UPPSALA UNIVERSITET Ekonomisk-historiska institutionen
Nyttoforskning
En studie av den svenska forskningsfinansieringen för humaniora och samhällvetenskap med Riksbankens Jubileumsfond som exempel
Ekonomisk historia, C Uppsats vt-2012 Författare: David Dellstig Handledare: Ylva Hasselberg Examinator: Dan Bäcklund Ventilering: 2012-05-31
2
Abstract: In this paper I argue that the development of innovation ideas within the financial system of scientific research might have a counterpart within the financial system of the social sciences and the arts. The ideas of innovation share a common way to evaluate
science in terms of how well it can contribute to economic growth. In the past two decades a similar development can be observed within Riksbankens Jubileumsfond (RJ), one of the largest external financiers of the social sciences and the arts in Sweden. The idea of
evaluating research used by the innovation ideas has grown popular within RJ, only it seems they evaluate research in terms of how well it fits into an international research community rather than how much it can contribute to economic growth as is the case within the
innovation ideas. By examining the different ways of financing research that RJ has used during the last 2 decades, this paper aims to introduce a new perspective in which it is possible to understand the development within this type research funding as a part of a bigger system of development.
3
Innehåll
1. Inledning ... 4
1.1 Den forskningspolitiska utvecklingen ... 4
1.2 Syfte ... 5
1.3 Frågeställning, metod och material... 6
1.3.1 Källmaterial och metodologiska överväganden ... 9
1.4 Analys och disposition ... 10
2. Riksbankens Jubileumsfond åren 1990-2010 ... 11
2.1 Fondens historia och ambitioner ... 11
2.1.1 Den kulturvetenskapliga donationen ... 12
2.2 Riksbankens Jubileumsfonds forskningsanslag 1990-2010 ... 14
2.2.1 Projektanslagen ... 15
2.2.2 Programanslagen ... 18
2.2.3 Övriga satsningar i den utvecklade verksamheten ... 21
2.2.4 De särskilda satsningarna ... 23
2.3 Arbetet och resonemanget kring utvecklandet av den nya finansieringspolicyn ... 24
2.4 Sammanfattning och teoretisk återkoppling... 28
3. Avslutande reflektioner kring bibliometriska mått som underlag för värdering av forskning och forskare... 31
4 Källor och litteratur ... 34
4.1 Tryckta källor ... 34
4.2 Elektroniska källor: ... 35
4.3 Litteratur ... 36
4
1. Inledning
Forskningens plats i samhället har under 1900-talet varierat kraftigt. Vad man har hoppats på att få ut och hur man har hoppats på att få ut det, har debatterats under flera perioder och resulterat i ett antal omdaningar inom forskningspolitiken. Under de senaste 20-30 åren har en modell som karaktäriseras av ett stort fokus på direkt samhällsnytta, ekonomisk tillväxt, utvärderingar och strategier för att planera forskningen växt sig allt starkare i flera länder runt om i världen. Ett sätt att uppnå detta har varit att flytta pengar från de gamla forskningsinstitutionerna till externa finansiärer som själva bestämmer vilka forskare som har rätt till forskningsmedel. På detta sätt kan den externa finansiären i viss mening styra vilken forskning som ska prioriteras.
1.1 Den forskningspolitiska utvecklingen
In [the United States, United Kingdom, Australia and Canada] the block grant as a source of funding for higher education [has] diminished as a share of higher education revenues, with the result that faculty and institutions began to compete or increased their
competition for external funds1
På detta sätt beskriver Slaughter och Leslie en del av den utveckling de har kunnat observera inom den anglo-saxiska akademin under framför allt 1980- och 1990-talet. I sin bok
Academic Capitalism vill de bland annat visa på en förändring inom akademin, en förändring som lett till att forskarna utsatts för hård konkurrens när externa medel blivit avgörande för att de ska kunna arbeta. Vad man ville åstadkomma var att skapa nya policyer som i längden skulle hjälpa den ekonomiska tillväxten och öka nationernas internationella
konkurrenskraft.2
En liknande utveckling inom den akademiska sfären går att observera även utanför den anglo-saxiska världen. Det går idag att återfinna liknande strategier flera olika länder, inte minst inom Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) och i Sverige.3 I Sverige har utvecklingen tagit sig uttryck i framför allt diskussionen om innovationer.
Jacob och Orsenigo sammanfattar den svenska policyutvecklingen på följande vis:
Den fundamentala förutsättningen för kunskapssamhället – att kunskap är en källa till ekonomisk tillväxt – tjänar både som grund och motivering till att ändra styrningen av
1 Slaughter och Leslie (1997) s. 209
2 Slaughter och Leslie (1997) s. 209-230 (specificera ref och not)
3 Sharif (2006)
5
offentlig forskning och utveckling (FoU). Det viktigaste målet för den nya styrmodellen är att främja större integration mellan offentlig FoU och ekonomin i stort. [...] Av denna anledning har forskningspolitik i allt högre grad kommit att underordnas eller integreras med innovationspolitik.4
Begreppet innovation har en central roll i den moderna forskningspolitiken och har använts på många olika vis, i den här uppsatsen kommer jag nöja mig med att förstå begreppet som en idé om hur vetenskap ska omvandlas till något av direkt samhällsnytta eller som något som kan generera ekonomisk tillväxt.
Innovationspolitiken fick sin stora seger i Sverige när man 2001 införde ett nytt statligt verk (VINNOVA), vars syfte var att arbeta med just innovationsfrågor och strategier. Verket arbetar på ett antal olika sätt, de har bland annat beskrivits som ideologiskapare5. I mångt och mycket kan dock verket förstås som ett forskningsråd, alltså en extern finansiär för forskning. En finansiär som har mycket specifika kriterier för dem som söker pengar hos dem.
Forskningsrådens och de externa finansiärernas medel har ökat under 1980-talet och ytterligare under 1990-talet6. Då de externa finansiärerna i sina egna instanser avgör vem och vad som ska få forskningspengar och deras andel växer i förhållande till akademins pengar så kan man argumentera för att deras inflytande över den forskning som bedrivs i Sverige växer.
1.2 Syfte
Mycket har skrivits kring VINNOVA och externa forskningsfinansiärer, många gånger kopplat till innovationsstrategier. Då dessa strategier oftast förutsätter en forskning med potential för ekonomiskt gynnsamma innovationer är tankarna vanligast inom tekniska discipliner, och inte alls lika vanliga inom de humanistiska och de samhällsvetenskapliga. I den här uppsatsen vill jag undersöka hur en extern finansiär som fokuserar på humanistiska och
samhällsvetenskapliga discipliner har utvecklats under en tid då mycket annan
forskningsfinansiering har gått i riktning mot mer styrning och nya policyer till förmån för innovationer. Jag har valt Riksbankens Jubileumsfond (RJ) som föremål för undersökningen, av framför allt två skäl. Det första är att de stödjer discipliner som normalt sett inte är
4 Jacob och Orsenigo (2007) s. 5
5 Widmalm (2008) s. 112-113
6 Sundqvist (2010) s. 167
6
föremål för innovationsidéer samt att det är en fristående stiftelse, alltså borde ha möjlighet att fatta sina egna beslut angående sin finansieringspolicy. Mot denna bakgrund är det alltså ingen omöjlighet att anta att stiftelsen hade kunnat stå helt utan de karaktäristika som återfinns inom stora delar av finansieringssystemet under det senaste 20 åren. Samtidigt är det inte orimligt att anta att de påverkats av den utveckling som skett.
RJ som fall kan inte ses som representativt för hur externa forskningsfinansiärer agerar när de finansierar samhällsvetenskap och humaniora. De utgör däremot en stor del av de
externa forskningsfinansiärerna inom samhällsvetenskap och humaniora så deras utveckling blir central för den svenska forskningspolitiken på det här området. Det övergripande syftet med uppsatsen är alltså att ta reda på hur RJs forskningsstödjande verksamhet har sett ut och eventuellt förändrats under en period som rent forskningspolitiskt kan definieras som dynamisk.
1.3 Frågeställning, metod och material
Ett fruktbart sätt att studera en eventuell utveckling eller förändring inom RJs sätt att finansiera forskning är att titta närmare på vilka krav de ställer på de forskare som söker pengar och hur de har förändrats över tid. I fallet VINNOVA som sysslar med att stödja forskning som kan leda till ekonomisk tillväxt finns det till exempel ofta ett krav på att forskarna har en plan för hur deras forskning ska kunna brukas.7 Den här typen av kriterier bör ses som styrning av forskningen då den begränsar vem som får och kan ansöka om forskningsmedel och följaktligen bestämmer vilken typ av forskning som får pengar. Det är alltså styrningen av forskningsmedel hos RJ jag ämnar undersöka. Begreppet styrning bör i uppsatsen förstås i dess allra mest grundläggande form, alltså som en motsats till fritt, ju mer begränsad en utlysning av forskningsanslag är desto mer styrd är den.
Följande frågor har visat sig vara relevanta för förståelsen av RJs styrning i ett nyttoforskningssammanhang.
• Har styrningen för anslagen ökat?
• Vilka drag karaktäriserar styrningen inom RJ?
• I vilken utsträckning har denna styrning kommit att förändra RJs forskningsstödjande verksamhet?
7 Exempel på detta finns på VINNOVA, Strategiska Innovationsprogram, tillgänglig på:
http://www.vinnova.se/sv/Om-VINNOVA/Strategiska-omraden/Samverkansprogram/Strategiska- innovationsprogram/, refererad: 25/5 2012
7
För att på ett bra sätt kunna operationalisera en metod för att bedöma styrning så har jag lånat en modell som presenteras i en promemoria av Sandström, Heyman och Hällsten (SHH) som kommer ligga till grund för uppsatsens begreppsapparat. Modellen introduceras av forskarna som ett sätt att kunna analysera vilken typ av forskning som bedrivs. När tidigare analyser ofta blandat ihop vilken typ av forskning på grund av oreflekterade antaganden om att vissa instanser bedriver en viss typ av forskning, så introducerar SHH en modell som kan hjälpa till att bedöma olika typer av styrning i forskningshänseende. Modellen ligger till grund för den analys av RJs forskning som här kommer tillämpas, den ser ut som följande:
Bild. 1
Fri forskning Riktad forskning Grundforskning Fri grundforskning Strategisk forskning Tillämpad forskning Fri
tillämpningsforskning Behovsmotiverad tillämpad forskning
Källa: Sandström, Heyman, Hällsten (2005) s. 10
Modellen över styrning är tvådimensionell och utgörs av två motsatspar Fri forskning/Riktad forskning och Grundforskning/Tillämpad forskning. Det första paret bedöms i termer av vem som initierar och bestämmer hur forskningen ska gå till. Det andra paret bedöms av hur nära praktik och tillämpning forskningen ligger. SHH menar att ett stort fel som ofta görs när man diskuterar vilken typ av forskning som bedrivs är att man bedömer den på basis av vilken forskningsaktör som finansierar den, de exemplifierar med att lärosäten ofta ses som
utövare av endast grundforskning medan de många gånger sysslar med tillämpad forskning.8 För att förstå hur forskningen styrs krävs alltså att man analyserar själva organisationens forskningsstödjande verksamhet och vad som karaktäriserar den, snarare än att bara konstatera att vissa organisationer sysslar med en viss typ forskning medan andra sysslar med annat.
I uppsatsen är det framför allt de begrepp som ligger inom grundforskningskategorin ovan som kommer behandlas, det vill säga ”Fri grundforskning” respektive ”Strategisk forskning”.
Den strategiska forskningen har enligt SHH blivit allt vanligare inom (OECD) sedan 1980-talet och i Sverige sedan 1990-talet. Den strategiska forskningen definieras av SHH som
8 Sandström, Heyman, Hällsten (2005) s. 10-11
8
strategiska satsningar med syfte att generera långsiktig tillväxt.9 Jag kommer i den här uppsatsen argumentera för att den strategiska forskningen i RJs fall snarare handlar om att satsa på forskning som ska ligga i linje med internationella huvudströmningar samt satsa på forskningsexcellens och följaktligen bli internationellt erkända. Styrningen går alltså i RJs fall ut på att finansiera forskning som kan erkännas internationellt vilket bör ses som en
motsvarighet till den styrning inom många tekniska områden som handlar om att försöka kommersialisera forskningen. Denna utveckling kommer att illustreras genom en bedömning av styrningen i de olika typer av forskningsmedel som RJ delat ut under åren 1990-2010. Det är framför allt de anslagstyper som kallas för projekt och program jag kommer att analysera.
Statistiken är hämtad från RJs årsberättelser och årsredogörelserapporter till riksdagen. I dessa årsredovisningar presenterar RJ hur mycket pengar som har gått till den
forskningsstödjande verksamheten, samt hur dessa forskningspengar har fördelats mellan olika typer av forskningsstödjande former. I undersökningen kommer jag alltså att bedöma hur styrningen i de olika kategorierna ser ut samt statistiskt visa hur fördelningen av pengar mellan de olika kategorierna förändrats under den aktuella perioden. Jag ämnar även analysera några viktiga historiska händelser som har påverkat RJs utveckling.
Den aktuella perioden har valts av ett antal skäl, det första och det viktigaste är att tidigare forskning ofta pekat på 1990-talet som det decennium där nya innovationsrelaterade
policyer får ett riktigt stort genomslag i flera länder. Inom forskningspolitiken kan detta alltså karaktäriseras som en väldigt dynamisk period. Ett annat skäl som jag ska återkomma till senare är att RJ under 1990-talet får en ny stor donation från de tidigare löntagarfonderna som kommer att omforma deras forskningsstödjande verksamhet, men den långsiktiga planeringen gör att denna omformning inte kommer att realiseras förrän från och med 2005.
Perioden 1990-2010 täcker alltså in båda dessa utvecklingsfaser. Utöver årsberättelserna kommer jag att använda mig av en utredning av den egna organisationen som RJ beställde 2002 och som stod klar 2004. Utredningen behandlar åren 1989-2003 och har som ambition att utvärdera huruvida RJ har uppfyllt sina ålagda uppgifter eller ej. Den har flera
dimensioner som i uppsatsen kommer att behandlas på olika sätt, den har bland annat en historia över organisationen, men även tips om hur den tycker att organisationen bör arbeta i framtiden. I uppsatsen används utredningen som källa när det kommer till RJs tidiga
historia, men behandlas mer kritiskt när det kommer till utvärderingar av organisation samt
9 Sandström, Heyman, Hällsten (2005) s. 10
9
vilka riktlinjer den målar upp för RJs fortsatta arbete. Uppsatsen kommer även i viss mån komplettera utvärderingens arbete då min undersökningsperiod sträcker sig 7 år längre fram i tiden och fångar upp den utveckling som utvärderingen är en del av.
1.3.1 Källmaterial och metodologiska överväganden
För att kunna sätta RJs forskningsstödjande verksamhet i förhållande till innovationsidéer så sker en undersökning som metodologiskt kan delas in i två delar. En rent statistisk som baserar sig på de anslagstyper som RJ har finansierat under den aktuella perioden och som ämnar visa på en utveckling i verksamheten, samt en textanalytisk där RJs utvärdering, årsredovisningar, samt utlysningar används för att förstå tanken bakom den utveckling som kan observeras statistiskt.
För att kunna visa på en eventuell utveckling under perioden har det totala beloppet som RJ satsat på forskningsstöd samt hur detta har fördelats mellan olika typer av
forskningsstödjande verksamheter räknats för varje år. Hur dessa verksamheter ser ut och kan förstås kommer att diskuteras i undersökningen. Det är bara de verksamheter som återkommer flera år som jag har valt att analysera. Mindre och specifika satsningar som har skett under vissa år har alltså fallit utanför undersökningen. Detta torde dock inte medföra några problem för ett utlåtande om en strategi då dessa satsningar kan ses som försumbara i relation till de stora satsningar som upptar merparten av resurserna, vilket blir tydligt i undersökningen. Det är framförallt två typer av forskningsanslag som hamnar i fokus, nämligen projektanslagen och programanslagen, men även andra delar av verksamheten kommer att behandlas mindre ingående i ett syfte vara säker på att dessa delar inte strider mot resultatet. I vissa fall har delar av den övriga verksamheten visat sig svår att analysera statistiskt då olika verksamheter räknats på olika sätt från år till år. Regelmässigt följs därför samma princip som för hela undersökningen, det vill säga endast det i den övriga
verksamheten som är återkommande flera år kommer att behandlas.
Tyvärr visade det sig vara svårt att få tag på 1994 års redogörelse för verksamheten, varför den inte räknas med i statistiken. Detta bortfall är visserligen beklagligt, dock finns det ingenting i varken årsberättelser eller utvärderingar som talar för att bortfallet skulle kunna påverka resultatet, det vill säga tala emot den utveckling som uppsatsen ämnar förklara.
10
1.4 Analys och disposition
I föreliggande uppsats ämnar jag försöka presentera en teori om hur man kan förstå utvecklingen inom RJ. Centralt för teorin är att utvecklingen som sker inom RJ går mot en alltmer styrd forskningspolicy. Detta sker inte på samma sätt som hos
innovationsforskningsfinansiärer utan handlar snarast om att forskningen skall bli erkänd internationellt. Anledningen till detta är svår att empiriskt belägga, jag argumenterar dock för att en rimligt och tidsenlig förklaring ligger i att det är ett sätt att mäta hur pass väl den forskning man har finansierat ”lyckas”. Jag menar att innovationsidéerna och den utveckling som sker inom RJ båda kan ses som två olika vägar inom en tankemodell som jag valt att kalla ”nyttoforskning”. Då innovationsidéerna har sina metoder att mäta hur pass ”nyttig”
deras forskning är i termer av ekonomisk- och direkt samhällelig nytta, så krävs det att man utvecklar ett sätt att mäta forskningen inom RJ för att kunna visa på vad man har lyckats med från RJs sida. Jag föreslår alltså att styrningen mot internationellt erkännande är en konsekvens av ett behov att kunna mäta den forskning som man finansierar. Att mäta nyttan i forskningen bör ses som det viktigaste karaktärsdraget inom ”nyttoforskningen”, detta då det är en förutsättning för att kunna bedöma nyttan. Externa forskningsfinansiärer kan i det här avseendet ses som ett medel för att kunna avgöra vilken forskning som har potential att vara mest nyttig och följaktligen stödja denna forskning. Begreppet nyttoforskning möjliggör alltså ett sätt betrakta annars skilda utvecklingar inom forskningspolitiken som delar av en och samma utveckling. Uppsatsen disponeras som tésdrivande, alltså att den arbetar mot att belägga den teori som här presenterat. Detta ämnar alltså bidra till tidigare forskning genom att visa hur teorin kan beskriva hur nyttoforskningsidéns har fått genomslag även på
områden som ännu inte varit centrala för forskningen.
Teorin har växt fram under arbetets gång och bör inte uppfattas som en ursprunglig hypotes! Då ingen tidigare forskning mig veterligen har bedrivits på just detta specifika område så saknades det vetenskapliga perspektiv att analysera den observerade utvecklingen från. Teorin blev följaktligen ett sätt att kartlägga den här delen av den forskningspolitiska utvecklingen på ett systematiserat sätt.
11
2. Riksbankens Jubileumsfond åren 1990-2010
I följande avsnitt ämnar jag historisera RJs utveckling under de senaste 20 åren och visa på de förändringar som ägt rum samt vad som är karaktäristiskt för dem. Detta i syfte att belägga den teori om en motsvarighet till innovationsidéerna som har växt fram parallellt inom en extern forskningsfinansiär vars huvudfokus ligger på ämnesområden som inte lika lätt kan mätas i de vanliga innovationstermerna.
2.1 Fondens historia och ambitioner
För att förstå hur och varför forskningsfinansiären gör som den gör är det på sin plats att här återge en kort sammanfattning av fondens historia och de viktiga händelser som format fonden.
År 1968 firade Riksbanken sitt 300-års jubileum, och detta genom att bland annat avsätta en summa på 250 mnkr i en donation som skulle främja den svenska forskningen. 1962 Inrättades en kommitté vars uppdrag var att utreda hur fonden skulle fungera och agera.
Utredningen menade att fonden skulle prioritera forskning som annars inte hade särskilt stora medel, med detta avsåg man ”kulturvetenskaperna i allmänhet och då kanske samhällsvetenskaperna i synnerhet.”10. Fonden skulle även vara fristående så att den inte skulle tvingas samordna sig med andra forskningsfinansiärer utan efter ledningens styrning kunna hantera sina specifika uppgifter. Ledningen skulle utses av riksdagen men skulle sedan agera självständigt. En sista punkt som utredningen kom fram till var att fonden skulle stödja stora forskningsprojekt som med fördel skulle spänna över flera ämnesområden. Kommittén föreslog således 4 punkter som RJ skulle förhålla sig till och sträva efter. Dessa punkter återfinns i stadgarna än idag.11
• att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov icke är så väl tillgodosedda på annat sätt
• att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga projekt
• att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt skall uppmärksammas
10 Nybom et al. (2004) s.20
11 Nybom et al. (2004) s. 19-22
12
• att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning. 12
Värt att uppmärksamma här är att dessa punkter är tämligen vida och brett definierade och att det är upp till fondens sittande styrelse att avgöra hur de bäst uppfylls. Utredningen som RJ beställde har som nämnts ovan för avsikt att utvärdera hur pass väl RJ har följt dessa stadgar. I och med det fokus som ligger på att fondens styrelse själva ska avgöra hur dessa bäst uppfylls så uppstår det ett icke försumbart dilemma för den som ska utvärdera arbetet i dessa termer. Utvärderaren måste nämligen själv avgöra vad som är ett bra sätt att fullfölja dessa. Detta gör att analysen blir avhängig utvärderarens åsikt om vad som är bästa
metoden för just detta. Ovan nämnda punkter är viktiga för att förstå hur fonden agerar, till skillnad från utredningen ämnar jag dock inte dra några slutsatser om i vilken grad sittande styrelser har uppfyllt dessa eller ej. Flexibiliteten i dessa riktlinjer kommer dock visa sig vara mycket viktig när fonden senare kommer att utvärdara och utveckla sin forskningsstödjande verksamhet.
Vid tiden av instiftandet utgjorde RJ den största externa svenska forskningsfinansiären.
Utredningen från 2004 menar att ”Liksom idag [alltså 2004] spelade Riksbanksfonden även under det inledande decenniet den avgjort största rollen för den samhällsvetenskapliga och humanvetenskapliga forskningen.”13 . Under det första decenniet så delades en stor mängd av forskningsanslagen ut till stora långsiktiga forskningsprojekt och stora
forskarutbildningsprojekt. Från och med mitten på 1970-talet kom detta att förändras.
Denna typ av finansieringsmodell ska enligt utredning blivit svår att upprätthålla på grund av framför allt mindre resurser men också ökat söktryck. Man började alltså finansiera mindre projekt som inte sträckte sig över lika lång tid, och vars anslagsnivå var lägre. Utredningen formulerar det som att fonden medvetet bröt mot ”portalparagraf[en]” som handlar om att fonden ska stödja stora och långsiktiga projekt.14 Detta är något som utvärderarna
rekommenderar RJ att rätta till, vilket fonden även kommer försöka göra.
2.1.1 Den kulturvetenskapliga donationen
Den viktigaste historiska händelsen för att förstå förändringen som RJ erfar under den undersökta perioden är instiftandet av den så kallade kulturvetenskapliga donationen.
12 Nybom et al. (2004) s. 22
13 Nybom et al. (2004) s. 24
14 Nybom et al. (2004) s. 31
13
I slutet av 1993 beslutade regeringen att RJ skulle tilldelas en donation á 1500 mnkr. Dessa pengar kom från avvecklandet av de så kallade löntagarfonderna. Donationens rejäla
inverkan på fondens möjlighet att finansiera forskning blir tydlig i diagram 1.
Diagram 1: Beviljade forskningsmedel (mnkr) 1989-2010
Källa: RJs finansförvaltning, tillgänglig på:
http://www.rj.se/svenska/var_organisation/finansforvaltning, hämtad 2012-05-15
För att förstå anledningen till beslutet krävs först en kort genomgång av löntagarfonderna och vilka ambitioner som fanns när de såsmåningom kom att avvecklas.
Lötagarfonderna hade varit föremål för debatt från och med att förslaget om dem först introducerades av LO år 1975. Tanken med fonderna var att bryta en trend av växande kapitalkoncentration. Detta skulle ske genom att en andel av de svenska storföretagens vinster skull gå till fonder som skulle förvaltas av facken. Målen med dessa fonder lär ha varit oklara och förändrats ett antal gånger innan fondsystemet slutligen inrättades 1982. Ett motiv som dock diskuterades var att fonderna skulle öka det kollektiva sparandet och säkra näringslivets kapitalbildning. Fonderna existerade bara under 9 år, i med regeringsskiftet 1991 fick fondsystemet ett abrupt slut.15
I slutet av 1991 beslutades alltså att man skulle avveckla löntagarfonderna. I samma
15 Möller (2007) s. 185-187
14
proposition menade man att medlen som frigjordes skulle gå till områden som kunde stimulera den ekonomiska tillväxten i landet16. En del av dessa medel skulle som visats ovan gå till efter RJ efter vissa förhandlingar. Denna donation var dock inte helt omärkt, den kom till RJ tillsammans med ett antal riktlinjer för hur den skulle användas. Detta tillskott i kombination med de nya riktlinjerna kommer ganska snabbt att påverka RJs
forskningsstödjande verksamhet om vilket jag kommer att återkomma till. Anledningen till riktlinjerna för den kulturvetenskapliga donationen står att finna, åtminstone delvis i sittande regerings dåvarande forskningspolitik. Mats Benner beskriver den som följande:
Regeringen drev därför två linjer i forskningsstyrningen: dels en mer utopisk inriktning mot excellens och internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer, dels en mer pragmatisk inriktning mot att anpassa forskningssystemet efter den industriella strukturens behov och intressen.17
Då den andra, pragmatiska linjen är väldigt tydlig inom innovationsidéerna och inte minst inom VINNOVA idag, så kommer jag argumentera för att den första blir väldigt viktig för den utveckling som har skett inom RJ sedan den kulturvetenskapliga donationen. Dessa båda linjer bör i uppsatsen förstås som två olika delar av vad jag i inledningen benämnde som
”nyttoforskning”.
Det var alltså till en regering med ovanstående forskningspolitiska mål som RJ vädjade om att få en del av löntagarfondernas nyligen frigjorde resurser. Löntagarfondspengarna (10 miljarder) gick även till instiftandet av två nya stiftelser. En för strategisk forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin samt en för miljöstrategisk forskning. Dessa båda andra stiftelser ligger även de i linje med ett strategiskt tänkande om forskningsnytta.18
2.2 Riksbankens Jubileumsfonds forskningsanslag 1990-2010
Den statistiska undersökningen avser att fånga upp vilka områden som RJ valt att spendera sina forskningsmedel på åren 1990-2010. Då det inte är möjligt att gå in och kvalitativt bedöma beslutsprocessen som leder fram till varje beviljat forskningsanslag så har jag i stället valt att studera utlysningen för olika typer av anslag. Det är framför allt två av dessa anslagstyper som kommer att behandlas. Den första kallas för projektanslag och kommer i
16 Benner (2001) s. 53
17 Benner (2001) s. 44
18 Brändström, RJ, Redogörelse till riksdagen(1993) s. 4
15
följande avsnitt argumenteras för som ”Friare forskning” och detta i motsats till de nyare programanslagen som kommer att kategoriseras som mer ”Strategiska” satsningar.
2.2.1 Projektanslagen
De anslag som RJ kallar för projekt kan beskrivas som deras klassiska sätt att finansiera forskning, i alla fall om man bortser från de allra först åren då man enligt utvärderingen satsade på storskalighet. På deras hemsida ser utlysningen för projekten ut som följande:
Med projekt avses väl definierade forskningsuppgifter inom samhällsvetenskap och humaniora som utförs av såväl enskilda forskare som av mindre forskargrupper med stark anknytning till Sverige. Forskarna är fria att själva definiera sin forskningsuppgift och projektets omfattning och det är den vetenskapliga kvaliteten i forskningsinnehållet som kommer att vara det avgörande kriteriet vid RJ:s beslut. Sökanden och av RJ avlönade projektdeltagare ska redan vid ansökningstillfället ha slutredovisat sina tidigare beviljade anslag från RJ.19
Definierar man den fria forskningen som att den utgörs av forskarens nyfikenhet och inte av finansiärens preferenser så måste man förstå ovanstående citat som ett exempel på just fri forskning då den bedöms på sin vetenskapliga kvalitet endast. Diagram 2 visar hur del av RJs forskningsstödjande resurser som har gått till projektanslagen under perioden 1990-2010.
Diagram 2: Andel (%) av RJs totala forskningsstöd som går till projektanslag under perioden 1990-2010
Källa: Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisningar 1990-2010
19Riksbankens jubileumsfond, Projektbeskrivning, tillgänglig på
http://www.rj.se/svenska/for_forskare/ordinarie_forskningsstod/projekt citerad 25/4 2012
16
Diagram 2 vittnar om att de fria projektanslagen starkt har kommit att nedprioriteras de senaste åren. Från att fram till och med 1996 ha utgjort närmare hundra procent så utgör de inte mer än en knapp tredjedel år 2010. Statistiken visar att RJ måste ha utvecklat sin
verksamhet och sina forskningsstödjande former. Den största förändringen noteras vid år 2005, det är nämligen då som RJ realiserar vad de kallar för programanslag. Diagram 3 (se nästa sida) baserar sig på RJs totala forskningsstöd, det vill säga deras ursprungliga donation samt den kulturvetenskapliga. Det är viktigt att påpeka att trots stora omprioriteringar inom RJs forskningsstödjande verksamhet så har inte förändringarna lett till att den reala
satsningen på fria projekt har minskat. Perioden mellan att man fick tillgång till den
kulturvetenskapliga donationen och att man startade programmen ledde till och med till att projekten under 10 år fick mer pengar än vad de annars hade fått, för att sedan i och med att programmen kom igång återgå till ungefär samma nivå som innan den
kulturvetenskapliga donationen. Det går följaktligen inte att säga att omdaningen inom RJ har lett till att de fria projekten har fått mindre resurser, vilket blir tydligt i diagram 3. En tydlig skillnad som dock går att notera är att även projekten har förändrats. Med hjälp av diagram 3 och 4 (se nästa sida) går det att konstatera att projekten har blivit större än vad som tidigare varit fallet. Detta innebär i förlängningen att ett betydligt mindre antal forskare får tillgång till RJs forskningsstöd, vilket blir tydligt de 5 sista åren i diagram 4. Huruvida detta kan ses som styrning inom projektanslagen eller inte är inte helt lätt att bedöma, med min begreppsapparat är det i varje fall inte möjligt. Faktum kvarstår dock att fler forskningsanslag sållas bort till förmån för att de som bedöms vara viktigast ska få mer pengar.
Med tanke på att de reala satsningarna på projekt inte går ner i och med
omorganiseringen, är det rimligt att knyta den expanderade verksamheten till den kulturvetenskapliga donationen. Detta är dock inte uppenbart i årsredovisningarna där projektanslag till exempel kan komma från den kulturvetenskapliga donationen och
satsningar som inte är projektanslag kan komma från jubileumsdonationen.20 Anledningen till detta är att RJ begärde att fritt få förvalta den kulturvetenskapliga donationen som en del i den tidigare verksamheten21. Som sagt tycks den tidigare verksamheten efter det att
20 Exempel på detta finns i årsberättelser från följande år 2002 s. 116, 2003 s.106, 2004 s.124, 2005 s. 138, 2006 s.150, 2007 .s12, 2008 s.12. Åren före 2002 finns det inte specificerat i årsberättelserna hur de olika
donationerna fördelas. Det är dock rimligt att anta att mycket pengar från den kulturvetenskapliga donationen gick till projektanslag mellan 1995 och 2002 eftersom att projektanslagen får betydligt mer pengar dessa år.
21 Nybom et al. (2004) s. 47-48
17
programmen instiftas 2005 motsvara det reella värde som den hade innan den kulturvetenskapliga donationen och följaktligen tycks den utvecklade verksamheten motsvaras av de pengar som kom från den kulturvetenskapliga donationen.
Diagram 3: Summa (mnkr) som går till projektanslag i 1990-års priser under perioden 1990- 2010
Källa: Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisningar 1990-2010. Egen beräkning av satsningarnas reella värd utifrån SCBs konsumentprisindex, tillgängligt på
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____272151.aspx, hämtat 2012-05-15 Diagram 4: Antal beviljade projektanslag under perioden 1990-2010
Källa: Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisningar 1990-2010
18
2.2.2 Programanslagen
Efter den kulturvetenskapliga donationens instiftande började RJ planera för hur de på bästa sätt skulle använda dessa pengar utifrån organisationens riktlinjer, samt de riktlinjer som kom med den kulturvetenskapliga donationen. En del i planeringsarbetet var bland annat att man lät beställa utvärderingen av organisationen varför den måste ses som en del i den utveckling som uppsatsen ämnar förklara. Arbetet ledde bland annat fram till instiftandet av de så kallade programanslagen.
När Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond återigen satsar på stora forskningsprogram blir det internationellt kända språkvetare, med Kenneth Hyltenstam, Inge Bartning och Lars Fant i spetsen, vid Stockholms universitet, som blir de första vinnarna. Programmet får i ett första skede finansiering under fyra år med 32,8 mkr. Efter en utvärdering kan fonden komma att bevilja ytterligare finansiering med upp till 17,2 miljoner. Stockholms
universitet står som motprestation för forskarnas lokalkostnader. Program i denna
storleksordning förutsätter en mycket kvalificerad forskningsmiljö samt en hög kompetens hos forskargruppen och forskningsledaren. Projektet har granskats av både utländska och svenska experter som fann att programmet Avancerad andraspråksanvändning höll hög vetenskaplig standard och var väl förankrad i det internationella forskarsamhället.22
Ovanstående citat från RJs årsberättelse 2005 är en beskrivning av det första program som RJ finansierade. Vad man bör ta fasta på är det faktum att det krävs en kvalificerad
forskningsmiljö och hög kompetens som ska bedömas av såväl utländska som svenska experter, det är alltså inte vem som helst som kan söka denna typ av forskningsanslag, utan bara den välrenommerade forskaren som skall erkännas på flera nivåer som just detta.
Vidare är det viktigt att peka på den motfinansiering som krävs av universitetet. Programmet gör alltså anspråk på en annan finansiärs resurser för att överhuvudtaget ställa sig bakom projektet. Här kan argumenteras att det är universitetets eget val om de vill finansiera eller inte, man bör dock ha i åtanke att det för ett universitet är attraktivt att ge pengar till ett projekt om det innebär att projektet kommer få ytterligare pengar. De riktlinjer man kan se för det första programmet tycks idag se ungefär likadana ut. Programbeskrivningen på deras hemsida ger följande information:
Med program avses en gemensam och väl sammanhållen forskningsuppgift inom samhällsvetenskap och humaniora som en grupp kvalificerade forskare med anknytning till Sverige utför under en längre tid. Forskarna är fria att själva definiera sin
forskningsuppgift och det är den vetenskapliga kvaliteten i forskningsinnehållet som kommer att vara det avgörande kriteriet vid RJ:s beslut. Ett program bör pågå i 6-8 år.
Program i denna storleksordning förutsätter samtidigt en mycket kvalificerad
22 RJ årsberättelse 2005 s. 93
19
forskningsmiljö eller forskarnätverk samt en hög kompetens hos forskarna och
forskningsledaren. En sådan miljö utmärks av att vara väl förankrad i det internationella forskarsamhället med aktiva nätverk och att ha hög produktivitet med avseende på nationell och internationell publicering. […] Avsteg från ovanstående formella krav leder till direktavslag.23
En ansökan måste innehålla uppgifter om bland annat
● programmets forskningsproblem, syfte, teorier och metoder, relation till den internationella forskningsfronten och dess viktigaste forskningsresultat
● forskningsledarens kompetens
● forskargruppens kompetens och meriter för forskningsuppgiften
● forskningsmiljöns styrka och svagheter såväl vetenskapligt som institutionellt och forskningsorganisatoriskt, inklusive redan genomförda externa utvärderingar24
Programmen och de särskilda insatserna, alltså allt som faller utanför ramen för de fria projekten kommer i den här uppsatsen att förstås i termer av styrning. Där programmen måste ses som mer strategiska än projekten då de bedöms på basis av internationell relevans, så kommer ett internationellt forskarsamhälle och vad som anses vara
internationellt relevant ha en avgörande roll i beslutet om vad som får pengar, detta i stället för endast uppgiftens kvalité i sig, som är fallet med projekten. Utöver detta så måste
forskningsledaren vara välrenommerad och erkänd inom den internationella forskning, vilket också bör tolkas som ytterligare styrning i förhållande till projektet där det framför allt är forskningsuppgiften som avgör vem som får pengarna. Programmet är alltså en mer strategisk satsning än projektet då varje reglering i en utlysning måste förstås som mer styrning. Det strategiska ligger i att göra sig internationellt relevant och har ett fokus på en stark och väletablerad forskningsledare. Detta ligger helt i linje med de forskningsambitioner som regeringen vid instiftandet av den kulturvetenskapliga donationen hade.
RJ har som en av sina grundläggande kärnpunkter att främja kontakten med den
internationella forskningen samt stödja långa och storskaliga projekt. Dessa punkter är dock som nämnts ovan tämligen öppna och det är upp till sittande styrelse att tolka dem, vilket innebär att den radikala förändring som skedde inom RJ efter den kulturvetenskapliga donationen inte bör förstås som endast som en självman återgång till det ursprungliga, utan som något som är tidsligt betingat. Innan beslutet om att donationen skulle gå till RJ, så
23Riksbankens jubileumsfond, Programbeskrivning,
http://www.rj.se/svenska/for_forskare/ordinarie_forskningsstod/program citerad 25/4 2012
24Riksbankensjubileumsfond, Programbeskrivning,
http://www.rj.se/svenska/for_forskare/ordinarie_forskningsstod/program citerad 25/4 2012
20
diskuterades det i många vändor vad och hur pengarna skulle användas inom verksamheten.
RJs utvärdering menar att det inte var särskilt konstigt att det blev just RJ som fick ta hand om dessa pengar, och detta på basis av att RJs riktlinjer redan låg i linje med vad sittande regering ville att forskningspengarna skulle gå till. Utvärderingen skriver följande:
Även om det i efterhand kan förefalla naturligt och följdriktigt att de 1500 mnkr som så småningom avsattes till kulturvetenskaplig forskning från de utskiftade
löntagarfondsmedlen kom att överföras till Riksbanksfonden, var denna utgång ingalunda självklar när stiftelsetanken först koncipierades.25
Huruvida man vill se en utveckling som ”naturlig och följdriktig” är inget jag tänker bemöda mig med att diskutera här, jag kommer dock återkomma till detta sätt att betrakta en utveckling. Oavsett påståendets riktighet kan man dock konstatera att både sittande regering, sedan riksdag och senare utvärderarna accepterade den argumentation som RJ förde för sin sak. Nämligen att organisationens riktlinjer stämde väl överens med
forskningspolitikens inriktning.
Pengarna från den kulturvetenskapliga donationen kom med följande riktlinjer.
• koncentration av insatser så att forskningscentra eller forskningsområden med internationell slagkraft kunde etableras
• projekt och program som innebar gränsöverskridande mellan discipliner
• etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationellt, bland annat genom etablerandet av ett internationellt forskarutbytesprogram
• befordra forskarutbildning och forskarrekrytering26
I 1993 års årsberättelse menar den nyvalda Vd:n Dan Brändström att en viktig händelse har haft betydelse för förberedelsearbetet inför mottagandet av den kulturvetenskapliga
donationen. Det handlar om ett internationellt seminarium som bland annat diskuterade hur man kunde säkra kvalitén för forskningen.27 Säkrandet av forskningens kvalité är extremt relevant för att förstå RJs utveckling ur ett nyttoforskningsperspektiv varför jag kommer återkomma till relevansen av detta arbete.
Programmen kommer så småningom att uppta en ansenlig del av RJs forskningsresurser.
Diagram 5 visar hur stor andel av RJs forskningsmedel som har gått till att finansiera
25 Nybom et al. (2004). s. 42
26 Nybom et al. (2004). s. 45
27 Brändström, RJ Redogörelse till riksdagen (1993) s.5
21
program. Den uppmärksamme läsaren noterar snart att programmen och projekten tillsammans knappast utgör hela RJs forskningsstödjande verksamhet. Detta beror på att utöver programmen så har den utökade verksamheten även börjat engagera sig kraftigt på ett antal övriga områden. Jag kommer i följande stycke lite kort diskutera vad de övriga satsningarna har gått till.
Diagram 5: Andel (%) av RJs totala forskningsstöd som går till programanslag under perioden 1990-2010
Källa: Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisningar 1990-2010
2.2.3 Övriga satsningar i den utvecklade verksamheten
Det jag kommer att kalla övriga satsningar måste behandlas lite mer specifikt då många av satsningarna har helt skilda karaktärer, vissa gånger kan dessa tolkas som tillämpad
forskning då det i dessa fall handlar om någon form av beställning från fondens sida snarare än ett forskarinitiativ. Andra gånger handlar det om verksamheter som inte direkt är knutna till forskning. Det finns också satsningar som ska hjälpa forskarkarriärer.
En stor kategori inom de övriga satsningarna är vad RJ kallar för Infrastrukturella satsningar (infra), den här kategorin bör inte tolkas som forskningsstöd på samma sätt som
anslagsstödet då den snarast sysslar med vetenskaplig infrastruktur i stil med digitalisering av arkiv som inte får sin finansiering av staten.
22
Med infrastrukturellt stöd avses projekt som syftar till att möjliggöra och främja framtida forskning inom samhällsvetenskap och humaniora. Anslag beviljas således endast för forskningsförberedande åtgärder, till exempel katalogisering, digitalisering och
tillgängliggörande av betydelsefulla samlingar vid arkiv och bibliotek samt upprättande av databaser.28
Denna kategori faller i det mesta utanför min studie då den inte direkt handlar om forskningsuppgifter i samma mening som de andra satsningarna. För förståelsen av
statistiken över de olika satsningarna är den dock viktig att känna till, eftersom den redovisas som forskningssatsning men inte analyseras i termer av styrning så kommer den bidra till ett glapp mellan de totala forskningssatsningarna och dem som här presenteras.
1996 inleddes ett arbete för att börja stödja infrastrukturella förutsättningar för bland annat det svenska forskarsamhället29. 1997 utdelades de första satsningarna på den infrastruktursstödjande verksamheten. Efter det har RJ regelbundet avsatt pengar till att stödja de svenska infrastrukturssatsningarna varje år. Diagram 6 visar hur att RJ från och med 1997 årligen har satsat forskningsresurser på infra, och många år har satsningarna utgjort en icke försumbar del av resurserna.
Diagram 6: Diagram 5: Andel (%) av RJs totala forskningsstöd som går till infra under perioden 1990-2010
Källa: Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisningar 1990-2010
28 Riksbankens jubileumsfond, Infrastrukturprojekt,
http://www.rj.se/svenska/for_forskare/ordinarie_forskningsstod/program citerad 22/5 2012
29 Redogörelse till riksdagen 1996/97:RJ1 s.9
23
2.2.4 De särskilda satsningarna
Särskilda satsningar har jag valt att kalla den kategori av forskningsstöd som faller utanför projekt, program och infra. Det har funnits många sådana satsningar, vilka om jag hade haft syftet att analysera alla verksamheter inom RJ hade behövt behandla mer ingående. Detta arbete ryms tyvärr inte inom denna undersökning, varför jag kommer nöja mig att diskutera en av de största satsningarna inom denna kategori. En stor och sedan 2005 regelbunden satsning går under benämningen ”postdoktorala satsningar”.
De postdoktorala anställningarna inriktas på nydisputerades möjligheter att påbörja en akademisk karriär. Här finansieras forskning med anknytning till RJs områdesgrupper och till de forskarskolor som tidigare har fått stöd.30
Denna beskrivning av satsningen är svår att bedöma i form av styrning eller strategi åt något visst håll. De postdoktorala satsningarna har i sin tur ett antal underkategorier med särskilda beskrivningar. Dessa varierar från år till år beroende på vad RJ väljer att satsa sina pengar. En av dessa underkategorier har dock återkommit flera år, nämligen den som kallas för Pro Futura. På följande vis beskrivs Pro Futura i årsberättelsen från 2008.
En av RJs allra mest uppmärksammade satsningar är Pro Futura, ett postdoktoralt program som genomförs tillsammans med SCAS (Swedish Collegium for Advanced Study) och STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning).
Programmet ger unga särskilt lovande forskare en längre tid för fri forskning och vistelser vid institut för avancerade studier.[…] Forskarna förbereds för att bli framtida
forskningsledare inom humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik.
Karriärutvecklingsdelen innebär bl.a. att varje forskare får en mentor i form av en internationellt välmeriterad forskare.31
Beskrivningen av programen tyder på framför allt två saker. Att det handlar om att tidigt drilla forskarna till att bli ”forskningsledare” inom sina respektive discipliner. Hur en forskningsledare bedöms ska jag återkomma till i senare diskussion. Det andra är att forskaren ska kopplas till en internationellt välmeriterad forskare. Detta ligger helt i linje
30 RJs årsberättelse (2008) s. 24
31 RJs årsberättelse (2008) s. 24
24
med forskningspolitiken från 1991 som skulle ha en ”[…] utopisk inriktning mot excellens och internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer”32 .
Diagram 7: Diagram 5: Andel (%) av RJs totala forskningsstöd som går till postdoktorala satsningar under perioden 1990-2010
Källa: Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisningar 1990-2010
Diagram 7 visar hur stor andel av de forskningsstödjande resurserna som använts till postdoktorala satsningar under perioden 1990-2010. Viktigt att notera här är att från och med 2009 så uppgår de postdoktorala satsningarna i en kategori som kallas för ”riktade satsningar”, detta gör det svårt att se exakt hur mycket pengar som går till den
postdoktorala verksamheten. Det betyder dock inte som diagramet visar att satsningarna upphör att existera. Man kan till exempel se att 2009 satsar man 20 miljoner på Pro Futura33. 2.3 Arbetet och resonemanget kring utvecklandet av den nya finansieringspolicyn RJs forskningsstödjande verksamhet har alltså kommit att utvecklas kraftigt under de
senaste åren. Att utvecklingen ligger i linje med den forskningspolitik som drevs av 1991 års regering tycks dessutom vara uppenbart. För att förstå utvecklingen inom organisationen efter den kulturvetenskapliga donationen ska jag nu gå igenom utvecklandet av den nya finansieringspolicyn.
32 Benner (2001) s. 44
33RJs årsberättelse (2009) s. 24 s.25
25
Som vi sett i den statistiska undersökningen så kommer den nya policyn så småningom resultera i en styrning som i mångt och mycket går mot att forskningen skall vara
internationellt inriktad och kopplad samt att den ska utvärderas. För att förstå det här ur ett nyttoforskningsperspektiv krävs först en kort redogörelse över de metoder som används för att bedöma hur väl forsknings och forskare lyckas.
Uppsala universitets före detta rektor Bo Sundqvist beskriver en del av detta moderna mätsystem:
Till saken hör att samhällssektorn, högre utbildning och forskning, blivit så omfattande och kräver så stora resurser att verksamheten utsätts för allt större tryck att redovisa hur medlen används (accountability). Det faller sig då naturligt, för dem som finansierar verksamheten, att leta efter lättbegripliga kvantitativa mått på kvalitet och ”produktion”.34
En vanlig metod som länge har använts för bedöma forskning i olika sammanhang är den så kallade peer-review-metoden, som går ut på att ett antal insatta personer läser ett arbete för att sedan göra ett professionellt utlåtande om kvalitén. Ett nyare sätt att mäta forskning som har kommit att få stort genomslag är Bibliometrin. Bibliometrin är ett antal metoder som går ut på att man kvantitativt analyserar vad som har producerats och samlats i olika databaser och viktiga vetenskapliga tidskrifter. Genom att studera dessa vetenskapssamlingar kan man med hjälp av olika metoder studera hur pass stor spridning forskning och forskare får. Man kan till exempel se hur mycket texter vetenskapliga verksamheter har producerat. Man kan även göra vad som kallas för citeringsanalys där man kan bedöma en texts genomslag genom att titta på hur ofta den citeras. Viktigt att notera är att databaserna som används framför allt innehåller texter på engelska.35
För att förklara RJ som en del av den modell jag kallar för nyttoforskning så blir följande antagande centralt: När man ökar styrningen så gör man det med en tanke om att den ska generera något som den tidigare inte gjorde. Inom innovationslinjen rör det sig om till exempel tillväxt. Inom humaniora och samhällvetenskap är måttet inte lika självklart, men man tycker ändå att områdena är viktiga. Detta innebär att när man försöker uppskatta hur väl en viss strategi fungerar så tvingas man använda de mått fått som finns tillhands.
I arbetet som ledde fram till RJs utvecklade forskningsverksamhet blir det tydligt att de metoder som presenterats ovan har en tydlig påverkan på strategin.
34 Sunqvist (2010) s. 117-118
35 Sunqvist (2010) s. 119-121
26
Programmen beskrivs under utvecklingsprocessen som ”en återgång till det den
ursprungliga verksamheten, men skillnaden att forskningen skall hålla hög internationell klass”36. Avgörande kriterier för den som söker programanslag ska vara vetenskaplig kvalitet och produktivitet. Mot bakgrund av detta konstaterar man att programmen
”[…]bör föregås av en förutsättningslös och självkritisk diskussion bland de sökande rörande den egna forskargruppens styrka och svagheter såväl vetenskapligt som institutionellt och forskningsorganisatoriskt.[…] Riksbanksfonden slutgiltiga urval torde i första hand göras utifrån fyra huvudkriterier:
• dokumenterad vetenskaplig track-record
• orginalitet och realism hos den presenterade verksamhetsidén
• infrastruktur och forskningsledning
• internationell presens”37
Det är framför allt punkterna gällande track-record och internationell presens som jag vill ta fasta på här. En vetenskaplig track-record skapas med hjälp av bland annat bibliometriska metoder. Den ämnar värdera forskarens karriär i form av hur mycket den har publicerat och hur ofta den citerats av andra forskare38. Jag menar att då flera av de databaser och väl ansedda tidsskrifter som ligger till grund för en bra track-record är internationella, så blir det attraktivt att hålla sig nära den internationella ”inneforskningen” om man vill värderas högt med dessa mått. Den internationella presens som forskningen skall ha kan alltså vara en metod för att försäkra sig om att man internationellt inte förbiser den forskning som RJ finansierat. Ett exempel på hur internationell presens och track-record kan mätas exemplifieras i strategiutvecklingen. Där menar man bland annat att en princip för beviljandet av anslag till stora projekt (program) bör vara en kontroll av ”internationell publicering (gärna med utländska författare) i viktiga tidskrifter”.39 Detta är alltså en princip som utvecklingsprocessen föreslås gälla vid bedömningen av vilka forskare som är värda att få forskningsfinansiering till de storskaliga projekt som kommer att kallas för program. Att internationaliseringen och mätningen av forskningens kvalitet hänger ihop i RJs fall blir extra
36 Nybom et al. (2004). s. 158, egen understrykning
37 Nybom et al. (2004). s. 160
38 Hasselberg (2009) s. 102
39 Nybom et al. (2004). s. 162
27
tydligt när RJ formulerar att de ska satsa på internationellt forskningssamarbete i fortsättningen:
Riksbanken avser även att, på alla nivåer, fullfölja och ytterligare intensifiera sitt stöd till internationellt forskningssamarbete, en uppgift som i framtiden torde bli en än mer oundgänglig förutsättning för vetenskaplig kvalitetssäkring kunskapsexpansion40
Man antar alltså att det i framtiden måste man ha ett internationellt forum för att kunna vara säker på att den vetenskapliga kvalitén blir god. Implicit kommer man inte kunna göra detta inom Sveriges gränser.
Det ökade kraven på internationalitet och produktivitet som ställs på forskarna som söker pengar bör förstås utifrån den utvärdering av forskningen som RJ gör. Utvärderingarna är många och kan i årsberättelserna formuleras på följande vis.
Under år 2009 kommer material att insamlas som ska möjliggöra en strukturerad översyn av stödformerna och stiftelsens arbetssätt. Härutöver gör RJ uppföljningar och
utvärderingar av olika satsningar; detta arbete redovisas nedan i ett särskilt avsnitt. Med tanke på den hårda konkurrensen om anslag, är det viktigt att få kunskap om vilka effekter RJs insatser har fått på svensk forskning. Alla beviljade projekt ska redovisas i enlighet med sina kontraktsvillkor. Detta betyder i normalfallet att anslagsmottagare senast 15 månader efter projekttidens slut ska skicka in en vetenskaplig slutrapport och de publikationer som projektet genererat.41
När det kommer till att mäta vetenskaplig excellens och internationalisering är det svårt kronologiskt avgöra vilken som är avhängig vilken. De både bör i RJs fall förstås som att de är ömsesidigt beroende. För att kunna internationalisera sig behöver man bli erkänd med hjälp av bibliometriska metoder och för att kunna bli erkänd med hjälp av dessa metoder måste man arbeta med att internationalisera sig. Detta innebär att oavsett vilket mål man har så tvingas man förhålla sig till båda dessa kriterier. RJ skriver att det markanta inslaget internationell sakkunnig granskning av de forskare som söker programanslag inte bara motiveras ”av det självklara kravet på optimal oväld i berednings- och urvalsprocess. Det motiveras även av att det inte enbart handlar om att värdera en projektplan utan också om att bedöma de sökandes vetenskapliga originalitet, kompetens och potential i ett
internationellt perspektiv”42. Det intressanta med denna motivering ur uppsatsens
perspektiv är att man vill bedöma vilket potential man tror forskning har internationellt. Då
40 Nybom et al. (2004). s. 159
41 RJs årsberättelse (2008) s. 11, egen understrykning
42 Nybom et al. (2004). s. 160
28
man mäter hur pass väl forsknings lyckas genom att studera citeringsfrekvens och
publikationer i ”viktiga tidsskrifter” blir det ganska tydligt vad man menar med potential här.
Alltså RJ vill veta om andra forskare tror att detta kommer att uppmärksammas internationellt och då i form av att andra forskare citerar och/eller att tidsskrifter som bedöms som viktiga beslutar sig för att publicera forskningen. Följaktligen blir ett avgörande kriterium för forskningen som ska finansieras, att den bedöms ha potential att med hjälp av bibliometriska metoder bedömas som lyckad och följaktligen utifrån ett
nyttoforskningsperspektiv uppfattas som nyttig. Därav kan den ställas i relation till innovationsidéerna som uppfattas som nyttiga när de kan omsättas på en marknad.
Hur ska man då förstå utvecklingen efter den kulturvetenskapliga donationen? RJ själva och utvärderingen beskriver det som att den kulturvetenskapliga donationen gav RJ
möjlighet att återuppta sitt traditionella sätt att finansiera forskning43. Detta påstående kan i viss mån vara sant då RJ de första 10 åren lär ha arbetat med stora projekt som retoriskt kan liknas vid programmen. Oavsett riktigheten kan man konstatera att sittande regering och RJ arbetade fram riktlinjer för hur organisationen skulle utvecklas i samband med den
kulturvetenskapliga donationen. Dessa riktlinjer har i sin tur inneburit en stor förändring inom RJs forskningsstödjande verksamhet. Riktlinjerna bör ses som en ökad styrning, denna styrning karaktäriseras i RJs nya utvecklade forskningspolicy av ett tydligt krav på en
internationell koppling samt krav på track-record och citeringar för att bedöma en forskares potential. Denna kontroll ligger i linje med den forskningspolitik som sittande regering förde vid instiftandet av donationen. Det är följaktligen rimligt att betrakta RJ:s utveckling,
åtminstone delvis som en konsekvens av det tidiga 1990-talets forskningspolitik.
2.4 Sammanfattning och teoretisk återkoppling
RJ har under perioden 1990-2010 utökat sin forskningsstödjande verksamhet. Detta har inneburit att de tidigare fria projektanslagen blivit allt färre i relation till forskning med mer riktad karaktär. De stora programmen som RJ börjar planera i och med den
kulturvetenskapliga donationen och som realiseras 2005 får en ansenlig andel av
forskningsmedlen. Dessa program kan karaktäriseras av att de har en tydlig koppling till den internationella scenen och ska helst publiceras i internationellt vetenskapliga tidsskrifter. En annan del av den forskningsstödjande verksamheten som RJ har börjat ägna fler resurser åt
43 Nybom et al. (2004). s. 55
29
är den som de kallar för postdoktorala satsningar. Även dessa kan kopplas till den styrning som karaktäriserar programmen.
Förändringen har klara kopplingar till den kulturvetenskapliga donationen, där nya riktlinjer för forskningssatsningar utmejslades av regering, även om RJ själva tyckte att de sammanföll med deras redan existerande verksamhet. Att just RJ fick den här donationen och att de sedan kunde började arbeta mot målen bör ses som en del i en forskningspolitisk utveckling. Jag föreslår att den här utvecklingen med fördel kan förstås som en del i en större utveckling mot den idé jag har valt att kalla ”nyttoforskning”. Nyttoforskningen kan delas upp i två linjer. Den första kan kallas för innovationslinjen där ekonomisk tillväxt och direkt samhällsnytta definierar målet. Den andra linjen, den som RJ följer har växt fram parallellt men saknar en uppenbar metod för att kunna mäta forskningens nytta. För att åtgärda detta problem blir det nödvändigt att lokalisera faktorer som går att mäta. Detta blir tydligt i och med den utökade uppföljningsprocessen, vars avsikt är att ta reda hur lyckad forskningen var. Den ökade internationaliseringen och vikten av att forskningen blir erkänd på en internationell scen kan ses som en metod att försöka visa på att forskningen har lyckats, antal citeringar och andra mått på genomslag blir då en motsvarighet till
innovationslinjens tillväxtsmått. Utvecklingen inom RJ kan som nämnts i inledningen inte med uppsatsens undersökning som enda grund ses som representativ för externa
forskningsfinansiärer av samhällsvetenskap och humaniora. De utgör dock en stor del av den här typen av forskningsstöd och spelar följaktligen en viktig roll inom den svenska
forskningspolitikiska historien.
Att RJ från och med den kulturvetenskapliga donationen kommer att förändra sin verksamhet är alltså väldigt tydligt. En fråga som fortfarande är problematisk är varför RJ utvecklar sin verksamhet som de gör? Enligt utvärderingen så har fonden varit inriktad på internationalisering ända sedan sitt instiftande på 1960-talet och den kulturvetenskapliga donationen innebär egentligen att fonden nu kunde intensifiera sitt internationella samarbete. Det står nämligen de ursprungliga riktlinjerna att ”fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning”44. En ambition om ett internationellt samarbete har alltså funnits med redan från början.
De ursprungliga riktlinjerna är dock vagt formulerade, då tanken var att sittande styrelse skulle ta ställning till hur de bäst skulle uppfyllas. I och med detta kan en stor och specifik
44 Nybom et al. (2004) s. 22
30
förändring i verksamhetens strategi inte förklaras med ett allmänt påstående om att RJ är intresserade av att främja internationella kontakter. Utvecklingen måste alltså behandlas i sitt konkreta sammanhang. Den kan förvisso förstås i ljuset av en allmän modern utveckling i form av till exempel globaliserad forskning, där RJ utgör en del, men präglas samtidigt av sina egna särdrag. Detta kan exemplifieras med att punkten rörande internationalitet kommer att formuleras betydligt mer konkret i och med den kulturvetenskapliga donationen. Nämligen att pengarna från den kulturvetenskapliga donationen skulle
användas till en ”koncentration av insatser så att forskningscentra eller forskningsområden med internationell slagkraft kunde etableras”45. Det internationella fokus som RJ har haft från början och som var öppet för tolkning av sittande styrelse övergår i och med donationen till något som är väldigt konkret i jämförelse. Den ursprungliga inriktningen skulle eventuellt kunna förklaras med hjälp av något så allmänt som en strävan efter globalisering och internationalisering.Som historiker är det dock viktig att inte låta sig luras av att något som verkar generellt så som en internationalisering eller globalisering stå som ensam förklaring till en specifik förändring. Förändringen som sker inom RJ under de senaste två decennierna måste därför behandlas konkret och kan inte förstås endast i termer av en allmän
globalisering. Det konkreta handlar i detta fall om internationell excellens snarare än internationellt samarbete i allmänhet. I och med den kulturvetenskapliga donationen har alltså det internationella samarbetet intensifierats, vilket visserligen ligger i linje med de urspungliga ambitionerna, men det internationella har även kommit att karaktäriseras av en strävan efter excellens och att RJ:s forskning ska bli erkänd internationellt, vilket måste knytas till utvecklingen kring den kulturvetenskapliga donationen och inte kan förstås som en ”naturlig” konsekvens av en strävan efter internationalisering. För att i sin tur förstå den konkreta utvecklingen efter den kulturvetenskapliga donationen har jag använt mig av begreppet nyttoforskning då det möjliggör en jämförelse mellan innovationsidéerna och RJs strävan efter excellens och mätningar av forskning.
45 Nybom et al. (2004). s. 45
