I sändningarna 2013 visade Sverige upp internationellt kända svenskar från alla möjliga områden, till exempel Pippi Långstrump, IKEA, Ingemar Bergman och Lisbeth Salander. I 2016 års produktion är det en tydligare fokusering på att lyfta fram den framgång som svensk musikexport har och länge har haft. Finalen 2016 inleds med att alla länders tävlande gör entré på en catwalk medan ett musikmedley från svenska internationellt kända dj:s, såsom Swedish House Mafia, Avicii och Alesso spelas upp. Även om de svenska ESC-vinnarna genom historien och andra framgångsrika prestationer från Sverige i ESC nämns flertalet gånger under sändningarna 2016 så är den svenska musikexporten, som inte har någon koppling till ESC, ständigt närvarande.
Petra: We are about to close the [telephone] lines. Are you ready because this is Eurovision tradition. It’s time for the final countdown!
(Det svenska rockbandet Europe står på en förhöjd plattform vid sidan av programledarna som lyses upp och de börjar spela introt till deras världskända låt The Final Countdown)
Petra: NO, NO what are you doing? This is impossible! Måns: This often happens in Sweden.
Petra: Yes, it’s very unfortunate.24
Den korta sketchen mellan Petra Mede och Måns Zelmerlöw kan ses endast som ett roligt inslag, men det är samtidigt en av flera presentationer av framgångsrik svensk musikexport. I 23https://eurovision.tv/story/abba-tribute-a-huge-success (hämtad 2020-01-04).
28
finalen 2016 knyts säcken med den svenska musikframgången ihop med ett inslag som presenteras av programledarna:
Petra: This is a show that celebrate popular music in all shapes and forms, in all genres and from all cultures. And let us stay on this subject for a few more minutes. For decades the pop scene has been dominated by the US and the UK but in recent years this small country up in the north that we call Sweden has emerged as a force to be reckoned with. Yes, we are not just smörgåsbord and Social democrats we also love a catchy tune.25
Det som Petra Mede påpekar ovan – att ESC firar musik i alla former och från alla kulturer, är en del av tävlingens inramning. En del av grundtanken med ESC är att Europas länder ska komma samman genom att de olika länderna delar med sig av sitt lands musikaliska kultur. En stor del av vad som kännetecknar tävlingen är inslagen av nationella särdrag i de musikaliska bidragen, till exempel genom inhemska instrument, språk eller uttryck. Alf Björnberg (2013) diskuterar i sin forskning att Sverige ofta får kritik internationellt för avsaknaden av nationellt signum i sina bidrag då det inte fullt ut överensstämmer med tävlingens grundidé. Sveriges bidrag anses snarare vilja passa in i en internationell musikkultur än i en nationellt särpräglad sådan (Björnberg 2013:204). USA och Storbritannien har länge varit de största producenterna av bred, modern popmusik. Petra Mede räknar i citatet ovan in Sverige till en treenighet av de största länderna för modern musikexport. Den breda popmusiken som produceras av USA, Storbritannien och Sverige står i kontrast till mycket av den inhemska folkmusik som uppmuntras i ESC. Trots kritiken om avsaknaden av nationell särprägel i de svenska tävlingsbidragen så bör det nämnas att Sverige har nått topplaceringar i tävlingen nästan varje år det senaste decenniet. Det är tydligt att Sverige här vill visa att trots kritiken så är Sverige musikaliskt framgångsrika, både i ESC och långt utanför den. Presentationen av inslaget fortsätter:
Måns: The 6th of April 1974 turned out to be an historical date in our country's musical journey when the band Blue Swede with Björn Skifs become the first ever Swedish artist to reach the number one spot on the American billboard.
Petra: And on the exact same date Sweden won their very first Eurovision Song Contest with a group called ABBA.26
25 Eurovision Song Contest 2016: Final, 2016-05-14.
29
Inslaget som visas kallas ”42 years of music in 4 minutes” och är ett ihopklipp av korta sekvenser från svenska låtar som har nått framgångar utomlands. Det börjar med Blue Swedes och ABBA från 1974 och leder fram till svensk pop och rock från 2010-talet. Även om Sveriges sex tidigare vinnarbidrag i ESC är med i inslaget så har det i övrigt ingenting i med tävlingen att göra. Det är en uppvisning av svensk, exporterad populärmusik. Efter inslaget säger Petra Mede ”Yes that was some unforgettable moments in Swedish music history”.27
Historieräkningen i inslaget börjar 1974, samma år som svensk popmusik för första gången slår igenom brett utomlands. I sin självpresentation väljer Sverige vilken bild av sig själva de vill lyfta fram och här väljer de bort att presentera en stor del av vad svensk musikkultur är, till förmån för den lilla delen av svensk musikkultur som är exporterad musik. Att visa upp modernitet, framgång och internationalitet går här före en presentation av svensk musik som den europeiska publiken vanligtvis inte möter eller känner till.
Att vilja vara internationella snarare än nationella var Sverige tidiga med i ESC. Under ESC:s tidiga år var reglerna kring vilket språk bidragen skulle framföras på inte reglerat. Det var mer eller mindre underförstått att det var landets egna språk som skulle användas. I tävlingen 1965 var Sverige först i ESC med att framföra hela sitt bidrag på annat språk än sitt nationalspråk. Operasångaren Ingvar Wixells låt Annorstädes vals översattes i ESC till Absent friend och han framförde den helt på engelska. Det väckte stora reaktioner hos europeiska tittare och hos produktionen och året därefter kom den första regleringen i tävlingen kring att bidragen skulle framföras på ländernas nationella språk. Sedan dess har reglerna om språket ändrats fram och tillbaka (Höglin 2002:53). Senaste ändringen gjordes 1999 vilket innebar att det återigen blev tillåtet att framföra bidraget på valfritt språk. Sverige har sedan dess endast ställt upp med bidrag som framförts med engelsk text. Även de bidrag som i svenska Melodifestivalen har vunnit med svensk text har översatts till engelska inför ESC, vilket kan ses som en symbol för Sveriges strävan efter internationalitet.
Global framgång och internationellt sound i svensk musik är en del av Sveriges Me – Sveriges kunskap om andras syn på landet, vilket de lär sig till exempel genom den kritik som riktas mot dem i ESC men också genom det faktum att mycket av musiken tas väl emot internationellt. Genom att spegla sig i andras syn på landet blir det en del av I – den egna
30
självbilden, vilket blir tydligt när Sverige musikmässigt jämför sig med USA och Storbritannien. I Sveriges självpresentation blir de internationellt välkända låtarna som många i den utomstående, europeiska publiken möjligtvis känner till, symboler för svensk framgång. De blir symboler som på ytan visar välkända, enskilda låtar men som en del av Sveriges självpresentation blir symboler för Sverige som lands internationella framgång inom musik. De blir också symboler för det som Sverige gör och kritiseras för i tävlingens inramning faktiskt funkar utanför den. Det moderna och internationella som kritiseras leder till framgång vilket kan tolkas som ett försvar mot kritiken. Sverige vill visa sig moderna, urbana och internationellt kulturella snarare än nationella.
31