4 STUDIENS SJU FRÅGOR – VAD SÄGER UNDERSÖKNINGSRESUL-
5.2 Avslutande reflektioner
Det är naturligtvis inte möjligt att utifrån denna avgränsade studie dra alltför långt-gående slutsatser. Såväl teknikutvecklings- som innovationsbegreppet låter sig naturligtvis inte på ett enkelt sätt beskrivas inom ramen för en kortare studie.
Några mer övergripande synpunkter kan dock lyftas fram. För det första kan man tala om en basinnovation (SOU 2003:90), d.v.s. en innovation som är en plattform för andra innovationer. När det gäller sådana banbrytande innovationer, som exempelvis glödlampan, så handlar det ofta om någonting som radikalt förändrar det system innovationen rör, t.ex. belysning om vi talar om glödlampan. Tekniken bakom högspänningsgeneratorn ”Powerformer” – framtagen av ABB under 1990-talet – har av vissa framhållits som en sådan innovation som innebär ett språng när (om?) den väl implementerats i stor skala. När det gäller miljöteknik har ibland denna typ av språng stor betydelse för att minska och förändra användningen av resurser. I vissa fall kan en innovation leda till en så dramatisk utveckling att i princip alla delar av ett samhälle påverkas. Den teknikutveckling och kombination av resurser som möjliggjorde den moderna bilens – och bilismens – utveckling är ett sådant exempel. Tänk bara på hur denna förändrat allt från organisering/lokalisering av boende/arbete till förutsättningarna för industriell produktion. Här ska också sägas att en innovation kan vara såväl en produkt- som en processinnovation. En processinnovation kan sedan i sin tur vara såväl teknisk, t.ex. en ny framställnings- eller distributionsprocess som IKEA:s ”platta paket”, som organisatorisk/social, t.ex. ett nytt sätt att arbeta med FoU i en organisation. I realiteten är det naturligtvis många gånger svårt att göra distinkta skillnader mellan en produkt- och en processinnovation. De överlappar varandra.
Det faktum att utvecklingen av ny teknik sällan eller aldrig består av helt nya tekniska lösningar betyder dock inte på något sätt att det är fråga om en linjär, okomplicerad process. Tvärtom innebär just detta en komplexitet i sig, att en ny teknik ofta utgörs av kunskapsbitar och dellösningar från olika platser, samman-hang och tidsperioder. Teknisk utveckling är således, för det första, en kontinuerligt pågående process där det inte alltid är helt enkelt att nagla fast vad som är start- respektive slutpunkten. För det andra drivs den tekniska utvecklingen framåt av aktörer och dessa aktörer har varierande intentioner, egenintressen och målbilder.
Vidare tenderar dessa aktörer att hänga ihop med varandra, i olika relationer inom ramen för de tekniska lösningar som redan existerar. Eftersom dessa bindningar existerar mellan aktörer kan således inte en enskild aktör eller ett enskilt företag genomdriva en förändring. För det tredje så finns det alltid alternativa lösningar, det existerar således inte endast en möjlig väg framåt. En teknisk applikation som bedömts som ”misslyckad” kan i ett sammanhang, med en annan typ av resurser, vara ”lyckosam”. En fjärde aspekt av teknisk utveckling, tätt sammantvinnad med den föregående, är att nya tekniska lösningar är sammanbundna med gamla tekniska lösningar (jämför med exemplet med glödlampan). För det femte bygger teknisk utveckling på samband som finns mellan olika lösningar och parter. Att en ny teknisk lösning slår igenom beror alltså inte nödvändigtvis på lösningen i sig, d.v.s. på vad som brukar kallas innovationshöjd, utan på dess yttre kopplingar – om
”systemet” är redo att ta emot och inkorporera denna lösning. Marknaden snarare än innovationens genialitet är således avgörande.
35
Kanske är det just det sistnämnda som delvis förklarar varför företagen – trots att de i allra högsta grad poängterar forskningsaktörernas betydelse – lyfter fram kunder och underleverantörer. Kanske är detta sistnämnda också en förklaring till att vi i svarsmaterialet inte kunde utläsa någon skillnad i exportnivå mellan företag som hade koppling till forskningsaktörer och företag som inte hade denna koppling (företag som internfinansierade sin FoU). För förmågan att bryta in på en export-marknad är FoU en nödvändig, men inte tillräcklig faktor. Koppling till FoU-aktörer är viktig, men minst lika viktig är förmågan att erbjuda en produkt som
”dockar in” i kundens och marknadens behov.
36
6 Källor
Andersson, J-O m.fl. (2002) Lönsam tillväxt – praktisk affärsekonomi, Malmö: Liber Bergren, C. et al. (2008). Nutek B 2008:1
European Commision, DG Environment (2006) Eco-industry, its size, employment, perspectives and barriers to growth in an enlarged EU
European Commission (2004) Stimulating Technologies for Sustainable Development:
An Environmental Technologies Action Plan for the European Union. Communication from the Commission to the Council and the European Parliament. Commission of the European Communities. COM(2004) 38.Final.Brussels, 25.03.2004
Företagarna & Föreningssparbanken (2006) Småföretagsbarometern – En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen.
Våren 2006
Esaiasson m.fl. (2007) Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad, Nordsteds juridik
IVA (1996) Miljödriven teknikutveckling – en IVA-studie om miljöhänsyn som drivkraft för teknikutvecklingen i svenskt näringsliv
Jansson, J & Power, D (2008) Leva på kultur – Möjligheter och utmaningar för företagare och anställda inom kulturella näringar, CIND Research paper 2008:1
Kuehr, R (2007) Environmental technologies – from misleading interpretations
to an operational categorisation & definition, JOURNAL OF CLEANER PRODUCTION Volume: 15 Issue: 13–14 P. 1316–1320
NUTEK (2008a) Företagens villkor och verklighet 2008 – dokumentation och svarsöversikt, NUTEK R 2008:21
NUTEK (2008b) Vad menas med Cleantech? – En studie av hur olika aktörer betraktar och definierar begreppet Cleantech, NUTEK R 2008:17
SWENTEC (2007) Svensk miljöteknik i siffror
SCB (2008) Innovationsverksamhet i svenska företag 2004–2006
SOU (2003) Innovativa processer: betänkande. Utredningen om innovativa processer, SOU 2003: 90. Stockholm: Fritzes.
SOU 2004:84 SWENTEC AB – för en nationell kraftsamling på svensk miljöteknik”
VINNOVA (2007) Forskningsstrategi för miljöteknik – redovisning av regeringsuppdrag till Formas och VINNOVA, VINNOVA Policy 2007:02
37
Appendix 1 – Bortfallsanalys
Svarsfrekvensen uppgick till 37 procent, vilket motsvarande 176 företag. Detta kan anses vara i det lägre intervallet. Eftersom studien baserar sig på ett icke slumpmässigt urval – vilket många gånger är fallet i explorativa studier – måste man iaktta viss försiktighet när det gäller att generalisera resultaten.
De två diagrammen nedan visar hur utskicks- respektive svarspopulationen förhåller sig till varandra avseende andelen företag i respektive storleksklass.
Figurerna visar således hur fördelningen av svarande avseende storlek ser ut inom svarsgruppen (blå stapel), i jämförelse med fördelning inom utskicksgruppen (grå stapel). Vi har tagit fram denna figur för att illustrera hur bortfallet har påverkat populationens sammansättning.
Figur 18. Bortfall, storleksklass
Företag efter antal anställda
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
50%
0-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100-199
Svarat
Samtliga
Figur 19. Bortfall, omsättning
Företag fördelat efter omsättning (tkr)
0%
5%
10%
15%
20%
25%
-499 500-999 1 000-4 999
5 000-9 999
10 000-19 999
20 000-49 999
50 000-99 999
100 000-499 999
500 000-999 000-999 Svarat Hela utskicket
38
Som synes skiljer sig storleksfördelningen något åt mellan dem som fått enkäten och dem som svarat, såväl avseende omsättning som sysselsättning.
Enkätpopulationen har framför allt en högre andel företag i storleksklasserna från 10 till 100 anställda samt en betydligt lägre andel mikroföretag (0–4 anställda) i förhållande till riket. Ett liknande mönster syns vad det gäller omsättning, där enkätföretagen har en högre andel företag med en omsättning mellan 500 000 – 999 999 tkr.
Då det i utskicket tydligt framgått att VINNOVA varit avsändare för studien har det även varit relevant att undersöka i vilken grad materialet som kan sägas ha en
”VINNOVA-bias”. Med detta menar vi att det kan föreligga en möjlighet att företag som tidigare har haft, eller idag har kontakt med – eller har erhållit medel från – VINNOVA har en högre benägenhet att svara än de som inte haft någon kontakt med myndigheten. För att kontrollera i vilken utsträckning företagen i enkätpopulationen tidigare har eller har fått medel från VINNOVA har en korskörning av organisationsnummer i utskickspopulationen och VINNOVA:s register över företag som fått medel genomförts. 30 företag i utskickspopulationen hade tidigare haft kontakt med VINNOVA.
Tabell 8. Svarsfrekvens VINNOVA-företag
Svarat Ej svarat
VINNOVA 80% 20%
Ej VINNOVA 34% 66%
Av dessa har 24 besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på cirka 80 procent, mot 34 procent för övriga företag. Detta innebär att ”VINNOVA-företagen” i högre utsträckning har svarat på enkäten. Det finns således en tendens till skevhet i materialet som man ska vara medveten om vid tolkning av svaren.
39
Appendix 2 – Samband mellan FoU-verksamhet och ekonomisk tillväxt
Finns det någon samvariation mellan företagens ekonomiska utveckling och forsknings- och utvecklingsverksamhet? Vi kommer att studera detta på några olika sätt. För att möjliggöra detta har vi slagit samman enkätsvaren med ekonomiska uppgifter rörande företagen, hämtade från affärsdatabasen Market Manager.
För att mäta ekonomisk tillväxt använder vi oss av två basala nyckeltal, nämligen omsättning och rörelsemarginal, samt ett kombinerat mått av de båda. Vi kommer även se till förändring i antal sysselsatta i företagen som ett mått för tillväxt.
Det första måttet, omsättningsutveckling, mäter förändringen i omsättning mellan två tidpunkter. Omsättning innebär de inkomster ett företag får från alla affärer under ett bokslutsår, som inte nödvändigtvis är detsamma som kalenderår, även om så ofta är fallet. Detta mått visar alltså volymen av ett företags totala försäljning, och kan ses som en indikation på om företagets verksamhet vuxit eller minskat under året.31 Samtidigt så säger måttet inget om i vilken utsträckning detta skapat någon vinst för företaget. Ett enkelt räkneexempel kan här illustrera logiken:
• Företaget X säljer år ett, 1000 enheter av en vara till priset av 10 kr /st., och gör en vinst på varje såld enhet med 1 kr. Omsättning blir (1000 x 10) = 10 000, och vinsten (1 x 1000) = 1000 kr.
• År två ökar företaget sin försäljningsvolym till 2000 enheter, till samma pris som ovan. På grund av ökade kostnader för, låt oss säga, reklam, minskar vinsten per såld enhet till 0,5 kr/st. – omsättningen ökar således till (2000 x 10) = 20 000, medan vinsten fortfarande blir (0,5 x 2000) = 1000 kr
Det har således, i detta exempel, skett en omsättningsökning. Vinsten har dock legat på oförändrad nivå. På samma sätt kan man tänka sig att företaget i exemplet under år tre ytterligare ökar sin omsättning, men upplever en sjunkande vinstmarginal. Omsättning har därför här kompletteras med rörelsemarginal som tillväxtmått. Rörelsemarginal är ett nyckeltal som ställer ett företags vinst i relation till dess omsättning. Rörelsemarginalen beräknas som en procentsats av det som i företagets årsredovisning benämns rörelseresultat dividerat med omsättning. Om en omsättningsökning sker med bibehållen eller ökad rörelsemarginal är detta liktydigt med att omsättningsökningen skett utan att vinsten minskat. I det senare fallet har den till och med ökat.32
Databasen Market Manager, som används som källa för de ekonomiska uppgifterna, sträcker sig fyra bokslutsår bakåt i tiden. Detta gör att vi tidsmässigt avgränsar utvecklingsförändringen till de senaste fyra åren. Vi kommer här att kontrollera för tre ”typer” av tillväxt:
31 Andersson, J-O m.fl. (2002) Lönsam tillväxt – praktisk affärsekonomi, Malmö: Liber s.22f.
32 Ibid. s. 102.
40 Tabell 9. Tre typer av tillväxt
Omsättningsutveckling
Tabell 10. Samband mellan omsättningsutveckling och FoU-samarbete
Chi-Square Tests
b 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 16,38.
33 Materialet har kodats så att ökad eller oförändrad utveckling räknas som positiv utveckling (d.v.s ryms inom ”JA”-kategorin). På samma sätt återfinns negativ utveckling inom ”NEJ” kategorin.
Kategori Typ av tillväxt
Ökad omsättning Företags volym ökar/ man säljer mer; dock behöver det inte innebära att lönsamheten förbättras.
Förbättrad rörelsemarginal Lönsamheten förbättras, behöver inte innebära att försäljning ökat.
Ökad omsättning och ökad
rörelsemarginal. Såväl försäljning som lönsamhet har ökat, lönsam ekonomisk tillväxt.
Positiv omsättningsutveckling33
NEJ JA Total
Count 18 36 54
Expected Count 16,4 37,6 54,0
NEJ
% within FOU-samarbete 33,3% 66,7% 100,0%
Count 36 88 124
Expected Count 37,6 86,4 124,0
FOU samarbete
JA
% within FOU-samarbete 29,0% 71,0% 100,0%
Count 54 124 178
Expected Count 54,0 124,0 178,0
TOTALT
% within FOU-samarbete 30,3% 69,7% 100,0%
Value df Asymp. Sig.
(2-sided) Exact Sig.
(2-sided) Exact Sig.
(1-sided)
Pearson Chi-Square ,329(b) 1 ,566
N of Valid Cases 178
41 Rörelsemarginalsutveckling
Tabell 11. Samband mellan rörelsemarginalsutveckling och FoU-samarbete
Chi-Square Tests
Value df Asymp. Sig.
(2-sided) Exact Sig.
(2-sided) Exact Sig. (1-sided)
Pearson Chi-Square 3,446(b) 1 ,063
N of Valid Cases 178
b 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 23,36.
Lönsam ekonomisk tillväxt
Tabell 12. Samband mellan lönsam tillväxt och FoU-samarbete
Lönsam tillväxt
EJ LÖNSAM
TILLVÄXT LÖNSAM
TILLVÄXT Total
Count 24 25 49
Expected Count 28,5 20,2 49,0
NEJ
% within FOU-samarbete 49,0% 51,0% 100,0%
Count 68 40 109
Expected Count 63,5 44,8 109,0
FOU-samarbete
JA
% within FOU-samarbete 62,4% 36,7% 100,0%
Count 92 65 158
Expected Count 92,0 65,0 158,0
TOTALT
% within FOU-samarbete 58,2% 41,1% 100,0%
Chi-Square Tests
Value df Asymp. Sig.
(2-sided)
Pearson Chi-Square 3,179 2 ,204
N of Valid Cases 158
Positiv
rörelsemarginalsutveckling Total
NEJ JA
FOU-samarbete NEJ Count 25 29 54
Expected Count 30,6 23,4 54,0
% within FOU-samarbete 46,3% 53,7% 100,0%
JA Count 76 48 124
Expected Count 70,4 53,6 124,0
% within FOU-samarbete 61,3% 38,7% 100,0%
TOTALT Count 101 77 178
Expected Count 101,0 77,0 178,0
% within FOU-samarbete 56,7% 43,3% 100,0%
42 Sysselsättning och forskningssamarbete
Tabell 13. Samband mellan sysselsättningsutveckling och FoU-samarbete
Sysselsättningsförändring
Export och internationella forskningssamarbeten
Tabell 14. Samband mellan export och samarbete med internationell forskningsaktör
Samarbete med utländsk forskningsaktör
43
Tabell 15. Samband mellan deltagande i EU-program och export
Deltagande i EU-forskningsprogram
NEJ JA Total
Count 25 10 35
Expected Count 25,0 10,0 35,0
EJ EXPORT
% within EXPORT 71,4% 28,6% 100,0%
Count 40 16 56
Expected Count 40,0 16,0 56,0
EXPORT
EXPORT
% within EXPORT 71,4% 28,6% 100,0%
Count 65 26 91
Expected Count 65,0 26,0 91,0
TOTALT
% within EXPORT 71,4% 28,6% 100,0%
Chi-Square Tests
Value df Asymp. Sig.
(2-sided) Exact Sig.
(2-sided) Exact Sig. (1-sided)
Pearson Chi-Square ,000(b) 1 1,000
N of Valid Cases 91
b 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 10,00.