Avsnittet tillägnas en avslutande reflektion över studien och den fortsatta processen.
Studien har expanderat våra kunskaper kring ämnena den berör. Vi har lärt oss att det nns olika typer av kommunikation som fungerar mer eller mindre bra beroende på kontext och målgrupp. På grund av detta skulle det varit intressant att utföra en studie med liknande karaktär på en annan målgrupp. Det skulle vara intressant ur ett jämförande perspektiv, men också för att kartlägga ytterligare en målgrupps behov, förkunskaper och attityder kring hållbarhetskommunikation och hållbarhet överlag. En annan intressant vinkling skulle vara att undersöka en annan produkt, för att se hur den ändrade kontexten påverkar respondenternas inställning gentemot indikationerna.
Ytterligare vidare forskning som vore intressant inom ämnet skulle vara att beakta er aspekter än de estetiska. Vårt projekt behandlar endast hur förpackningar kan få ett hållbart utseende eftersom avgränsningen exkluderade förpackningars övriga komponenter. Ramarna för projektet rymmer dessvärre inte hållbarhet ur ett produktionsperspektiv, som är en stor del av hållbarhetsdebatten.
De estetiska valen vore därför intressanta att studera utifrån vad de skulle innebära för produktionen och hur hållbar den egentligen blir.
Under projektets gång blev det påtagligt att våra ambitioner inte rymdes inte inom ramarna för projektet, vilket ledde till tidsbrist. Våra storslagna ideér begränsade tiden vilket ledde till att enkäterna skickades ut i det senaste laget. Dock var det största problemet inte tiden, utan våra nätverk, som inte räckte till för att samla ihop tillräckligt många villiga deltagare.
Det begränsade antalet respondenter försvårar identi eringen av mönster och gör därigenom att undersökningen får ifrågasättbart låg reliabilitet. Vidare forskning kring ämnet skulle därför kunna innefatta en studie med samma stimuli, men i större skala, för att kunna bekräfta de hypotetiska mönster vi identi erat genom denna studie. På grund av studiens småskaliga omfattning är det inte omöjligt att resultatet blivit annorlunda om vi hade haft er respondenter, vilket också beror på att resultaten i de olika enkäterna generellt sett var ganska lika.
Syftet med studien är som sagt att hjälpa de producenter som har en hållbar produkt och vill lyckas kommunicera den miljövänliga aspekten, dock nns det en risk att resultaten används i motsatt
syfte. På grund av miljömedvetens popularitet vill producenterna gärna ge intrycket av att ha en hållbar position, utan att nödvändigtvis agera utifrån den. Det nns en risk att resultaten från vår undersökning, alltså riktlinjerna för hur en förpackning bör kommunicera hållbarhet, används i syfte att vilseleda tankar kring ett varumärke. Vi kommer således lämna resultatet i god tro om producenter och att riktlinjerna används i rätt syfte.
Referenslista
Alba, J. W., & Williams, E. F. (2013). Pleasure principles: A review of research on hedonic consumption. Journal of Consumer Psychology, 23(1), 2–18.
https://doi.org/10.1016/j.jcps.2012.07.003
Ares, G., Piqueras-Fiszman, B., Varela, P., Marco, R. M., López, A. M., & Fiszman, S. (2011). Food labels: Do consumers perceive what semiotics want to convey? Food Quality and
Preference, 22(7), 689–698.
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1016/j.foodqual.2011.05.006
Asimov M. (1962) A Philosophy of Engineering Design. In: Rapp F. (eds) Contributions to a Philosophy of Technology. Theory and Decision Library (An International Series in the Philosophy and Methodology of the Social and Behavioral Sciences), vol 5. Springer, Dordrecht. https://doi.org/10.1007/978-94-010-2182-1_14
Barthes, R. (1964). Elements of semiology. New York: HILL and WANG.
Bergström, B. (2017). Effektiv visuell kommunikation (uppl.11). Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Bloch, P. H. (1995). Seeking the ideal form: Product design and consumer response. Journal of Marketing, 59(3), 16. https://doi.org/10.1177/002224299505900302
Bloch, P. H., Brunel, F. F., & Arnold, T. J. (2003). Individual Di erences in the Centrality of Visual Product Aesthetics: Concept and Measurement. Journal of Consumer Research, 29(4), 551–565. https://doi.org/10.1086/346250
Bonnardel N., Wojtczuk A., Gilles PY., Mazon S. (2018) The Creative Process in Design. In:
Lubart T. (eds) The Creative Process. Palgrave Studies in Creativity and Culture. Palgrave Macmillan, London. https://doi.org/10.1057/978-1-137-50563-7_9
Clausen, P. A., Frederiksen, M., Sejbæk, C. S., Sørli, J. B., Hougaard, K. S., Frydendall, K. B., Carøe, T. K., Flachs, E. M., Meyer, H. W., Schlünssen, V., & Wolko , P. (2020). Chemicals inhaled from spray cleaning and disinfection products and their respiratory e ects. A comprehensive review. International Journal of Hygiene and Environmental Health, 229.
https://doi.org/10.1016/j.ijheh.2020.113592
Creswell, J. W. (2013). Research Design: Qualitative, Quantitative, and Mixed Methods Approaches (4 uppl.). SAGE Publications, Inc.
Eco, U. (1979). A theory of semiotics. Bloomington: Indiana University Press.
Ekström, M. (2008). Mediernas språk (1:2 uppl.). Malmö: Liber AB
Ekström, M., & Johansson, B. (2019). Inledning. I M. Ekström (Red.), & B. Johansson (Red.), Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap (3 uppl., ss. 11-23). Lund:
Studentlitteratur.
Eurostat. (2021, 21 april). Estimated average age of young people leaving the parental household by sex. http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/show.do?dataset=yth_demo_030&lang=en
Gripsrud, J. (2011). Mediekultur - mediesamhälle (3 uppl.). Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Han, J.-H., & Jung, S.-K. (2021). Toxicity Evaluation of Household Detergents and Surfactants Using Zebra sh. Biotechnology and Bioprocess Engineering, 26(1), 156.
https://doi.org/10.1007/s12257-020-0109-3
Huang, Y., Lee, S. C., Ho, K. F., Ho, S. S. H., Cao, N., Cheng, Y., & Gao, Y. (2012). E ect of ammonia on ozone-initiated formation of indoor secondary products with emissions from cleaning products. Atmospheric Environment, 59, 224–231.
https://doi.org/10.1016/j.atmosenv.2012.04.059
Inman, J. J., Winer, R. S., & Ferraro, R. (2009). The Interplay among Category Characteristics, Customer Characteristics, and Customer Activities on in-Store Decision Making. Journal of Marketing, 73(5), 19–29. https://doi.org/10.1509/jmkg.73.5.19
Johansson, B., & Karlsson, M. (2019). Surveyundersökningar och experiment. I M. Ekström (Red.), & B. Johansson (Red.), Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap (3 uppl., ss.
131-168). Lund: Studentlitteratur.
Jones, S., & Forshaw, N. (2012). Research Methods in Psychology. London: Pearson Education limited.
Karlsson, M., & Johansson, B. (2019). Kvantitativ innehållsanalys. I M. Ekström (Red.), & B.
Johansson (Red.), Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap (3 uppl., ss. 171-192).
Lund: Studentlitteratur.
Kauppinen-Räisänen, H. (2014). Strategic Use of Colour in Brand Packaging. Packaging Technology and Science, 27(8), 663–676. https://doi.org/10.1002/pts.2061
Lindh, H., Olsson, A., & Williams, H. (2015). Consumer Perceptions of Food Packaging:
Contributing to or Counteracting Environmentally Sustainable Development? Packaging Technology and Science, 29(1), 3–23. https://doi.org/10.1002/pts.2184
Luchs, M., Swan, S., & Gri n, A. (2015). Design thinking : new product development essentials from the PDMA. John Wiley & Sons Inc.
Magnier, L., & Schoormans, J. (2015). Consumer reactions to sustainable packaging: The interplay of visual appearance, verbal claim and environmental concern. Journal of Environmental Psychology, 44, 53–62. https://doi.org/10.1016/j.jenvp.2015.09.005
Nguyen, A. T., Parker, L., Brennan, L., & Lockrey, S. (2020). A consumer de nition of eco-friendly packaging. Journal of Cleaner Production, 252.
https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2019.119792
Opperud, A. (2004). Semiotic Product Analysis: Design and Emotion. London: Taylor and Francis.
Oswald, L. (2011). Marketing Semiotics : Signs, Strategies, and Brand Value. OUP Oxford.
Rebollar, R., Gil, I., Lidón, I., Martín, J., Fernández, M. J., & Rivera, S. (2017). How material, visual and verbal cues on packaging in uence consumer expectations and willingness to buy: The case of crisps (potato chips) in Spain. Food Research International, 99, 239–246.
https://doi.org/10.1016/j.foodres.2017.05.024
Rettie, R., & Brewer, C. (2000). The verbal and visual components of package design. Journal of Product & Brand Management, 9, 56e71.
Saussure, F. (2003). Course in General Lingustics. (Baskin, W.). New York: Columbia University.
(Original publicerat 1974). Semiotics. London: Sage Publications.
Sielicka, R. M., Jerzyk, E., & Gluza, N. (2021). Consumer perception of packaging: An eye-tracking study of gluten-free cookies. International Journal of Consumer Studies, 45(1), 14–27. https://doi.org/10.1111/ijcs.12600
Silayoi, P., & Speece, M. (2004). Packaging and purchase decisions: an exploratory study on the impact of involvement level and time pressure. British Food Journal, 106, 607e628.
Spruce, L. (2017). Back to Basics: Environmental Cleaning Hazards. AORN Journal, 106(5), 424–432. https://doi.org/10.1016/j.aorn.2017.08.013
Steenis, N. D., van Herpen, E., van der Lans, I. A., Ligthart, T. N., & van Trijp, H. C. (2017).
Consumer response to packaging design: The role of packaging materials and graphics in sustainability perceptions and product evaluations. Journal of Cleaner Production, 162, 286–298. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2017.06.036
Steenis, N. D., van der Lans, I. A., van Herpen, E., & van Trijp, H. C. M. (2018). E ects of sustainable design strategies on consumer preferences for redesigned packaging. Journal of Cleaner Production, 205, 854–865. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2018.09.137
Svid. (u.å). Designprocessguiden. Hämtad 2021-05-20, från https://svid.se/guider-och-verktyg/designprocessguiden/
Szabo, S., & Webster, J. (2020). Perceived Greenwashing: The E ects of Green Marketing on Environmental and Product Perceptions. Journal of Business Ethics.
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1007/s10551-020-04461-0
Tang, E., Fryxell, G. E., & Chow, C. S. F. (2004). Visual and Verbal Communication in the Design of Eco-Label for Green Consumer Products. Journal of International Consumer
Marketing, 16(4), 85–105. https://doi.org/10.1300/j046v16n04_05
Trost, J. (2012). Enkätboken (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Underwood, R. L. (2003). The communicative power of product packaging: creating brand identity via lived and mediated experience. Journal of Marketing Theory & Practice, 11, 62e77.
Van Leeuwen, T. (2009). Discourses of identity. Language Teaching, 42(2), 212.
Varžinskas, V., Markevičiūtė, Z., Kazulytė, I., Grigolaitė, V., & Daugėlaitė, V. (2020). Eco-design Methods and Tools: An Overview and Applicability to Packaging. Environmental Research, Engineering & Management, 76(4), 32–45.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-fors kningssed_VR_2017.pdf
Vetenskapsrådet. (2019). Vägval för framtidens forskningssystem. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hämtad från
https://www.vr.se/download/18.6969eb1a16a5bec8b59b74/1558019983727/Vaegval-for-framtidens-forskningssystem_VR_2019.pdf
Yi-Chun Yang, & Xin Zhao. (2019). Exploring the relationship of green packaging design with consumers’ green trust, and green brand attachment. Social Behavior & Personality: An International Journal, 47(8), 1–10.
Appendix I
Enkät 1, verbala påståenden, del 1
I vilken utsträckning kopplar du
B - Miljöcerti erad 5. I hög utsträckning
4. I ganska hög utsträckning 3. I ganska liten utsträckning 2. I liten utsträckning 1. Vet ej
C - Vegan 5. I hög utsträckning
4. I ganska hög utsträckning 3. I ganska liten utsträckning 2. I liten utsträckning 1. Vet ej
D - CO2 kompenserad 5. I hög utsträckning
4. I ganska hög utsträckning 3. I ganska liten utsträckning 2. I liten utsträckning 1. Vet ej
E - Ecocert 5. I hög utsträckning
4. I ganska hög utsträckning 3. I ganska liten utsträckning 2. I liten utsträckning 1. Vet ej
F - Växtbaserad 5. I hög utsträckning
4. I ganska hög utsträckning 3. I ganska liten utsträckning 2. I liten utsträckning 1. Vet ej
G - 100% återvunnen 5. I hög utsträckning
4. I ganska hög utsträckning 3. I ganska liten utsträckning 2. I liten utsträckning 1. Vet ej
H - Svanenmärkt 5. I hög utsträckning
4. I ganska hög utsträckning 3. I ganska liten utsträckning 2. I liten utsträckning 1. Vet ej
I - Astma- och allergiförbundet 5. I hög utsträckning 4. I ganska hög utsträckning 3. I ganska liten utsträckning 2. I liten utsträckning 1. Vet ej
J - Bra miljöval 5. I hög utsträckning
4. I ganska hög utsträckning 3. I ganska liten utsträckning 2. I liten utsträckning 1. Vet ej
Enkät 1, verbala påståenden, del 2
Hur stor miljöpåverkan tror du förpackningen på bilden har?
4. Väldigt stor 3. Stor 2. Liten 1. Väldigt liten
Utifrån förpackningens utseende, skulle du varit intresserad av köpa den?
4. Ja 3. Troligtvis 2. Kanske 1. Nej
I vilken utsträckning tycker du den här förpackningen uttrycker hållbarhet?
Den här förpackningen är estetiskt tilltalande (fyll i det svarsalternativ du tycker passar bäst).
5. Väldigt tilltalande 4. Ganska tilltalande 3. Lite tilltalande 2. Inte tilltalande 1. Vet inte
Enkät 2, visuella element, del 1
I vilken utsträckning kopplar du begreppet till hållbarhet?
A
-5. I hög utsträckning 4. I ganska hög utsträckning 3. I ganska liten utsträckning 2. I liten utsträckning 1. Vet ej
B
-5. I hög utsträckning 4. I ganska hög utsträckning 3. I ganska liten utsträckning 2. I liten utsträckning 1. Vet ej
C
-5. I hög utsträckning 4. I ganska hög utsträckning 3. I ganska liten utsträckning 2. I liten utsträckning 1. Vet ej
D
-5. I hög utsträckning 4. I ganska hög utsträckning 3. I ganska liten utsträckning 2. I liten utsträckning 1. Vet ej
E
-5. I hög utsträckning 4. I ganska hög utsträckning 3. I ganska liten utsträckning 2. I liten utsträckning 1. Vet ej
F
-5. I hög utsträckning 4. I ganska hög utsträckning 3. I ganska liten utsträckning 2. I liten utsträckning 1. Vet ej
G
-5. I hög utsträckning 4. I ganska hög utsträckning 3. I ganska liten utsträckning 2. I liten utsträckning 1. Vet ej
H
-5. I hög utsträckning 4. I ganska hög utsträckning 3. I ganska liten utsträckning 2. I liten utsträckning 1. Vet ej
I
-5. I hög utsträckning 4. I ganska hög utsträckning 3. I ganska liten utsträckning 2. I liten utsträckning 1. Vet ej
J
-5. I hög utsträckning 4. I ganska hög utsträckning 3. I ganska liten utsträckning 2. I liten utsträckning 1. Vet ej
Enkät 2, visuella element, del 2
Hur stor miljöpåverkan tror du förpackningen på bilden har?
4. Väldigt stor 3. Stor 2. Liten 1. Väldigt liten
Utifrån förpackningens utseende, skulle du varit intresserad av köpa den?
4. Ja 3. Troligtvis 2. Kanske 1. Nej
I vilken utsträckning tycker du den här förpackningen uttrycker hållbarhet?
Den här förpackningen är estetiskt tilltalande (fyll i det svarsalternativ du tycker passar bäst).
5. Väldigt tilltalande 4. Ganska tilltalande 3. Lite tilltalande 2. Inte tilltalande 1. Vet inte
Enkät 3, verbala påståenden och visuella element, del 1
Enkät 3, verbala påståenden och visuella element, del 2
Hur stor miljöpåverkan tror du förpackningen på bilden har?
4. Väldigt stor 3. Stor 2. Liten 1. Väldigt liten
Utifrån förpackningens utseende, skulle du varit intresserad av köpa den?
4. Ja 3. Troligtvis 2. Kanske 1. Nej
I vilken utsträckning tycker du den här förpackningen uttrycker hållbarhet?
Den här förpackningen är estetiskt tilltalande (fyll i det svarsalternativ du tycker passar bäst).
5. Väldigt tilltalande 4. Ganska tilltalande 3. Lite tilltalande 2. Inte tilltalande 1. Vet inte
Enkät 1, 2 och 3, del 3
I vilken utsträckning anser du dig ha hållbara konsumtionsvanor?
4. Jag konsumerar endast hållbara varor.
3. Jag konsumerar oftast hållbara varor.
2. Jag konsumerar vissa hållbara varor.
1. Jag tänker aldrig på hållbarhet när jag konsumerar.
I vilken utsträckning konsumerar du rengöringsmedel?
4. Jag konsumerar rengöringsmedel regelbundet 3. Jag konsumerar rengöringsmedel ibland 2. Jag konsumerar sällan rengöringsmedel 1. Jag konsumerar aldrig rengöringsmedel
Jag är bosatt i Sverige 2. Ja
1. Nej
Jag är mellan 18-30 år 2. Ja
1. Nej