Avslutande reflektioner

Studien som vi har genomfört är den första av sitt slag, där PPP har granskats för att se hur ett sådant nätverk kan hjälpa arbetskraftsintegrationen i kommuner. Utifall att andra kommuner skulle vilja eftersträva ett liknande nätverk vill vi uppmärsamma följande saker för praktiska bemärkelser och områden för vidare forskning.

Det är först när den nyanlända fått uppehållstillstånd som hen kan placeras i en kommun och på riktigt starta det nya livet i Sverige. Tiden de nyanlända måste vänta på beslut från migrationsverket leder till att personen ofta känner oro och rädsla och kan därför inte integreras in till samhället.

Det leder till att de nyanlända ofta kan ignorera språkutbildningar som ges, vilket är den absolut viktigaste grundläggande faktorn när det kommer till att placera en individ på en arbetsplats. Det är för att företagen ute i näringslivet värdersätter möjligheten att göra sig förstådd väldigt högt. Därför anser vi att vidare forskning bör uppmärksamma det extensiva förarbete som krävs för att ett mottagande av en individ ska bli så bra som möjligt under den första perioden. Om förarbetet lyckas blir individen en resurs för samhället, istället för en kostnad. Vi valde enbart att forska kring nätverksdelen som behandlade språkkunniga individer som har placerats på praktik eller jobb. Därför anser vi att vidareforskning bör göras på det extensiva förarbetet för att skapa en mer rättvisande bild av integrationsarbetet. Faktorer som utbildning, språk, erfarenheter och vart man i bor i landet kan påverka de nyanländas integrationstid. Därför anser vi att vidareforskning av ämnet bör inkludera dessa faktorer för att få en helhetsbild om vad som kan påverka integrationsarbetet.

Utifrån vår studie av PPP nätverket i Nybro har vi kommit fram till praktiska slutsatser, men det bör uppmärksammas att Integrationsenheten arbetssättet är anpassat för Nybro.

Nybro är en liten kommun och alla olika myndigheter är geografiskt närliggande till varandra. Det innebär att problem som skulle kunna ta veckor kan lösas på timmar då Integrationsenheten kan, bokstavligt talat, gå till relevanta myndigheter för att lösa problem. Detta arbetssätt som Integrationsenheten har utvecklat är väldigt praktiskt och tidssparande för andra kommuner som liknar Nybro till storlek och utseende.

Arbetssättet som Integrationsenheten skapade lyckades uppnå en hög grad av förtroende inom den egna verksamheten då det fanns tydliga arbetsfördelningar. Vi anser att ett nätverk behöver ett effektivt arbetssätt för att kunna uppnå den graden av förtroende och legitimitet som krävs för ett lyckat och synligt nätverk. Det är först när förtroende och legitimitet finns inom det egna arbetssättet som nätverk kan bildas. När arbetssättet är utvecklat kan integrationsenheten nätverka med andra aktörer och göra nätverket synligt för närområdet. Därför menar vi att ett nätverk som arbetar med integrationen av nyanlända in i näringslivet måste ha en fungerande bas för sitt arbete innan ett PPP nätverk ska bildas.

7 Referenslista

Abbassian, S. (2003). Integration på egen hand- En studie av invandrade kvinnoföretagare i Sverige. Doktorsavhandling i kulturgeografi. Geografiska Regionstudier nr 52, Uppsala universitet.

Aldén, L., & Hammarstedt, M. (2015). Utrikes födda på 2000-talets arbetsmarknad – en översikt och förklaringar till situationen. Ekonomisk Debatt, Vol. 43, nr 3, s. 77-89.

Alici, G. (2007). Integration på arbetsmarknaden: En studie av personer med utländsk bakgrund. Licentiatuppsats, Institutionen för arbetsvetenskap, Avdelningen för industriell produktionsmiljö. Luleå: Luleå tekniska universitet.

Allen, J., James, A. D. & Gamlen, P. (2007). Formal versus informal knowledge networks in R&D: a case study using social network analysis. R&D Management, 37(3), 179-196.

Alnıaçıka, E., Alnıaçıka, U., Serhat, E. & Kültigin, A. (2014). Attracting Talented Employees to the Company: Do We Need Different Employer Branding Strategies in Different Cultures?. Procedia - Social and Behavioral Sciences, vol 150, ss 336-344.

Alvesson, M. & Kärreman, D. (2012). Kreativ metod - skapa och lösa mysterier. Lund, Liber AB.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008) Tolkning och reflektion. Andra upplagan. Lund, Studentlitteratur.

Ashkenas, R., Ulrich, D., Jick, T., Kerr, S., Prahalad, C.K. & Bossidy, L. (2002). The Boundaryless Organization: Breaking the Chains of Organizational Structure. Upplaga 2. San Fransisco, Jonh Wiley & Sons

Assarsson, A. (2015). Sverige bäst på integrationspolitik. Svd.se(online) tillgänglig vid:

http://www.svd.se/sveriges-integrationspolitik-bast-i-europa (hämtad: 26/10, 2016) Baker, W. (1992) The Network Organization in Theory and Practice. Finns i: Shafritz, J., Ott, S. & Jang, Y. (2016) Classics of Organization Theory. Upplaga: 8. S. 397-429.

Bjurbo, P. (2016). Kritik mot höjd pensionsålder. Sverigesradio.se (online) Tillgänglig vid: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6519859 (hämtad:

29/10, 2016)

Borell, K. & Brenner, S. (1997) Att spegla verkligheten. Lund, Studentlitteratur.

Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1. uppl. Malmö:

Liber AB

Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2. uppl.

Stockholm: Liber Ab.

Cross, A. & Parker, R. (2004). The Hidden Power of Social Networks. Boston, Harvard business school press.

Dahlström, A. (2015). företag som tar en aktiv roll i integrationen. Svenktbaringsliv.se (online) Tillgänglig vid: https://www.svensktnaringsliv.se/regioner/jonkoping/foretaget-som-tar-en-aktiv-roll-i-integrationen_620145.html (hämtad: 27/10, 2016)

DiCicco-Bloom, B. & Crabtree, B.F. (2006). The qualitative research interview.

Medical Education, 40(4), 314-321.

Einarsson, P (2016) Arbetsförmedlingen: Sverige behöver stor invandring för att undvika arbetskraftsbrist (Online) Tillgänglig vid:

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/arbetsformedlingen-sverige-behover-stor-invandring-for-att-undvika-arbetskraftsbrist (Hämtad: 18/4, 2017).

Ekberg, J. (1994). Economic Progress of Immigrants in Sweden from 1970 to 1990: a longitudinal study. Scandinavian Journal of Social Welfare, vol 3, s 148–157.

Ekberg, J. & Hammarstedt, M. (2002). 20 år med allt sämre arbetsmarknadsintegrering för invandrare. Ekonomisk debatt årg 30, nr 4. ss 343- 353.

ESRC(2017) Our core principles. Economic and Social Research Community, Swindon.

Tillgänglig vid: http://www.esrc.ac.uk/funding/guidance-for-applicants/research-ethics/our-core-principles/ (Hämtad den: 4/5, 2017).

Fejes, A. & Thornberg, R. (2015) Handbok i Kvalitativ analys. andra upplagan.

Stockholm. Liber

Forsell, E. & Ingmarsson, M. (2008). Integrationsarbetet i civilsamhället – Unga och äldre i blickfånget. Stockholm: Socialstyrelsen. . (Artikelnummer, 2008-123-10)

Hammersley, M. & Traianou, A., (2012). Ethics in qualitative research. London, Sage publications Ltd.

Hernandez, A.C. (2017). Många år kvar innan läget stabiliseras. Vetlandaposten, Tillgänglig vid: http://www.vetlandaposten.se/article/manga-ar-kvar-innan-laget-stabiliseras/ (Hämtad den 3/4 2017)

Holm, J. (2016). C-kravet: lägre löner till nyanlända. Expressen.se (online) Tillgänglig vid: http://www.expressen.se/dinapengar/c-kravet-lagre-loner-till-nyanlanda/ (hämtad:

25/10, 2016)

Håkansson, H & Snehota, (1997), Developing Relationships in Business Networks, London: International Thomson Business Press

Jack, S. (2010). Approaches to studying networks: Implications and outcomes. Journal of business venturing, vol. 25. S. 120-137.

Kenis, P., & Provan, K. G. (2006) The Control of Public Networks. International public management journal, vol 9, Upplaga 3, S. 227-247.

Kenis, P. & Provan, K. G. (2009) TOWARDS AN EXOGENOUS THEORY OF PUBLIC NETWORK PERFORMANCE. Public Administration. Vol. 87, Upplaga. 3.

S. 440–456.

Kerpner, J. (2015) Så många asylsökande tar din kommun emot. Aftonbladet, (online) Tillgänglig vid: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21831455.ab (Hämtad 27/5 2017).

Klijn, E-H. & Koppenjan J, F.M. (2000). PUBLIC MANAGEMENT AND POLICY NETWORKS, Foundations of a network approach to governance. Public Management:

an international journal of research and theory Vol 2, s. 135-158

Klijn, E-H. & Teisman, G. (2002). Institutional and Strategic Barriers to Public-Private Partnership: An Analysis of Dutch Cases. British Academy of Management Conference, London, Middlesex University.

Lindlof, T.R. & Tylor, B.C. (2011) Qualitative communication research methods.

California, SAGE Publications.

Mattmar, U., Holmin, M. & Olofsson, D. (2014). Sverige sämst på integration. svt.se (online) Tillgänglig vid: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/sverige-samst-pa-integration ( hämtad: 25/10, 2016)

Merriam. S.B. (2011) Fallstudien som forskningsmetod. Upplaga 1:22. Lund, Studentlitratur.

Merriam, S.B. & Tisdell, E.J (2016) Qualitative research: a guide to design and implementation. San Fransisco, Jossey-Bass.

Michaels, E., Handfield-Jones, H. & Axelrod, B., 2001. The war for talent. Boston Mass, Harvard Business School Press.

Migrationsverket. (2017). Asylregler. Tillgänglig vid:

https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om-asyl/Asylregler.html (Hämtad 03/04, 2017)

Migrationsverket. (2016). Antal asylsökande – aktuell statistik. Tillgänglig vid:

http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html (Hämtad 26/10, 2016)

Mintzberg, H. (1979). The structuring of organizations: a synthesis of the research.

Englewood Cliffs, N.J., Prentice-Hall.

Miles, M.B., Huberman, A.M., Saldaña, J. (2014). Qualitative data analysis.Upplaga 3.

California, Sage publications.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011) Forskningsprocessen, kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Tredje upplagan. Stockholm, Liber AB.

Osborne, S.(2000). Public-Private Partnerships: Theory and practice in international perspective. Taylor and Francis group, London.

Pfeffer, J., & Salancik, G. R. (1978). The external control of organizations: a resource dependence perspective. New York, Harper & Row.

Provan, K. & Milward, B. (2001). Do Networks Really Work? A Framework for Evaluating Public-Sector Organizational Networks. Public Administration Review, Vol.

61, No. 4, pp. 414-423.

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015) Att analysera kvalitativt material. finns i: Ahrne, G & Svensson, P. Handbok i kvalitativ metoder. Upplaga 2:1 Stockholm, Liber.

Rooth, D-O. (2000). Flyktingar på arbetsmarknaden: är utbildning eller arbetserfarenhet det bästa ”valet”? Ekonomisk debatt. årg. 28, nr 5, s.441-449

Rosén, E. (2017) Våga angripa massarbetslösheten. Politism.se (Online). Tillgänglig vid: http://www.politism.se/story/vaga-angripa-massarbetslosheten/#post-51188 (Hämtad 15/5 2017).

Saldaña, J. (2011). Fundamentals Of Qualitative Research, New York: Oxford University Press.

Sköld, J. (2015). Krisläge i skola och socialtjänst om flyktingvågen fortsätter. Dn.se, (online) Tillgänglig vid: http://www.dn.se/nyheter/sverige/krislage-i-skola-och-socialtjanst-om-flyktingvagen-fortsatter/ (Hämtad: 26/10, 2016).

Statistiska centralbyrån, (2015). Stora skillnader i sysselsättning mellan högutbildade utrikes och inrikes födda. Tillgänglig vid: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik- efter-amne/Utbildning-och-forskning/Befolkningens-utbildning/Hogutbildade-utrikes-fodda/80099/80106/Behallare-for-Press/403121/# (Hämtad: 25/10, 2016).

Starrin, B. & Svensson, P. (1994) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund, Studentlitteratur.

Strömbäck, J. (2016). Utan invandring stannar Sverige. Stockholm, Volante förlag.

Teddlie, C. & Yu, F. (2009). Mixed Methods Sampling A Typology With Examples.

Journal of Mixed Methods Research Volym 1. S. 77-100.

Teece, D., Pisano, G., & Shuen, A. (1997) Dynamic Capabilities and Strategic Management. Strategic Management Journal, Vol. 18, Upplaga 7. S. 509-533.

Yin, R.K. (2013) Kvalitativ forskning från start till mål. The guilford press, New York.

Yin, R.K. (2014). Case study research : design and methods. Upplaga 5., London:

SAGE.

Öner, Ö. & Wennström, J. (2015). Flyktingar placeras där arbetslösheten är högst. Di.se (Online) Tillgänglig vid http://www.di.se/artiklar/2015/1/31/debatt-flyktingar-placeras-dar-arbetslosheten-ar-hogst/ (Hämtad: 15/5 2017).

Örstadius, K. (2014). integrationen går framåt – långsamt. Dn.se,(online). Tillgänglig vid: http://www.dn.se/valet-2014/integrationen-gar-framat-langsamt/ (Hämtad: 28/10, 2016).

8 Bilagor