Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur föreställningar om Sverige och svenskhet konstrueras och reproduceras genom Eurovision Song Contest. Utifrån syftets konkretiserande frågeställningar har jag ägnat ett analyskapitel åt varje fråga för att besvara dem.
Det första kapitlet Vi, Sverige besvarar frågan ” Hur konstrueras Sverige som en föreställd gemenskap i relation till andra länder inom ramarna för ESC?”. I ESC är det nationerna som står i centrum. Artisterna tävlar för sitt land, vinner för sitt land och det arrangeras av ett land. När programledarna pratar om Sverige görs det alltid i vi-form, som att Sverige som är avsändare av programmet är ett vi bestående av hela landet och dess invånare. En föreställd gemenskap bygger på att ett lands invånare känner en gemenskap till varandra trots att de aldrig kommer att mötas. När hela Sverige presenteras som avsändare, trots att det bara är en väldigt liten del av svenskarna som är involverade i produktionen bakom programmet, så blir ESC en gemenskap för alla svenskar som sitter och kollar på det i sina tv-soffor för de blir en del av den grupp som välkomnar resten av Europa hem till deras land. Det leder också till att det för den svenska publiken blir en tydlig uppdelning mellan vi och dem – vi svenskar och ni européer och allt som sägs i programmet blir en interaktion mellan dessa två grupper.
Andra kapitlet Det svenska jaget syftar till att besvara frågan ”Hur presenteras svenskhet och det svenska folket inom ramarna för ESC?”. Föreställningar om det svenska folket presenteras flera gånger i ESC. Genom främst humorinslag visas en stereotypiserad bild av svenskar upp, till exempel att de är introverta, konflikträdda och styrda av ”jantelagen”. Genom att presentera hur svenskar ”är” med hjälp av stereotyper och humor gör att Sverige kommer runt känsligheten av att försöka ringa in ett gemensamt beteende hos en hel nations invånare. För den europeiska publiken blir det lätt genom humor att förstå vilken bild som finns av svenskar och den svenska publiken kan identifiera sig genom att känna till stereotypen. Att Sverige presterar sin befolkning genom att skämta om deras mindre önskvärda egenskaper beror på den inramning som ESC har där lekfull nationalism är en stor del och inget land bör visa sig bättre än något annat. Med tanke på Sveriges redan höga status i sammanhanget så har de råd
32
att skämta på sin egen bekostnad och framställa svenskarna som relativt ocharmiga i sitt beteende. Men Sverige visar också upp en seriös sida av sig själv genom att återkommande ta upp vikten av ett enat Europa där alla är vänner och eftersom hela den svenska befolkningen står som avsändare till ESC så blir Sveriges godhet synonymt med svenskars godhet.
Det tredje och avslutade analyskapitlet Världens mest kända svenskar svarar på frågan ”Vilka symboler används i framställandet av Sverige och vad representerar de?”. Sverige lyfter flertalet gånger fram internationellt kända svenskar som symboler för Sverige. Symboler innebär att de förmedlar mer än vad som bara syns på ytan så när framgångsrika svenskar görs till symboler för Sverige blir deras framgång en del av Sveriges framgång. 2016 ligger ett stort fokus på att framhålla hur framgångsrika Sverige är när det kommer till musik. Detta visas genom att återkommande spela upp musik från svenska artister som har nått internationell framgång, trots att det inte har någonting med ESC att göra. Det finns en komplexitet i presentationen av svensk popmusik i ESC:s inramning. För trots att svensk musik är framgångsrik, både i och utanför ESC så får Sverige ofta kritik för att sakna nationellt signum i den. Att Sverige i sin självpresentation flertalet gånger ändå väljer att lyfta fram svensk musikexport istället för att visa en bredare bild av svensk musikkultur visar att de inte tar åt sig av kritiken om avsaknaden av nationellt signum, behovet av ett sådant verkar inte finnas hos Sverige själv. Istället presenterar de en motsatt bild av sig själva där det internationella blir en del av det svenska nationella.
I ESC:s grundläggande upplägg finns det en paradox i att ena Europa genom att låta dess beståndsdelar – nationerna, tävla mot varandra. Det blir tydligt i uppsatsens alla delar att värdlandet Sverige ständigt tvingas förhålla sig till denna paradoxala dubbelhet i sin aktörsroll, vilket den situationella inramningen i ESC kräver. Sverige tvingas hela tiden stå på två ben, ett som särskiljer Sverige och presenterar landet på ett önskvärt och positivt sätt och ett där Sverige framställs som lika bra som alla andra länder i Europa. Sveriges måste också hela tiden rikta sig inåt för att få den svenska publikens accepterande samtidigt som utåt för att erhålla den europeiska publikens accepterande. Det är inom denna specifika kontext som Sverige och svenskhet konstrueras.
33
Låt oss avslutningsvis likna det med att föreställningar av Sverige och svenskhet konstrueras och reproduceras genom en stor ”group discussion” mellan aktören Sverige, den svenska publiken och den europeiska publiken som hela tiden måste acceptera varandras presentationer och reaktioner.
34
Källor och litteratur
Tryckta källor
Anderson, Benedict 1993. Den föreställda gemenskapen: reflexioner kring nationalismens ursprung
och spridning. Göteborg: Daidalos.
Arvidsson, Alf 2001. Etnologi: perspektiv och forskningsfält. Lund: Studentlitteratur.
Bohlman, Andrea & Polychronakis, Ioannis 2013. A Kaleidoscopic Vision of the Grand Prix. I: Dafni Tragaki (red.), Empire of Song: Europe and Nation in the Eurovision Song Contest. Lanham: The scarecrow Press, Inc.
Björnberg, Alf 2013. Invincible Heroes: The Musical Construction of National and European Identities in Swedish Eurovision Song Contest Entries. I: Dafni Tragaki (red.), Empire of Song:
Europe and Nation in the Eurovision Song Contest. Lanham: The scarecrow Press, Inc.
Daun, Åke 1989. Svensk mentalitet: ett jämförande perspektiv. Stockholm: Raben & Sjögren.
Ehn, Billy; Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar 1993. Försvenskningen av Sverige: det nationellas
förvandlingar. Stockholm: Natur och kultur.
Eriksen, Thomas Hylland (1998). Etnicitet och nationalism. Nora: Nya Doxa.
Goffman, Erving 2009. Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. 5. uppl. Stockholm: Norstedts.
Höglin, Renée 2002. Engelska språket som hot och tillgång i Norden. København: Nordiska ministerrådet.
Jones, Shannon & Subotic, Jelena 2011. Fantasies of power: Performing Europeanization on the European periphery. I: European Journal of Cultural Studies Vol. 14(5) s. 542-557.
Jönsson, Lars-Eric & Nilsson, Fredrik 2014. Skrattet som fastnar. I: Jönsson, Lars-Eric & Nilsson, Fredrik (Red.). Skratt som fastnar: kulturella perspektiv på skratt och humor. Lund Studies in Arts and Cultural Sciences; Vol. 5. Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University.
Kirgegaard, Annemette 2013. The Nordic Brotherhoods: Eurovison as a Platform for Partnership and Competition. I: Dafni Tragaki (red.), Empire of Song: Europe and Nation in the Eurovision Song
Contest. Lanham: The scarecrow Press, Inc.
Kyriakidou, Maria; Skey, Michael; Uldam, Julie & McCurdy, Patrick 2018. Media events and cosmopolitan fandom: ‘Playful nationalism’ in the Eurovision Song Contest. I: International Journal
of Cultural Studies Vol. 21(6) s, 603-618.
Lindgren, Simon 2009. Populärkultur: teorier, metoder och analyser. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber.
Mead, George Herbert 1976. Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argos.
Öhlander, Magnus 2005. Inledning. I: Öhlander, Magnus (red.). Bruket av kultur: hur kultur används
och görs socialt verksamt. Lund: Studentlitteratur.
Öhlander, Magnus 2017. Interaktionism. I: Gunnarsson Payne, Jenny & Öhlander, Magnus (red.), Tillämpad kulturteori. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur.
35
Tv-sändningar
Eurovision Song Contest 2013: Semifinal 1, 2013-05-14, 21:00-23:00, SVT1. Eurovision Song Contest 2013: Semifinal 2, 2013-05-16, 21:00-23:00, SVT1. Live: Studio Eurovision, 2013-05-18, 20:00-21:00, SVT1.
Eurovision Song Contest 2013: Finalen, 2013-05-18, 21:00-00:15, SVT1. Eurovision Song Contest 2016: Semifinal 1, 2016-05-10, 21:00-23:05, SVT1. Eurovision Song Contest 2016: Semifinal 2, 2016-05-12, 21:00-23:05, SVT1. Studio Eurovision, 2016-05-14, 20:00-21:00, SVT1.
Eurovision Song Contest 2016: Final, 2016-05-14, 21:00-00:30, SVT1.