I det här avsnittet har vi valt att diskutera vårt resultat och sammanställa möjliga slutsatser. Vi har även funderat över hur en fortsatt forskning skulle kunna ske.
7.1 Återkopplande av frågeställningar
I vår första frågeställning ville vi undersöka hur lärarna upplever att Att skriva sig till
läsning-metoden påverkar elevers läs- och skrivutveckling och om de ser någon skillnad
jämfört med tidigare undervisning. Resultatet visade att de två lärarna upplever att ASL är ett bra arbetssätt som skapar goda förutsättningar för elevers läs- och skrivutveckling. De beskriver att elevernas texter har en högre kvalitet och större textmängd jämfört med tidigare elevers vilket är åsikter som stämmer väl överens med aktuell forskning om ASL. De fördelar som nämns är att undervisningen stimulerar elevernas läs- och skrivutveckling och att ASL som arbetssätt skapar mer tid för undervisning utifrån varje elevs behov.
I den andra frågeställningen ville vi undersöka hur lärarna upplever att skrivning med hjälp av ett digitalt verktyg bidrar till att skapa en undervisningsform som ger elever möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Vår tanke utifrån vårt resultat är att eftersom
36
samhället ständigt blir mer och mer digitaliserat behöver teknik få en större plats i skolans verksamhet. I skolan behöver vi använda oss av IKT och digitala verktyg för att driva en tidsenlig undervisning som ger eleverna goda förutsättningar inför framtiden. De två lärarna upplever att datorn som skrivverktyg bidrar till att skapa en undervisningsform som gynnar varje enskild individ och stimulerar utvecklingen. Eleverna får med datorn som skrivverktyg goda förutsättningar att lära sig skriva och läsa eftersom många vanliga hinder försvinner som exempelvis motoriska svårigheter. Dock påpekar de båda lärarna att vissa föräldrar till en början var skeptiska mot Att skriva sig till läsning och då framförallt att datorn skulle vara det huvudsakliga verktyget. En tanke som vi har kring att det möjligtvis finns människor som är negativa till datorn som ett läroverktyg är att det är ett relativt nytt och modernt sätt att lära. Det är enbart under de senaste åren som IKT har uppmärksammats och som datorn har tagits in i skolan som ett undervisningsredskap. Detta kan vara en anledning till den
negativitet som finns då människor i allmänhet möjligen inte är bekanta med det nya undervisningssättet och vilka möjligheter digitala läroverktyg kan ge. Dock visar teori och forskning samt lärarnas tankar vilka möjligheter digitala verktyg kan skapa i
undervisningssammanhang och Lena nämner även att hon aldrig kommer gå tillbaka till en mer traditionellt formad undervisning.
Vår sista frågeställning berörde hur Att skriva sig till läsningen-metoden fungerar i praktiken. Det vi kan se om vi utgår ifrån hur de två lärarna beskriver att de arbetar med ASL i
klassrummet är att det finns vissa gemensamma nämnare för hur de har lagt upp undervisningen. Båda två använder sig av pararbete, skrivande och läsande i autentiska situationer, bearbetning och även något som skiljer sig från Tragetons tankar, nämligen ett stationssystem. Eftersom de båda lärarna ser ASL som ett arbetssätt snarare än en metod har det gjort att lärarna har skapat sin egen undervisningsform som är baserad på ASL men som även innehåller andra metoder och arbetssätt. Med tanke på att lärarnas arbetssätt skiljer sig från Tragetons metod i vissa punkter kan vi inte resonera kring hur metoden går till i praktiken utan enbart hur den formats i respektive lärares klassrum.
37
7.2 Slutsats
Vårt syfte med detta arbeta var att ”undersöka hur lärarna upplever att Arne Tragetons metod
Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs- och skrivutveckling, samt hur metoden
används i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och
kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lärande.” Den slutsats vi kan dra utifrån syftet är att vi som blivande lärare behöver använda oss av de digitala resurser som finns och bedriva en tidsenlig undervisning som innehåller olika medier som bidrar till det vidgade textbegreppet. Utifrån vårt resultat kan vi se att de två intervjuade lärarna driver en
undervisning som är anpassad efter elevgruppens behov och förkunskaper för att stimulera elevernas läs- och skrivutveckling. Datorskrivandet och pararbetet som Trageton (2005) förespråkar har enligt oss en positiv effekt på elevers inlärningsförmåga och gynnar varje enskild individ. Vår tanke är att det är viktigt att bedriva en undervisning som utgår ifrån att alla elever känner sig delaktiga, har möjlighet att kommunicera och uttrycka sig i olika former samt förmedla sina individuella åsikter. Förmodligen finns det inte en metod som passar alla elever utan vår uppfattning är att man som lärare behöver blanda olika metoder och arbetssätt för att hitta en undervisning som bidrar till alla elevernas fortsatta lärande.
7.3 Förslag på fortsatt forskning
Om man skulle expandera vår undersökning och vidareutveckla den hade det varit intressant att fördjupa sig i vilken grad dagens skola erbjuder en tidsenlig undervisning. Hur arbetar den svenska skolan med informations- och kommunikationsteknik och vilka andra metoder förutom Att skriva sig till läsning använder sig av IKT som en del av undervisningen? En annan intressant sak hade varit att undersöka om och hur IKT möjligen kan underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter. Ytterligare en sak som vi gärna hade forskat i är hur
ASL förhåller sig jämfört med andra metoder. Då hade det framförallt varit spännande att
göra en långvarig studie för att se hur ASL förhåller sig jämfört med annan undervisning och se om det finns några skillnader på resultatet mellan de elever som fick lära sig läsa och skriva utifrån en mer traditionellt formad undervisning och de som fick lära sig genom att arbeta utifrån ASL.
38
Referenser
Agélii Genlott, Annika och Grönlund, Åke (2013). Improving literacy skills through learning
reading by writing: The iWTR method presented and tested. Hämtad 4 september, 2013 från
http://www.sollentuna.se/Documents/barn_utbildning/Information%20om%20M%C3%A5l%20 och%20Kvalitet/iWTR-publicerad.pdf
Berg, Elisabeth (2011). Läs- och skrivundervisning: teorier, trender och tradition. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Björk, Maj & Liberg, Caroline (1996). Vägar in i skriftspråket: tillsammans och på egen hand. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Bråten, Ivar & Thurmann-Moe, Anne Cathrine (1998). Den närmaste utvecklingszonen som utgångspunkt för pedagogisk praxis. I: Bråten, Ivar (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur
Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & kultur
Liberg, Caroline, Hyltenstam, Kenneth, Myrberg, Mats, Frykholm, Clas-Uno, Hjort, Madeleine, Nordström, Gert Z, Wiklund, Ulla & Persson, Magnus (red.) (2007). Att läsa och skriva
[Elektronisk resurs] : forskning och beprövad erfarenhet. [reviderad upplaga] Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1887
Linderoth, Jonas (red.) (2009). Individ, teknik och lärande. Stockholm: Carlsson
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:
39
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Löfstedt, Maria (2008). De har slängt läseböckerna. Hämtad 7 november, 2013 från http://spraktidningen.se/artiklar/2008/02/de-har-slangt-lasebockerna
Löfving, Christina (2012). Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen: så skapar vi en
relevant skola utifrån Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber
Lövgren, Erica (2009). Med datorn som skrivverktyg: språk, motorik och bokstavsformer. 1. uppl. Stockholm: Bonnier Utbildning
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Skolverket.se http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan, hämtad 2013-09-25
Trageton, Arne (2005). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
40