4 1 Val av forskningsmetod
8. Avslutande reflektion
Denna uppsats har utgått från ett antagande om att det ur ett miljöperspektiv vore önskvärt att boendeformen kollektivhus blev tillgänglig för fler personer. Under arbetet med denna uppsats har detta grundantagande upplevts problematiskt på flera sätt. Dels på grund av att det under arbetets gång visade sig att det finns väldigt få studier som på ett kvantitativt sätt har jämfört miljöpåverkan mellan kollektivhus och jämförbara konventionella boendeformer. Det går inte att säga att kollektivhus per automatik leder till en lägre resursförbrukning eller miljöpåverkan, utan utfallet är beroende av hur väl de boende uppfyller intentionerna med boende och vilka
intentionerna är. Att boendet i sig blir tillgängligt för fler personer behöver därför inte vara positivt ur miljösynpunkt, utan det förutsätter att de boende aktivt deltar i kollektivhusets praktiker. Sofielunds kollektivhus har exempelvis uttalade ekologiska ambitioner dels genom byggnadens utformning med även genom att föreningen har uttalat att en målsättning att boendet är att det ska underlätta ett ekologiskt hållbart vardagsliv. Men kollektivhus behöver inte ha det. Dock finns flera inbyggda strukturer och funktioner i kollektivhus som ökar sannolikheten för lägre resursförbrukning genom exempelvis gemensam matlagning, delande av ytor, föremål och resurser såsom transportmedel. Idag syns det växande intresset för kollektivhus ofta i ett
sammanhang eller i diskussioner om att utveckla levnadssätt som innebär lägre ekologiskt fotavtryck, som nämndes i inledningen, vilket gör att det går att se en tendens mot att denna fråga har kommit att få ett större fokus i argumenten för kollektivhus.
9. Referenser
Boplats Syd. (2014). Kv Trevnaden. Hämtad från https://www.boplatssyd.se/nyproduktion/kv-trevnade n
Boverket. (2011). Boendet miljöpåverkan - en litteraturstudie om miljöpåverkan i vardagen. Rapport 2011:35. Hämtad från
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/d okument/2012/boendets-miljopaverkan.pdf
Boverket. (2012). Vision för Sverige 2025. Hämtad från
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/d okument/2012/vision-for-sverige-2025.pdf
Boverket. (2018). Behov av nya bostäder 2018 -
2025. Rapport 2018:24. Hämtad från
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/d okument/2018/behov-av-nya-bostader-2018_2025.pd f
Boverket. (2019). Fördjupad utvärdering av god
bebyggd miljö. Rapport 2019:2. Hämtadfrån: https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/d okument/2019/fordjupad-utvardering-av-god-bebygg d-miljo.pdf
Boverket. (2020a). Bostadsmarknadsenkäten 2020. Hämtad från
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostad smarknad/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkate n/
Boverket. (2020b). Angränsande begrepp till bo och
byggemenskaper. Hämtad från
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostad smarknad/bostadsforsorjning/bygg-bogemenskaper/a ngransande-begrepp/
Boverket. (2020c). Läget på bostadsmarknaden i riket. Hämtad från
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostad smarknad/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkate n/region-kommun/riket/
Boverket. (2020d). Bogemenskaper. Hämtad 2020 - 12 - 20 från
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostad smarknad/bostadsforsorjning/bygg-bogemenskaper/b ogemenskaper/
Boyer, R., H., W. & Leland, S. (2018). Cohousing For Whom? Survey Evidence to Support the Diffusion of Socially and Spatially Integrated Housing in the United States. Housing Policy Debate,
28 (5), 653-667. DOI:
10.1080/10511482.2018.1424724
Bradley, K., & Pargman, D. (2017). The sharing economy as the commons of the 21th century.
Cambridge Journal of Regions, Economy and Society, 10(2017), 231-247. DOI:
10.1093/cjres/rsx001
Brenner, N. (2009). What is critical urban theory?.
Chatterton, P. (2013). Towards an agenda for post-carbon cities: Lessons from Lilac, the UK´s first ecological, affordable cohousing community.
International journal of urban and regional research, 37 (5), 1654-74.
Companion. (u.å.). Om hur vi kan bygga och bo
hållbart tillsammans. Hämtad från:
https://coompanion.se/wp-content/uploads/2020/05/B o-bygg-broschyr-2019.pdf
Crabtree, L. (2015). Sustainable housing
development in Urban Australia: exploring obstacles to and opportunities for ecocity efforts, Australian
Geographer, 36 (3), 333-350. DOI: 10.1080/00049180500325728
Daly, M. (2017). Quantifying the environmental impact of ecovillages and
co-housing communities: a systematic literature review. Local Environment, 22 (11), 1358–1377.
https://doi.org/10.1080/13549839.2017.1348342
Delegationen för hållbara städer. (2012). 15 hinder
för hållbar stadsutveckling. Hämtad från:
https://sustbloggen.files.wordpress.com/2012/09/femt on_hinder_for_hallbar_stadsutveckling.pdf
Energimyndigheten (2017). Energiläget 2017 (ET 2017:12). Hämtad 2020 - 11-08 från:
file:///Users/Admin/Downloads/Energil%C3%A4get %202017.pdf
Engström, C. J. (2011). Urbaniserad värld - nya steg
mot hållbara städer. Global utmaning. Hämtad från: https://www.globalutmaning.se/wp-content/uploads/s ites/8/2011/04/Urbaniserad-v%C3%A4rld-webbversi on.pdf
Felstead, A., Thwaites, K., & Simpson, J. (2019). A conceptual framework for urban commoning in shared residential landscapes in the UK.
Sustainability, 11(21). 1-24. https://doi.org/10.3390/su11216119
Fletcher, J. (2019). Sammarbetspartners och upplåtelseformer. I E. Grip, K. Kärnekull & I. Sillén (Red.), Gemenskap och samarbete - att bygga upp
och bo i kollektivhus. Stockholm: Migra.
Francart, N., Malmqvist, T., & Hagbert, P. (2018). Climate target fulfilment in scenarios for a sustainable Swedish built environment beyond growth. Futures, 98 (2018), 1-18.
https://doi.org/10.1016/j.futures.2017.12.001
Francart, N., Höjer, M., Mjörnell, K., Sargon Orahim, A., Von Platten, J., & Malmqvist, T. (2020). Sharing indoor space: stakeholders perspectives and energy metrics. Buildings and Cities, 1(1), 70–85. DOI: https://doi.org/10.5334/bc.34
Göteborgs Stad (u.å.). Byggemenskap -
Bogemenskap. Hämtad från:
https://goteborg.se/wps/portal/start/bostader-och-boe ndemiljo/bostader-och-lokaler/byggemenskap--geme nsamhetsboende?uri=gbglnk%3A20150318-155935
Göteborgs Stad (u.å.). Hållbara livsstilar. Hämtad från:
https://goteborg.se/wps/portal/start/miljo/det-gor-gote borgs-stad/hallbara-livsstilar?uri=gbglnk%3A201811 782717602
Hagbert, P. (2013). Den gröna byggbranschens paradox. I S. Tengroth (Red.), Att svära i kyrkan:
thugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet
(1:a uppl., s. 206 - 2017). Pärspektiv.
Hagbert, P. (2016). A sustainable home?:
Reconceptualizing home in a low-impact society. [Doktorsavhandling, Chalmers tekniska högskola].
Hagbert, P. (2020). Co-housing as a
socio-ecologically sustainable alternative? I P. Hagbert, H. Gutzon Larsen, H. Thörn & C. Wasshede (Red.), Contemporary co-housing in europe:
Towards sustainable cities? (1:a uppl., s. 183 - 201). Routledge.
Hjerm, M., Lindgren, S., & Nilsson, M. Introduktion
till samhällsvetenskaplig analys. (uppl. 2.). Gleerups Utbildning AB.
Huber, A. (2017). Theorising the dynamics of collaborative consumption practices: A comparison of peer-to-peer accommodation and cohousing.
Environmental Innovation and
Societal Transitions, 23 (2017), 53–69.
Hult, A., & Bradley, K. (2017). Planning for sharing - providing infrastructure for citizens to be makers and sharers. Planning Theory & Practice, 18(4), 597-615.
https://doi.org/10.1080/14649357.2017.1321776
Jacobsen, P & Larsen, H, G. (2018) An alternative for whom? The evolution and socio-economy of Dansih cohousing. Urban research & practice 12 (4), 414 - 430.
Jarvis, H. (2011). Saving space, sharing time: integrated infrastructures of daily
life in cohousing. Environment and planning, 43, (3). 560 - 577. DOI:10.1068/a43296
Jensen, J., O., & Gram-Hanssen, K. (2008).
Ecological modernization of sustainable buildings: A Danisg perspective. Building Research and
Information, 36(2), 146-158.
Jumadi, N., Noor, N. A., Bujang, A. A. (2016). An introspective view of sustainable cohousing with the Malaysian housing concept. Matec web of
conferences 66 (2016).
https://doi.org/10.1051/matecconf/20166600010
Kollektivhus i Malmö. (u.å.). Hur KiM skapade SoKo. Hämtad från:
https://kollektivhus.wordpress.com/sofielunds-kollekt ivhus/
Kollektivhus NU. (2020). Medlemsföreningar
Kollektivhus NU 2020.
Lefebvre, H. (1991). The production of space. Oxford: Basil Blackwell.
Franzén, M., & Sandstedt, E. (1982). Boendets planering och vardagslivets organisation – kvinnan, familjen och staden. Kvinnovetenskaplig Tidskrift, 1(1982), 6–15.
Lidskog, R. & Sundqvist, G. (2011). Miljösociologi. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lietaert., M. (2009). Cohousing´s relevance to degrowth theories. Journal of cleaner production,
18(6), 576-580.
Malmö Stad. (2019). Markanvisningspolicy.
Remissversion juni 2019. Hämtad från:
https://motenmedborgarportal.malmo.se/welcome-sv/ namnder-styrelser/miljonamnden/mote-2019-09-23/a genda/bilaga-1-markanvisningspolicy-remissversion-j uni-2019pdf?downloadMode=open
Marckmann, B., K. Gram-Hanssen, T. H., & Christensen. 2012. Sustainable Living
and Co-housing: Evidence from a Case Study of Eco-villages. Built Environment
38(3):413–429. https://doi.org/10.2148/benv.38.3.413 Möller, D. (2013). Kamp i Trevnaden.
[Kandidatuppsats, Lunds Universitet]. Hämtad från: http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFil e&recordOId=4193330&fileOId=4193336
Naturvårdsverket. (2017). Från hype till allvar -
Verkstad för hållbara livsstilar. Rapport 6771. Hämtad från:
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikat ioner6400/978-91-620-6771-7.pdf?pid=20637
Naturvårdsvekret. (2019a). Fördjupad utvärdering av
miljömålen 2019. Med förslag till regeringen från myndigheter i samverkan. Hämtad 2020 -11 - 23 från
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikati oner6400/978-91-620-6865-3.pdf?pid=24098
Naturvårdsverket. (2019b). Mätmetoder och
indikationer för att följa upp konsumtionens miljöpåverkan. Ärendenummer NV-08861-17. Hämtad 2020 - 11 - 08 från https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i -samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/20 19/matmetoder-indikatorer-folja-upp-konsumtionens- klimatpaverkan.pdf
Naturvårdsverket. (2020a). Konsumtionsbaserade
utsläpp av växthusgaser. Hämtad från:
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klim at-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverka nde-utslapp/Konsumtionsbaserade-utslapp-av-vaxthu sgaser/
Naturvårdsverket. (2020b). God bebyggd miljö. Hämtad från:
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samha llet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-beby ggd-miljo/
Naturvårdsverket. (2020c). Bygg- och
fastighetssektorns klimatpåverkan. Hämtad 2020 - 11 - 23 från
http://naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och- luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-ut slapp/Bygg--och-fastighetssektorns-klimatpaverkan/
Nilsson, M. (2014). Introduktion till
samhällsvetenskaplig analys (uppl. 2). Gleerups Utbildning AB.
Olsson, L. (2008). Den självorganiserade staden:
appropriation av offentliga rum i Rinkeby. [Doktorsavhandling, Lunds Universitet].
Ostrom, E. (2009). Allmänningen som
samhällsinstitution. Lund: Arkiv.
Ritzer, G. (2009). Sociologisk teori. (1. uppl.) Malmö: Liber
Ruiu, M., L. (2016). The social capital of cohousing communities. Sociology 50(2), 400 –415. DOI: 10.1177/0038038515573473
SABO. (2016). Allmännyttans bidrag till en
ekologiskt hållbar utveckling - Delstudie till framtidsprogrammet Allmännyttan mot år 2030.
Hämtad från: https://s3.eu-central-1.amazonaws.com/sabo.se/protec ted/5.%20Allm%C3%A4nnyttans%20bidrag%20till %20en%20ekologiskt%20h%C3%A5llbar%20utveck ling.pdf?X-Amz-Content-Sha256=UNSIGNED-PAY LOAD&X-Amz-Algorithm=AWS4-HMAC-SHA256 &X-Amz-Credential=AKIAJUSUSBBBJXNMHVU Q%2F20210110%2Feu-central-1%2Fs3%2Faws4_re quest&X-Amz-Date=20210110T165210Z&X-Amz-S ignedHeaders=host&X-Amz-Expires=3900&X-Amz- Signature=e8bcf34791c15ea6b889af4fa0c6e761a2a7 a418e7a557ec51a6c3ed97ae3a8f
SABO. (2018). Gemenskapsboende. Hämtad från:
https://www.sabo.se/boende/gemenskapsboende/
SABO. (u.å.) Ekologisk hållbarhet. Hämtad från: https://www.sverigesallmannytta.se/hallbarhet/ekolog isk-hallbarhet/
Sandström, Y. (2014). Allmännyttan och andra fastighetsaktörer. I E. Grip, K. Kärnekull & I. Sillén (Red.), Gemenskap och samarbete - att bygga upp
och bo i kollektivhus. Stockholm: Migra.
Sanguinetti, A. (2014). Transformational practices in cohousing: Enhancing residents' connection to community and nature. Journal of Environmental
Psychology,40 (December 2014). 86-96. https://doi.org/10.1016/j.jenvp.2014.05.003
Sanne, C. (2006). Rekyleffekten och
effektivitetsräntan - att jaga sin egen svans i miljöpolitiken. (Rapport 5623). Naturvårdsverket. Hämtad från:
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikat ioner/620-5623-9.pdf
Sargisson, L. (2012). Second- wave cohousing: A modern Utopia? Utopian Studies 23 (1), 28-56. DOI: 10.5325/utopianstudies.23.1.0028
SCB. (2020a). Hushåll i Sverige. Hämtad 2020 -11 -08 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/ma nniskorna-i-sverige/hushall-i-sverige/
SCB. (2020b). Minst bostadsarea per person i
storstäder. Hämtad 2020 - 11 - 11 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/ hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelnin g/hushallens-boende/pong/statistiknyhet/hushallens-b oende-2019/
Scheller, D., & Thörn, H. (2018). Governing sustainable urban development through self-build groups and co-housing: The cases of hamburg and Gothenburg. International journal of urban and
regional research, 42 (5), 914-933.
Scheller, D., & Thörn, H. (2020). Autonomy vs. government. Consequences for sustainability in co-housing. I P. Hagbert, H. Gutzon Larsen, H. Thörn & C. Wasshede (Red.), Contemporary co-housing in
europe: Towards sustainable cities? (1:a uppl., s. 183 - 201). Routledge.
Syssner, J. (2011). Urbaniserad värld - nya steg mot
hållbara städer. Global Utmaning. Hämtad från: https://www.globalutmaning.se/wp-content/uploads/s ites/8/2011/04/Urbaniserad-v%C3%A4rld-webbversi on.pdf
Sofielunds Kollektivhus. (u.å.) Om huset. Hämtad från: http://www.sofielundskollektivhus.se/
Sundberg., F. (2014). Cohousing and resource use. A
case study of the Färdknäppen cohouse.
[Masteruppsats, Kungliga Tekniska Högskolan]. Hämtad från:
http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:762639/FU LLTEXT01.pdf
Soneryd, L., & Uggla, Y. (2015). Green
governmentality and responsibilization: new forms of governance and responses to consumer responsibility.
Environmental Politics, 24 (6), 913-931. DOI: 10.1080/09644016.2015.1055885
Strand, M. (2018). Framtidens hem - litet men stort ändå. WWF Magasin, 3 (2018). Hämtad från:
https://www.wwf.se/magasin/framtidens-hem-litet-m en-stort-anda/
Sveriges kommuner och regioner. (2020).
Allmännyttiga bostadsföretag. Hämtad 2020-10-10 från
https://skr.se/samhallsplaneringinfrastruktur/planerab yggabo/boendebostader/okatbostadsbyggande/allman nyttigabostadsforetag.308.html
Thörn, H. (2015). Kollektivhusets utformning svara mot olika tiders behov. Bo tillsammans, 33-34 (2015), 8. Hämtad från:
http://www.kollektivhus.nu/pdf/Botillsammansnr33-3 4ok.pdf
Thörn, H., Gutzon Larsen, H., Hagbert, P., &
Wasshede, C. (2020). Constraints and possibilities for co-housing to address contemporary urban and ecological crises - A conclusion. I P. Hagbert, H. Gutzon Larsen, H. Thörn & C. Wasshede (Red.),
Contemporary co-housing in europe: Towards sustainable cities? (1:a uppl., s. 183 - 201). Routledge.
Tummers, L. (2016). The re-emergence of
self-managed co-housing in Europe: a critical review of co-housing research. Urban Studies 53 (10), 2023–40. https://doi.org/10.1177/0042098015586696
Tummers, L. (2017). Learning from co-housing initiatives - between passivhaus engineers and active inhabitants [Doktorsavhandling, Delft University of Technology].
Tummers, L., & MacGregor, S. (2019). Beyond wishful thinking: a FPE perspective on commoning, care and the promise of co-housing. International
journal of the commons, 13 (1), 62-83. DOI:
Utredningen om användarna i delningsekonomin. (2017). Delningsekonomi på användarnas villkor (SOU 2017:26). Hämtad från:
https://www.regeringen.se/495f62/contentassets/82aa bf7f731c4e18aaee3b8dc3621063/delningsekonomi--p a-anvandarnas-villkor-sou-201726
Vale, B., & Vale, R. (2010). Domnestic energy use, lifestyles and POE: past lessons for current problems. Building Research & Information, 38 (5), 578-588. DOI: 10.1080/09613218.2010.481438
Vestbro, D., U. (2014). Kollektivhusets historia. I E. Grip, K. Kärnekull & I. Sillén (Red.), Gemenskap
och samarbete - att bygga upp och bo i kollektivhus.
Stockholm: Migra.
Vogel, J.A., Lind, H., & Lundqvist, P. (2016). Who is Governing the Commons: Studying Swedish Housing Cooperatives. Housing, Theory and Society, 33(4), 424-444.
Världsnaturfonden. (u.å.). Ekologiska fotavtryck. Hämtad från:
https://www.wwf.se/klimat/ekologiska-fotavtryck/
Williams, J. (2005). Sun, surf and sustainable housing—cohousing, the Californian experience.
International Planning Studies, 10(2), 145-177. https://doi.org/10.1080/13563470500258824
Wilson, B. B. (2015). Before the ‘‘Triple Bottom Line’’:New Deal Defense Housing as
Proto-sustainability. Journal of Planning History, 14 (1), 4-18. DOI: 10.1177/1538513214529404