Läsning med ASL

En av Tragetons (2005) tankar med ASL-metoden är att eleverna lär sig läsa lättare genom att skriva. Det sker i och med att eleverna konstant får läsa elevnära texter som de själva har skrivit. En av hans tankar är att det är betydligt lättare att läsa en elevnära text än att läsa en text som någon annan har skrivit. En elevnära text innehåller samma referensramar som eleverna är bekanta med. Detta är något de båda lärarna använder sig av men Lena har valt att dessutom använda sig av utomstående texter när elevernas läsfärdighet ska tränas. Hon uttrycker sig så att hon plockat in ”riktiga texter” som hon valt att kombinera med elevernas för att stimulera elevernas läsutveckling. Lena är positiv till ASL eftersom hon ser det som att man frigör otroligt mycket tid som istället går till läsning. Lenas anser att eftersom man inte lägger så mycket tid på motoriken kan man istället använda den tiden till läsning och

30

läsförståelse. Den tid som annars skulle gå till skrivande med pennan som verktyg försvinner och kan därmed användas till annat.

En av Tragetons grundtankar med ASL är att elevernas egna dataskrivande väcker en läslust. Detta sker genom att skrivandet bidrar till ett läsande då det väcks en nyfikenhet för

skriftspråket. Vår tanke är att nyfikenheten bland annat kan väckas genom att eleverna vill läsa sina egna och sina klasskamraters egenkomponerade texter. Detta är något som

Trageton anser sker på ett naturligt sätt inom ASL-metoden då skrivandet oftast sker inom ett gemensamt tema. Dessutom kan samspelet vid datorn ha en bidragande effekt till läsning då eleverna tillsammans komponerar texter med hjälp av varandra. Vi anser nämligen att när skrivparen sitter ner och skriver tillsammans så för de både ett muntligt resonemang om texten samt läser vad de skriver.

Då Carolina och Lena har frångått Tragetons tankar om temaorienterat skrivande så kan vi tänka oss att det finns en risk att undervisningen möjligtvis kan bli innehållsfattig. Generellt sätt menar vi att det finns en risk att ASL kan vara en metod som kan uppfattas som något formaliserad om man plockar bort mycket av Tragetons tankar med metoden som

exempelvis temaorienterat skrivande. Om man använder datorn som skrivverktyg och enbart skriver för skrivandets skull utan att ha ett innehåll eller tydligt syfte med skrivandet kan det innebära en formaliserad undervisning i en ny variant. Dock finns det alltid en risk att undervisningen, oavsett metodval, blir formaliserad istället för funktionaliserad då man inte bejakar elevernas intresse, förkunskaper och har ett tydligt innehåll samt funktion i

undervisningen. Om vi återkopplar till de två lärarnas val att frångå Tragetons

temaorienterande skrivande och istället arbeta med olika stationssystem kan det vara deras sätt att skapa ett tydligt innehåll i undervisningen. Genom att de arbetar med ASL utifrån synen att det är ett arbetssätt har de möjligtvis valt att skapa ett innehåll och en funktion i

läs- och skrivundervisningen på annat sätt en det som Trageton förespråkar.

6.3 Lärarnas åsikter om ASL som arbetssätt

Om vi jämför lärarnas tankar med en av våra frågeställningar ’Hur upplever lärarna att skrivning med hjälp av ett digitalt verktyg bidrar till att skapa en undervisningsform som ger

31

eleverna möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar?’ visar deras tankar att de är positiva till att använda datorn som skrivverktyg. Carolina och Lena är positiva till att använda sig av metoden Att skriva sig till läsning och ser inte många nackdelar. En sak som de båda lärarna är positivt inställda till är att metoden inte gör motoriken till ett hinder för eleverna då det finns elever som kan ha svårigheter med motoriken i tidig ålder. Carolina har märkt att när eleverna slipper lägga ner energi på att skriva för hand försvinner inte lusten att skriva. Lena är positiv till att använda datorn då eleverna inte behöver sudda på sitt papper utan kan enkelt ändra i texten genom att använda datorns funktioner.

Carolina och Lenas tankar stämmer väl överens med det som Trageton poängterar, nämligen att det är betydligt lättare att lära sig skriva än att lära sig läsa och framförallt med datorn som verktyg. Istället för att börja med läsningen, som många traditionella inlärningsmetoder gör, menar Trageton att vi borde vända på inlärningsordningen. Att lära sig läsa och skriva i en växelverkan är något som även Björk och Liberg (1996) nämner som gynnande. De menar att man kan effektivisera läs- och skrivutvecklingen genom att man får lära sig läsa genom att skriva dock så fanns inte metoden ASL när dem uttryckte sina tankar. Till skillnad från

Trageton, Björk och Liberg skriver Jakobsson och Nilsson (2011) att läs- och

skrivinlärningen inte är två separata saker utan bör kombineras. Deras tanke är att elever lär sig läsa genom att skriva och skriva genom att läsa. För att alla elever ska få samma

möjlighet att lära sig läsa och skriva bör därför undervisningen växla mellan läsande och skrivande. Precis som debatten kring läs- och skrivinlärning som Berg (2011) nämner i sin bok kommer det alltid finnas delade meningar om hur man lär sig bäst. Vår tanke är att det med säkerhet är så att vissa elever lär sig läsa bäst genom att skriva och andra lär sig skriva bäst genom att läsa och några vill ha en växelverkan mellan dessa.

Tragetons har dock även tankar om att motoriken gör att det blir svårare att skriva för hand i de tidigare åren vilket dessutom Carolina och Lena uttrycker. Datorn är därför ett enklare skrivredskap som gör att elevernas skriftspråkliga utveckling tillgodoses och skapar möjligheter för vidare utveckling hos eleverna. Med tanke på Trageton och lärarnas

resonemang anser vi att ASL i undervisningen kan göra att elever behåller sitt självförtroende inom sin skriftspråkliga utveckling samt ökar lusten att lära. Det grundar vi på att det

32

normala störningsmomentet som många elever troligen upplever, att kämpa med att skapa en läsbar handstil, försvinner och kvar finns enbart det kreativa textskapandet.

Liberg (2007) påpekar att samtalet är en viktig komponent i elevernas egen utveckling, eleverna behöver känna stöd från någon annan för att utvecklas. Detta resonemang går att jämföra med de tankar som Vygotskij hade om att elever lär i samspel med andra och vad en elev kan behöva hjälp med idag kan han/hon själv klara av imorgon. Även Lövgren (2009) förespråkar denna typ av arbetsprocess då hon menar att när det finns utrymme för samtal mellan lärare och elev om elevens text kan man på ett naturligt sätt prata om olika begrepp som berör texters uppbyggnad på den nivån som eleven befinner sig. Lövgren menar att om man arbetar på detta sätt får eleverna en bättre förståelse för skriftspråket.

Lena och Carolina är båda gynnsamt inställda när det kommer till att använda datorn som ett hjälpmedel och Lövgren (2009) anser att när man arbetar med datorn som verktyg i

klassrummet vidgar det elevernas kunskaper om IKT och medias roll i samhället. Även läroplanen påpekar att elever ska ha tillgång till och ha kunskaper i IKT. Betydelsen av

informations- och kommunikationsteknik är något som vi anser har en stor roll i både

undervisning och i samhället. Med tanke på den samhällsförändring som skett de senaste åren behöver vi, precis som Linderoth (2009) skriver om, förändra undervisningssätten så att de är anpassade efter dagens samhälle och förbereder eleverna för ett kommande yrkesliv där digitala verktyg ingår. Linderoth (2009:14) menar att ”Den konstanta teknikutvecklingen medför att trender kommer och går beträffande pedagogisk IT-användning”. Utifrån hans resonemang ställer vi oss frågan vad som egentligen är ett tidsenligt lärande? Blir skolan tidsenlig enbart av att plocka in IKT och behöver skolan vara tidsenlig? Vår tanke med ett tidsenligt lärande är att skolan ska dra nytta av de medier som finns tillgängliga för att skapa en undervisning som ökar och vidgar elevers kunskap och lärande. För oss är det viktigt att man plockar in de medier som är relevanta i dagsläget och som skapar en undervisning som är anpassad efter elevernas behov och förkunskaper. Med andra ord är ett tidsenligt lärande för oss ett sätt att bedriva en undervisning som känns aktuell med tanke på samhällets

utveckling (då skolan har i uppdrag att spegla samhället). Dessutom är det viktigt att vi inom skolverksamheten tar hänsyn till Lgr11:s riktlinjer om estetiska läroprocesser och därmed

33

arbetar med det vidgade textbegreppet. Dock är det viktigt att man som lärare kritiskt granskar vilka läromedel som passar ens elever och att man ställer sig frågan: Vad är syftet med att plocka in tidsenliga läromedel och IKT?

6.4 Jämförelse med tidigare undervisningssätt

Varken Carolina eller Lena har använt datorn i samma utsträckning i tidigare undervisning. Carolina menar att när ett digitalt verktyg som dator eller Ipad finns tillgängligt i

klassrummet kan de arbeta med det på ett helt annat sätt än vad de gjort tidigare. Förut har de enligt både Carolina och Lena varit så att antalet tillgängliga datorer på skolan varit begränsade då det enbart har funnits en datasal. Därför har deras tidigare elever enbart fått använda sig av datorn för att renskriva text. Båda två ser det som en enorm fördel att ha digitala verktyg i klassrummet och nämner att elevernas texter har en bättre kvalitet och mängd. Carolina anser att när eleverna får skriva med ett digitalt verktyg har deras texter fått en bättre struktur och ett djupare innehåll. Detta är något som även Lena har märkt och hon menar att det är en enorm fördel att eleverna inte behöver lägga tid på textens utseende (dvs. tid till att lägga på att skapa en läsbar handstil) då motoriken inte blir ett hinder. Den tiden kan istället gå till annat så som läsförståelse och läsning.

Jag har aldrig jobbat så mycket med böcker och läsförståelse så tidigt som jag har gjort med det här gänget. Alla hade knäckt läskoden till novemberlovet så någonstans under oktober kunde alla läsa.

Lena (2012-09-24)

Kopplar vi ovanstående resonemang till vår första frågeställning om ’Hur upplever lärarna att Att skriva sig till läsning-metoden påverkar elevers läs- och skrivutveckling? Och ser de någon skillnad jämfört med tidigare undervisning?’ har elevernas läsning enligt Lena förbättras. Dock har hon märkt att när det kommer till elevers avkodning finns det ingen markant skillnad jämfört med de elever som undervisats på tidigare sätt. Men hon påpekar dock att det finns betydligt mer tid att lägga på läsning och läsförståelse och att arbetssättet har gjort att eleverna lärt sig läsa relativt tidigt.

34

Precis som Agélii Genlott och Grönlund (2013) skriver tycker de två lärarna att elevernas resultat har förbättrats. Framförallt ser de skillnad på elevernas textproducerande vilket stämmer väl överens med resultatet av Agélii Genlott och Grönlunds forskning. Likaså har elevernas läsning fått större utrymme tidsmässigt vilket har gjort att de lärt sig läsa vid ett tidigt skede.

6.5 Hur kan arbetssättet upplevas av närmst berörda?

Både Carolina och Lena upplever att eleverna uppskattar arbetssättet och tycker det är roligt och givande. Carolina menar att hon upplever att eleverna har en större skrivglädje och mer lust för att lära och att eleverna skriver längre texter. En grundtanke som Trageton (2005) har gällande sin metod är att för att eleverna ska lära sig läsa måste det ske i ett kreativt och lustfyllt skrivande vid datorn och därigenom skapas läslust som är viktig att ha. Även i

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 nämns vikten av att skapa

en läslust hos varje individ. Carolinas klass använder Ipads till att till exempel arbeta med de olika ”apparna” som finns nedladdade på Ipaden där man bland annat kan göra

tidningsuppslag vilket Carolinas elever uppskattar att göra. En anledning till varför eleverna uppskattar arbetssättet som de gör menar Lena kan ha att göra med att vissa elever kan tycka det är ansträngande att skriva för hand och då underlättar datorn. Detta är helt i

överensstämmelse med Trageton som menar att denna typ av metod gör att eleverna kan fokusera på texten och behöver inte lägga ner mödosam tid på att forma läsvänliga handskrivna bokstäver.

Carolina och Lena arbetar inom ett område där samtliga hushåll har tillgång till internet, och därför var det aldrig något problem att läxor gjordes med hjälp av datorn. För säkerhets skull frågade både Carolina och Lena elevernas föräldrar, vid det första föräldramötet, om det fanns möjlighet att alla läxor gjordes med datorn som skrivverktyg. I Carolinas klass var samtliga föräldrar positiva och öppna till det nya arbetssättet medan i Lenas klass var där enstaka föräldrar som var negativa till att datorn skulle vara en sådan stor del i

undervisningen. Men efter att Lena hade förklarat syftet med arbetssättet och föräldrarna var införstådda i att eleverna givetvis skulle lära sig att skriva förhand var föräldrarna mer förstående med hur datorn skulle ingå i arbetssättet. Linderoth (2009) menar att

35

informations- och kommunikationsteknik (IKT) på senare tid har fått en större betydande roll i

svenska klassrum och är ett nytt och annorlunda sätt att ta till oss ny kunskap. Vi anser att det finns ett behov av att använda sig av moderna läroverktyg i undervisning och genom att vi plockar in digitala verktyg i klassrummen tar vi även in ett nytt sätt att ta till oss kunskap som utmanar de traditionella tankarna kring läs- och skrivundervisning. Därför kan säkert

människor ställa sig frågande till att arbeta med datorer i skolan, vilket är något som både Carolina och Lena märkte vid uppstarten med ASL. Att vissa föräldrar till en början var kritiska kan möjligen bero på att de inte visste vilka möjligheter datorn kan skapa i

undervisningen, utan snarare ser en dator som ett surf- och spelverktyg som man använder för nöjets skull.

In document Att skriva sig till läsning med datorn som penna (Page 30-36)