När vi nu granskar vårt arbete för att se hur lärarhandledningarna kan vara till hjälp då det gäller lärande genom interaktion utifrån ett sociokulturellt perspektiv för lärare och elever, så ser vi att det finns en genomgående röd tråd av interaktion i lärarhandledningarnas olika arbetsuppgifter. Det vi ser i lärarhandledningarna är att lärande genom interaktion
uppmuntras bland annat genom kommunikation, då det gäller lärare och elev, elev och elev samt elev och stoff. Detta medverkat till att vi tycker att lärarhandledningarna kan bidra till att lärare och elever lär känna varandra i sitt dagliga arbete, något som vi anser är en god pedagogisk hjälp för lärare då de handleder elever i deras kunskapsutveckling.
Vi finner även att det är viktigt för lärare att lära känna elever då det gäller att ta tillvara på den sociala interaktionen som uppstår, genom att elever jobbar med gruppuppgifter som finns i lärarhandledningarna. För att denna interaktion eller samspel ska få så goda förutsättningar som möjligt, krävs en lyhördhet för varandra som även är viktig då det gäller respekt och förståelse för varandra. Lärarens uppgift är enligt Dysthe att skapa förutsättningar för en sådan lyhördhet, då den är ett viktigt verktyg när det gäller kommunikation.
Lärarhandledningarna kan även medverka till elevers utveckling och lärande genom
interaktion. Detta då arbetsuppgifterna bland annat bygger på samarbete elever emellan, då de kommunicerar samt utbyter åsikter och tankar med varandra vilket enligt Dysthe starta en inre tankeprocess eller en interaktion som är en förutsättning för lärande enligt den sociokulturella teorin. Dessa uppgifter gynnar även den sociala interaktionen elever emellan. Något som är av stor vikt då det gäller elevers utveckling, både när det gäller den egna identiteten och det egna lärandet. Eftersom dessa enligt Ihrskog är med och påverkar varandra så anser vi att det inte kan upprepas eller betonas nog, hur viktigt det är att gynna det sociala nätverk som klassens sammansättning utgör. Klassen är en källa då det gäller att få en förståelse för samt respektera olikheter, vare sig det gäller kulturella olikheter, sociala olikheter eller olikheter gällande sätt att lära, vilket även Lpo 94 förespråkar. Denna förståelse för olikheter är även grunden för ett demokratiskt samhälle enligt Dysthe
Vi tolkar att lärarhandledningarna lägger tonvikt på att läraren måste vara lyhörd då det gäller elevers intresse för det material den arbetar med. Är materialet intressant och hjälper eleven till förståelse, eller ointressant så eleven inte ens bryr sig om varför den jobbar med det? Förstår eleven uppgifterna eller är de för lätta så att eleven inte utmanas av dem?
Detta är viktigt att läraren tänker på och känner till, eftersom att välja material är en viktig del av lärarens roll (SOU 2006:284).
I och med denna uppsats har vi fått förståelse för hur viktigt det är att elever kan knyta an till samt känna ett intresse för uppgifter. Saknas denna anknytning finns det en risk för att den interaktion mellan elev och stoff som krävs för ett optimalt lärande, uteblir. Detta bör läraren vara medveten om och lyhörd för och kan enligt Dysthe synliggöras för läraren genom den muntliga eller skriftliga dialogen. Hon menar att den skriftliga dialogen är ett redskap för de som har problem med att kommunicera verbalt, svårt att uttrycka vad de känner eller tycker det är jobbigt att prata i grupp. I de fall då elever har svårigheter att föra en dialog med läraren, bör läraren försöka finna andra sätt för eleven att lära. Det är då viktigt att veta att finns andra sätt att lära förutom den sociokulturella teorins synsätt på lärande, samt att lärande är föränderligt, något som både Ingrid Carlgrens samt Lpo 94 tar upp.
I vår studie av lärarhandledningarna har vi sett att de är uppbyggda på olika sätt. Det står beskrivet i lärarhandledning 1 om ett lärande där interaktion och kommunikation ingår. Lärandet som process beskrivs inte lika utförligt i lärarhandledning 2, dock finner vi i vår studie lärande genom interaktion och kommunikation. Vi vet inte om skillnaden i
lärarhandledningarna beror på vilka ämnen de representerar, att lärarhandledningarna kommer ifrån olika förlag eller ifall det har att göra med att lärarhandledning 1 är gjord år 2000 och lärarhandledning 2 är gjord år 1991. Det är nio år som skiljer lärarhandledningarna åt och synen på lärande kan ha förändrats under denna tid. Denna tidsaspekt medför även att lärarhandledningarna är skapade under olika läroplaner då Lpo 94 trädde i kraft 1994, något som även det kan påverka lärarhandledningarnas ”utformning”.
Avslutningsvis vill vi påpeka att vi anser att lärarhandledningarna Lärarbok 5- 6
(lärarhandledning 1) och Vi läser (lärarhandledning 2) är bra hjälpmedel för lärare då det gäller lärande genom interaktion utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi vill dock
medvetengöra att vi har sökt efter lärande genom interaktion i lärarhandledningarnas texter och inte i det faktiska arbetet i klassrummet. Detta medför att även om vi finner lärande genom interaktion i lärarhandledningarna, är det inte säkert att den potential som vi ser gällande lärande genom interaktion utnyttjas av dem som använder materialet. Vilket kan vara ett uppslag för vidare forskning, att studera hur lärare använder sig av lärarhandledningar
Referenslista
Bergström, Göran & Boréus, Kristina, red (2000/2005): Textens mening och makt, Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Boldén, Kerstin & Dalmo, Mari-Anne (1991): Vi läser. Almqist & Wiksell Förlag AB. Carlgren, Ingrid, red (1999): Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga (1996/2005): Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, Annika (2006): Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Gröning, Inger (2006): Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola. Uppsala: ? Ihrskog, Maud (2006): Kompisar och Kamrater – Barns och ungas villkor för
relationsskapande i vardagen. Växjö: ?
Egeberg Sonja; Halse, John; Jerlang, Espen; Jonassen, Ann Joy; Ringsted, Suzanne & Wedel- Brandt, Birte, (1986/2006, fjärde upplagan): Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber.
Kuijl, Birgitta & Lindberg, Doris (2000, första upplagan): Lärarbok 5-6. Stockholm: Liber. Lindqvist, Gunilla (1996/1999): Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Repstad, Pål (1988/2007): Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur. Elektroniska källor:
SOU 2006:284: Läromedlens roll i undervisningen - grundskollärares val, användning och
bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Skolverkets rapport nr
284.http://www.google.se/search?hl=sv&q=L