digitala verktyg i verksamheten. En del förskollärare som arbetar med äldre barn beskriver att de använder digitala verktyg som ett komplement för varierande aktiviteter, också fysiska aktiviteter. Barn kan starta upp egna digitala projekt och programmera rörelser och danser. Andra förskollärare som arbetar med yngre barn berättar att de inte vill att barnen använder verktygen själva då det istället kan leda till ett ökat stillasittande. I relation till tidigare studier så uppkommer det att om digitala verktyg används på rätt sätt kan det ha en positiv inverkan på barns lärande och prestationer. En fysisk interaktion med digitala verktyg beskrivs också kunna utveckla lärandet för alla barn och skapa en ny dimension i lärmiljön (Kjällander, 2011). Förskollärarna som deltagit i studien beskriver att de på olika sätt använder just lärplattan för att koppla upp till projektorer. De beskriver bland annat att de projicerar upp rörelsebilder, för olika fysiska aktiviteter, som tillåter barnen att vara mer fysiskt aktiva i inomhusmiljön.
Förskolor och förskollärare har olika förutsättningar, och därmed olika erfarenheter, vad gäller digitala verktyg kopplat till barns fysiska aktivitet i förskolan. En förskollärare berättar att de knappt har några digitala verktyg medan en annan beskriver att de har flera olika, dessutom har några förskolor möjligheten att besöka platser som tillhandahåller en mängd olika digitala verktyg. Det kan också vara så att förskollärarna har olika intressen och kunskaper för digitala verktyg och fysisk aktivitet, samt olika möjligheter till kompetensutveckling inom detta. Det ovannämnda är några faktorer som möjligtvis skulle kunna påverka hur digitala verktyg används i relation till fysisk aktivitet i förskolan. Barn är som mest fysiskt aktiva i utomhusmiljön, men digitala verktyg beskrivs kunna möjliggöra för fler fysiska aktiviteter i förskolans inomhusmiljö.
Avslutande slutsats och förslag på fortsatta studier
Sammanfattningsvis konstaterar vi att de förskollärare som deltagit i den här studien, har en likartad uppfattning om att barn uppvisar olika behov av att vara fysiskt aktiva i förskolan. Den övergripande synen på barns fysiska behov är att barn i grunden är väldigt aktiva och rörliga. Förskolans förutsättningar för fysisk aktivitet kan påverkas av olika tillgångar, men även miljöns utformning och förskollärares förhållningssätt. I inomhusmiljön finns faktorer som hindrar eller möjliggör barnen till att vara fysiskt aktiva. Det framkommer i studien att barn har fler möjligheter och tillåts vara mer fysiskt aktiva när de vistas i utomhusmiljön. Samtliga förskollärare beskriver hur de organiserat sig för planering och undervisning i förskolan. De berättar att de delar in barnen i mindre undervisningsgrupper vilket också kan bli en förutsättning för fysisk aktivitet. Efter bearbetad forskning och insamlat resultat i studien kan det konstateras att förskollärarnas organisering kan gynna barns möjligheter till fysisk aktivitet, barn i dessa konstellationer kan också få mer utrymme för rörelse. Det framkommer i studien att barns fysiska aktivitet kan påverkas av digitala verktyg,
men i förskolan ses det som ett positivt komplement i utbildnings- och undervisningssyfte. Digitala verktyg används i utbildningen och undervisningen och främst för barnen i samband med fysisk aktivitet och rörelse. Digitala verktyg beskrivs möjliggöra för fysisk aktivitet inomhus. Förskollärarna beskriver att de har olika kunskaper om digitala verktyg, samt att de har olika idéer på hur verktygen kan användas i samband med fysisk aktivitet, men att de kollegialt lär av varandra för att utveckla sin kunskap.
Fortsättningsvis kan forskning om barns möjligheter och hinder till fysisk aktivitet och digitalisering i förskolan göras genom att intervjua flera förskollärare. En fortsatt studie kan göras för att få en bredare uppfattning av förskollärares syn på barns fysiska aktivitet i samband med stillasittande vid användandet av digitala verktyg.
Referenser
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Eriksson, C. (2012). Kunskap om hälsa och lärande: En översikt av ett
forskningsfält under utveckling (Rapport 12:2012). Stockholm: Vetenskapsrådet
Nedladdad från https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2012-11-
01-kunskap-om-halsa-och-larande.html
Eriksson Bergström, S. (2013). Rum, barn och pedagoger: Om möjligheter och
begränsningar i förskolans fysiska miljö (Doktorsavhandling, Umeå
Universitet). Nedladdad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-67667
Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB
Kjällander, S. (2011). Designs for learning in an extended digital environment: Case
Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom
(Doktorsavhandling, Stockholms universitet). Nedladdad från http://su.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A402495&dswid=-1523
Lagergren, A., & Holmberg, K. (2019). Barn och förskollärare i digitala aktiviteter. I K, Holmberg., A, Lagergren., T, Hjartarson., & E, Bøen. (Red.) Lek och lärande
med digitala verktyg i nordiska förskolor: Erfarenheter från två Nordplus- projekt 2015-2019. (s. 15-34). Köpenham: Nordiskt ministerråd. Nedladdad från http://norden.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1358757&dswid=8411
Löfving, C. (2012). Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen: så skapar
vi en relevant skola utifrån LGR 11. Stockholm: Liber
Nationalencyklopedin. Datorstödd undervisning. Nedladdad 2020-11-27 från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/datorst%C3%B6dd- undervisning
Nilsen, M. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i
förskolan (Akademisk avhandling, Göteborgs Universitet). Nedladdad från
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/37236
Nordic Nutrition Recommendations 2012: Integrating nutrition and physical activity. (2014) (5:e uppl.). Copenhagen: Nordisk Ministerråd.
Nedladdad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:norden:org:diva-2561
Pate, R. R., O'Neill, J.,R., Brown, W. H., McIver, K. L., Howie, E. K., & Dowda, M. (2013). Top 10 research questions related to physical activity in preschool children. Research Quarterly for Exercise and Sport, 84(4), 448-55. doi:http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1080/02701367.2013.844038
Reunamo, J., Hakala, L., Saros, L., Lehto, S., Kyhälä, A., & Valtonen, J. (2014). Children's physical activity in day care and preschool. Early Years: An International Journal of Research and Development, 34(1), 32-48. doi:http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1080/09575146.2013.843507
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö18. Stockholm: Skolverket
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: Bland plugghästar och fusklappar. Norstedts Förlagsgrupp AB
Sugiyama, T., Okely, A. D., Masters, J. M., & Moore, G. T. (2012). Attributes of child care centers and outdoor play areas associated with preschoolers' physical activity and sedentary behavior. Environment and Behavior, 44(3), 334-349. doi:http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1177/0013916510393276
Tucker, P., van Zandvoort, M. M., Burke, S. M., & Irwin, J. D. (2011). Physical activity at daycare: Childcare providers' perspectives for improvements. Journal of Early Childhood Research, 9(3), 207-219.
doi:http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1177/1476718X10389144
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet Nedladdad från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/ Godforskningssed_VR_2017.pdf
Vygotskij, L S. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Wikland, M. (2013). Att bedöma stödjande miljöer för fysisk aktivitet i förskolan. Socialmedicinsk tidskrift, 90(4), ss. 561-571.
Nedladdad från
https://forskoleforum.se/sites/forskoleforum.se/files/att_bedoma_stodjande_ miljoer.pdf
Williams, P. (2006). När barn lär av varandra – samlärande i praktiken. Stockholm: Liber AB.
Bilagor
Bilaga 1
Missivbrev
Hej!
Vi är två förskollärarstudenter som läser sista terminen på Mälardalens högskola i Västerås. Vi skriver en uppsats om barns möjligheter till fysisk aktivitet i förskolan. Undersökningen handlar om att undersöka vad som kan påverka barns möjligheter till fysisk aktivitet. Särskilt fokus kommer att ligga på förskollärares uppfattningar om den fysiska miljön och
digitaliseringens påverkan. Vi undrar om du vill medverka i denna undersökning genom att delta som respondent under en intervju?
Datainsamlingsmetoden för studien kommer att vara ett antal intervjuer med förskollärare från olika förskolor inom Västmanlands län och resultatet kommer att presenteras i en examensuppsats. Deltagandet i denna studie innebär att medverka i en intervju, som sedan transkriberas för att analyseras tillsammans med annan insamlad data, som du om du vill kan ta del av innan studien färdigställs. Som respondent kommer du att förbli anonym och resultatet vi får fram kommer enbart att användas i denna studie.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst under intervjun avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskolan som i sin slutversion läggs ut på databasen Diva.
Det skulle betyda mycket för oss om just du kan och vill delta i vår uppsats Vänligen Sara och Matilda
Västerås 05-11-2020
Ansvariga för undersökningen: Sara Nyquist
förskollärarstudent Mälardalens högskola, Västerås snt17003@student.mdh.se
070-7831992 Matilda Bergquist
förskollärarstudent Mälardalens högskola, Västerås mbt17007@student.mdh.se 073-7778650 Handledare: Jonas Nordmark Lektor i didaktik jonas.nordmark@mdh.se