Resultatet av denna studie är i vårt tycke positivt, de flesta av våra informanter upplever sina karriärmöjligheter som goda i Sverige. De är tacksamma över de möjligheter till utbildning de får i Sverige och ser det som positivt att de har möjlighet att förändra sina karriärer. Utländska akademiker som redan investerat i utbildning och en stark yrkesidentitet tror vi i motsatts till detta är mindre benägna att förändra sina karriärer. Med tanke på detta finns det möjligtvis större möjligheter till anpassning till arbetsmarknadens behov bland gruppen lågutbildade immigranter.
Vår studies resultat uppmärksammade behov som denna grupp lågutbildade immigranter kan ha. Trots att informanterna upplever sina utbildningsmöjligheter som goda påpekade två informanter att somliga yrken är svåra att nå via utbildning då man kommer till Sverige i vuxen ålder. Det handlade i båda fallen om praktiska yrken där utbildning till yrket oftast ges i ungdomsgymnasiet och som många kommuner inte erbjuder för vuxna. För att möta dessa individers behov hade det varit positivt om även vissa praktiska yrken vore möjliga att nå via utbildning i vuxen ålder.
Även behov av mer studie- och yrkesvägledning för gruppen uppmärksammades i vår studie. En skillnad i studie- och yrkesvägledningens mängd och kvalitet mellan de två kommuner där vi gjort intervjuerna blev tydlig. I vår informantgrupp finns ett behov och en vilja av att tidigare i sin integrationsprocess få information och vägledning kring yrken, utbildningar och arbetsmarknad. Därmed finns ett behov av att utveckla studie- och yrkesvägledningen på den kommunala vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen för att kunna arbeta mer riktat mot denna grupp. Detta tror vi kan vara av värde för individen som tydligare och snabbare kan få ett mål med sina studier och därmed mer motivation. Vi tror också att kunskap om arbetsmarknaden är positiv för immigranternas integrationsprocess då detta kan bidra till att fler hittar ett yrke att sträva mot och därmed påbörjar studier eller sin etablering på arbetsmarknaden. Dessutom är mer studie- och yrkesvägledning för gruppen positivt för samhället. Ett av studie- och yrkesvägledningens mål är att bredda individens perspektiv vilket kan leda till att yrken med arbetskraftbrist kan intressera personer som immigrerar till Sverige och på så sätt skapa mer balans på arbetsmarknaden.
Referenser
Alejandro Portes, Samuel A. McLeod, Jr. and Robert N. Parker. 1978. Immigrant Aspirations. Sociology of Education. 51 (4): 241-260.
Amundson, Norman E., Harris-Bowlsbey, JoAnn. & Niles, Spencer G. 2009. Essential
elements of career counseling: processes and techniques. Upper Saddle River, N.J.:
Pearson/Merrill/Prentice-Hall
Andegren, Leif. 2014. Samtala – vägledning för en framtid och karriär i en kaotisk värld. Borås: TREMEDIA
Arbetsförmedlingen. 2014. Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014: Prognos för
arbetsmarknaden 2014-2015. Tillgänglig på Internet:
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.372f9b1b1468b4a2fb5266/1402992039935 /Arbetsmarknadsutsikterna+v%C3%A5ren+2014.pdf. (Hämtad 2015-02-25)
Bjurling, Carolina. 2004. Komma till sin rätt: om invandrade akademikers väg till
kvalificerade arbeten: hinder och öppningar. Stockholm: Högskoleverket. Tillgänglig på
Internet: http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800077646/0437R.pdf (Hämtad 2015-03-04).
Bourdieu, Pierre. 1986. The Forms of Capital. I Richardson, John G. (red.). Handbook of theory and research for the sociology of education. Westport, Conn.: Greenwood Press
Broady, Donald. 1998. Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg (2., korr. utg.ed.). Uppsala: ILU, Uppsala Universitet. Tillgänglig på internet:
Brown, Duane, Brooks, Linda. 1996. Career choice and development, Jossey-Bass, San Francisco, Californien
Dalen, Monica. 2015. Intervju som metod. 2., utök. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Ehn, Siv. 2000. Flyktingars möte med Sverige: en studie av flyktingskapets erfarenheter. Stockholm: Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer (CEIFO). Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-65027. (Hämtad 2015-03-02).
Ekberg, Jan och Rooth, Dan-Olof. 2004. Yrke och utbildning på 2000-talets
arbetsmarknad: skillnader mellan inrikes och utrikes födda personer. Norrköping:
Integrationsverket. Tillgänglig på Internet:
http://www.mkc.botkyrka.se/biblioteket/kampanj/RI2003/bilagor/ekberg-rooth.pdf (Hämtad 2015-03-03).
Franzén, Elsie C. 2001. Att bryta upp och byta land. AIT Falun AB
Gottfredson, Linda. 1986. Circumscription and Compromise: A Developmental Theory of Occupational Aspirations. Journal of Counseling Psychology Monograph. 28 (6): 545-579.
Hodkinson, Phil och Sparkes, C. Andrew. 1997 Careership: a sociological theory of career decision making. British Journal of Sociology of Education. 18 (1): 29-44. doi: 10.1080/0142569970180102
Krumboltz, D. John. 2009; 2008. The Happenstance Learning Theory. Journal of Career
Assessment. 17 (2): 135-154.
Krumboltz, D. John, Mitchell, Anita M och Jones, Brian G. 1976. A Social Learning Theory of Career Selection. The Counseling Psychologist 6 (71): 71-81. doi: 10.1177/001100007600600117
Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lundh, Christer. 2005. Invandringen till Sverige. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag
Migrationsverket. 2014. Statistik. Tillgänglig på Internet:
http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html (Hämtad 2015-03-03)
Migrationsverket, 2015. Gemensamt ansvar för att etableringen i samhället ska lyckas. http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv- 2015/2015-03-16-Gemensamt-ansvar-for-att-etableringen-i-samhallet-ska-lyckas.html (Hämtad 2015-04-01)
Nekby, Lena (2002). How long does it take to integrate?: employment convergence of
immigrants and natives in Sweden. Stockholm: FIEF. Tillgänglig på Internet:
http://swopec.hhs.se/fiefwp/abs/fiefwp0185.htm
Rooth, Dan-Olof. 2000. Flyktingar på arbetsmarknaden: är utbildning eller
arbetserfarenhet det bästa “valet”?, Ekonomisk Debatt. 28 (5): 441–449. Tillgänglig på
Internet: http://nationalekonomi.se/filer/pdf2/28-5-dor.pdf
Savickas, Mark, Super, E. Donald. i (red.) Brown, Duane, Brooks, Linda. 1996, Career
choice and development, Jossey-Bass, San Francisco, Californien.
Shinnar Shelli, Rachel. 2007. A Qualitative Examination of Mexican Immigrants' Career Development: Perceived Barriers and Motivators. Journal of Career Development. 33 (4): 338-375. doi: 10.1177/0894845307300413
Skolverket. 2013. Arbete med studie- och yrkesvägledning. Stockholm. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3143
Soria, K.M. och Stebleton, M. 2013. Immigrant college students' academic obstacles, The
Learning Assistance Review. 18, (1): 7.
Statistiska Centralbyrån. 2014. Befolkningens utbildning. Tillgänglig på Internet: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Utbildning-och
forskning/Befolkningens-utbildning/Befolkningens-utbildning/. (Hämtad 2015-03-26).
Super, E. Donald. 1980. A life-span, life-space approach to career development. Journal of
Vocational Beavior. 16: 282-298.
Super, E. Donald. 1992. Developmental Career Assesment and Counseling - The C-DAC Model. Journal of Counseling and Development. 71: 74-80.
Super, E. Donald. 1953. A theory of vocational development. American Psychologist. 8.5: 185-190.
Super, E. Donald. 1985. Coming of age in Middletown: Careers in the making. American
Psychologist. 40.4: 405-414.
Trost, Jan. 2010. Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Ulfsdotter Eriksson, Ylva. 2006. Yrke, status & genus: en sociologisk studie om yrken på
en segregerad arbetsmarknad. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2006. Tillgänglig på
Internet: http://hdl.handle.net/2077/16843
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet: Stockholm. Tillgänglig på internet:
Zikic, J., Bonache, J. and Cerdin, J.-L. 2010. Crossing national boundaries: A typology of qualified immigrants' career orientations. Journal of Organizational Behavior. 31: 667– 686. doi: 10.1002/job.70
Århammar, Annika. 2004. Migration och integration - om framtidens arbetsmarknad: bilaga 4 till Långtidsutredningen 2003/04. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/68/45/e78f308c.pdf
Bilaga
Intervjuguide
1. Hur gammal är du?2. Hur länge har du varit i Sverige?
Dåtid
3. Vilket land kommer du ifrån?
4. Hur gammal var du när du flyttade till Sverige? 5. Varför flyttade du till Sverige? (Bättre än anledning)
6. Kan du berätta om din uppväxt? (Hur hade du det när du var liten?) 7. Vad arbetade dina föräldrar med?
8. Vad arbetade du med i ditt hemland? 9. Vad har du för utbildning från hemlandet? 10. Hur gjorde du för att få det jobbet?
11. Vad tyckte du om ditt arbete i hemlandet? 12. Tyckte andra att du hade ett bra eller dåligt jobb?
Nutid/Framtid
13. Arbetar du nu? Vad arbetar du med?
14. Hur tror du att ditt arbetsliv kommer att utvecklas? Vilket eller vilka arbeten tror du att du kommer att ha i Sverige?
15. Vad tror du att du har för möjligheter att utbilda dig i Sverige? 16. Vad tycker du om skolan i Sverige?
17. Vad vet du om de olika jobb som finns i Sverige? Är det lätt eller svårt att få jobb i Sverige?
18. Vad vill du helst arbeta med i Sverige?
19. Varför tror du att du helst vill arbeta med det?
20. Vad tycker din familj och dina vänner om att du vill arbeta med …...? 21. Vad tänker du om yrkets status? Tycker du att det är ett bra eller dåligt yrke?
22. Vad tycker du om dina kunskaper kring Sveriges utbildningssystem? Vad vet du om utbildningar i Sverige?
23. Hur känner du inför att utbilda dig i Sverige? 24. Hur ska du göra för att få det arbete du vill ha? 25. Vad kan hjälpa dig att få det arbete du helst vill ha? 26. Tror du att det blir svårt? På vilket sätt blir det svårt? 27. Vad tror du är viktigt för att kunna få ett jobb i Sverige?
28. Hur har människor behandlat dig från myndigheter etc. i Sverige? T ex Arbetsförmedlingen, Migrationsverket.