrihet, valfrihet och utbildningssyfte. På så vis synliggjordes olika uppfattningar och synsätt på vad skolavslutningen i kyrkan har för syfte för skribenterna. Dessa teman analyserades sedan med hjälp av Grace Davies ”Ställföreträdande religion” och synen på religion som allmännytta inom den. Här synliggjordes på vilka sätt religion efterfrågades av skribenterna genom frågor som rör efterfrågan på kyrkobyggnaden som lokal för skolavslutningen och vilka religiösa inslag och aktörer som efterfrågas. För de som vill se fortsatt skolavslutning i kyrkobyggnaden förekom en direkt eller indirekt efterfrågan på religiös lokal och religiösa inslag med motivationen att det tillhörde tradition och kultur, eller för att det var ett viktigt utbildningstillfälle för eleverna. På det viset kunde deras efterfrågan ses som uttryck för ställföreträdande religion då de såg en tydlig allmännytta med religionen. Det går inte att säga att de uttryckligen försvarar religion, men genom att placera religion inom ramarna för tradition, kultur och utbildning så blir konsekvensen att de försvarar tillgång till religion ändå, och den Svenska kyrkans kontakt med skolan och dess elever kan eventuellt fortsätta utan avbrott.

Referenser

Empiriskt material från Media Arkivet (Hämtade 2021-05-03):

”ACA”. (2010, januari, 08). Skandal att förbjuda skolavslutning i kyrkan. Mariestads-tidningen, s. 10.

”Ateist med känsla för traditioner”. (2012, december, 11). Förbjud inte traditionerna. Östran, s. 20.

Balkedal, P-O. (2012, december, 19). Riedl fel ute många har avslutning utanför kyrkan. Folkbladet Västerbotten, s. 23.

Buenafe Mistén, L. (2011, juni, 14). Skolan ska inte påtvinga politiska åsikter. Kristianstadbladet, s. 22.

Collin, B. (2011, juni, 10). Kyrkavslutning är en svensk tradition. Kristianstadbladet, s. 31.

Eriksson, U. (2012, december, 05). Varför pengar till en kristen högtid? Vestmanlands Läns Tidning (VLT), s. 6.

“Fotfolk i 40 år”. (2012, juni, 09). Dubbelmoral i skolan. Blekinge Läns Tidning. s. 28.

Fredriksson, P. (2012, juni, 13). Vi måste värna om våra Svenska traditioner. Trelleborgs Allehanda, s. 3.

“Förälder”. (2010, juni, 09). Varför offras svenskarnas kultur? Finnveden Nu, s. 17. ”Föräldrar som tack och lov kan låta sina barn följa med på skolresa” (2011, juni, 16). Hur prioriterar rektorn? Mariestads-tidningen, s. 3.

”Föräldrar till elever på Trälleborgskolan”. (2011, mars, 02). Ge oss ett rakt och ärligt svar. Finnveden Nu, s. 20–21.

”Gammal pensionerad lärare” (2012, december, 18). Felaktig debatt om skolavslutning. Skånska Dagbladet, s.23.

Gustafsson, I. (2012, december, 14). Skolavslutningar i kyrkan är ingen gammal tradition. Smålandsposten, s. 4.

”Kalle i viken”. (2010, maj, 31). Vilka traditioner avses...? Nya Wermlands-Tidningen, s. 25.

Larsson, J. (2011, augusti, 03). Låt unga bestämma om sina skolavslutningar. Sundsvalls Tidning, s. 18

Lind, K. (2011, juni, 16). Slå vakt om skolavslutningen. Avesta Tidning, arkiverad. Lundin, S. (2012, juni, 09). Svenskt lagom. Blekinge Läns Tidning, s. 28.

Nordström, B. (2012, juni, 09). Tramsig debatt. Blekinge Läns Tidning, s. 28. Nygren, L. (2012, juni, 09). Klart att vi ska kunna ha skolavslutning i kyrkan. Blekinge Läns Tidning, s. 28.

Salomonsson, A. (2011, april, 28). Våra traditioner är nödvändiga. Norra Västerbotten ”Norran”, s. 19.

”Skomakarungen”. (2012, juni, 09). Vet hut! Blekinge Läns Tidning, s. 28.

Svensson, M. (2012, juni, 07). Virrigt virrvarr. Kristianstadsbladet, s. 4. Strömberg, I. (2011, juni, 23). Dags att lämna kyrkan. Barometern, s. 31.

Thor. (2010, maj, 31). Årjäng kan lära sig av Sälen. Nya Wermlands-Tidningen, s. 25.

Tronde, S. (2012, november, 30). Vårt kristna kulturarv behandlas som pest. Östersunds-Posten, s. 26.

Åhsberg, K. (2012, december, 08). Nu är det skol – och kyrkbråk igen! Dala-Demokraten, s. 26.

Östlinger, S. (2012, december, 05). Barn har rätt att slippa religiösa budskap. Vestmanlands Läns Tidning (VLT), s. 6.

Referenser:

Aldrin, V. (2017) Svenska folket om religion och tradition i skolan. I Ulrika Andersson, Jonas Ohlsson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (Red). (2017)

Larmar och gör sig till: undersökningen 2016. Göteborgs universitet:

SOM-institutet.

Aldrin, V. (2018). Skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola, Artos, Skellefteå.

Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok (2.uppl.).

Axner, M. (2013). Public religions in Swedish media: a study of religious actors on three newspaper debate pages 2001–2011, Acta Universitatis Upsaliensis.

Bromander, J. (2012). Religion som resurs: en översikt av enkätmaterialet. I Lövheim, M. & Bromander, J. (2012) Religion som resurs: existentiella frågor och

värderingar i unga svenskars liv. Artos, Skellefteå.

Bruce, S & Voas, D. (2010). Vicarious religion: An examination and critique. Journal of Contemporary Religion, 25(2), 243–259. Davie, G. (2007). The sociology of religion. London: Sage. Davie, G. (2010). Vicarious religion: A response. Journal of Contemporary

Religion, 25(2), 261–266.

Davie, G. (2015). Religion in Britain (Second ed.). Chichester, West Sussex, UK: Wiley Blackwell.

Jackelén, A. (2016). Kyrkan och den moderna offentligheten. I Wejryd, A. & Bäckström, A. (2016). Sedd men osedd: om folkkyrkans paradoxala närvaro inför

2020-talet. Verbum AB, Stockholm.

Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: En

introduktion (3., [uppdaterade] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Petersson, P. (2016). Utmaningar för Svenska kyrkans identitet: När behovet av

kyrkan ökar men söndagsgudstjänsterna minskar. Karlstad: Svenska kyrkan,

Karlstad stift.

Thurfjell, D. (2015), Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen, Molin & Sorgenfrei, Stockholm.

Watt Boolsen, M., & Kärnekull, B, (2007). Kvalitativa analyser:

Forskningsprocess, människa, samhälle (1. uppl. ed.). Gleerups Utbildning AB,

Malmö.

Web-dokument

Skolverket. (2012, oktober). Skol-och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal. Juridisk vägledning. Granskad oktober 2012. [www dokument]. URL

www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/skolan-och-kyrkan.Hämtningsdatum 2017-07-17.

Svensk författningssamling. (2010:800). Skollag. [www dokument]. URL

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800. Hämtningsdatum

World Value Survey 7. (2020). The Inglehart-Welzel World Cultural Map. [www dokument]. URL https://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp. Hämtningsdatum 2021-05-23.