Avslutande reflektioner

Flera vårdnadshavare uttrycker en önskan om att inkluderas i verksamheten men de upplever inte att möjlighet ges. Berger (2004) berättar om möten och hur miljön kan påverka mötenas kvalitet. Berger ställde ett par frågor som vi reflekterade över: Är miljön inbjudande för att starta en dialog som kan utvecklas vidare till en samverkan? Eller finns det en känsla av avstånd för någon av parterna? Vad vi kunde se på dessa fritidshem så saknades rum och en

välkomnande miljö för vårdnadshavare att få sätta sig ner och medverka på olika sätt, istället blev det bara en snabb tamburkontakt. Exempel på att göra det mer inbjudande och få vårdnadshavare att känna sig mer delaktiga, hade kunnat vara att ha en egen liten föräldrahörna på fritidshemmet, kaffemuggar med deras namn på samt en förslagslåda för att till exempel kunna lämna in förslag på aktiviteter på fritidshemmet. Dessa relativt enkla medel skulle kunna vara starten på en samverkan. Berger (2004) tar även upp frågan om vårdnadshavarna känner sig välkomna eller om det finns en osynlig vägg mellan de professionella och föräldragruppen? Vi måste ha i åtanke att vårdnadshavares samverkan och delaktighet ska ske för barnets bästa. Ju mer samverkan som finns mellan skola och hem desto bättre utvecklas barnets förmåga enligt Hirsto (2010).

I den mångkulturella skolan finns även utmaningar att kommunicera på grund av att vissa vårdnadshavare har svårigheter med det nya språket, vilket gör det mer komplicerat med samverkan. Enligt Vygotskij (1934/2001) ser han social samvaro som en grundläggande läroprocess där språk och kommunikation är betydelsefullt för människors personliga och intellektuella utveckling. Som vi tolkar Vygotskijs teori borde de befintliga språkhinder på skola C bli bättre med en allt närmre social samvaro med föräldrarna, då de fått tillfälle att utveckla språket genom dialoger med fritidshemspersonal och på detta vis bräcka barriären. Om föräldrarna har begränsningar i språket, försök hitta någon som kan tolka (Berger, 2004). Det är även en viktig uppgift för fritidshemspersonalen att kunna förmedla till vårdnadshavarna att verksamheten är pedagogisk och relevant för till exempel barnets sociala utveckling.

Vi ser att det är viktigt att höja verksamhetens status så att den tas på allvar av andra lärarkategorier, barn, vårdnadshavare, ledning och andra inom verksamheten. 1980–1990 talets nya direktiv mot ett mer gränsöverskridande helhetsperspektiv inom skolsystemet blir intressant att reflektera över, då gränsdragningens svårigheter beskrevs av lärarna som problematiska då de medförde invändningar och krav på den egna rollen. Man kan ana att lärare, fritidspedagoger och föräldrar inte riktigt hängde med i detta nya system. Lärarna skulle helt plötsligt vara öppna för föräldrars olika synpunkter, samtidigt som man skulle hävda sin egen auktoritet och sin lärarprofession. Man ansåg sig inte heller vara nog förberedd genom sin lärarutbildning att ta vara på föräldrars och barns delaktighet och medansvar. Frågan är om vi är det nu? Förbindelsen med den aktiva föräldern i skolan problematiseras ur ut ett likvärdighets, makt- och jämställdhetsperspektiv även idag. Lärarförbundet hade kanske

rätt i sin negativa hållning till de nya statliga direktiven om en decentralisering av skolan under 1980–1990 talen, som då ansågs utgöra ett hot mot den likvärdiga skolan (Tallberg Broman, 2009). För vem är den stressade vårdnadshavaren? Vem är den förälder som anses oengagerad av fritidshemspersonalen? Är det den heltidsarbetande ensamstående kvinna som anses vara stressad eller en nyanländ vårdnadshavare med språksvårigheter? Vi avslutar med Tallberg Bromans citat som uttrycker våra egna reflektioner rätt så väl:

Det förutsätter närmast en hem- och deltidsarbetande förälder med sociala, ekonomiska och kulturella resurser att lägga i barnens skolgång. Skolan, så som den byggts upp enligt den svenska modellen som en väsentlig del i välfärdsstaten, har baserats på andra förutsättningar. (Tallberg Broman, 2009:228).

Referenser

Alfakir, Nabila (2012) Skapa dialog med föräldrarna: integration i praktiken. Stockholm: Liber AB.

Arfwedson, Gerhard (2005) Didaktiska examensarbeten i lärarutbildningen för förskola,

grundskola, fritidshem, gymnasium, etc. HLS Förlag, Stockholm.

Berger, Charles R. (2004) Planning theory of communication. I Baxter, Leslie A & Braithwaite, Engaging theories in interpersonal communication. Sage publications Interaction Adaptation theory.

Bronfenbrenner, Urie. (1979) The ecology of human development: experiments by nature and design. Harvard University, Cambridge, Mass.

Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Dalen, Monica (2008) Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning.

Erikson, Lars (2004) Föräldrar och skola. Örebro: Universitetsbiblioteket.

Erikson, Lars (2009) Lärares kontakter och samverkan med föräldrar. Örebro: Universitetsbiblioteket.

Flising, Lisbeth, Fredriksson, Gunilla., & Lund, Kjell. (1996) Föräldrakontakt: en bok om att

skapa, behålla och utveckla ett gott föräldrasamarbete. en handbok. Stockholm:

Informationsförlag.

Hirsto, Laura (2010) Strategies in home and school collaboration among early education teachers. Scandinavian Journal of Educational Research. Vol. 54, No. 2, pp. 99–108.

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011) Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.

Johansson, Inge (2011) Fritidshemspedagogik, Ide – ideal - realitet. Liber AB Stockholm.

Rohlin, Malin (2012) Fritidshemmets historiska dilemman: en nutidshistoria om

konstruktionen av fritidshemmet i samordning med skolan. Stockholms universitets förlag.

Skolverket (2016) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm. Tillgänglig på https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa- enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575

Skolverket (2014) Allmänna råd för fritidshem. Stockholm. Tillgänglig på https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3301

Socialstyrelsen (2013) Samverka för barns bästa- en vägledning om barns behov av insatser

från flera aktörer. Edita Västra Aros, Västerås.

Tallberg Broman, Ingegerd (2009). No parent left behind: Föräldradeltagande

för inkludering och effektivitet. Malmö University, School of Teacher Education.

Tallberg Broman, Ingegerd & Holmberg, Lena (2007) Läraryrke i förändring: Lä-

rare i förskola och grundskola om inflytande, jämställdhet och mångfald. Lärarutbildningen,

Malmö Högskola. National Library of Sweden.

Thornberg, Robert (2009). Ett resursteams samverkan med skola, elever och föräldrar –

förtjänster, hinder och utmaningar. Institutionen för beteendevetenskap och lärande,

Linköpings universitet.

Vygotskij, Lev Semenovic (1934/2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos. Vygotskij, Lev Semenovic (1942/1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur.