Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige
- Lågutbildade immigranters upplevelser av sina framtida karriärmöjligheterCareer development opportunities in Sweden
- Low-skilled immigrants’ experiences of their future career prospects
Frida Hessleklint
Hanna Jacobsson
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2015-06-04
Examinator: Niklas Gustafson Handledare: Roland Ahlstrand Fakulteten för
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att beskriva och analysera lågutbildade utomeuropeiska immigranters upplevelser av framtida karriärmöjligheter i Sverige: Hur upplever de sina framtida karriärmöjligheter och vad har bidragit till dessa upplevelser. Studien bygger på sju kvalitativa intervjuer med lågutbildade utomeuropeiska immigranter som studerar svenska vid den kommunala vuxenutbildningen. Tidigare forskning har visat att lågutbildade utomeuropeiska immigranter är en utsatt grupp på svensk arbetsmarknad. Orsaken till detta är att gymnasieutbildning ofta är ett minimikrav. De teoretiska begrepp som använts i analysen är samhällelig miljö, kapital och handlingshorisont. I analysen används även begreppen livsstadier och minicykel. Studien visar att immigranterna upplever sina karriärmöjligheter i Sverige som goda. Deras handlingshorisont har vidgats då den samhälleliga miljön i och med migrationen har förändrats. I Sverige har de fått nya förutsättningar för utbildning och arbete. En del av immigranternas positiva uppfattning om sina karriärmöjligheter bygger på att de anser sig ha goda utbildningsmöjligheter i Sverige. Detta möjliggör att de kan införskaffa adekvat kulturellt utbildningskapital, vilket de upplever vara av stor betydelse på arbetsmarknaden. Trots att immigranterna genom migrationen tvingats göra en minicykel, vilket innebär att de på nytt måste utforska sina karriärmöjligheter, ser de flesta detta som en positiv möjlighet att förändra och utveckla sin karriär. Dock finns bland immigranterna i denna studie upplevelsen att de har för lite kunskaper om karriärmöjligheter i Sverige. Denna okunskap kan samtidigt ha motverkat utvecklingen mot en mer vidgad handlingshorisont.
Nyckelord: Utomeuropeiska immigranter, karriärmöjligheter, arbetsmarknad, upplevelser, karriärutveckling, lågutbildade.
Förord
Vi vill börja med att tacka alla våra informanter för deras medverkan, vilket möjliggjort genomförandet av uppsatsen. Vi vill också tacka den kommunala vuxenutbildningen i de två kommunerna där vi genomfört studien. Tack för att vi fått tillåtelse att intervjua de medverkande i era lokaler, samt att ni gett oss den information vi behövt för att få tag på informanter.
Ett tack till vår handledare, Roland Ahlstrand, för kloka synpunkter på vårt uppsatsskrivande. Det har bidragit till att vi utvecklat våra texter. Vi vill även tacka våra kurskamrater, Karin och Mattias, som varit ett stöd i skrivandet. Tack för era synpunkter och diskussioner.
Sist, men inte minst, tackar vi varandra för ett gott samarbete genom hela uppsatsskrivandet samt konstruktiva diskussioner.
Arbetsfördelning
Uppsatsen är ett resultat av bådas skrivande, vi har haft ett gemensamt dokument i Google Drive där uppsatsen funnits tillgänglig för oss båda. Vi har i dokumentet skrivit och bearbetat varandras text. Vi har haft närmast daglig kontakt med varandra då vi diskuterat uppsatsens innehåll. Vi har träffats för att diskutera och sammanställa resultatet för att ta skrivandet vidare. Intervjuerna är gjorda var för sig där vi fördelat antal personer jämnt mellan oss. Vi har båda ansvarat för alla uppsatsens delar genom att dela upp underrubrikerna mellan oss och därefter korrigerat varandras texter. Frida har tagit extra ansvar för den språkliga bearbetningen samt uppsatsens struktur. Hanna har ansvarat för uppsatsens utseende och övrig uppsatsformalia.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 8
1.2 Disposition ... 8
2 Tidigare forskning ... 10
2.1 Att vara ny i Sverige ... 10
2.2 Immigranter - en utsatt grupp på arbetsmarknaden ... 11
2.3 Hinder på arbetsmarknaden ... 12
2.4 Immigranter som lyckas på arbetsmarknaden ... 14
2.5 Sammanfattning ... 14
3 Teori ... 16
3.1 Samhällsmiljö ... 16
3.2 Kapital ... 18
3.3 Handlingshorisont ... 19
3.4 Livsstadier och minicykler ... 20
3.5 Sammanfattning ... 21
4 Metod ... 22
4.1 Metodval ... 22
4.2 Urval ... 23
4.3 Intervjuerna ... 24
4.4 Bearbetning av empiriskt material ... 26
4.5 Etiska ställningstaganden ... 27
5 Resultat ... 29
5.1 Upplevelser av karriärmöjligheter ... 29
5.1.1 Karriärtankar ... 29
5.1.3 Upplevelse av kraven på arbetsmarknaden ... 31
5.1.4 Kunskaper om karriärmöjligheter ... 32
5.2 Bakgrund till upplevelser av karriärmöjligheter ... 34
5.3 Sammanfattning ... 35
6 Analys ... 36
6.1 Den samhälleliga miljöns betydelse ... 36
6.2 Krav på annat kapital ... 37
6.3 Vidgad handlingshorisont ... 38
6.4 Återgång i sin karriärutveckling ... 39
6.5 Sammanfattning ... 40
7 Diskussion ... 42
7.1 Resultat- och analysdiskussion ... 42
7.2 Metoddiskussion ... 44
7.3 Teoridiskussion ... 46
7.4 Förslag till vidare studier ... 46
7.5 Avslutande reflektioner ... 47
Referenser ... 49
Bilaga ... 54
1 Inledning
Många som idag immigrerar till Sverige ingår i den grupp som Arbetsförmedlingen (2014) menar har en svag ställning på arbetsmarknaden. De individer som idag står längst bort från den svenska arbetsmarknaden är de som saknar gymnasieutbildning samt de som är utomeuropeiskt födda (Arbetsförmedlingen 2014, 9). Detta innebär att lågutbildade utomeuropeiska immigranter ofta har en svår situation på svensk arbetsmarknad. Av de immigranter som just nu söker sig till Sverige har cirka 60 procent endast grundskoleutbildning eller lägre (Arbetsförmedlingen 2014, 117), varav en stor del kommer från utomeuropeiska länder (Migrationsverket 2015).
Immigranternas svåra situation på arbetsmarknaden visar sig då immigranter oftare än infödda svenskar har okvalificerade yrken samt fler arbetslöshetsperioder (Ekberg och Rooth 2004, 12). Denna svaga ställning på arbetsmarknaden kan förklaras av att immigranter kan stöta på hinder på arbetsmarknaden, oavsett utbildningsnivå. Hindren kan bestå av att de inte har adekvat karriärkapital, brist på arbetslivserfarenhet i det nya landet samt ofullständiga kunskaper i svenska (Zikic, Bonache och Cerdin 2010, 670, Root 2000, 448, Arbetsförmedlingen 2014, 50 med flera).
Lågutbildade immigranters svaga ställning på arbetsmarknaden är problematisk då arbete är en viktig del i integrationsprocessen, svårigheterna att få arbete bidrar till en långsammare integrationsprocess (Århammar 2004, 85). En annan konsekvens är att många blir beroende av bidrag, vilket i sin tur understödjer skapandet av ett socialt och ekonomiskt utanförskap (Århammar 2004, 107-110).
En viktig instans för att förbättra lågutbildade immigranters anställningsbarhet och ställning på arbetsmarknaden är den kommunala vuxenutbildningen. Ett av målen är nämligen att erbjuda mer utbildning till lågutbildade personer samt att utbildningen ska vara anpassad efter individens behov (Skollagen kap 20 § 2). De som saknar utbildning har alltså rätt att via vuxenutbildningen införskaffa den utbildning som krävs för att ta sig ut på arbetsmarknaden eller vidare till högre studier.
Ytterligare åtgärder för att förbättra lågutbildade immigranters etablering görs genom att svenska myndigheter gått samman för att aktivt arbeta med gruppen. Detta samarbete, som sker mellan Migrationsverket, Skolverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt Polisen, syftar till att på ett bättre sätt tillvarata de kompetenser immigranter har (Migrationsverket 2015).
Trots dessa här nämnda samhällsinsatser har immigranter höga trösklar att ta sig över för att få en anställning. Med tanke på detta menar vi att samhällsinsatserna förefaller vara otillräckliga. Vi hoppas med denna studie att något kunna belysa på vilket sätt dessa insatser brister. I vår studie har vi därför intresserat oss av att höra hur immigranterna upplever sina karriärmöjligheter i Sverige.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att beskriva och analysera lågutbildade utomeuropeiska immigranters upplevelser av karriärmöjligheter i Sverige. Vi vill besvara frågorna:
• Hur upplever lågutbildade utomeuropeiska immigranter sina karriärmöjligheter i Sverige?
• Vad har bidragit till immigranternas tankar om sina karriärmöjligheter i Sverige?
1.2 Disposition
I kapitel två presenteras tidigare forskning om immigranters integrationsprocess, deras utsatta läge på arbetsmarknaden, hinder de kan uppleva på arbetsmarknaden samt gemensamma drag för de immigranter som lyckas på arbetsmarknaden. I kapitel tre presenteras de teoretiska begrepp och modeller som används i analysen av vårt empiriska material. Vi har valt att använda oss av begreppen samhällsmiljö, kapital, handlingshorisont
samt livsstadier och minicykel. Fjärde kapitlet utgörs av en metodbeskrivning där vi beskriver metodval, urval, datainsamling, analysmetod för det empiriska materialet samt våra etiska överväganden. I kapitel fem presenterar vi resultatet av vår empiriska studie i två olika huvudteman, upplevelser av karriärmöjligheter samt bakgrund till upplevelser av karriärmöjligheter. Kapitel sex består av en analys där vi analyserar vårt empiriska material mot de teoretiska begrepp vi valt att använda oss av. Studien avslutas med kapitel sju där vi diskuterar studiens resultat, metodval, teorival, förslag på fortsatt forskning samt våra egna reflektioner.
2 Tidigare forskning
Det finns ett flertal studier som uppmärksammar att utländska akademikers kompetenser inte tas tillvara i Sverige. Trots utländsk universitetsutbildning står många immigranter utan arbete inom områden de utbildat sig i (Lundh 2005, 69, Bjurling 2004, 47). Forskning om
lågutbildade utomeuropeiska immigranters position på svensk arbetsmarknad är dock inte
särskilt omfattande. I följande kapitel presenteras den forskning vi funnit. Forskning om migrations- och integrationsprocessen, forskning från andra länder som behandlar arbetsmarknadsläget för immigranter samt forskning om immigranter i Sverige utan fokus på utbildningsnivå presenteras. Vi kompletterar forskningen med Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsutsikter för denna grupp (2014).
2.1 Att vara ny i Sverige
För många människor som i vuxen ålder byter land blir immigrationen en livsavgörande händelse. Trots praktiska och fysiska förberedelser är det svårt att psykiskt förbereda sig på vad immigrationen kommer innebära. I ett nytt land är individens tidigare erfarenheter inte tillräckliga för att förstå och bemästra den nya situationen (Franzén 2001, 54).
En betydande del av dem som migrerar upplever stora kulturella skillnader i det nya landet (Ehn 2000, 10-12). Studien visade även att för att bli integrerad i samhället är arbete samt att lära sig språket mycket viktigt. Immigranterna upplevde det som att de var utan identitet och att de inte hade något inflytande i beslutsprocessen, utan att deras beslut fattades av myndigheter så som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Immigranterna förlorade även det vardagsliv de var vana vid och som nya i landet skapades en ny identitet (Ehn 2000, 17-18). Förlust av sin etniska identitet var också något informanterna berättade om, de kunde inte använda sitt modersmål på samma sätt längre. De var tvungna att lära sig
svenska och modersmålet sågs som “fel”, som något de skulle glömma bort. Det ansågs viktigt för immigranterna att hålla nära kontakt med andra familjer med samma etniska ursprung. Detta för att deras barn skulle växa upp med landsmän och den kultur de själva var uppväxta i (ibid., 31).
Informanterna i Franzéns (2001, 148) undersökning beskrev sina upplevelser och reaktioner kring att hitta arbete som att vid den svenska gränsen bli som nyfödd. De menade att de i vuxen ålder tvingas börja om på nytt utan några meriter av värde. De upplevde svårigheter i att skaffa sig ett arbete då de inte hade någonting att skriva i sin meritförteckning, trots att de var vuxna. För att bli anställningsbara måste de på nytt utbilda sig och gå igenom det som en svenskfödd person gör under sin uppväxt.
Orsakerna till migration är många, oavsett orsak innebär migrationen att individen måste bryta upp från den kultur och de normer som fanns i hemlandet och som individen är van vid. På grund av detta uppstår ofta en kulturkrock i det nya landet då individen måste lära sig nya normer, nytt språk samt samhällsorientera sig i ett nytt land (Franzén 2001, 85).
Individer som tvingas lämna sitt land kan hamna i ett traumatiskt kristillstånd. Invandring startar en psykologisk process som med stor sannolikhet lämnar spår i personligheten. För många leder denna process till ökad mognad, men ibland även till försvagning och sårbarhet vilket gör livet svårt. Flyktingars känslomässiga processer kan jämföras med processerna i en traumatisk kris då vissa likheter i det psykologiska händelseförloppet kan identifieras (Franzén 2001, 55).
2.2 Immigranter - en utsatt grupp på arbetsmarknaden
De individer som står längst bort från arbetsmarknaden i Sverige är ungdomar, personer över 55 år, funktionsnedsatta personer, personer som är födda utanför Europa samt personer med endast förgymnasial utbildning (Arbetsförmedlingen 2014, 9). Dessutom är individer som tillhör dessa utsatta grupper ofta arbetslösa i längre perioder (ibid., 108). Undersökningsgruppen i denna uppsats tillhör alltså två av dessa kategorier. Informanterna har endast förgymnasial utbildning och de är utomeuropeiskt födda.
Endast ca 55 procent av de individer som enbart har förgymnasial utbildning i åldrarna 16-64 år deltog i arbetskraften år 2013 (Arbetsförmedlingen 2014, 79). Denna grupp med lågutbildade står för hela 30 procent av den totala arbetslösheten i Sverige, varav nästan hälften av dessa individer är utomeuropeiskt födda. Anledningen till deras svaga ställning på arbetsmarknaden tros vara att arbetsmarknaden har förändrats de senaste åren, det finns få arbeten som endast kräver förgymnasial utbildning (ibid., 94-110). Arbetsförmedlingen kom i sin studie fram till att de inte själva har resurser till att förbättra dessa individers utbildningsnivå. Istället måste speciella satsningar på att utbilda den utsatta gruppen genomföras för att stärka deras position på arbetsmarknaden (ibid., 8).
Skillnaden i anställningsgrad är stor mellan infödda svenskar och utomeuropeiskt födda (Arbetsförmedlingen 2014, 6). År 2013 hade ca 78 procent av de inrikesfödda en anställning medan 56 procent av de utomeuropeiskt födda hade det. Arbetsmarknaden för immigranter är också mer otrygg. De har överlag oftare än infödda svenskar deltidsanställningar samt fler arbetslöshetsperioder. Hela 10 procent fler immigranter än infödda svenskar har dessutom okvalificerade yrken. Yrken som lokalvårdare, restaurangbiträde och fabriksarbetare är bland de fem vanligaste yrkena för immigranter i Sverige (Ekberg och Rooth 2004, 12). Alla dessa yrken liknar yrken som Ulfsdotter (2006, 75) i sin studie beskrev som lågstatusyrken. Kanske kan detta till viss del förklaras av att immigranter har lågt satta yrkesmål. Immigranters mål kring yrke, utbildning och inkomst i USA visade sig i Portes, McLeod och Parker studie (1978, 250, 257) vara lågt satta. Författarna noterade att immigranterna formulerade sina mål genom en rationell process där de påverkades av sitt tidigare yrke, utbildningsnivå och inkomst. Personer med en låg utbildningsnivå som haft okvalificerade yrken i hemlandet formulerade lågt satta yrkes- och utbildningsmål i det nya landet (Portes, McLeod och Parker 1978, 250, 257).
2.3 Hinder på arbetsmarknaden
Flera svenska och internationella undersökningar har visat på hinder som immigranter kan uppleva i det nya landet, vilket kan förklara deras svaga ställning på arbetsmarknaden. En
svårighet de kan uppleva är att det karriärkapital de har med sig från sitt hemland inte erkänns i det nya landet (Zikic, Bonache och Cerdin 2010, 670). Migration innebär ofta att individen förlorar humankapital då individen i det nya landet inte får utlopp för de investeringar som gjorts i form av utbildning och yrkeserfarenhet (Ryding Zink 2001 i Århammar 2004, 79). En förklaring kan vara att immigrantens kompetenser är svårvärderade på den nya arbetsmarknaden (Arbetsförmedlingen 2014, 51, Ryding Zink 2001 i Århammar 2004, 79).
Då immigranter vid migrationen förlorar karriärkapital måste de utveckla nytt lokalt karriärkapital i det nya landet (Zikic, Bonache och Cerdin 2010, 680). Detta kan individen göra genom att införskaffa mer utbildning eller ha praktik. Bristen på arbetslivserfarenhet har uppmärksammats vara ett stort problem för immigranter på arbetsmarknaden (Shinnar Shelli 2007, 351, Root 2000, 448). Vissa studier har påvisat att införskaffande av utbildning är en viktig beståndsdel för att lyckas på arbetsmarknaden (Arbetsförmedlingen 2014, 94). I motsats till detta visade Roots studie (2000, 448) att införskaffandet av arbetslivserfarenhet ökade immigranternas anställningsbarhet medan mer utbildning inte gav samma resultat. Det är också problematiskt att viss internationell forskning har visat att immigrerade elever har svårare att klara av utbildning på universitets- och högskolenivå än infödda (Soria och Stebelton 2013, 7). Immigranter kan dessutom uppleva brist på information om möjligheter till utbildning och praktik vilket blir ett hinder i deras karriärutveckling (Shinnar Shelli 2007, 351). Ofta har de dåliga kunskaper kring hur arbetsmarknaden fungerar i det nya landet (Nekby 2002, 2).
Att behöva lära sig nya “spelregler” på arbetsmarknaden i det nya landet är ytterligare hinder immigranter kan uppleva (Zikic, Bonache och Cerdin 2010, 675). För att lyckas på arbetsmarknaden måste de lära sig hantera den nya sociala kontexten i form av att lära sig aktuella normer på arbetsmarknaden. Dessutom har dåliga språkkunskaper i det språk som talas i landet, avsaknad av sociala nätverk samt diskriminering konstaterats vara ett hinder för immigranter på arbetsmarknaden enligt både internationella och svenska studier (Shinnar Shelli 2007, 350-356, Nekby 2002 i Århammar 2004, 90, Bjurling 2004, 43, Arbetsförmedlingen 2014, 50).
Immigranter kan uppleva svårigheter med att anpassa sig själva och sina karriärer utefter dessa nya krav på arbetsmarknaden. De kan känna sig bundna av sin tidigare yrkesidentitet
och ha svårt att acceptera att deras tidigare karriärkapital inte räcker till på den nya arbetsmarknaden. Detta kan leda till att de inte hittar tillfredsställande arbeten samt till psykologiska besvär (Zikic, Bonache och Cerdins 2010, 674-675, 678).
2.4 Immigranter som lyckas på arbetsmarknaden
Immigranter kan hantera sin karriärutveckling på olika sätt. En studie visade att de immigranter som lyckas på arbetsmarknaden såg det som möjligt att förändra sina karriärer utefter arbetsmarknadens krav. Dessa immigranters inställning var att ta de möjligheter som fanns i det nya landet och såg inga problem som för stora (Zikic, Bonache och Cerdin 2010, 678-679). Immigranterna använde delar av sitt tidigare karriärkapital till att skaffa liknande yrken som de haft i hemlandet, detta genom att införskaffa lokalt karriärkapital. Vissa andra bytte helt karriärbana (Zikic, Bonache och Cerdin 2010, 676-678). Immigranter som har framgång på arbetsmarknaden har gemensamt att de är motiverade, proaktiva och självgående. Dessutom är dessa immigranter ofta realistiska om kraven på arbetsmarknaden samt förstår att karriärutvecklingen i Sverige inte kommer bli rakt uppgående (Zikic, Bonache och Cerdin 2010, 676-678, Bjurlings 2005, 83).
2.5 Sammanfattning
Forskning visar att immigranter i sin migrationsprocess upplever svårigheter som identitetsförlust, kulturkrockar, språksvårigheter samt svårigheter att hitta arbete. Arbete ses av immigranterna som viktigt för att kunna integreras i samhället. Immigranter med låg utbildningsnivå anses vara en utsatt grupp på arbetsmarknaden då denna grupp har hög arbetslöshet. De som lyckas få arbete har dessutom ofta okvalificerade yrken. Enligt forskning upplever immigranter olika slags hinder på arbetsmarknaden. Hindren består av att deras tidigare kompetenser inte blir erkända, de saknar arbetslivserfarenhet i det nya
landet, har bristfälliga kunskaper om arbetsmarknaden och karriärmöjligheter, saknar sociala nätverk, utsätts för diskriminering, har ofullständiga språkkunskaper, de tvingas omförhandla sin identitet och karriär samt måste lära sig nya implicita normer. De immigranter som trots allt lyckas på arbetsmarknaden har enligt den tidigare forskningen gemensamt att de är självgående, motiverade, förändringsbenägna samt har realistiska krav på arbetsmarknaden.
3 Teori
I detta kapitel redovisar vi de teoretiska begrepp och modeller som använts för att analysera det empiriska materialet. Delar av Krumboltz teori som beskriver samhällsmiljöns betydelse i individers karriärval används för att förstå dess betydelse i informanternas upplevelser av karriärmöjligheter. Bourdieus begrepp kapital använder vi för att analysera de intervjuades uppfattningar om orsaker till varför de måste skaffa nya kunskaper på Sveriges arbetsmarknad och hur det påverkar deras karriärmöjligheter. Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont används för att kunna förklara hur denna kan vidga eller begränsa immigranternas upplevelser av möjligheter. Begreppen livsstadier och minicykel från Supers modell är intressanta när det gäller att förklara vilken betydelse en återgång i karriärutveckling har på upplevelser av karriärmöjligheter. Med hjälp av dessa begrepp tror vi oss ha fördjupat vår förståelse av lågutbildade utomeuropeiska immigranters upplevelser av sina karriärmöjligheter i Sverige.
3.1 Samhällsmiljö
Den samhälleliga miljön lägger redan från födseln en del av grunden till vad individen gör för karriär- och livsval (Krumboltz 2008, 135). Individen ges olika förutsättningar beroende på i vilken samhällsmiljö hen föds. Detta är något som ligger utanför individens kontroll, andra människor eller naturkrafter kan dock påverka (Krumoltz, Mitchell och Jones1976, 71).
Beroende på vilken geografisk plats individen befinner sig på ges olika förutsättningar för arbets- och utbildningsmöjligheter. Dessa förutsättningar bestämmer på så sätt vad som är möjligt för individen i yrkes- och utbildningsval. Utbildnings- och arbetstillfällen skiljer sig åt mellan både länder samt inom samma land på grund av olikheter mellan orter. (Krumoltz, Mitchell och Jones 1976, 71, 2008, 140). Ett är att förutsättningarna för att
arbeta som jultomte i ett varuhus är större i västerländska länder än i Pakistan. Den sociala policyn i landet påverkar yrkesval då social policy bestämmer kraven för att få olika typer av arbeten. Krav på gymnasieutbildning för ett visst yrke kan få individer att utbilda sig även i de fall då utbildningen egentligen inte gör att de utför ett bättre arbete (ibid.). På samma sätt ser utbildningsmöjligheterna annorlunda ut på olika platser. Utbildning ges genom olika sociala institutioner i olika kulturer, genom statliga skolor eller privata skolor med skolavgift (ibid., 72). Följaktligen kan utbildningens ekonomiska kostnad för den enskilda individen påverka möjligheterna för vilka individer som har möjlighet att ta del av utbildningen.
Då alla länder har olika politisk styrning påverkas invånarnas förutsättningar av de politiska beslut som fattas i landet. Den politiska styrningen reglerar arbetsmarknadslagar, utbildningsmöjligheter samt ekonomisk och social situation. Invånarna i ett land kan bli påverkade av den politiska styrningen så de fattar beslut de i vanliga fall inte skulle ha gjort. Individen besluta sig för att medverka i krig eller tvingas byta yrke på grund av ändrade arbetsmarknadslagar. Den politiska styrningen påverkar även lärare och andra yrkeskategorier vars uppgift är att sprida kunskap till barn. Vad barnen lär sig i skolan påverkas alltså av vad politiker bestämt att barnen ska lära sig, vilket i sin tur påverkar deras förutsättningar för olika yrken (Krumoltz Mitchell och Jones 1976, 71-72, 2008, 140).
Individers yrkesval påverkas av att de ekonomiska och sociala incitamenten för yrken ser olika ut. Risker, kostnader och vinster för olika yrken varierar med kultur och olika grupper (Krumboltz, Mitchell och Jones 1976, 71-72). Ett yrke i Irak kan ha hög status och på så sätt ha sociala incitament medan samma yrke kan ha en lägre status i ett annat land och då inte ge samma incitament. Den sociala kostnaden för en kvinna att bli bilmekaniker är större i ett ojämställt land än ett land med förbättrad jämställdhet på arbetsmarknaden.
Samhället i stort kan påverka genom att vissa värderingar råder inom ett område eller land (Krumboltz, Mitchell och Jones 1976, 72). Samhällets värderingar om utbildning kan påverka individer att investera i utbildning.
3.2 Kapital
Fördelningen av kapital är enligt Bourdieu orättvist uppdelat mellan olika klasser och olika människor (Bourdieu 1986, 246). Det som Bourdieu benämner som kapital kan ses som de resurser, tillgångar eller den makt som en människa har i jämförelse med andra. Mängden kapital människor har är olika på grund av familje- och utbildningsbakgrund (ibid., 242-243).
Det finns olika typer av kapital enligt Bourdieu, varav de han benämner kulturellt kapital och symboliskt kapital ser vi som relevant för denna studie (ibid., 243). Symboliskt kapital är det mest övergripande begreppet och kan förklaras ungefär på samma sätt som status eller erkännande då det värderas på olika sätt beroende på kultur och uppväxtmiljö. Det symboliska kapitalets värde bestäms av hur människorna i omgivningen värderar individens kunskaper och bedrifter, det är relationellt bestämt. Utbildning är något som i vissa sammanhang är högt värderat medan det i andra sammanhang kan vara mer värt att ha arbetat hela livet (Broady 1998, 6). En sådan skillnad i värdering skulle kunna finnas mellan en grupp lektorer och en grupp bönder.
Kulturellt kapital är dels ett kapital som är förkroppsligat, det vill säga att kapitalet
består av dispositioner i sinne och kropp. En person med mycket kulturellt kapital skulle kunna beskrivas som kultiverad (Bourdieu 1986, 244). Detta kan visa sig i individens sätt att uttrycka sig i tal och skrift och förtrogenhet med den “fina” kulturen (Broady, 6). Kulturellt kapital innebär även innehavandet av utbildning och examina. Just examina av olika slag är lagliga certifikat på utbildning som har ett stort värde på arbetsmarknaden (Bourdieu 1986, 247).
Förvärvandet av kulturellt kapital sker redan i uppväxten, det är något som går i arv då det är familjens bakgrund som avgör hur mycket kulturellt kapital en människa har (Bourdieu 1986, 244). Med detta menas att individen ärver goda vanor, god smak, vetande och färdigheter (Broady 1998, 6-7). Individen kan även införskaffa mer kulturellt kapital genom utbildning (Bourdieu 1986, 244). Bourdieu menar att de som har med sig högt kulturellt kapital från hemmet är medvetna om vilka möjligheter de har inom utbildnings- och yrkeslivet samt vad den sociala världen har att erbjuda. Vad som erkänns som högt kulturellt kapital är avhängigt av den sociala omgivningen. Följaktligen har den som kan
läsa mycket kulturellt kapital i en omgivning där de flesta är analfabeter (Bourdieu 1986, 245).
3.3 Handlingshorisont
Individens karriärval sker enligt Hodkinson och Sparkes (2006, 37) i en samverkan mellan dennes habitus och fält. Begreppet fält innebär det aktuella område där individen befinner sig, förslagsvis kan arbetsmarknaden beskrivas som ett fält (ibid.). Fält kan förklaras som ett spel med implicita regler där spelare har olika mycket kapital och olika mål (Bourdieu och Waccant, 1992 i Hodkinson och Sparkes, 2006, 36-37). Immigranter kan ses som att de har ett icke adekvat kapital för det svenska arbetsmarknadsfältet, vilket gör att de är relativt svaga i sin strävan att nå ett mål om arbete (jfr. Ryding Zink 2001 i Århammar 2004, 80).
En individs habitus påverkar sättet att handla och tänka och därmed även karriärvalet. Habitus är något som är förkroppsligat och en del av individen. Det består av övertygelser, idéer och preferenser som i sin tur är påverkade av den sociala kontexten människan befinner sig i. Habitus påverkas också av de sociala nätverk, kulturella traditioner och den miljö individen befinner sig i men även dess sociala klass och genus (Hodkinson och Sparkes 2006, 33).
Individens habitus samt det aktuella arbetsmarknadsfältet påverkar i sin tur
handlingshorisonten. Det är handlingshorisonten som avgör vad som ses som möjligt och
eftersträvansvärt. Därmed kan handlingshorisonten både begränsa och vidga synen på världen och föreställningar kring vilka yrkesval som är möjliga. Det spelar då ingen roll att det finns goda arbetsmöjligheter för kvinnor i ingenjörsyrket ifall kvinnan i fråga inte ser ingenjör som ett möjligt yrke. Då individen ständigt absorberar ny information möjliggörs även förändringar i habitus samt den upplevda handlingshorisonten (Hodkinson och Sparkes 2006, 34-35). Genom vägledningssamtal kan individen inse nya saker om ett yrke. Det kan göra att handlingshorisonten vidgas och att individen ser det tidigare omöjliga yrket som möjligt.
Hodkinson och Sparkes menar att karriärval är pragmatiskt rationella. Detta innebär att individer fattar beslut kring yrkesval baserat på partiell information, känslor, personliga
erfarenheter av olika yrken, råd från andra i sin närhet samt att individen accepterar ett alternativ istället för att överväga olika alternativ. De menar även att slumpen ofta har en stor roll i individens yrkesval (Hodkinson och Sparkes 2006, 33). En individ kan inte välja yrket arborist ifall hen inte vet att yrket finns eftersom yrkesval ofta baseras på partiell information.
3.4 Livsstadier och minicykler
En individs karriärval sker i en process som består av olika stadier. De olika stadierna består av uppväxt, utforskande, etablerande, uppehållande och avtagande (Super 1996, 127-129, översättningar: Andegren 2014, 85). Endast de stadier som är relevanta för denna studie beskrivs här då de kan användas för att förklara begreppet minicykel.
Utforskandestadiet befinner sig individen oftast i 14-24 års ålder. Detta stadie innebär att
fakta undersöks, förutsättningar och utfall för olika yrken. Genom att väga olika alternativ mot varandra utkristalliseras yrkespreferenser. I detta stadie väljer individen yrke och påbörjar utbildning eller träning för yrket och på så sätt utvecklas yrkesidentiteten (Savickas och Super 1996, 132).
Etablerandestadiet infaller vid åldern 25-44 år. I detta stadie etablerar sig individen på
arbetsmarknaden och i familjelivet. Individen eftersträvar att känna sig ”rätt” i sin yrkesroll kopplat till självuppfattningen och provar kanske flera yrken innan hen slutligen landar i nästkommande fas (Savickas och Super 1996, 133).
Upprätthållandestadiet genomgår individen vid cirka 45-64 års ålder. Här utvärderas
yrkesvalet och det är vanligt att hamna i en så kallad medelålderskris. Individen tar ställning till om yrket är rätt och ifall hen vill fortsätta med yrket resten av livet eller om det är dags att byta riktning i karriären. Om individen är nöjd med yrket går hen in i upprätthållandestadiet, om hen är otillfredsställd görs en minicykel och individen börjar utforska nya karriärtankar (Savickas och Super 1996, 133-134).
Tiden en individ spenderar i de olika stadierna kan variera mycket från person till person, därför är inte åldrarna exakta för de olika stadierna. En individ kan befinna sig i utforskandestadiet i flera år medan en annan fort bestämmer sig för ett yrke och därmed
lämnar utforskandestadiet snabbt. Övergången mellan dessa stadier är flexibel (Savickas och Super 1996, 134). För vissa individer är karriärbanan linjär och alla stadier genomgås, medan andra genomgår minicykler och återupplever de olika stadierna flera gånger i livet (Savickas och Super 1996, 135). En minicykel i stadierna kan ske på grund av planerade eller oplanerade händelser i livet. Att göra en minicykel innebär att en person i upprättandefasen av anledningar så som arbetslöshet, sjukdom eller krig kan tvingas byta arbete (Super 1985, 407). Individen måste då på nytt utforska olika möjligheter och går på så sätt tillbaka till utforskandestadiet. Individen etablerar sig på nytt i ett yrke för att sedan, när yrket känns rätt och personen har landat i sin yrkesroll, sedan befinna sig i upprätthållandestadiet igen med ett annat yrke (Super 1985, 407). Yrkespreferenser och situationen individen befinner sig i är i ständig förändring vilket gör att vi gör val och anpassningar genom hela livet som kan innebära att vi byter karriärbana flera gånger (Savickas och Super 1996, 134-135).
3.5 Sammanfattning
I detta kapitel har vi redogjort för de teoretiska begrepp och begrepp från modeller som vi använder i analysen av vårt empiriska material. Individers karriärval påverkas av individens samhällsmiljö som ger olika förutsättningar för utbildnings- och yrkesval. Oavsett de verkliga förutsättningarna för utbildning och yrke avgör individens handlingshorisont vilka yrkes- och utbildningsalternativ som individen ser som möjliga och eftersträvansvärda. Handlingshorisonten är påverkad av individens habitus samt det aktuella arbetsmarknadsfältet. Även mängden samt vilken typ av kapital individen besitter påverkar individens makt på utbildnings- och arbetsmarknaden. Begreppet kapital kan ses som en typ av resurs eller makt som individen införskaffat. Dessa kapital värderas olika i olika sammanhang. Denna karriärvalsprocess sker inte vid en enskild punkt i livet, utan i en pågående process där individen genomgår olika livsstadier. Av olika anledningar kan individen genomgå en minicykel, en återgång i livsstadierna där de på nytt får utforska olika alternativ.
4 Metod
4.1 Metodval
Syftet med vår studie var att beskriva och analysera lågutbildade utomeuropeiska immigranters upplevelser av framtida karriär- och utbildningsmöjligheter i Sverige. Eftersom vårt syfte stämmer väl överens med kvalitativ metod valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Kvalitativa studiers syfte är att förstå och analysera hur den enskilde tänker, känner och upplever något (Trost 2010, 30). Kvalitativ metod behandlar till skillnad från kvantitativ metod vad som kan kallas för mjuka data så som upplevelser (Larsen 2009, 22). Genom kvalitativ metod skapas en helhetsförståelse av fenomen och metoden möjliggör upptäckten av mönster i informanternas svar (Larsen 2009, 27, Trost 2010, 32), vilket passade vårt syfte.
En fördel med kvalitativ metod är att forskaren får mycket och djup information från varje informant. Dessutom kan forskaren i kvalitativa studier vara flexibel då hen har möjlighet att ställa följdfrågor och ändra i datainsamlingen för att få en djupare förståelse för det som undersöks (Larsen 2009, 27).
I kvalitativ metod är intervjuerna inte lika strukturerade som i kvantitativa undersökningar vilket gör att både informant och intervjuare kan be om förklaringar som kan minimera missförstånd (Larsen 2009, 27). Detta var viktigt för vår studie då informanternas kunskaper i svenska språket inte var väl utvecklade.
Nackdelen med kvalitativ metod är att forskaren inte kan dra statistiskt generella slutsatser som kan tillämpas på en hel population (Larsen 2009, 27). Detta är inte vår avsikt med studien, utan vi vill istället få en djupare förståelse för vårt forskningsområde vilket kvalitativ metod möjliggör.
Ytterligare något forskaren måste vara uppmärksam på i kvalitativ metod är den så kallade intervjueffekten. Detta innebär att intervjuaren eller själva metoden kan påverka
resultatet. Informanten kanske inte svarar sanningsenligt eftersom hen vill ge ett svar som är allmänt accepterat (Larsen 2009, 27-28).
4.2 Urval
Vi har genomfört intervjuer med lågutbildade utomeuropeiska immigranter som studerar på den kommunala vuxenutbildningen i två olika kommuner. Inom vuxenutbildningen läser alla våra informanter svenska och några läser även andra ämnen. Eftersom att den kommunala vuxenutbildningen har samma mål och våra informanter alla studerar svenska på olika nivåer ansåg vi inte att det var viktigt att de var hemmahörande i samma kommun. Vi valde ut informanterna genom den kommunala vuxenutbildningen eftersom de har en stor roll i arbetet med att förbättra denna grupps kunskaper och på så vis få dem närmare arbetsmarknaden. På vuxenutbildningen har individer utan utbildning chans att studera på grundskole- samt gymnasienivå för att sedan kunna ta sig vidare till andra studier så som yrkeshögskola eller högskola (Skollagen, 2012:101, bilaga 1).
Urvalsgruppen baserades på Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsutsikter (2014), som menar att lågutbildade utomeuropeiskt födda immigranter är en av de grupperna med längst väg till arbete. Vår avsikt var att intervjua vuxna personer som åldersmässigt haft möjlighet att studera på gymnasienivå i sina hemländer men av olika anledningar ändå saknar gymnasieutbildning. De skulle därför vara över 20 år. De informanter vi intervjuade har bott i Sverige mellan ett till sex år. Ingen av dem har ännu lämnat den kommunala vuxenutbildningen för att etablera sig på arbetsmarknaden. De som intervjuades studerar antingen Svenska för Invandrare (SFI) på D-nivå, som är den högsta nivån inom SFI, eller svenska på grundläggande nivå inom den kommunala vuxenutbildningen. Avgränsningen kring språknivå gjorde vi eftersom vi ville ha informanter med så bra kunskap i det svenska språket att tolk inte skulle krävas. Att använda sig av tolk ökar risken för missförstånd samt att det finns risk att intervjuaren inte får fram vad informanterna egentligen menar, vilket är av stor vikt i kvalitativa studier (Dalen 2015, 38-39). Samtidigt ville vi ha informanter som
ännu inte börjat etablera sig på arbetsmarknaden då vi ville undersöka hur de såg på sina möjligheter. Informanterna har blandad yrkesbakgrund med sig från sitt hemland. Yrken de hade är bilmekaniker, fabriksarbetare, frisör, servitris samt en typ av säkerhetspolis. Två informanter började aldrig arbeta på grund av sin unga ålder.
För att få kontakt med personer att intervjua tog vi kontakt med rektorer samt vägledare på den kommunala vuxenutbildningen i två olika kommuner. För vårt syfte anser vi att det inte var viktigt att informanterna tillhörde samma kommun. Syftet med vår studie förklarades för rektorerna och vägledarna och vi bad om tillstånd att intervjua deras elever. De tillfrågades även om bästa tillvägagångssätt att få tag i frivilliga informanter. I den ena kommunen fick vi kontaktuppgifter till möjliga informanter som vi sedan kontaktade. I den andra kommunen gick vi till skolan och presenterade vårt syfte med studien och frågade om någon elev ville ställa upp.
Urvalsprincipen icke-sannolikhetsurval användes i vår studie vilket är vanligt vid kvalitativa studier. Detta urval gjordes i form av en blandning av snöbollsmetoden, urval enligt självselektion samt godtyckligt urval (Larsen 2009, 77-78). Vi fick tips av rektorer och studie- och yrkesvägledare om två grupper där personer som passade våra valda kriterier fanns. Blivande informanterna fick sedan själva välja om de ville medverka i studien.
4.3 Intervjuerna
Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Som stöd för intervjun använde vi oss av en tematiskt indelad intervjuguide som knöt an till våra frågeställningar (se bilaga). Vi skickade vår intervjuguide till en svenskalärare med lång erfarenhet av att undervisa immigranter i svenska som andraspråk. Tillsammans med hen diskuterade vi ordval för att få fram frågor som var i linje med immigranternas språknivå. Intervjuguiden behandlade områden som bakgrund och upplevelser av karriärmöjligheter. En intervjuguide är inte styrande utan ses mer som en checklista för de olika ämnena som tas upp i intervjun (Larsen 2009, 84). Detta gjorde det möjligt för oss att ställa följdfrågor. Under
intervjuprocessens gång ändrade vi i intervjuguiden då vi upptäckte förbättringsmöjligheter. Även Trost (2010, 71-72) rekommenderar att intervjuaren gör förändringar när detta är nödvändigt. Intervjuguiden måste inte vara identiska för alla intervjuer så länge de överensstämmer till stor del.
Alla intervjuerna genomfördes i grupprum i den kommunala Vuxenutbildningens lokaler. Grupprummen valdes som plats för intervjuerna eftersom det är viktigt att informanten känner sig trygg på platsen där intervjun genomförs. Det är även av vikt att sitta ostört, vilket dessa lokaler möjliggjorde (Trost 2010, 65).
Intervjuerna, som var mellan 20-50 minuter långa, genomfördes endast av en av oss. En fördel med att vara två intervjuare är att man kan få fram mer information och förståelse. Dock finns det en risk att den intervjuade känner sig i underläge (Trost 2010, 66-67). Vi ansåg att det fanns risk för att informanterna skulle uppfatta några frågor som känsliga och känna sig i underläge, därför valde vi att endast vara en intervjuare per intervju.
Alla intervjuer utom tre ljudinspelades för att lättare kunna analysera det empiriska materialet efteråt. Trost (2010, 74) menar att fördelen med att ljudinspela intervjun är att intervjuaren ostört kan koncentrera sig på vad den intervjuade säger, utan att störas av att behöva anteckna. Skälet till att två intervjuer inte ljudinspelades var för att informanterna i fråga inte tillät det. De intervjuer som inte inspelades registrerades genom att vi under intervjun antecknade och skrev efter intervjun ner tankar och observationer.
Reliabiliteten, vilket betyder tillförlitlighet, har vi säkerställt genom att vi genomfört de olika stadierna i uppsatsskrivandet och behandlat informationen som framkommit på ett noggrant sätt. Detta innebar att informanterna svarat på samma grundläggande frågor och att vi varit noggranna med att inte förväxla dem med varandra (Larsen 2009, 81).
Validiteten, det vill säga att informationen är relevant i förhållande till studiens syfte (Larsen 2009, 26), anser vi är god i vår studie. Detta anser vi då vi genom att använda oss av semistrukturerade intervjuer hade möjlighet att ställa följdfrågor samt att ändra intervjuguiden när vi upptäckte förbättringsmöjligheter. Detta ökar tillförlitligheten till att vi ställt rätt frågor med hänsyn till våra frågeställningar (ibid.).
4.4 Bearbetning av empiriskt material
Det empiriska materialet analyserade vi genom innehållsanalys. Syftet med innehållsanalys är att upptäcka mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader i materialet. Innehållsanalysen genomfördes genom att vi transkriberade våra intervjuer, texten kodades och samordnades sedan i olika teman som är kopplade till våra frågeställningar och teoretiska begrepp. Därefter sorterade vi empirin efter dessa teman för att möjliggöra upptäckter av mönster och processer (Larsen 2009, 101-102).
För att lättare få en överblick av materialet använde vi oss av en matris (Larsen 2009, 97). Vi sammanställde alla informanters svar på samma fråga på samma ställe i ett word-dokument. Vi samlade alla svar vi fått på frågan om vilket yrke informanterna ville ha i Sverige under samma rubrik. Vi färgmarkerade informanternas svar efter teman vi bestämde oss för att analysera. Vi använde oss av två huvudteman: upplevelser av karriärmöjligheter och bakgrund till upplevelsen av karriärmöjligheter. Det första huvudtemat delades även in i underteman som handlade om informanternas karriärtankar, upplevelser av krav på arbetsmarknaden, deras nya perspektiv på utbildning samt kunskap om karriärmöjligheter.
Därefter tolkade vi vårt empiriska material mot de teoretiska begrepp vi valt att använda (Larsen 2009, 101-102). Analysen följde de teman vi tidigare uppmärksammat. Vi har i vår studie utgått från ett abduktivt förhållningssätt. Detta innebär att en interaktion mellan våra teoretiska begrepp samt vårt empiriska material skett (Dalen 2015, 123). I början av arbetet med studien hade vi en bred repertoar av teorier och modeller som kunde vara relevanta för att analysera våra frågeställningar. Under intervjuprocessens gång anpassade vi dessa och vi valde att enbart fokusera på vissa av dessa teoretiska begrepp då de visade sig vara mest relevanta för det empiriska materialet som framkom.
4.5 Etiska ställningstaganden
Vid forskning inom det humanistiskt-samhällsvetenskapliga området ska forskaren enligt Vetenskapsrådet (2002) ta hänsyn till individskyddskravet som delats upp i fyra etiska huvudkrav. De fyra huvudkraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. För att uppfylla dessa huvudkrav ska uppsatsskrivaren följa vissa rekommendationer.
Informationskravet innebär att uppsatsskrivaren ska informera personen som skall intervjuas om studiens syfte och metod (Vetenskapsrådet, 2002). Detta tillgodosåg vi i vår studie genom att redan vid bokningen av intervjuer informera de möjliga deltagarna om studiens syfte. Informationen upprepades även vid intervjutillfället för att säkerställa att informanten förstod vad hen medverkade i.
Det andra kravet, samtyckeskravet, innebär att uppsatsskrivaren ska upphämta samtycke från informanten (ibid.). Detta krav uppfyllde vi genom att vi vid intervjutillfället berättade att intervjun ska ske av fri vilja och att de när som helst har rätt att avbryta sin medverkan. Eftersom vi utförde vår studie på två vuxenutbildningsskolor inhämtade vi även samtycke från rektorerna. Alla våra informanter var myndiga och därför behövde vi inte inhämta samtycke från vårdnadshavare. Vi informerade informanterna om fri medverkan i studien vid två tillfällen, första gången då de blev tillfrågade att delta och andra vid intervjutillfället. Vi försäkrade oss om att de förstod genom att be dem bekräfta att de förstått. Då en informant inte ville att vi ska ange hens hemland kommer vi inte närmare specificera informanternas hemländer med tanke på samtyckeskravet.
För att ta hänsyn till konfidentialitetskravet har vi gett informanterna fingerade namn i uppsatsen. Vi har inte heller ordagrant skrivit ut citat från informanterna då risken finns att personer som känner informanten listar ut vem det är (Trost 2010, 127). Det som ändrats är endast meningsbyggnad då några hade svårt att uttrycka sig på svenska därför har vi rättat deras meningar. Utöver det är citaten använda så som de är sagda. Vid transkribering av intervjuerna samt författande av uppsatsen använde vi oss av ett elektroniskt dokument som endast var tillgängligt för oss. Därmed har vi säkerställt att informanternas uppgifter inte når någon utöver oss. Vi har inte heller i uppsatsen uppgett geografisk plats eller namn på
någon beskrivning av informanterna i uppsatsen då vi ansåg att informanterna skulle kunna bli igenkända av läsare.
Nyttjandekravet tillgodoses genom att vi efter att uppsatsen blivit examinerad kommer radera materialet vi samlat in. Intervjuerna kommer inte heller användas i annat syfte än för denna uppsats.
5 Resultat
I detta kapitel presenteras resultatet av vår insamlade empiri. Resultaten är ordnade i teman enligt våra forskningsfrågor. Först presenteras informanternas upplevelser av sina karriärmöjligheter, där vi har ordnat resultaten i olika underrubriker. Därefter presenteras vad som bidragit till deras upplevelser av sina karriärmöjligheter.
5.1 Upplevelser av karriärmöjligheter
5.1.1 Karriärtankar
Våra informanters karriärmål ser olika ut, däremot finns gemensamma mönster. De yrken som eftersträvas och ses som möjliga är undersköterska, barnskötare, sjuksköterska, snickare, restaurangarbetare, bilmekaniker, lärare, advokat och banktjänsteman. Majoriteten av de kvinnliga informanterna väljer yrken med lägre status inom omvårdnad, så som undersköterska och barnskötare. Av resultaten ser vi också att informanterna strävar efter praktiska yrken som befinner sig på den nedre skalan av yrkesstatus. Det som sticker ut är de som har yrkesmål med högre status, yrkena advokat samt banktjänsteman.
Informanterna ser inte sin karriärutveckling som en linjär progression. De ser det istället som troligt, och rent av en förhoppning i ett fall, att de kommer ha flera olika yrken i sitt arbetsliv. De ser alltså flera olika karriärmöjligheter. Fadi beskriver det så här:
Jag tror inte jag bara kommer ha ett yrke. Jag blir lite rädd när jag pratar med personer som jobbat i 40 år på samma plats, så vill inte jag ha det. Det känns tråkigt. Jag vill göra olika saker. Jag lever en gång, jag vill inte bara veta en sak. Jag vill veta mer.
Av de informanter som arbetat i sitt hemland är det endast Karim som vill fortsätta med samma yrke som han haft i hemlandet, vilket var yrket bilmekaniker. I motsats till Karim ser de andra informanterna migrationen till Sverige som en möjlighet att förändra sina karriärer. Det kan sammanfattas som att de först nu har möjligheten att arbeta med något annat och de väljer då något de är intresserade av.
5.1.2 Vikten av utbildning
Vikten av utbildning i Sverige är något som alla informanterna uppmärksammar. De upplever det som svårt att få arbete utan utbildning eller att man endast får arbete inom lågstatusyrken så som lokalvårdare eller arbete i storkök. Utbildning ses inte som något ofrånkomligt krav, utan som något av värde och som en möjlighet. De yngre informanterna, som är under 30 år, känner att de genom utbildning utvecklar sig själva, rör sig framåt och de ser utbildning som ett nöje. Utbildning är i deras ögon en möjlighet att utveckla och förändra sin karriär. Flera informanter ser utbildning som något som man alltid har med sig, en resurs som ingen kan ta ifrån en. Ali uttrycker detta på följande sätt:
Kunskap och utbildning är värt mer än pengar. Kunskapen har man alltid med sig här (lägger handen mot bröstet). Den kan man aldrig bli av med.
Samirah och Yazmine, som är äldre än 30 år, ser sin ålder som ett hinder för dem att sträva efter högre utbildning. Karim ser inte utbildning som otänkbart men vill helst slippa utbilda sig och istället fortsätta arbeta med samma yrke som han hade i hemlandet.
Då de jämför utbildningsmöjligheterna i Sverige med hemlandet upplever alla att de har goda möjligheter till utbildning i Sverige. De berättar att de ser det som möjligt för dem att studera på både grundskolenivå, gymnasienivå och högskolenivå. De flesta upplever att det inte finns någon övre gräns för hur mycket de kan studera, utan att det bara är deras egen vilja som avgör. Några har även som avsikt att utbilda sig på högskolenivå.
De hinder informanterna ser för deras karriärutveckling är svårigheten att lära sig det nya språket samt att få höga betyg för att kunna konkurrera med platserna på högskoleutbildningar. Även ålder upplevs av Samirah och Yazmine som ett hinder för
utbildning. Detta beror på att de fort vill börja arbeta för att kunna försörja sig och sin familj. Fadi har också uppmärksammat att utbildningsmöjligheter till praktiska yrken där yrkesutbildningen oftast ges i ungdomsgymnasiet är få för vuxna i hans hemkommun, vilket kan upplever som negativt.
5.1.3 Upplevelse av kraven på arbetsmarknaden
Alla informanter menar att utbildning är ett krav för att få arbete i Sverige, något som de anser sig ha goda möjligheter att införskaffa. De menar att minst gymnasienivå krävs och att endast grundskolenivå inte är tillräcklig.
Krav som informanterna ser kan vara ett hinder för deras karriärutveckling är att de måste ha bra språkkunskaper i svenska. För de flesta har detta, att lära sig språket, störst fokus i deras liv just nu. Att arbetsgivare kräver bra kunskaper i svenska är något informanterna både har egen erfarenhet av samt fått höra från andra i sin närhet. Detta kan exemplifieras med att Laila i intervjun säger ”... det är viktigt att studera språket, det är nyckeln till allt. Språket.” Det blir tydligt att trots att hon endast bott i Sverige i 1,5 år redan lärt sig hur viktigt språket är för att ta sig ut på arbetsmarknaden.
I informantgruppen finns uppfattningen att arbetslivserfarenhet i Sverige är något som är viktigt för att få en anställning. Samirah, Ali och Fatima ser det dock som problematiskt att införskaffa denna arbetslivserfarenhet. Praktik nämns som en möjlighet till att få detta men de har inte klart för sig exakt hur de ska gå tillväga för att få en praktikplats. Laila har även erfarenhet av att det är svårt att få hjälp att skaffa praktikplatser genom myndigheter som Arbetsförmedlingen.
Att lära sig nya sociala normer är också ett krav på arbetsmarknaden för att kunna få ett arbete. Ali och Fatima nämner tidens värde i Sverige. De menar att det är mycket viktigt att komma i tid och att effektivt utnyttja tiden i Sverige, vilket kan skilja sig från normerna kring tid i hemlandet. Även egenskaper som att vara ansvarsfull, hjälpsam, trevlig, social, kunna samarbeta och visa respekt är något de menar värderas högt hos arbetsgivare i Sverige.
Upplevelserna av möjligheten att få arbete och kunna utvecklas i sina karriärer i Sverige är enligt de flesta att det kommer bli enkelt. De menar att de största utmaningarna är att skaffa sig en utbildning samt att lära sig svenska, de ser inga andra hinder, vilket Samirah ger uttryck för:
Det är bara för mig att studera, annars får jag ett dåligt jobb. Det blir inte svårt att få jobb om jag har utbildning.
5.1.4 Kunskaper om karriärmöjligheter
Kunskapen om olika karriärmöjligheter i Sverige ser olika ut bland våra informanter. De uttrycker att de vet för lite om olika yrken och utbildningar i Sverige för att kunna se alla sina karriärmöjligheter. De uttrycker en vilja att införskaffa mer kunskap om vilka yrken som finns i Sverige samt vägar till olika yrken. Fadi påpekar att yrkesutbudet och vägar för att få olika yrken ser väldigt olika ut mellan länder. Han menar att yrken som man stöter på och som är synliga i samhället är lättare att bli medveten om och då även hur han ska gå tillväga för att få yrket. Exempel han ger på detta är yrken som läkare, busschaufför och advokat. Våra informanter är medvetna om att det finns yrken som de inte känner till. De har alla uppgett att de vill arbeta med ett yrke som är synligt i samhället, de har ett specifikt yrke de är intresserade av och inte en hel bransch. Yrken de intresserar sig av är advokat, sjuksköterska, bankman, bilmekaniker och snickare.
Känslan av att endast se vägen de färdas på en bit framåt, men att inte veta vad som väntar därefter, finns i informantgruppen. De känner till att de efter SFI-kurserna kan börja studera på grundskolenivå och att gymnasiet väntar därefter. Men de vet inte vad gymnasieutbildningarna innebär eller vilka alternativ som finns. De tycker också att de har för lite information om högskolestudier. Fadi uttrycker en lösning på problemet så här:
När jag kom till Sverige fick jag till exempel gå en kurs i sopsortering. Jag tycker att de även ska ge en kurs kring hur man gör för att få olika yrken, vilka vägar man kan gå.
Ali, Fadi, Fatima och Laila menar att denna okunskap kring arbetsmarknaden kan påverka dem negativt. Då de inte vet vilka alternativ som finns menar de att de har svårt att se ett tydligt mål, vilket kan påverka motivationen till att utbilda sig. Det är inte enbart kunskapen om vilka möjligheter som finns som fattas. De uttrycker dessutom att de inte vet hur eller varifrån de kan införskaffa kunskapen. Fadi påpekar att det finns mycket information att läsa sig till men att detta blir problematiskt för dem som inte kan språket. Deras okunskap kring alternativ blir tydlig då Fatima och Fadi under intervjun till och med frågade intervjuaren om var de kan hitta information om yrken och utbildningar. ”Jag vet faktiskt inte riktigt hur jag ska göra för att bli undersköterska… Hur ska jag få reda på det tycker du? Ska jag prata med kurator eller yrkesvägledare?” säger Fatima under intervjun. Däremot kände Yazmine och Samirah att de hade bra kunskaper om olika karriärmöjligheter. I dessa fall blev det tydligt att studie- och yrkesvägledare har en stor roll. Yazmine ger uttryck för detta:
Jag har pratat mycket med SYV om det (utbildningar). Det har hjälpt mig jättemycket. Jag har sett mina möjligheter och hon har hjälpt till jättemycket.
Karim och Samirah berättar även att de tycker att det är för tidigt att ta reda på information om utbildningar och yrken. De menar att de har lång tid kvar på grund- eller gymnasienivå innan de kommit så pass långt att det är någon idé att leta rätt på högre utbildningar. Detta kan exemplifieras med vad Karim säger om vad han vet om utbildningar:
Inte så mycket, jag har inte kollat för jag vill först vara bilmekaniker. Om jag inte blir det så kan jag titta på det och kanske lära mig mer. Men nu vill jag jobba som bilmekaniker.
Karim är inställd på att få ett visst yrke och ser ingen mening med att undersöka andra alternativ såvida det inte är omöjligt att få ett arbete som bilmekaniker. Samirah uttrycker sig på liknande sätt och ser inte heller någon mening med att undersöka vad som finns i det stadie de befinner sig i dagsläget. Skulle det bli nödvändigt säger de båda att studie- och yrkesvägledaren är till stor hjälp och att det är dit de går när de vill få kunskap om olika utbildningar.
Informanterna upplever att de har goda kunskaper om arbetsmarknadsläget i Sverige. De menar att så länge de har utbildning är det lätt att få ett arbete. Karim och Yazmine arbetar redan nu och Fadi har arbetat tidigare, trots brist på både utbildning och språkkunskaper. De som har erfarenhet av arbete i Sverige tyckte att det var lätt att få ett arbete. De flesta informanterna tror att det är lätt att få arbete i Sverige så länge man har utbildning.
5.2 Bakgrund till upplevelser av karriärmöjligheter
Utbildningsmöjligheterna har i informanternas hemländer varit få. Orsakerna till detta skiljer sig mellan dem. För Samirah har krig och oroligheter hindrat henne från att studera, för Fatima och Laila har orsakerna varit att utbildning kostar pengar för den enskilde individen vilket omöjliggjort högre studier. Fadi valde att utbilda sig enbart på grundskolenivå på grund av att han upplevde att högre utbildning inte skulle löna sig för honom. Detta för att hans folkgrupp enligt honom diskriminerades på arbetsmarknaden i hans hemland. I vissa informanters hemländer har inte heller utbildning varit något som värderats högt. Utbildning har inte varit ett krav för att kunna få ett arbete, och därför har de inte sett det som relevant. Yazmine och Samirah blev även diskriminerade på grund av kön och fick inte fortsätta studera efter grundskolan på grund av normerna i det omgivande samhället. Yazmine förbjöds att studera då hennes pappa gifte bort henne eftersom han ville skydda henne och Samirahs land drabbades av krig och då kunde endast pojkar gå i skolan. De ogynnsamma möjligheterna till utbildning i hemlandet ser vi som en bidragande orsak till att de nu upplever att de fått en andra chans till utbildning som de vill utnyttja. När de nu kommit till Sverige vill de utbilda sig på högre nivå än vad de tidigare gjort. De anser att de nu har möjlighet och har reflekterat över vilka studier och yrken de kan tänka sig.
Karim, Yazmine, Samirah och Fadi har vuxit upp i familjer där endast pappan arbetat. Det har i Samirahs och Yazmines länder varit förbjudet för kvinnan att arbeta. Ali har vuxit upp med föräldrar som fått införskaffa arbete för dagen, där varje dag är en ny process i att söka arbete för att få en dagsinkomst. I hemlandet har de vuxit upp i de lägre samhällsklasserna. Deras föräldrar har i många fall varit utan arbete eller haft ett arbete som
ansetts dåligt av andra. Fatima och Laila fortsätter in i yrken som anses ha låg status i Sverige, så som undersköterska, medan andra vill höja sin yrkesstatus genom att utbilda sig till advokat eller ekonom.
Våra informanter berättar om fattiga och otrygga uppväxtmiljöer. Den bakgrund de kommer från har satt sina spår. Ali vill bli advokat och uttrycker sig så här:
Jag vill mest bli det för jag tycker att lagen är viktig. Det är viktigt med rättvisa. Jag vill gärna vara den som kan hjälpa till så att lagen följs. Jag tycker också om yrket för jag tror att advokater har mycket kunskap, de vet mycket.
Vi kan genom att granska detta citat samt övriga svar vi fått av Ali förstå att karriärmål kan skapas av ett fallerande rättssystem och hopp om att få skapa rättvisa. Uppfattningen om att vilja ta igen det de förlorat i form av utbildning finns i gruppen.
5.3 Sammanfattning
Trots att informanterna är medvetna om arbetsmarknadskrav så som utvecklade kunskaper i svenska, krav på utbildning och arbetslivserfarenhet upplever de sina karriärmöjligheter i Sverige som goda. De flesta har praktiska yrken som karriärmål, de ser det också som möjligt att ha flera yrken under sitt arbetsliv. Deras uppfattning om att de har goda karriärmöjligheter baseras till stor del på att de menar att utbildning är viktigt på arbetsmarknaden och de upplever att de har goda möjligheter att skaffa sig utbildning. Informanternas kunskaper om karriärmöjligheter i Sverige skiftar dem emellan. Vissa menar att de har för lite kunskap om vilka yrken och utbildningar som finns i Sverige medan andra menar att de fått tillräckligt med information, ofta från studie- och yrkesvägledare. Kunskaperna om yrken och Sveriges arbetsmarknad kan ha påverkat vad de ser som möjligt då de har ett yrke som är synligt i samhället som mål. Bakgrunden till deras uppfattning om att de har goda karriärmöjligheter i Sverige är att de jämför dessa med möjligheterna i hemlandet vilka i alla informanters fall varit sämre.
6 Analys
I detta kapitel analyseras det empiriska materialet utifrån de teoretiska begrepp och delar av modeller vi tidigare beskrivit. Vi besvarar vår studies frågeställningar under de olika rubrikerna. Vi börjar med att analysera bakgrunden till våra informanters karriärtankar med utgångspunkt i begreppen samhällsmiljö och kapital. Sedan analyserar vi deras upplevelser av framtida karriärmöjligheter genom att utgå ifrån begreppen handlingshorisont och minicykel.
6.1 Den samhälleliga miljöns betydelse
Samhällelig miljö är något som ligger utanför individens kontroll men som likväl påverkar individens karriärval. Den samhälleliga miljöns betydelse visar sig genom att geografisk plats, utbildningsmöjligheter, arbetstillfällen och politiska beslut spelar roll i individers karriärval (Krumoltz 1976, 71-72, 2008, 140). Vi väljer att utgå ifrån dessa olika aspekter då de väl förklarar våra informanters tankar om karriärmöjligheter i Sverige. Våra informanter är uppvuxna i länder där förutsättningarna på många sätt skiljer sig från de förutsättningar som finns i Sverige. Förändringen av geografisk plats har haft stor påverkan på hur de nu upplever karriärmöjligheterna eftersom förutsättningarna är annorlunda.
Det är i alla informanters fall stora skillnader i utbildningsmöjligheter mellan det tidigare hemlandet och Sverige. Detta tydliggörs då Samirah i hemlandet var tvungen att avstå utbildning eftersom krig gjorde det omöjligt att gå i skolan och Yazmine förbjöds studera av sin pappa. Det är även skillnad på vilka sociala institutioner som ger utbildningen (Krumboltz 1976, 72). För Laila och Fatima var högre utbildning en ekonomisk kostnad för individen vilket omöjliggjorde högre studier för dem. I länderna fanns inte heller någon möjlighet att studera som vuxen på gymnasienivå, om de missade gymnasiet fick de inga
fler chanser. De allra flesta vill ha ett arbete som skiljer sig från det yrke de hade i sitt hemland. Förklaringen till det kan vara att det enligt informanterna finns fler arbetsmöjligheter samt att fler yrken är tillgängliga i Sverige. Arbetsmarknaderna och antalet arbetstillfällen i de olika länderna skiljer sig från Sverige. I Alis land fanns det endast dagsarbete, alltså arbete för endast en dag i taget.
Politik och politiska besluts påverkan på informanternas upplevelser av karriärmöjligheter är tydlig. I Yazmines och Samirahs hemländer var det förbjudet för kvinnor att både arbeta och i vissa fall studera. Yazmine och Fadi nämner även presidenter och diktatorer som avgörande för hur deras uppväxt varit. I Yazmines fall sågs utbildning som oviktigt eller förbjudet vilket bidrog till att hon inte utbildade sig i sitt hemland. Fadi var påverkad på så vis att hans folkgrupp diskriminerades på olika sätt, även på arbetsmarknaden. Detta gjorde att han inte såg någon mening med att utbilda sig. Eftersom den politiska styrningen ser helt annorlunda ut i Sverige ser de nu att de har stora möjligheter att studera och kunna utvecklas i sin karriär. Då informanterna har erfarenhet av helt andra, sämre, förutsättningar från sina hemländer upplever de sina karriärmöjligheter i Sverige som mycket goda.
6.2 Krav på annat kapital
Kapital innebär enligt Bourdieu de tillgångar eller resurser en människa har som ger makt i olika sammanhang. Kulturellt kapital, värderas på olika sätt beroende på kultur och sammanhang. (Bourdieu 1986, 242-255). I vår studie har det blivit uppenbart att informanterna haft med sig ett lågt kulturellt utbildningskapital till Sverige. Detta innebär att de förmodligen kommer spendera många år inom den kommunala vuxenutbildningen innan de kan få en anställning. Det kulturella kapitalets värde skiljer sig från deras hemländer. I hemländerna ansågs utbildning inte speciellt värdefull då många högskoleutbildade arbetade med samma sak som de som helt saknade utbildning. Informanternas låga utbildningskapital är dock ett hinder för olika karriärmöjligheter i Sverige eftersom de flesta arbeten kräver minst gymnasieutbildning. Informanterna är
