PPP nätverk och effektivitet

Nätverkets effektiva arbetssätt har kommit ur vad Osborne (2000) kallar för Implementeringen av PPP. När Integrationsenheten började inse hur de kunde arbeta med de mänskliga resurserna valde de att förlägga sin arbetsdelning inom nätverket på ett sådant sätt att det gynnade individen. Implementeringen av detta är väldigt nära det syfte som Integrationsenheten fick när den skapades, vilket var att effektivisera integrationsarbetet. Därmed valde Integrationsenheten att bemöta vad Osborne (2000) kallar för tidsdimensionen, genom att skapa en grund för samtliga relationer med nätverkande parter. Grunden har formats genom att förenkla den mottagande organisationens administrativa arbete. Inam har ett stort kontaktnät bland de nyanlända och Plattform Nybro, vilket underlättar valet av personer till praktikplatser. Inams kontaktnät bland de nyanlända medför att integrationsenheten kan placera de mest passande individerna på praktikplats, vilket är i linje för vad som kan anses vara en resursbindning enligt Håkansson & Snehota (1997) Inams arbete är viktigt, enligt henne själv, eftersom de som praktiserar är förebilder för de andra nyanlända som ännu inte kommit i kontakt med den svenska förenings- och näringslivet. Inams val av praktikanter visar på att Integrationsenheten anpassar sig efter de privata organisationerna och rektorn, vilket är i linje med de Håkansson & Snehota (1997) beskriver i Ara –modellen, där författarna menar att organisationer anpassar sina produkter och rutiner gentemot andra aktörer inom nätverket.

Samtliga deltagare har medgett att det pappersarbete som krävs för att en individ ska kunna placeras på praktik har överlämnats till Lennart. Det har lett till att organisationerna som tar emot de nyanlända kan fokusera enbart på att lära individen arbetsuppgifterna och överlämna allt pappersarbete åt integrationsenheten och Lennart.

Arbetsfördelningen inom nätverket kan kopplas till det Osborne (2000) beskriver som tidsdimensionen där organisationer inom nätverket anpassar sig till varandra och utvecklar ett förtroende.

Genom den nuvarande fördelningen av arbetsuppgifterna har Integrationsenheten lyckats skapa en stabil bas för framtida samarbeten med olika organisationer och föreningar. Basen som lades har skapat ett förtroende för de aktörer som valt att ingå i

nätverket för att få tillgång till begränsade mänskliga resurser som Osborne (2000) förklarar. Intervjudeltagarna bland de privata organisationerna upplever att det är svårt att få tag på arbetskraft i en kommun som Nybro. Den åldrande arbetskraften inom de privata organisationerna har lett till att de är i behov av generationsskifte. Resursen som de eftersträvar finns tillgänglig inom ett samarbete med integrationsenheten. Dock så har ekonomiska resurser lyfts fram av privata organisationer som en anledning varför de inte tar emot fler praktikanter. Patrik från Nybro Golfklubb är väldigt nöjd med individen som har placerats hos honom, men han upplever att han inte kan anställa fler individer på grund utav finansiella skäl. Patriks upplevda situation ger stöd till Kenis &

Provan (2006) diskussion kring att samtida ekonomiska uppfattningar och den politiska agendan har en stark påverkan på ett PPP nätverk.

Många organisationer vill ha en utökad arbetskraft eller lärlingar till olika yrken menar Lennart, men majoriteten av organisationer ser problemet med att anställa en nyanländ, men inte behovet. Hans exempel på detta är det stora behovet av de nyanlända med språkkompetenser inom skolans värld. Många skolor ser inte fördelen med att anställa en nyanländ men enligt Lennart så beror det oftast på ovana. Han menar skolorna är så vana vid att anställa på ett visst att de sällan vågar anställa en nyanländ som har språkliga kompetenser. Skolorna skulle behöva anställa personer som både pratar svenska eller engelsk och arabiska som kan fungera som en språkbrygga mellan elever och lärare. När praktikanten väl är på plats i skolan och lärarna och rektorn ser fördelen med att ha en sådan individ, brukar det allt som ofta leda till anställning. Det är i linje med vad Håkansson & Snehota (1997) beskriver som aktivitetlänkar och resursbindningar. Det innebär att organisationer går samman i nätverk för att få tillgång till begränsade resurser. De begränsade resurserna syftar till individer med språkkompetenser som både talar ett språk som läraren förstår och ett annat för att kommunicera med barnen i skolan.

De resursmässigt starkaste aktörerna inom nätverket vi har valt att undersöka är kommunen, arbetsförmedlingen och föreningslivet enligt intervjudeltagarna. Privata organisationer inom nätverket är inte en stor aktör när det kommer till mänskliga och ekonomiska resurser enligt Patrik och Stefan. Av den anledningen har de privata organisationerna sökt sig till samarbete med kommunen. Det är i linje med vad Klijn &

Koppenjan (2000) säger om de offentliga organisationer, då författarna menar att de har tillgång till utmärkande styrka och speciella resurser. De mänskliga resurserna kontrolleras av kommunen och de ekonomiska resurserna kontrolleras av arbetsförmedlingen. Föreningslivet är den största aktören som hjälper integrationsenheten med att placera de nyanlända på språkpraktik enligt Projektledaren.

De privata organisationerna inom Nybro kommun måste söka sig till de organisationerna som innehar och kontrollerar de mänskliga och ekonomiska resurserna för att kunna vara lönsamma på längre sikt, då det råder brist på mänskliga resurser. Hur Patrik och Stefan kom i kontakt med Integrationsenheten var för att de yttrade sitt intresse gällande att ta emot praktiserande arbetskraft. Det stödjer Osbornes (2000) teori kring att organisationer söker sig till nätverket i syfte att hitta mänskliga resurser, en resurs som bara kommer att bli svårare att få tag på inom en snar framtid i Nybro kommun.

Alla nätverkets olika aktörer är inte med i nätverket på grund av en enda gemensam anledning. Dock har aktörerna varit tydliga med vad prioriteringen inom nätverket varit, vilket har lett till det lyckade integreringsarbetet har skapat organisatoriska relationer och byggt ett stort förtroende för varandra. Det djupgående förtroendet som de olika aktörerna har för varandra inom nätverket har lett till det har blivit ett informellt nätverk, där parterna kan ringa till varandra när som helst för att lösa integrationsproblem.

6 Slutsatser