Avslutande reflektioner kring bibliometriska mått som underlag för värdering av forskning och

Att forskning som i grund och botten finansieras av skattebetalarnas pengar, kommer med ett visst mått av prestationskrav är knappast något som bör anses som konstigt. Det borde kanske rent av betraktas som ett fullt legitimt krav från skattebetalarnas sida. Kravet är dock inte helt problemfritt. Mycket diskussion har förts kring vad innovationstänkandets strävan mot ekonomisk tillväxt och tillämpning kan få för forskningskonsekvenser. Inom

samhällsvetenskaperna och de humanveteskapliga disciplinerna har det visat sig att detta dessutom kan vara väldigt svårt att mäta.

Den linjen som jag i uppsatsen försökt visa att RJ följer medför dock en del problematik i och med de metoder som används för att mäta hur pass väl forskningen ”lyckas”. Dessa metoder utsätts dagligen för mycket granskning och nya varianter på vilka kriterier som ska mätas utvecklas årligen. Frågan som bland annat Hasselberg och Sundqvist har ställt sig är, vad är det egentligen man mäter? Sundqvist inleder sin diskussion kring detta med följande ord:

I en tid genomsyrad av redovisningskultur, är många sysselsatta med att identifiera kvantitativa mått (indikatorer) på hur komplicerade verksamheter fungerar och presterar i olika avseendet. Dessa mått kan dock ofta vara förföriska och förrädiska att använda bl.a.

för att de i de flesta fall ’mäter’ något som endast har att göra med en mycket begränsad aspekt av verksamheten, nämligen den som låter sig kvantifieras.⁴⁶

Sundqvist är uppenbart upprörd över hur dessa metoder har kommit att ligga till underlag för hur man fördelar resurser mellan universitet i Sverige. Den negativa inställningen till de bibliometriska metoderna som bas för ett finansiellt bygger bland annat på att Sundqvist menar att mätningarna är avhängiga några antagandet som idag inte gäller. Ett

grundläggande antagande för att bibliometrin ska vara meningsfull för att mäta vetenskap enligt Sundqvist är att de ”som har något angeläget att rapportera gör det så energiskt som möjligt i internationella tidskrifter och företrädelsevis i de ’bästa’ tidskrifterna”.⁴⁷ Detta menar jag förutsätter att de ”bästa” tidskrifterna har förmåga att bedöma vad som är

”angeläget”.

Hasselberg har diskuterat dilemmat att försöka bedöma vetenskaplig kvalitet med

46 Sundqvist (2010) s. 117

47 Sundqvist (2010) s. 120

kvantitativa mått. Hon menar att anledningen till att kvantifieringen fått ett så stort genomslag är att den ämnar motverka en subjektiv bedömning, alltså skapa ett sätt att bedöma vetenskap på ett objektivt vis. Hasselberg menar dock att detta är en omöjlighet.

Hon skriver: ”Kvalitet kan i själva verket inte uppskattas kvantitativt utan måste uppskattas kvalitativt.”⁴⁸. Resonemanget utvecklas genom att förklara hur forskningen får ett

kvantitativt genomslag. Hasselberg exemplifierar med hur bedömningen på en vetenskaplig tidskrift går till, där skribenten och bedömarna är anonyma för att inga subjektiva

preferenser ska påverka bedömningen av vetenskapen. Problemet med detta är dock att bedömarens personliga preferenser kring vilken typ av vetenskap den föredrar, fortfarande kvarstår. Detta menar Hasselberg innebär att den objektiva bedömningen inte blir möjlig.

Följaktligen resulterar detta i att det blir bedömarnas subjektiva åsikter om vad som är god vetenskap som kommer att avgöra vad som senare kommer att genom kvantifieringen visas som objektivt god vetenskap.⁴⁹

Vad kan då detta innebära i RJs fall? Ponerar man att ett antal internationella bedömare ska avgöra vilken forskning som ska finansieras av RJ, och denna grupp gör det bland annat på basis av vilken forskning de tror har potential att få ett internationellt genomslag, då bör bedömningen av vilken forskning som finansieras delvis utgå från ett resonemang kring vad man tror att olika internationella tidskrifter är intresserade av att publicera, vilket i min mening skapar en viss förskjutning i vad som är relevant för att bedöma vilken forskning som är värd att satsa på. Hasselberg menar att många vetenskapliga tidskrifter har en profil, en profil som är avhängig bedömarna av de vetenskapliga artiklarna. I förlängningen kan alltså en bedömning vilken forskning RJ väljer att satsa på, bli kopplad till vad ett antal bedömare på välrenommerade vetenskapliga tidskrifter har för vetenskapliga preferenser. Detta bör emellertid förstås som ett så kallat ”worst case scenario”, jag menar inte att jag har belägg för att säga att det är precis så här det går till. Jag menar dock att denna utveckling bör ses som en uppenbar risk.

Det är rimligt att mena att en internationalisering är bra för en spridning av vetenskapliga resultat. Rent praktiskt kan man säga att vetenskapen inte existerar så länge ingen känner till den. En vetenskap kan således finnas i Sverige men inte existera i andra länder. En spridning av kunskapen är följaktligen något positivt och eftersträvansvärt i min mening.

48 Hasselberg (2009) s. 99

49 Hasselberg (2009) s. 97-101

Problematiken ligger just i det system som används för att avgöra vilken kunskap som ska lyftas fram och vilken som ska sållas bort. Det är när det finns en risk att man sållar bort vetenskap för att man tror att vissa grupper av forskare inte kommer att uppskatta den som det verkliga problemet kan uppstå. Ett relevant problem för framtida forskning blir således:

Hur kan man internationalisera utan att vissa grupper får för stort inflytande över forskningen?

4 Källor och litteratur

4.1 Tryckta källor

Redogörelse till riksdagen 1990/91:6, Styrelsen för stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 1990.

Redogörelse till riksdagen 1991/92:6, Styrelsen för stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 1991.

Redogörelse till riksdagen 1992/93:RJ1, Styrelsen för stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 1992.

Redogörelse till riksdagen 1993/94:RJ1, Styrelsen för stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 1993.

Redogörelse till riksdagen 1995/96:RJ1, Styrelsen för stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 1995.

Redogörelse till riksdagen 1996/97:RJ1, Styrelsen för stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 1996.

Redogörelse till riksdagen 1997/98:RJ1, Styrelsen för stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 1997.

Redogörelse till riksdagen 1998/99:RJ1, Styrelsen för stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 1998.

Redogörelse till riksdagen 1999/2000:RJ1, Styrelsen för stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 1999.

Redogörelse till riksdagen 2000/01:RJ1, Styrelsen för stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 2000.

Redogörelse till riksdagen 2001/02:RJ1, Styrelsen för stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 2001.

4.2 Elektroniska källor:

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, Årsberättelse 2002. Tillgänglig på: