FoU i små- och medelstora miljöteknikföretag: en enkätundersökning av inriktning, finansiering, samverkan och hinder

(1)

FoU i små- och medelstora miljöteknikföretag

En enkätundersökning av inriktning, finansiering, samverkan och hinder

Daniel Hallencreutz Pär Lindquist

Per Lundequist Anders Waxell

research paper 2008:2

(2)

2

Förord

Följande rapport har arbetats fram inom ramen för ett projekt finansierat av VINNOVA. Projektets fokus har varit samspelet mellan svenska forskningsmiljöer och små och medelstora teknikutvecklande företag inom miljötekniksektorn.

Projektet är en del av ett större arbete inom VINNOVA som syftar till att identifiera och stärka forskningsmiljöer med inriktning mot miljöteknik.

Studien har genomförts som ett samarbete mellan CIND och det forskningsnära konsultföretaget Intersecta AB. Studien har författats av Daniel Hallencreutz (Intersecta AB), Pär Lindquist (Intersecta AB), Per Lundequist (CIND) och Anders Waxell (CIND). Från VINNOVA har Anna Hallgren och Axel Nekham deltagit i projektets styrgrupp.

Studien baseras på en e-enkät som riktats till ett antal små och medelstora miljötek- nikföretag. Sist, men inte minst, vill därför undertecknade tacka de företag som tog sig tid att svara på e-enkäten.

Författarna svarar för de slutsatser som framkommer i studien.

Uppsala i oktober 2008

Daniel Hallencreutz Pär Lindquist Per Lundequist Anders Waxell

(3)

3

Innehåll

1 INLEDNING ... 5

1.1 Syfte, frågeställningar och disposition...6

2 SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SAMT MILJÖTEKNIK ... 6

2.1 Små och medelstora företag – en begreppsdiskussion ...6

2.2 Miljöteknik – en begreppsdiskussion ...8

Miljöteknik ...8

Cleantech...9

3 METOD, MATERIAL OCH URVAL... 11

3.1 Företagspopulationen – karakteristika ...13

3.2 Enkätpopulationen...13

3.3 Är det ”riktiga” företag som svarat?...16

3.4 Enkät till föreståndare för forskningsmiljöer...17

4 STUDIENS SJU FRÅGOR – VAD SÄGER UNDERSÖKNINGSRESUL- TATEN? ... 18

4.1 Vad inriktar/fokuserar företagen sin FoU-verksamhet på? ...18

4.2 Hur finansierar företagen sin FoU-verksamhet?...19

4.3 Sker företagens FoU-arbete i samverkan med forskningsaktörer?...20

4.4 Vilka hinder ser företagen när det gäller deras FoU-arbete? ...23

4.5 Finns det någon koppling mellan FoU-verksamhet och tillväxt (omsätt- ning, sysselsättning, export etc.)? ...27

FoU-samarbete och ekonomisk tillväxt ...27

Kopplingar mellan sysselsättningstillväxt och forskningssamarbete...28

4.6 Återfinns någon koppling mellan export och internationella forsknings- samarbeten? ...28

4.7 Vilka aktörer bedöms generellt vara viktiga för företagens utveckling av varor och tjänster?...31

5 SAMMANFATTNING/RESULTAT ... 32

5.1 Sammanfattning...32

5.2 Avslutande reflektioner ...34

6 KÄLLOR ... 36

APPENDIX 1 – Bortfallsanalys 37

APPENDIX 2 – Samband mellan FoU-verksamhet och ekonomisk

tillväxt 39

(4)

4

Tabellförteckning

Tabell 1. Populationen och urval ... 13

Tabell 2. Svarspopulationens sammansättning (totalt 176 företag) ... 16

Tabell 3. Fördelning mellan mikroföretag och SMF... 17

Tabell 4. Vanligaste länder utanför Sverige för samarbete mellan företagen och forsknings- aktörer (tio i topp)... 21

Tabell 5. Lärosäten och institut som företagen anger att de samarbetat med under de senaste tre åren (tio i topp)... 21

Tabell 6. Hemvist för de forskare som företagen anger som viktiga för sin utveckling ... 22

Tabell 7. Viktigaste samarbetspartner från industri/näringsliv enligt föreståndare (alfabetisk ordning)... 27

Tabell 8. Svarsfrekvens VINNOVA-företag ... 38

Tabell 9. Tre typer av tillväxt... 40

Tabell 10. Samband mellan omsättningsutveckling och FoU-samarbete ... 40

Tabell 11. Samband mellan rörelsemarginalsutveckling och FoU-samarbete ... 41

Tabell 12. Samband mellan lönsam tillväxt och FoU-samarbete ... 41

Tabell 13. Samband mellan sysselsättningsutveckling och FoU-samarbete ... 42

Tabell 14. Samband mellan export och samarbete med internationell forskningsaktör... 42

Tabell 15. Samband mellan deltagande i EU-program och export... 43

Figurförteckning

Figur 1. Serviceinnovationer kan skapas i alla delar av ett företags värdekedja ... 7

Figur 2. Urvalsprincip för studien ... 12

Figur 3. Studiens urval av företag jämfört med andra sammanställningar ... 12

Figur 4. Företagens huvudsakliga verksamhetsområde... 14

Figur 5. Andel svarande som bedrivit forsknings- och utvecklingsverksamhet de senaste tre åren... 15

Figur 6. De svarande företagens inriktning... 16

Figur 7. FoU-verksamhet inom företagen... 18

Figur 8. Externa medel för forsknings- och utvecklingsverksamhet ... 19

Figur 9. Samarbete med forskningsaktörer ... 20

Figur 10. Typ av samarbete med forskningsaktörer ... 23

Figur 11. Orsaker till att man inte satsar mer resurser på FoU ... 24

Figur 12. Vad kan göras för att öka företagets samarbete med forskningsaktörer? ... 24

Figur 13. Vad vill företagen samarbeta med forskningsaktörer om?... 25

Figur 14. Hur kan samarbete mellan forskningsaktörer och företag stärkas?... 26

Figur 15. Exportens andel av omsättning ... 29

Figur 16. Till vilka delar av världen exporterar företaget? ... 30

Figur 17. Aktörer som bedömts vara viktiga för företagens utveckling av varor och tjänster ... 31

Figur 18. Bortfall, storleksklass... 37

Figur 19. Bortfall, omsättning... 37

(5)

5

1 Inledning

Sverige har i flera avseenden goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt inom miljöteknikområdet.¹ Det finns en stark miljömedvetenhet och stort intresse bland enskilda medborgare, politiker, i lagstiftningen och i flertalet myndigheter. Interna- tionellt sett ligger Sverige långt fram vad det gäller åtgärder för att komma till rätta med exempelvis utsläpp och med giftiga ämnen i produkter och i industriella processer. Områden som är starka i Sverige idag är hållbara transporter, där svensk fordonsindustri ligger långt framme i utveckling och införande av förnyelsebara drivmedel, samt materialteknik, där skogsindustri och stålindustri spelar en nyckelroll, och energiteknik. Inom det sista området är förklaringen att en svensk industriell tradition parats med framgångsrik forskning inom nya energitekniker och inte minst kunskapen om byggande i kallt klimat och i fjärrvärmeteknik.

Marknadens efterfrågan på miljörelaterad teknik och lösningar växer starkt, bland de starkaste drivkrafterna återfinns:

• Klimatfrågan är ett globalt problem som fått stor uppmärksamhet och som idag står högt på den politiska dagordningen runt om i världen. Många länder har i Kyotoöverenskommelsen åtagit sig att genomföra olika åtgärder för att bland annat minska utsläppen av växthusgaser. Detta har sin tur skapat en efterfrågan på nya tekniker och lösningar.

• Framtidens energiförsörjning. För att minska riskerna, och för att minska utsläpp av växthusgaser, innehåller energipolitiken i EU, USA och Japan kraftfulla satsningar på förnyelsebar och uthållig energitillförsel (från sol, vind, vågor och bioenergi) liksom satsningar på effektiviseringar hos använ- dare.

• En tilltagande ekonomisk tillväxt. Denna tillväxt har i många delar av världen bidragit till tilltagande befolkningstillväxt och urbanisering. Detta har skapat akuta problem med luftföroreningar, utsläpp samt övergödning på vissa platser. Agenda 21 pekar även på andra mycket stora globala problem, bland annat fattigdom som hinder för utveckling samt brist på rent vatten i stora delar av världen. Många menar att det behövs genomgripande omställ- ningar för att klara dessa utmaningar.

Trots ett tilltagande intresse för miljöteknik är det idag förhållandevis svårt att peka ut vad begreppet ”miljöteknik” egentligen inkorporerar. Definitionerna är många och varierande, vilket också visar på begreppets popularitet. Målet för denna studie är att närmare undersöka hur små och medelstora svenska företag som erbjuder olika typer av miljötekniska produkter idag samverkar med forskningsaktörer för att stärka sin konkurrenskraft på en global miljöteknisk marknad. Fokus ligger framför allt på frågor som rör inriktning, finansiering och hinder för samverkan mellan företag och forskningsaktörer.

1 Följande stycke bygger på VINNOVA 2008.

(6)

6

1.1 Syfte, frågeställningar och disposition

Denna studie syftar till att presentera en fördjupad bild av små och medelstora teknikutvecklande företag inom miljötekniksektorn. Detta innefattar dessa företags forskningssamverkan med aktörer inom högskola, universitet och institut. Fokus för studien ligger vid att besvara följande sju frågeställningar:

• Vad inriktar/fokuserar företagen sin FoU-verksamhet på?

• Hur finansierar företagen sin FoU-verksamhet?

• Sker företagens FoU-arbete i samverkan?

• Vilka hinder ser företagen när det gäller deras FoU-arbete?

• Finns det någon koppling mellan FoU-verksamhet och tillväxt (omsättning, sysselsättning och export)?

• Finns någon koppling mellan FoU-verksamhet, internationella forsknings- samarbeten och export?

• Vilka aktörer bedöms generellt vara viktiga för företagens utveckling av varor och tjänster?

I studien har ett företagsperspektiv anlagts. Det vill säga, små- och medelstora företag är studieobjektet och det är deras syn på samverkan som studeras. För att besvara frågeställningarna har en enkätstudie genomförts riktad mot ett strategiskt urval av företag.

Studien är explorativ till sin karaktär. Med detta avser vi att ett av målen är att presentera en övergripande bild och främst fungera som underlag för att formulera nya, mer avgränsade frågeställningar.

Denna rapport är disponerad enligt följande. I kapitel 2 redogörs för begreppen små och stora företag respektive miljöteknik. I kapitel 3 diskuteras källor, metod och urval. I kapitel 4 presenteras resultatet strukturerat efter studiens sju huvudfråge- ställningar. Studien sammanfattas i kapitel 5.

2 Små och medelstora företag samt miljöteknik

2.1 Små och medelstora företag – en begreppsdiskussion

Små och medelstora företag lyfts ofta fram inom forskningen som centrala för innovation och utveckling i näringslivet. Dessa har i en rad studier visat sig spela en nyckelroll för kunskaps- och teknikutveckling, även om de står för en mindre andel av forsknings- och utvecklingsverksamheten. Deras främsta bidrag anses ligga i förmågan att hitta tillämpningsområden för ny teknik och kommersialisera nyfunnen kunskap, inte minst från forskningsvärlden.²

Studiens utgångspunkt är att konkurrenskraft och därmed ett företags långsiktiga framgång bestäms av dess innovationsförmåga och förmåga till ständigt lärande.

Lärande ska här förstås i vid bemärkelse – från marknadsförståelse till manage-

2 Se exempelvis Braunerhjelm (2007) för en översikt.

(7)

7

mentförståelse – men kanske framförallt som en förmåga att kunna vara flexibel i förhållande till marknadens krav och omvärldens tryck vad gäller de varor och tjänster som företag kan erbjuda. Detta är en syn som inte enbart fokuserar på kostnadsfördelar, som självklart påverkar konkurrenssituationen för ett företag. På lång sikt är det dock förmågan att generera ny kunskap och omsätta den i successivt bättre produkter och effektivare processer som ger ett företag överlevnads- och utvecklingsförmåga.

Näringslivets tilltagande internationalisering, den allmänna teknikutvecklingen och företags outsourcing av olika verksamheter och funktioner för att effektivisera sin värdekedja har resulterat i, bland annat, en allt mer växande kunskapsefterfrågan hos företag. Till detta kan läggas det faktum att företag inte kan ses som isolerade öar. Det är således inte längre möjligt för ett företag att bedriva verksamhet utan att vara del av någon form av nätverk – från olika typer av leverantörer (kunskap, in- satsvaror m.m.) till det ”nätverk” som finns på marknaden. Det handlar således lika mycket om att ha förmågan att finna och inkorporera den kunskap som finns utan- för företaget. I detta sammanhang kan exempelvis FoU-samverkan med universitet, högskola eller ett forskningsinstitut vara en viktig input när det gäller innovationer inom olika delar av företagets värdekedja.

I många traditionella industriföretag krävs i dag nya typer av tjänsterelaterade kom- petenser som framför allt tillhandahålls av specialiserade små och medelstora teknikutvecklande företag. Det handlar inte enbart om tjänster i form av en insatsvara för produktutveckling utan om tjänster som underlättar innovationer inom företagens hela värdekedja. Berggren et al. (2008) exemplifierar detta med följande figur. Denna utveckling anses framför allt vara tydlig inom miljöteknikområdet.

Figur 1. Serviceinnovationer kan skapas i alla delar av ett företags värdekedja

Källa: Berggren et al. 2008.

(8)

8

2.2 Miljöteknik – en begreppsdiskussion

Trots miljöteknikens tilltagande popularitet saknas en klar och operationaliserbar definition av begreppet. De definitioner som används idag är ofta vaga och så pass inkluderande att begreppets användning i policysammanhang blir trubbigt (se t.ex.

Kuehr 2006). Innan vi övergår till att diskutera studiens population, urval och resultat kan det därför vara av värde att kort diskutera begreppet miljöteknik och även det vanligt förekommande begreppet Cleantech. Nedanstående avsnitt är ett försök att fånga upp några av de vanligaste förekommande användningarna av begreppen. En mer djupgående genomgång av begreppen återfinns exempelvis hos NUTEK (2008b).

Miljöteknik

Termen Environmental technology (miljöteknik) är det samlingsbegrepp som oftast används för att beskriva tekniska lösningar som minskar den mänskliga inverkan på miljön. Andra termer är Environmental sound technologies, Cleantech och Greentech. Även om dessa begrepp ofta används synonymt råder det ingen kon- sensus om vad de innefattar. En utgångspunkt för att beskriva miljöteknik tas ofta i slutdokumentet från FN:s konferens kring miljö och teknik (UNCED) 1992.

Miljöteknik beskrivs där som tekniska lösningar vilka skall:

”[...] protect the environment, are less polluting, use all resources in a more sustainable manner, recycle more of their wastes and products, and handle re- sidual wastes in a more acceptable manner than the technologies for which they were substitutes.”(United Nations Conference on Environment and De- velopment, Agenda 21, 34:1).

UNCED betonar vidare att inte enbart enskilda tekniker innefattas och anlägger ett vidare perspektiv där ”[...] know how, procedures, goods, service and equipment as well as organizational and managerial procedures” inkluderas (ibid. 34:3).

EU baserar sig på UNCED i sin Environment Technology Action Plan (ETAP) från 2004. Miljöteknik beskrivs där som ”all technologies whose use is less environ- mentally harmful than relevant alternatives”. Till detta räknar man teknik och processer för att begränsa föroreningar (exempelvis kontroll av luftföroreningar och avfallshantering), mindre förorenande och mindre resursintensiva varor och tjänster, samt metoder för en effektivare resursförvaltning (exempelvis vattenför- sörjning och energisparteknik). Det slås fast att miljöteknik på detta sätt skär in i alla delar av ekonomin, i stort sett. Ett antal områden lyfts dock fram inom vilka miljöteknik anses spela en nyckelroll:

• Jordbruk

• Byggsektor

• Energi

• Processindustri

• Transport

• Resurshantering

(9)

9 Cleantech

OECD använder begreppet Cleaner Technologies och/eller Cleantech, med vilket man avser de varor, tjänster, system och organisatorisk kunskap som minskar nuvarande teknikers miljöpåverkan (OECD 1995). Begreppet ges därmed i stort samma innehåll som UNCED:s Environmental technology. Kuehr (2006) påpekar dock att en viss skillnad återfinns i det att OECD inte inkluderar så kallad. end-of- pipe-teknik (enkelt uttryck olika typer av tekniska lösningar som syftar till att filtrera eller rensa bort miljöfarligt utsläpp i industrin). OECD inkluderar inte sådana tekniska lösningar av två skäl: 1) att de inte nödvändigtvis ökar effek- tiviteten i produktionen och 2) att de inte löser frågan om miljöpåverkan utan endast ”flyttar” problemet.

En något mer detaljerad beskrivning av miljöteknik görs av amerikanska Cleantech Venture Network (CVN) som är en kommersiell organisation som i huvudsak arbetar med investeringar inom Cleantech. Deras definition är snarlik den inom ETAP, men med större fokus på energiteknik. Organisationens användning av begreppet har kommit att få en relativt stark förankring, i framförallt USA (se t.ex.

SWENTEC 2006). CVN:s definition liknar ETAP:s men lägger även in några ytterligare villkor. Bland annat inkorporeras en innovations- och en ekonomisk dimension. CVN beskriver Cleantech enligt följande:

”[Cleantech Industries] all share a common thread: they use new, innovative technology to create products and services that compete favorably on price and performance while reducing humankind’s impact on the environment. To be considered “cleantech”, products and services must: Optimize use of natural resources, offering a cleaner or less wasteful alternative to traditional products and services; Have their genesis in an innovative or novel technology or application; Add economic value compared to traditional alternatives”.

(Cleantech Venture Network 2008)

Vidare pekar CVN på elva områden som miljöteknik framförallt återfinns inom:

• Energy Generation

• Energy Storage

• Energy Infrastructure

• Energy Efficiency

• Transportation

• Water & Wastewater

• Air & Environment

• Materials

• Manufacturing/Industrial

• Agriculture

• Recycling & Waste

CVN har ett tydligare fokus på teknik och tjänsteinnovationer förekommer inte i deras förteckning (till skillnad från UNCED och ETAP).

I en svensk kontext återfinns även ett antal mer eller mindre snarlika beskrivningar av miljöteknik. Regeringen beskriver området – i linje med UNCED och ETAP – som:

(10)

10

”[...] all teknik som är mindre skadlig för miljön än tillgängliga alternativ.

Miljöteknik är samtidigt samlingstermen för renodlad miljöteknik, miljöanpassad teknik, miljöanpassade varor, tjänster och system, samt miljödrivet företagande.” (SOU 2004:84)

Sedan år 2004 har Sveriges miljöteknikråd, SWENTEC, till uppdrag att stärka svenska företags affärsmöjligheter och konkurrenskraft inom miljöteknik. Dessa delar in miljöteknikområdet i ett antal delsegment som baseras på den indelning vi finner hos ETAP. Totalt pekar SWENTEC på 17 delområden inom vilka miljötek- nikföretag återfinns.

I detta sammanhang kan även nämnas NUTEK:s arbete Miljödriven företags- och affärsutveckling, där fokus ligger på företag som har miljöinriktning i process- och produktutveckling. VINNOVA använder sig av begreppet miljödriven teknikut- veckling (VP 2003:04). Detta begrepp ges en vidare innebörd än miljöteknik enligt SWENTEC:s användning.³ Samma begrepp har även använts av IVA under 1990- talet.⁴

Ytterligare ett begrepp som förekommer för att beskriva miljötekniksektorn i Sverige är Statistiska centralbyråns begrepp miljöindustri och miljöföretag (begrepp som hämtats från Eurostat och OECD).⁵ Som ett miljöföretag räknas de företag som

”producerar varor och tjänster som mäter, förebygger, begränsar, minimerar eller återställer miljöförstöring till vatten, luft och jord samt även problem som är relate- rade till avfall, buller och ekosystem”. Detta får ses som en relativt tydlig avgräns- ning.⁶ Baserat på denna definition publicerar man statistik kring miljöindustrins utveckling. SCB tar, tillsammans med SWENTEC, fram statistik kring miljöteknik- sektorn, som utgör en delmängd av miljöindustrin. Tillsammans med SCB arbetar man med att bygga en databas över miljöteknikföretag (vilket inte ska blandas samman med SCB:s miljöföretagsdatabas) för att ge en bild av sektorns omfång i Sverige.⁷

3 Framförallt återfinns en tanke om att tekniken även ska bidra till marknadsfördelar för företagen – paralleller till CVN:s användning av begreppet kan ses.

4 Se t.ex. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA (1996) Miljödriven teknikutveckling – en IVA- studie om miljöhänsyn som drivkraft för teknikutvecklingen i svenskt näringsliv.

5 European Commision, DG Environment (2006) Eco-industry, its size, employment, perspectives and barriers to growth in an enlarged EU.

6 Företagen delas vidare in i primära arbetsställen, som har sin huvudsakliga verksamhet inom miljö, och sekundära arbetsställen, som har huvudsakligen en annan inriktning men som har en sekundär miljöverksamhet (t.ex. konsultföretag som arbetar med både arkitektur, teknik och miljö).

7 För att beskriva miljöteknikföretag har följande sektorer exkluderats från miljöföretagsdatabasen:

hållbart jordbruk och fiske, hållbar skog, hantering av naturkatastrofer, ekoturism, biologisk mångfald, regummering, kraft- och värmeproducenter, handel med skrot och avfall, kommunal verksamhet (dricksvattenproduktion, vattenreningsverk, kommunala avfallsanläggningar och slamsugning). Se även www.scb.se/templates/subHeading____143449.asp.

(11)

11

3 Metod, material och urval

Det huvudsakliga empiriska underlaget i studien baseras på en e-enkätundersökning riktad till små och medelstora teknikutvecklande aktiebolag som erbjuder en eller flera miljötekniska produkter. I de fall där citatliknande kommentarer lagts in i texten, har de hämtats från enkätens öppna svarsresultat. Citat kopplade till enkäten har anonymiserats.

Studien har genomförts i två steg. I ett första steg har en större grupp av aktiebolag inom miljöteknik tagits fram. Detta material består av cirka 1 600 aktiva bolag. I nästa steg av arbetet har, utifrån denna grupp, ett strategiskt urval av teknikutvecklande och/eller forskande små och medelstora företag gjorts. För att möjliggöra analys av eventuella samband mellan företagens konkurrenskraft och forsknings- och utvecklingsarbete har även data från företagsdatabasen Market Manager kopplats till materialet. Med utgångspunkt i detta kommer ett antal sambands- analyser att göras för att se eventuella kopplingar mellan forskning och utveckling, tillväxt och export.

Tre faktorer har varit vägledandet i arbetet med att arbeta fram en enkätpopulation.

1. Företagen ska vara verksamma inom miljöteknikområdet: En stor arbetsinsats har lagts vid att samla in och avgränsa en lämplig population av aktiebolag, då miljöteknikbegreppet är mångfasetterat och given definition saknas. I de fall där det saknas en (eller flera) SNI-koder som avgränsar miljöteknik har vi valt att utgå från befintliga sammanställningar av miljö- teknikföretag från en rad aktörer som kartlagt området.⁸ Totalt har cirka 1 600 aktiebolag namngivits. Populationen bör dock inte betraktas som en komplett kartläggning eller förteckning över företag inom miljötekniksektorn – vilket inte heller är studiens syfte – utan som ett verktyg för att ta fram en population av teknikutvecklande och/eller forskande företag inom miljöteknikfältet.

2. Företagen ska vara teknikutvecklande/bedriva forskning: I detta sammanhang har två kriterier varit vägledande för urvalsförfarandet. En be- dömning har gjorts dels utifrån företagets SNI-kod, där till exempel företag som enbart bedriver handel och miljökonsultation exkluderats, dels utifrån hur företagets verksamhet beskrivs i bolagsordningen.⁹ I de fall det inte gått

8 Dessa källor är: Miljöaktuellts (IDG) sammanställning Sustainability Sweden; Sveriges miljöteknikråds (Swentec) förteckning över miljöteknikföretag; medlemmar i branschorganisationen Västsvensk miljöteknik; medlemmar i Sustainable Business Hub; medlemmar i Swedish Environmental Technology (SET); medlemmar i Svenska Bioenergiföreningen;

miljöbioteknikföretag i VINNOVA:s sammanställning över Life Science-företag; inkubatorer och teknikparker i Sverige (utifrån medlemmarna i SiSP); portföljbolag hos riskkapitalaktörer (Svenska riskkapitalföreningen samt aktörer knutna till industrifonden); affärsdatabasen Market Manager (MM:s egen branschindelning, samt sökningar efter nyckelord i verksamhetsbeskrivningar); Michael Woods listor; One Big Thing (mars 2008); tidningen Ny Tekniks förteckning över Cleantech-företag samt andra övriga källor (såsom Energimyndigheten; Mistra; Uppfinnarföreningen).

9 Bolagsordning är ett dokument som anger grunderna för ett företags verksamhet och som bl.a.

innehåller en verksamhetsbeskrivning för företagets huvudsakliga verksamhet. När företagen registreras är de enligt lag skyldiga att uppföra en bolagsordning för företaget.

Verksamhetsbeskrivningen innehåller ofta ord som är specifika för ett företags verksamhet. Man kan

(12)

12

att typbestämma företagens verksamhet har verksamhetsinriktningen kon- trollerats utifrån beskrivningar på företagens hemsida.

3. Företagen ska vara små eller medelstora: En storleksgräns på 250 an- ställda (helårstjänster) under det senaste bokslutsåret har satts upp.

Figur 2. Urvalsprincip för studien Sammanställning

Urval av teknikbolag hämtade från ett brett urval av källor av miljöteknikbolag - indelade efter verksamhet.

Enkäturval

Urval av SMF inom:

Forsk ning,

Utveckling

Tillverkning

ca 1 600 företag

ca 500 företag Sammanställning

Enkäturval

Forsk ning,

Utveckling

Tillverkning

ca 1 600 företag

ca 500 företag

, Sammanställning

Enkäturval

Forsk ning,

Utveckling

Tillverkning

ca 1 600 företag

ca 500 företag Sammanställning

Enkäturval

Forsk ning,

Utveckling

Tillverkning

ca 1 600 företag

ca 500 företag

,

Figur 3. Studiens urval av företag jämfört med andra sammanställningar

Miljöbolag (SCB) Inkluderar:

Hållbart jordbruk och fiske,hållbar skogsbruk,ekoturism

Biologisk mångfald

Regummering

Kraft- och värmeproducenter

Handel med skrot och avfall

Kommunal verksamhet (dricksvattenproduktion, vattenreningsverk)

Kommunala avfallsanläggningar och slamsugning

Miljöteknik (vår avgränsning)–

urval av teknikbolag inom:

• Tillverkning & utveckling

• Energi

• Tjänster

• Forskning

•Handel/försäljning

Enkäturval

Urval av SMF inom:

Forskning,

Utveckling

Tillverkning

Miljöteknik (SWENTEC& SCB:s) Inkluderar:

Avfallshantering

Buller

Byggande och boende

Luftrening

Marksanering

Miljökonsulter

System teknik, styr- och reglerteknik

Transporter

Utbildningstjänster

Vattenrening

ca 9200 företag

ca 3500 företag

ca 1600 företag

ca 500 företag

Biologisk mångfald

Regummering

• Energi

• Tjänster

• Forskning

Enkäturval

Forskning,

Utveckling

Tillverkning

Avfallshantering

Buller

Byggande och boende

Luftrening

Marksanering

Miljökonsulter

Transporter

Vattenrening

ca 9200 företag

ca 3500 företag

ca 1600 företag

ca 500 företag

Biologisk mångfald

Regummering

• Energi

• Tjänster

• Forskning

Enkäturval

Forskning,

Utveckling

Tillverkning

Avfallshantering

Buller

Byggande och boende

Luftrening

Marksanering

Miljökonsulter

Transporter

Vattenrening

ca 9200 företag

ca 3500 företag

ca 1600 företag

ca 500 företag

Biologisk mångfald

Regummering

• Energi

• Tjänster

• Forskning

Enkäturval

Forskning,

Utveckling

Tillverkning

Avfallshantering

Buller

Byggande och boende

Luftrening

Marksanering

Miljökonsulter

Transporter

Vattenrening

ca 9200 företag

ca 3500 företag

ca 1600 företag

ca 500 företag

Biologisk mångfald

Regummering

• Energi

• Tjänster

• Forskning

Enkäturval

Forskning,

Utveckling

Tillverkning

Avfallshantering

Buller

Byggande och boende

Luftrening

Marksanering

Miljökonsulter

Transporter

Vattenrening

ca 9200 företag

ca 3500 företag

ca 1600 företag

ca 500 företag

Biologisk mångfald

Regummering

• Energi

• Tjänster

• Forskning

Enkäturval

Forskning,

Utveckling

Tillverkning

Avfallshantering

Buller

Byggande och boende

Luftrening

Marksanering

Miljökonsulter

Transporter

Vattenrening

ca 9200 företag

ca 3500 företag

ca 1600 företag

ca 500 företag

Biologisk mångfald

Regummering

• Energi

• Tjänster

• Forskning

Enkäturval

Forskning,

Utveckling

Tillverkning

Avfallshantering

Buller

Byggande och boende

Luftrening

Marksanering

Miljökonsulter

Transporter

Vattenrening

ca 9200 företag

ca 3500 företag

ca 1600 företag

ca 500 företag

Populationen består således av ett strategiskt urval av respondenter. Detta urval kan påverka studiens generaliserbarhet och validitet. Studien är av explorativ karaktär.

Målsättningen är att ge en inledande bild och förhoppningsvis generera idéer för framtida arbete med denna sektor och för mer avgränsade kartläggningar. Detta motiverar användandet av ett strategiskt urval (dock med lägre generaliserbarhet).¹⁰

genom att söka efter nyckelord identifiera en grov population av företag verksamma inom ett visst fält.

10 Se exempelvis Esaiasson m.fl. (2007) för en diskussion kring detta.

(13)

13

3.1 Företagspopulationen – karakteristika

Vad kännetecknar de företag som utgör undersökningspopulation i denna studie?

Tabell 1 lyfter fram några översiktliga karaktäristika för den ursprungliga grupp av 1 575 företag som initialt har identifierats.

Tabell 1. Populationen och urval

Utifrån de drygt 1 600 företagen har sedan 475 företag valts ut, som motsvarade de urvalskriterier som satts upp för studien (små och medelstora teknikutvecklande företag inom miljötekniksektorn). Sammanlagt har dessa företag – enligt det senaste bokslutsåret – drygt 7 000 anställda och en samlad omsättning på 20 miljarder SEK. Det faktum att företagen i urvalet är något större när man ser till det genomsnittliga antalet anställda och omsättning har främst sin förklaring i att många av de miljökonsultbolag som exkluderats i undersökningspopulationen i regel är mindre än de tillverkande företag som inkluderats.

3.2 Enkätpopulationen

Enkäten skickades till 475 företag via e-post, följt av två påminnelser under perioden 12/5 till och med den 2/6 2008. Enkäten bestod av totalt 25 frågor som respondenterna besvarade online via en länk som bifogats e-postmeddelandet. I e- postutskicket stod VINNOVA som avsändare följt av en presentation av studiens syfte. Enkäten innehöll fyra huvudsakliga frågeområden:

• Vilka typer av FoU-verksamheter bedriver företagen?

• Med vilka samarbetar man kring FoU och vilken typ av samarbeten handlar det om?

• Vilka behov finns och vilka hinder för att öka/fördjupa samverkan finns?

• I vilken utsträckning och till vilka delar av världen exporterar företagen?

Till varje företag har sedan bokslutsdata för åren 2002–2006 knutits via en företags- databas.

Svarsfrekvensen uppgick till 37 procent – motsvarande 176 företag – vilket kan anses vara i det lägre intervallet. Dock, precis som Jansson & Power (2008) påpekar i sin studie av företagare inom kultur- och upplevelsenäringen, tenderar svarsfrekvensen vid e-postenkäter vara något lägre jämfört med traditionella enkäter skickade via post. Bortfallet analyseras något mer ingående i appendix 1.

Samtliga Urval

Antal företag 1 575 475

Antal anställda 17 850 7 049

Omsättning (tkr) 56 797 437 20 220 593

Genomsnittligt antal anställda 11 15

Genomsnittlig omsättning (tkr) 36 785 44 934

(14)

14

Hur väl har då enkäten träffat rätt? För att säkerställa detta har ett antal kontrollfrågor ställts i enkäten. För att kontrollera utifall företagen är verksamma inom miljöteknikområdet har populationen jämförts utifrån beskrivningar i tidigare nämnda sekundärkällor samt genom en manuell genomgång av företagens bolags- ordningar och tillhörande SNI-koder. I enkäten gavs företagen även möjlighet att själva definiera inom vilka verksamhetsområden de verkade (flera svarsalternativ var möjliga att ange). Till sin hjälp fick de ett antal förvalda alternativ som tagits fram i samråd med projektgruppen, samt möjlighet att lämna ett öppet svar i de fall inget av alternativen stämde in.

Figur 4. Företagens huvudsakliga verksamhetsområde

Tran sporter och logistik; 6%

Miljörelaterad IT; 9%

Jordbruk elle r skogsbruk; 3%

Miljöbioteknik; 5%

Energiteknik (t.ex.

lösningar inom områdena bioenergi,

sol, vind, vatten, värme); 60%

Rening eller återvinning av vatten,

jord eller luft; 31%

Återvinning eller hantering av avfall eller restprodukter;

23%

Processoptimerin g och effektivisering (i

t.ex.

tillverkningsind ustrin) 19%

Byggsektor; 11%

Fordonsind ustri (t.ex.

drivmedel, motorteknik etc.) 10%

Vår bedömning är att enkäten träffat relativt rätt vad avser miljöteknisk relevans i verksamheten hos de svarande. Vi kan däremot inte avgöra huruvida de som avstått att svara har en annan verksamhet. Några citat från enkäten kring företagens verksamhet visar även på bredden av företag:

”[...] genom en ny lättviktsteknik som möjliggör att göra lättare, starkare komponenter och strukturer i aluminium med samma vikt/styrkeförhållande som kolfiberbalkar.”

”System och utrustningar för energieffektivisering av tekniska vätskesystem.”

”System för sluten långtidskompostering av toalettavfall avsett för enskilda hus och/eller allmänna anläggningar [...] Eliminerar transport av avfall, använ- der inget vatten och släpper inte ut något som förorenar vatten, mark eller luft.”

Enkäturvalet förefaller även ha fungerat någorlunda tillfredställande avseende huruvida företagen är teknikutvecklande och/eller bedriver forskning. På frågan om

(15)

15

företaget under det senaste tre åren bedrivit forsknings- och utvecklingsverksamhet fördelade sig svaren enligt nedan.¹¹

Figur 5. Andel svarande som bedrivit forsknings- och utvecklingsverksamhet de senaste tre åren

H a r före ta g e t b e d riv t fo rs k n in g s - o ch u tv e ck lin g s ve rk s a m h e t u n de r d e se n a s te 3 å re n ?

(n= 1 7 6 )

1,7%

6,8 %

91 ,5 %

0 % 1 0% 20 % 3 0% 40 % 5 0% 60% 7 0% 8 0 % 9 0% 1 0 0 %

V e t e j/ In g e t sva r N e j Ja

Dryga 92 procent av de svarande anger att de bedriver eller har bedrivit forsknings- och utvecklingsverksamhet under de senaste tre åren. De respondenter som anger att så inte är fallet har dock inte exkluderats från enkäten då det funnits en tanke om att ta reda på hinder för att bedriva FoU-verksamhet hos dessa företag. Denna grupp har dock besvarat betydligt färre frågor än de som bedriver FoU-verksamhet. I enkäten efterfrågas även vilken inriktning företaget har – för att säkerställa att det är teknikföretag som svarat.

11 I enkäten har forsknings- och utvecklingsverksamhet definierats i enlighet med Community Innovation Survey, såsom ”verksamhet inom företaget som ökar stocken av kunskap samt utnyttjar denna för att skapa nya eller väsentligt förbättrade produkter eller processer (inkl utveckling av programvara)”, se SCB (2008).

(16)

16 Figur 6. De svarande företagens inriktning

Vilket av nedanstående stämmer in på ert företag?

(n=176)

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

Har ingen egen produkt- eller tjänsteutveckling (t.ex. enbart handel eller grossist) Utvecklar tjänster avsedda för slutkonsumeter

(B2C)

Utvecklar produkter, system, komponenter etc avsedda för slutkonsumenter (B2C) Utvecklar tjänster eller tekniska lösningar avsedda

för företag eller andra organisationer (B2B) Utvecklar produkter, system, komponenter etc

avsedda för andra företag eller organisationer (B2B)

Svaren i figur 6 indikerar dels att företagen bedriver utvecklingsverksamhet i någon mening, dels att de har teknikfokus.

Ser vi slutligen till storlekskriteriet – att företagen som svarat ska ha färre än 250 anställda det senaste bokslutsåret – har även detta kriterium uppfyllts, då det varit möjligt att från registerdata enbart inkludera företag inom detta storleksintervall. En tydligare bild av svarspopulationens sammansättning presenteras i tabell 2.

Tabell 2. Svarspopulationens sammansättning (totalt 176 företag)

Antal anställda Omsättning (tkr)

N 2 149 6 219 946

Medelvärde 12 35 340

Medianvärde 3 3 583

3.3 Är det ”riktiga” företag som svarat?

Denna studie fokuserar på småföretag. En fråga som rests inom projektgruppen är i vilken grad de minsta företagen har varit vad som ibland benämns ”forskarlådor”.

Det vill säga, företag som startas av en forskare för sidoverksamhet från dennes ordinarie forskning men som saknar någon reell verksamhet. Bidrar detta till en skev bild av samarbete med högskola/universitet? Frågan är svår att besvara utifrån enkäten, men ett möjligt sätt att (grovt) pröva detta är att se om de minsta företagen i svarspopulationen samarbetar med forskningsaktörer i högre utsträckning än de större företagen. Något som skulle kunna vara rimligt att anta om de små företagen var s.k. ”forskarlådor”.

En analys av företagens storlek och graden av samarbete visar inte på något statis- tiskt signifikant samband mellan företagsstorlek och samarbete med forskningsak-

(17)

17

törer.¹² Enligt tabell 3 visar fördelningen av mikroföretag och övriga små och medelstora företag (SMF) att de råder små skillnader mellan dessa grupper jämfört med hur de är fördelade i populationen som helhet.

Tabell 3. Fördelning mellan mikroföretag och SMF

Inte heller om vi ställer enbart företagen med en eller färre anställda mot den övriga gruppen av mikroföretag finner vi något säkerställt samband. Vi kan därmed inte utesluta att det förekommer ”forskarlådor” i materialet, men samtidigt menar vi – genom att se till företagens storlek – att det i majoriteten av fallen rör sig om aktiva bolag med ”riktig” verksamhet. Det är naturligtvis viktigt att här påpeka att vi i sig inte ser något som helst negativt i det faktum att vissa företag skulle vara

”forskarlådor”. Det är endast en kontroll som gjorts för att bättre kunna bedöma svaren när det gäller kopplingen till universitet eller högskola.

3.4 Enkät till föreståndare för forskningsmiljöer

Parallellt med den enkät som små och medelstora företag besvarade har inom ramen för studien en enklare kontrollenkät skickats ut till ett antal forsknings- aktörer. Aktörerna har identifierats via en databas över forsknings- och innova- tionsmiljöer som sammanställts inom ramen för forskning som bedrivs vid CIND vid Uppsala universitet. Enkäten har riktats till föreståndare eller motsvarande vid 25 forskningsmiljöer¹³ och frågorna är tänkta att i någon mån ge en kontrast till svaren från företagen. Svarsfrekvensen för denna enkät uppgick till 64 procent (motsvarande 16 miljöer) och bör tolkas med försiktighet vad det gäller generaliserbarhet.

12 CHI2-test visar inte på något signifikant samband (p>0,05).

13 De som kontaktades med enkät var: Lake Ecosystem Response to Environmental Change (LEREC), Microbiomics for Agriculture, Forestry and Freshwater Management, Stockholm Resilience Centre, Klimatutveckling, klimatvariationer och klimatets känslighet, Swedish Hybrid Vehicle Center (SHC), Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI), Competence Centre for High Temperature Corrosion (HTC), Swedish Center for Biomimetic Fiber Engineering (BIOMIME), Centrum för biofibermaterial, Centre for Forest Biotechnology, Centre for Sustainable Communications, Centre for ECO2 Vehicle Design, Fastelaboratoriet, The Service and Market Oriented Transport Research Group (SAMOT), forskningscentret Människa, Teknik, Mijö, EcoBuild, CERC, KCFP, Centre of Internal Combustion Engine Research Opus (CICERO), Kompetenscentrum i katalys KCK, forskningscentret EKC2, Waste Refinery, avdelningen för Industriell miljöteknik (LiU), Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM).

SMF

(5–250) Mikroföretag

(0–4) Totalt

Ja, samarbetar idag 56% 44% 100%

Ja, har haft samarbete 52% 48% 100%

Nej 52% 48% 100%

Fördelning i populationen 54% 46% 100%

(18)

18

4 Studiens sju frågor – vad säger undersöknings- resultaten?

Nedan kommer de huvudsakliga slutsatserna och resultaten från enkätstudien att presenteras. Dessa har strukturerats utifrån studiens sju huvudfrågeställningar.

4.1 Vad inriktar/fokuserar företagen sin FoU-verksamhet på?

I enkäten har ett försökt gjorts att grovt ge en bild av vad företagens FoU-verksamhet har för inriktning. Frågan har formulerats på sådant sätt att det framgått att det är FoU-verksamhet med miljöteknisk relevans som står i fokus.¹⁴ Produktutveck- ling snarare än processutveckling – oavsett om det handlar om utveckling av nya produkter eller förbättring av existerande – förefaller vara den viktigaste inrikt- ningen.

Figur 7. FoU-verksamhet inom företagen

Vilken typ av FoU-verksamhet har företaget huvudsakligen bedrivit de senaste 3 åren? (n=161)

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

Annat Förbättring av existerande processer och system Allmän kunskapsuppbyggnad (kring t.ex.

marknadsförutsättningar, exportfrågor etc.) Utveckling av nya processer eller system Förbättring av existerande produkter Utveckling av nya produkter

Ytterligare ett resultat som indikerar att företagen bedriver FoU-verksamhet är att 73 procent (motsvarande 128 företag) anger att de innehar ett eller fler patent eller mönsterskydd. Vidare svarar 38 procent (67 företag) att patent eller mönsterskydd är en viktig förutsättning för företagets affärsverksamhet. Nedan redovisas några kommentarer från enkäten rörande FoU-verksamhet:

”[Vi bedriver] ren grundforskning kring värmeöverföring i form av exjobb, prov av våra produkter i samarbete med universitet.”

”[Vi har] FoU för kunskapsuppbyggnad inom Vatten och Miljö.”

14 Den definition av FoU som använts tidigare har även använts här (d.v.s. CIS).

(19)

19

4.2 Hur finansierar företagen sin FoU-verksamhet?

Som framgår av figur 5 i föregående avsnitt svarade 92 procent av respondenterna att de bedrivit FoU-verksamhet under de senaste tre åren. Detta är naturligtvis mycket högt om man skulle jämföra detta med den generella nivån för små och medelstora företag.¹⁵ Resultatet är dock inte förvånande eftersom studien fokuserar på just FoU-intensiva företag inom miljötekniksegmentet.

Av dessa företag anger 41 procent att FoU-verksamheten finansieras helt internt.

Drygt hälften, 53 procent, finansierar sin FoU-verksamhet genom en kombination av externa och egna medel och drygt 5 procent anger att det sker helt genom externa medel. I figur 8 redovisas svaren på följdfrågan om varifrån de externa medlen kommit.

Figur 8. Externa medel för forsknings- och utvecklingsverksamhet

Varifrån har externa medel för FoU-verksamhet kommit de senaste 3 åren? (n=93)

3,2%

17,2%

23,7%

26,9%

28,0%

33,3%

37,6%

38,7%

45,2%

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%

Från KK-stiftelsen Från samarbete med andra företag (ej kunder) Från NUTEK Andra än ovan, nämligen:

Från ALMI Genom deltagande i EU-forskningsprogram Från Kunder Genom deltagande i offentliga forskningsprogram eller insatser Från VINNOVA Privat utvecklingsmedel (riskkapital, sparbanksfonder etc)

Av svaren att döma anses ”privata utvecklingsmedel” (såsom riskkapital, sparkbanksfonder etc.) vara viktigast, följt av ”VINNOVA” och sedan ”deltagande i offentliga forskningsprogram/insatser”. Här bör betonas att kategorierna inte är uteslutande, och varje respondent har fått ange så många alternativ som man anser stämma in. Av svaren framkommer en bild av VINNOVA som en viktig aktör för produktutveckling i företagen. Detta bör dock tolkas med viss försiktighet då VINNOVA står som avsändare för enkäten, vilket kan ha påverkat de svarande, i synnerhet de svarande som erhållit medel från VINNOVA. I gruppen ”annat”

utmärker sig framförallt Energimyndigheten och Länsstyrelser, i olika län, som viktiga finansieringskällor för forskning och utveckling.

15 I IVA:s och VINNOVA:s Forskning och Innovation i Sverige – en internationell jämförelse anger exempelvis 50 procent av företagen att de bedrivit innovationsverksamhet. Hos SCB (2008) har cirka 40 procent av företag med 10 anställda bedrivit innovationsverksamhet. Dock med en något snävare definition än ovan använda begrepp (bl.a. ska företaget introducerat en ny produkt- eller processinnovation under 2004-2006).

(20)

20

4.3 Sker företagens FoU-arbete i samverkan med forsknings- aktörer?

En majoritet av de svarande har idag någon form av samarbete med en forsknings- aktör. Av de tillfrågade anger 54 procent (motsvarande 94 företag) att de idag samarbetar med universitet, högskola eller forskningsinstitut (en grupp som vi härefter benämner ”forskningsaktörer”). Dryga 17 procent anger att de haft ett samarbete med någon (eller flera) forskningsaktörer under de senaste tre åren; 28 procent anger att de inte haft något samarbete alls.¹⁶

Det mönster som framträder, när man ser till fördelningen av samarbeten mellan forskningsinstitut och universitet/högskola, är att universitet/högskolor står för merparten av samarbetena.

Figur 9. Samarbete med forskningsaktörer

Rörande ert företags samarbete med universitet, högskola eller forskningsinstitut – med vilka har detta skett? (n=123)

2%

13%

20%

21%

89%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Samarbetet har skett i annan form, nämligen:

Industriforskningsinstitut utanför Sverige Industriforskningsinstitut i

Sverige Universitet eller högskola

utanför Sverige Universitet eller högskola i

Sverige

En övervägande del av samarbetena sker mellan företag och universitet och hög- skolor i Sverige. Industriforskningsinstituten står för en betydligt mindre del av samarbetena (20 procent) vilket är på samma nivå som andelen samarbeten mellan företag och lärosäten i utlandet.¹⁷ Tabell 4 visar – i de fall samarbete har skett utanför Sverige – vilka länder som varit aktuella och hur fördelningen dem emellan ser ut.

16 Denna siffra kan jämföras med SCB (2008), där 37 procent av företagen med 10-49 anställda har samarbete med universitet eller högskola, motsvarande siffra i enkätpopulationen är 70 procent.

17 Mönstret, med betydligt högre andel samarbeten mellan företagen och universitet/högskola jämfört med industriforskningsinstitut, är förväntat och speglar förhållandena i sin helhet. Se exempelvis Sörlin (2004) för en diskussion kring detta.

(21)

21

Tabell 4. Vanligaste länder utanför Sverige för samarbete mellan företagen och forskningsaktörer (tio i topp)

Institut (n=31) Andel Universitet (n=57) Andel

Tyskland 19% Tyskland 16%

Finland 13% Polen 9%

Italien 13% USA 9%

Norge 10% Italien 7%

USA 10% Sverige 7%

Danmark 6% Danmark 5%

Holland 6% Norge 5%

England 3% Finland 4%

Nederländerna 3% Kina 4%

Ryssland 3% Ryssland 4%

Som framgår sker majoriteten av samarbeten i Europa. Tyskland och Finland toppar för universitetssamarbeten och Tyskland och Polen vad det avser institut. Andra länder som förefaller vara viktiga för respondenterna är Italien, USA och Norge.

Tabell 5 visar hur motsvarande lista ser ut i Sverige.

Tabell 5. Lärosäten och institut som företagen anger att de samarbetat med under de senaste tre åren (tio i topp)

De företag som samarbetat med forskningsaktörer fick möjlighet att ange namn och hemvist för forskare som varit av betydelse för företagets utveckling (svaret begränsades till max tre forskare). Totalt namngavs 145 forskare (se tabell 6). Ser man till fördelning av lärosäten är den till stor del en spegling av tabellen ovan.

Institut (n=56) Andel Universitet (n=108) Andel

Sveriges Provnings- och Forskningsin-

stitut 39% Chalmers tekniska högskola 45%

Svenska Miljöinstitutet 36% Kungl Tekniska högskolan 32%

Statens Väg- och Transportforskningsin-

stitut 9% Lunds tekniska högskola 21%

Institutet för jordbruks- och miljöteknik 7% Linköpings universitet 18%

STFI-Packforsk 7% Luleå tekniska universitet 18%

Ytkemiska Institutet 7% Sveriges lantbruksuniversitet 13%

Acreo 5% Umeå universitet 11%

Metallurgical Research Institute 5% Uppsala universitet 11%

Institutet för Livsmedel och Bioteknik 5% Göteborgs universitet 10%

Institutet för Kvalitetsutveckling 5% Högskolan i Halmstad 7%

(22)

22

Tabell 6. Hemvist för de forskare som företagen anger som viktiga för sin utveckling

Hemvist Antal

Chalmers tekniska högskola 29

Kungliga tekniska högskolan 22

Lunds tekniska högskola 16

Linköpings universitet 14

Uppsala universitet 12

Luleå tekniska universitet 6

Lunds universitet 6

SLU 6

Mittuniversitetet 3

Umeå universitet 3

Göteborgs universitet 3

Stockholms universitet 3

Högskolan Borås 2

Högskolan Dalarna 2

Mälardalens högskola 2

Ytkemiska institutet 2

Institutet för Verkstads Forskning 2

Edinburgh University 1

Geogriga Technology Institute 1

Glasforsknings institutet 1

Halmstad/Chalmers 1

IVL - Svenska miljöinstitutet 1

Högskolan i Kalmar 1

Karlstad Universitet 1

Karolinska institutet 1

Linköpings Tekniska Högskola 1

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 1

STFI - packforsk 1

Trätek 1

TOTALT 145

Enkäten försöker även i den mån det är möjligt att fånga vad företagen och forsk- ningsaktörerna samarbetar om. Den typ av samarbete som lyfts fram av respondenterna är framför allt stöd i forsknings- eller utvecklingsarbetet rörande företagets produkter eller tjänster.