• Att sanktionssystemet inte nämndes av respondentbolagen som en anledning till uteblivna upplysningar var kanske inte direkt oväntat. Dock kan flera andra nämnda anledningar ändå på sätt och vis hänföras till detta område. Det torde inte vara allt för vågat att säga att bolagen inte arbetar ihjäl sig för att följa alla upplysningskrav så länge de vet med sig att uteblivna upplysningar inte straffas allt för hårt. En generell slutsats som kan dras är alltså att bolagen lämnar upplysningar så länge de upplever att kostnaderna med att utelämna dem är högre än kostnaderna med att ta fram dem.
Avslutningsvis vill vi säga att det kan vara värt att ha i åtanke att denna uppsats enbart bygger på åsikter från nio av alla de bolag som förra året tillämpade IFRS-regelverket för första gången. Antalet bolag som missat att lämna en eller ett par av de upplysningar som krävs enligt IFRS 3 är givetvis större än så, och vi hade gärna intervjuat ännu fler bolag. Vår avsikt med denna uppsats är således inte att ge något uttömmande svar på frågan varför upplysningskraven inte efterlevts – utan snarare att exemplifiera och beskriva några av de anledningar som låg bakom de uteblivna och ibland bristfälliga upplysningarna.
6.2 Avslutande reflektioner
Utifrån slutsatserna ovan kan vi själva bara spekulera i om bolagen verkligen angivit helt sanningsenliga svar på våra frågor. Vissa anledningar kan ju vara känsliga att ange, t.ex.
konkurrensskäl och avsaknad av sanktioner. Det vore givetvis väldigt opassande för ett börsbolag och uppge att en viss punkt i IFRS 3 ej följts p.g.a. att bolaget visste att de inte skulle bli straffade. Likaså vore det opassande om ett bolag skulle uppge att de hellre skyddar sina egna intressen och inte lämnar ut någon information som konkurrenter kan ta del av, än ser till intressenternas bästa och följer de upplysningskrav som finns. Det kan därför tänkas att de bolag vi intervjuat i större utsträckning än vad egentligen är sant, har angivit okunskap och feltolkningar som anledning. Vi tror att ren ovilja är den i särklass vanligaste anledningen till att bolagen ej lämnat de upplysningar som krävs.
Eftersom endast nio av alla de bolag vi kontaktat ställde upp på en intervju är det högst troligt att våra slutsatser inte speglar samtliga svenska noterade koncernbolags motiv till att ej följa upplysningskraven i IFRS 3. Som vi tidigare angivit var det svårt att få kontakt med de bolag
som missat flest upplysningskrav, de som ställde upp var snarare bolag som redovisat relativt bra. Det kan därför vara värt att reflektera över om orsakerna till att de övriga bolagen ej följt upplysningskraven är samma som för de bolag som valde att ställa upp. Att inte fler bolag ställde upp beror säkert till stor del på att de visste att de missat relativt många delar av upplysningskraven, och som följd därav ville de inte diskutera sina tillkortakommanden.
Varför dessa bolag inte följt upplysningskraven kan vi således bara spekulera i. Det torde dock inte vara allt för vågat att föreslå ovilja. Som vi tidigare skrivit så går ju flera av de i teoriavsnittet föreslagna anledningarna in i varandra; oviljan kan kanske härledas ur att bolagen inte ville lämna information av konkurrensskäl, kostnadsskäl eller för att det bedömdes som oviktigt för intressenterna.
En sak som vi funderade på när vi gick igenom bolagens årsredovisningar är revisorernas roll i förloppet med de ej efterlevda upplysningskraven. Det är ändå revisorernas roll att granska och se till att bolagens årsredovisningar inrymmer den information som de ska. I detta ingår ju också att kontrollera den information som lämnas om ett rörelseförvärv. I denna studie har vi ej tagit upp revisorernas roll och ansvar. Så här i efterhand kan det kanske anses en aning ologiskt, med tanke på att det i förta hand är revisorerna ansvar att kontrollera så att IFRS/IAS följs. Vi har funderat på om det inte är lite märkligt att vissa bolag erhållit en ren revisionsberättelse från revisorerna. Exempelvis hade Bolag 6 trots två väsentliga förvärv ej lämnat några som helst upplysningar om dessa i årsredovisningen. Trots detta skrev bolagets revisorer under på att de granskat förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. Det hade varit intressant att genomföra en studie med revisorer i bolag som ej följt upplysningskraven som de borde. Tyvärr så hade detta dock varit svårt att genomföra eftersom revisorerna har tystnadsplikt gentemot de bolag de reviderar.
Vi har även stött på en hel del intressanta reaktioner från bolagens sida under uppsatsarbetets gång. Ett exempel på detta är att flertalet bolag, efter avslutad intervju, bett att få ytterligare exemplar av våra frågor ”för det vore ju så bra att ha inför upprättandet av nästa årsredovisning”. Ett par bolag ville också att vi skulle tipsa dem om konkurrenter som, enligt oss, följt upplysningskraven på ett föredömligt sätt. Från ett bolag ringde en respondent upp oss, strax efter att denne mottagit e-post från oss, och undrade förfärat ”vad har vi gjort för fel”? Värt att komma ihåg då är kanske att det är högt uppsatta ekonomiansvariga personer på varje företag som besvarat våra frågor, i tre fall bolagens CFO.
I första hand väckte dessa reaktioner från bolagens sida en hel del förundran från vår sida – har ledande befattningshavare på svenska börsbolag inte mer vetskap än att de ber två universitetsstudenter om råd och tips? Allteftersom vi arbetat med uppsatsen har vi dock förstått mer och mer att IFRS 3, och speciellt upplysningskraven däri, är en försvinnande liten del av hela den process som implementeringen av de nya redovisningsstandarderna innebär.
Något vi reflekterat över är att vår, från universitet inlärda, syn på regelefterlevnad ofta verkar skilja sig från den syn man har inom näringslivet. Visst bryr man sig om nya regler men högsta prioritet är ändå att de runtomkring bolaget är nöjda – är intressenterna nöjda räcker det. Det vore därför intressant att studera hur andra delar av IFRS efterlevdes det första året – något som säkerligen också redan gjorts – men kanske framförallt försöka finna anledningar till en eventuell brist på efterlevnad av dessa delar. Självklart skulle det även vara intressant att göra om vår egen studie om något eller några år, då IFRS-redovisning tillämpats ett tag, och undersöka vilka anledningarna till en eventuellt bristande regelefterlevnad är då. Då kommer bolagen i alla fall inte kunna skylla på att det inte funnits några tidigare årsredovisningar att titta på…
KÄLLFÖRTECKNING
TRYCKTA KÄLLOR
Baron, Robert A och Jerald Greenberg (1990) Behavior in organizations, 3rd Edition, Boston:
Allyn and Bacon
Buisman, Jan (2006) Första erfarenheterna av IFRS-redovisning, Balans, nr 5/2006, Stockholm: FAR Förlag AB
Eriksson-Zetterquist, Ulla, Kalling, Thomas och Alexander Styhre (2005) Organisation och organisering, Malmö: Liber AB
FAR (2006) Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006, Stockholm: FAR Förlag AB
FAR INFO (2005) Hur blev det med IFRS?, Balans, nr 12/2005, Stockholm: FAR Förlag AB FAR Förlag (2006) Övervakningspanelen läggs ner – Stockholmsbörsen tittar på olika interna alternativ, Balans nr 11/2006, Stockholm: FAR Förlag AB
Halling, Pernilla (2004) Implementeringen av IFRS – en het fråga på Finforum, Balans, nr 11/2004, Stockholm: FAR Förlag AB
Lagerström, Bo och Nicander, Cecilia (2006) Har företag som köpt en rörelse också köpt regelverket i IFRS 3?, Balans, nr 6-7/2006, Stockholm: FAR Förlag AB
Jansson, Thomas (2006) Få oväntade effekter vid övergång till IFRS, Balans nr 1/2006, Stockholm: FAR Förlag AB
Jansson, Thomas, Nilsson, Jörgen och Thomas Rynell (2004) Redovisning av företagsförvärv enligt IFRS innebär omfattande och väsentliga förändringar, Balans, nr 8-9/2004, Stockholm:
FAR Förlag AB
Precht, Elisabeth (2005) IASB på turné: Det är NU du kan påverka!, Balans, nr 10/2005, Stockholm: FAR Förlag AB
Scapens, Robert W. (2000) Towards an understanding of the nature and processes of management accounting change, Uppsala: Uppsala Universitet
Smith, Dag (2006) Redovisningens språk, 3:e uppl, Danmark: Studentlitteratur
Statens Offentliga Utredningar (2003) Internationell redovisning i svenska företag - SOU 2003:71, Stockholm: Fritzes
Statens Offentliga utredningar (2004) Näringslivet och förtroendet - SOU 2004:47, Stockholm: Fritzes
Lindgren, Sven-Åke (1998), Om brott och straff – Från sociologins klassiker till modern kriminologi, Lund: Studentlitteratur
OTRYCKTA KÄLLOR
Deloitte (2005) Nya internationella regler för redovisning av företagsförvärv – En guide till IFRS 3, http://news.deloitte.se/material/Guide_IFRS3.pdf, Åtkomst: 2006-10-26 kl. 20:00
Ernst & Young (2004) Guide till IFRS 3- Företagsförvärv,
http://www.ey.com/global/download.nsf/Sweden/GuideIFRS3/$file/GuideIFRS3.pdf Åtkomst: 2006-10-26 kl. 20:00
Europeiska Gemenskapernas Kommission (2003) Kommentar till vissa artiklar i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder samt rådets fjärde direktiv
78/660/EEG av den 25 juli 1978 och sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om redovisning,
http://ec.europa.eu/internal_market/accounting/docs/ias/200311-comments/ias-200311-comments_sv.pdf, Åtkomst: 2006-11-16 kl. 16:57
Finansinspektionen (2006) Nya regler om redovisningstillsyn,
http://www.fi.se/upload/20_Publicerat/30_Sagt_och_utrett/30_Skrivelser/2006/redovisningstil lsyn_060428.pdf Åtkomst: 2006-12-05 kl. 20:37
Panelen för övervakning av finansiell rapportering (2005) Rapport för 2005,
www.redovisningsradet.se/pdf-06/arsrapport2005.pdf Åtkomst: 2006-11-29 kl. 16:00
Svenskt Näringsliv (2005) Ny organisation samlar självregleringen – Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden,
www.svensktnaringsliv.se/material/pressmeddelanden/article5631.ece Åtkomst: 2006-11-30 kl. 12:00
INTERVJUER
• Bolag 1, E-postintervju med bolagets CFO (som tog hjälp av bolagets koncernredovisningschef) 2006-12-14. Svar på följdfrågor 2006-12-15
• Bolag 2, E-postintervju med bolagets koncernredovisningschef 2006-12-13
• Bolag 3, Telefonintervju med bolagets CFO 2006-12-14
• Bolag 4, Telefonintervju med bolagets koncernredovisningschef 2006-12-13
• Bolag 5, Telefonintervju med bolagets koncerncontroller 2006-12-14
• Bolag 6, Telefonintervju med bolagets CFO 2006-12-12
• Bolag 7, Telefonintervju med bolagets Chief Accounting Officer 2006-12-12
• Bolag 8, E-postintervju med bolagets koncernredovisningschef 2006-12-22
• Bolag 9, Telefonintervju med en redovisningsspecialist på bolaget 2006-12-28
Bilaga I
Frågor ställda till Bolag 1
1) Enligt IFRS 3 punkt 67 (i) skall upplysningar lämnas om de belopp som redovisats vid förvärvstidpunkten för varje slag av den förvärvade enhetens tillgångar och skulder, samt de redovisade värden som fastställts i enlighet med IFRS omedelbart innan förvärvet – det vill säga både de bokförda och de verkliga värdena skall anges för samtliga tillgångar och skulder.
I årsredovisningen finns de verkliga värdena angivna för varje post, de bokförda anges dock bara som summa förvärvade nettotillgångar. Varför redovisas de bokförda värdena ej var för sig?
2) Enligt 67 (h) skall upplysningar lämnas om de faktorer som ligger bakom uppkomsten av goodwill. I årsredovisningen år 2005 går att läsa att goodwill som uppkommit vid årets förvärv är hänförlig till synergier och immateriella tillgångar som ej uppfyller kriterierna för separat redovisning. Synergier är ett ganska diffust begrepp. Varför har inte anledningarna bakom goodwill förklarats tydligare?
3) Enligt 67 (h) skall även de immateriella tillgångar som ingår i goodwill beskrivas, samt upplysningar lämnas om varför dessa immateriella tillgångar ej kunnat åsättas ett verkligt värde på ett tillförlitligt sätt. Någon förklaring till detta har vi inte kunnat finna i årsredovisningen. Varför har detta inte gjorts?
Bilaga II
Frågor ställda till Bolag 2, 3, 4, 5 och 8
1) Enligt punkt 67 (h) i IFRS 3 skall upplysningar lämnas om de faktorer som ligger bakom uppkomsten av goodwill. I ÅR 2005 går att läsa att goodwill från förvärvet/förvärven är hänförlig till synergier, vilket är aningen diffust. Varför beskrivs det inte mer utförligt vad goodwillen består av?
2) Som kan utläses av andra delen (67 h) skall även en förklaring ges till varför immateriella tillgångar ingår i goodwill (varför de alltså ej kan särredovisas). Vilken är anledningen till att detta inte har gjorts i årsredovisningen år 2005?
Bilaga III
Frågor ställda till Bolag 6
1) Enligt punkt 67 (f) i IFRS 3 skall upplysningar lämnas om både de bokförda och verkliga värdena på den förvärvade enhetens tillgångar och skulder – vilket vi inte kunnat finna i Er årsredovisning från 2005. Varför har inga upplysningar lämnats om detta?
2) Enligt punkt 67 (i) skall upplysningar lämnas om den förvärvade enhetens bidrag till periodens resultat efter förvärvstidpunkten. Varför redovisas inte detta i ÅR 2005?
3) Enligt 70 (a) och (b) skall upplysningar även lämnas om vad koncernens intäkter och resultat skulle ha uppgått till om förvärvet skett den 1 januari 2005 (istället för det faktiska förvärvsdatumet). Varför har inga upplysningar om detta lämnats?
Bilaga IV
Frågor ställda till Bolag 7
1) Enligt punkt 67 (h) i IFRS 3 skall de immateriella tillgångar som ingår i goodwill beskrivas, samt upplysningar lämnas om varför dessa immateriella tillgångar ej kunnat åsättas ett verkligt värde på ett tillförlitligt sätt (dvs. varför de ej kunnat redovisas separat). Någon förklaring till detta har vi inte kunnat finna i årsredovisningen. Varför har inga upplysningar om detta lämnats?
2) Enligt 70 (a) och (b) skall upplysningar lämnas om vad koncernens intäkter och resultat skulle ha uppgått till om förvärvet skett den 1 januari 2005 (istället för det faktiska förvärvsdatumet). Varför har detta inte gjorts?
Bilaga V
Frågor ställda till Bolag 9
1) Enligt IFRS 3 punkt 67 (i) skall upplysningar lämnas om de belopp som redovisats vid förvärvstidpunkten för varje slag av den förvärvade enhetens tillgångar och skulder samt de redovisade värdena som fastställt i enlighet med IFRS omedelbart innan förvärvet. Detta betyder alltså att både de bokförda och de verkliga värdena skall anges för samtliga tillgångar och skulder.
I ÅR 2005 redovisas de identifierbara nettotillgångarnas verkliga värde, samt vilket värde de var bokförda till i det förvärvade bolaget. Varför redovisas tillgångs- och skuldposternas verkliga och bokförda värden ej var för sig (dvs. varför redovisas de ej post för post)?
2) Enligt 67 (h) skall upplysningar lämnas om de faktorer som ligger bakom uppkomsten av goodwill. Enligt samma punkt skall även immateriella tillgångar som ingår i goodwill beskrivas, samt upplysningar lämnas om varför dessa immateriella tillgångar ej kunnat åsättas ett verkligt värde på ett tillförlitligt sätt. Ni har i ÅR 2005 inte nämnt något om varför goodwillens beståndsdelar ej kan redovisas separat som immateriella tillgångar. Vilken är anledningen till detta?