Undersökningen visar på att det inte finns ett tydligt synsätt på den enhetliga eller uppdelade människan och att olika språk och uttryck i det som sägs, skrivs och förmedlas på olika sätt kan tolkas på olika sätt. Elevernas synsätt speglar vårt
skolsystem och samhälle där ett dualistiskt synsätt har varit dominerande men som har influenser av ett integrerat synsätt.
Har unga och även vuxna förr i tiden tänkt tanken på hur man ser människan? Kanske inte. Med tanke på olika kulturer, religioner och traditioner var mycket i samhällena förutbestämt och det fanns förklaringar på tillvaron. Människor levde i mindre världar, informationsflödet var begränsat, utbildningsmöjligheterna var små och förändringar i samhället växte långsammare än idag. Nu lever vi ett mångkulturellt samhälle där förändringar sker snabbt, informationsflödet är enormt, valmöjligheterna är många och det finns ingen självklar förklaring på tillvaron. Att våra levnadssätt, vanor och kroppar förändras som en reaktion på nya förhållanden kan ses som en naturlig effekt. För att komma åt olika problem som kan uppstå då anpassningen till samhällsutvecklingen sker kan kanske frågan om hur vi ser människan och hur vi ska utveckla strategier för att möta utmaningar vara befogad idag. Det kan vara så att människor har haft fokus på olika saker i olika tider och då samhället förändras så drastiskt som det har gjort i vårt informationssamhälle har vi svårt att välja och veta vilket fokus vi ska ha samtidigt som livet upptar mycket energi och tid för att skapa den egna världen.
Att uppmärksamma och medvetandegöra kroppsliga perspektiv och vända kroppens frånvarande till ett närvarande anser jag är viktigt i hela samhället och självklart i skolan. Då vi inser hur vi kommunicerar och tolkar kan vi lättare förstå olika tänkesätt och den komplexitet vi består av och ingår i. Det är viktigt att inse språkliga
begränsningar. Tolkningsdimensionen som vi genom det kroppsliga perspektivet skapar en mening kring och utvecklar till något begripligt för oss själva kan innebära att vi missförstår vad som egentligen menas. Vi behöver också förstå oss själva bättre för att skapa ett bra förhållningssätt till det vi möter.
Kroppen är komplex, laddad och bäddar för associationer och tolkningar. Kroppen är onekligen svår att greppa men möjlig att förstå. Det kan kräva tid att förklara vad vi menar och redogöra för begrepp. Tiden som behövs innebär en långsamhet och mognad vilket varken ger snabb avkastning eller snabb tillväxt. Samhällsutvecklingen går fort
och stressar och ett kortsiktigt tänkande speglar i mina ögon en osäkerhet. Det som kan avläsas är en otydlighet, en “både och” känsla, en gardering av olika tänkbara svar och tankar. Vi hinner kanske inte gå på djupet för att klargöra vad som är vad och vad som behövs. Enligt Håkan Larsson, fil dr i pedagogik, är skolans kursplaner kortfattade och kräver förförståelse för att tolka. Att konkretisera målen kan medföra att kunskaper blir ytliga. Att färdighet och fakta betonas framför förståelse och förtrogenhet (Larsson 2004:224).
De olika pedagogiska inriktningarna som genom historien har utvecklats speglar tydligt den tid de utvecklats i som en slags reaktion mot samtiden och som ett resultat av rådande forskning och diskussioner. Idag ligger “distans” i tiden. På distans kan vi utbilda oss inom yrken som innebär att möta människor utan att behöva möta en människa. Vi utvecklar en distans till omgivningen. Idag är komplexitet, otydlighet, mångsidighet, valmöjlighet, storskalighet, tillgänglighet och förändring begrepp som kan göra oss otrygga vilket kan betyda att vi behöver söka trygghet i oss själva mer än någonsin. I vår tid kan det vara aktuellt att betona det kroppsliga perspektivet i
diskussioner om skolans synsätt. För skolan innebär det att ge mer utrymme för människan som kroppslig varelse så att vi kan skapa ett samhälle och en framtid som anpassas efter människan och inte tvärtom. Kunskap om kroppen finns men vår kompetens att känna vår egen kropp och förstå hur den fungerar upplever jag som låg trots att vi har den oss närmast och att vi alltid utgår ifrån den. Vi tvingas att hantera ett stort spektrum av situationer och världens individualism och konkurrens kan komma att kräva ett förvaltande och utvecklande av fördjupade kunskaper, vilket förutsätter
vidgade perspektiv och välmående människor.
Viktigt i allt detta är att vi medvetet tränar oss i att hantera och skapa förhållningssätt till det vi vet och det vi inte vet.
Vidare
Studien tar inte upp genusperspektivet och visar inte hur det kroppsliga perspektivet belyses i undervisningen eller hur lärare och elever pratar om kroppen. Fortsatta studier kan tydliggöra hur vi tänker, talar och ser på människan i skolan. Vidare kan man undersöka elevers olika bilder av kroppen för att förstå hur elever tänker och vilket synsätt som ligger till grund för resonemang. Att lyfta fram det kroppsliga perspektivet i
skolan och formulera begrepp kan vara viktigt då vi ska planera och praktisera undervisningen och verksamheten i skolan.
Vi behöver se att kroppen är bärande och betydelsefull i våra handlingar.
Tack
Jesper Fundberg för din respons och inspiration.
Helene Båtshake för hjälp och intressanta diskussioner i omklädningsrummet på Gerdahallen i Lund.
Noter
¹Capoeira är en dansbetonad kampsport som utvecklades i Brasilien på 1600-talet av förrymda slavar. Rörelserna är akrobatiska med cirkulära sparkar och hjulningar och utförs till traditionell musik och sång (NE 2008-04-01).
²Kroppsspråk i vid definition är de kroppsliga uttryck som kan tolkas av andra personer och som därmed är kommunikativa (magnusson 2003:50). Kroppspråket tillsammans med kinesik (studiet av hur man med kroppsrörelser förmedlar information, NE 2008-04-01) bygger på beteendemönstren i den icke-verbala kommunikationen människor emellan (Fast 1984:9). Undersökningar visar att vi påverkas av kroppsspråk och ansiktsuttryck till 55%, rösten 33% och orden 7% (Eneroth 1989:35).
³Kroppsuppfattningen är en helhetsupplevelse av kroppen som bild, konturer, omfång, tyngdförhållanden, tex. position och hållning. Är ofta en värdering av den egna kroppen tex. stark, svag, ful, smal. Termen används också som ett samlingsnamn för kroppskänsla, kroppsupplevelse och kroppsuppfattning. Kroppskännedomen är däremot ett samlingsbegrepp för olika uttryck för uppfattning om känsla,
upplevelse, erfarenhet, behärskning, kontroll av den egna kroppen (Roxendal 1981:21). Både upplevelse- och rörelsedimensionen ingår i begreppet kroppskännedom (Roxendal-Winberg 2006:52).
⁴Kroppsmedvetandet är medvetandet om var olika kroppsdelar befinner sig i rummet, hur det känns i kroppen när olika rörelser utförs med mera (Swartling-Widerström 2005:23). Liknande kroppsuppfattning men på ett högre medvetandeplan där tankeprocessen (med sina kognitiva funktioner som tanke, förstånd och intellekt) är medveten (Roxendal 1981:21). “Genom medvetandet uppfattar vi oss själva och världen. Medvetandet har dels en upplevande förmåga, som att ta emot olika sinnesintryck och känna olika känslor, och dels en reflekterande förmåga...att kunna reflektera gör att vi kan ställa frågor om framtiden och vilka konsekvenser våra handlingar kan få.” Något som anses unikt för människan (Roxendal- Winberg 2006:40-41).
⁵Kroppskontroll är en kroppsbehärskning. Ordet används ofta i samband med rörelseträning inom idrotten (Roxendal 1981:22).
⁶Kroppsförståelsen kan förklaras med den människosyn och människouppfattning vi har och de
antaganden om vad en människa är. Olika teorier finns om hur människan formuleras. Platon menade att människan har en själ som är intellektuell och förnuftig, Freud utgår från själslivet, Marx i människan som social varelse, Skinner i människans beteende, Lorentz i aggresssiviteten och Sartre i
existentialismen där han menar att människan inte kan beskrivas i vetenskapliga termer utan det krävs att man utgår från människans själsliga egenskaper som frihet och förmåga att ta ställning till sina attityder, syften, värderingar och sätt att leva. Dessa teorier utgår från en delad syn på människan där kropp och själ separeras (Swartling-Widerström 2005:23).
⁷Kommunikation kan definieras som en tvåvägs, pågående beteendeförändrande process i vilken en person, avsändare, avsiktligt kodar och överför ett meddelande till en eller flera tilltänkta åhörare, mottagare, i syfte att åstadkomma en viss attityd eller ett visst beteende. Den icke-verbala
kommunikationen involverar alla de stimuli i en kommunikationssituation som både är skapade av människor och andra, men inte det verbala, och som har potentiellt kommunikationsinnehåll (message value) för sändaren eller mottagaren (Samovar, Porter & Jarin 1981:13). Ordet kommunikation kommer från latinets “communicare” och betyder “att ha något gemensamt” eller att “dela något med någon”. Förenklat kan begreppet definieras som ett utbyte av budskap. Ett samspel mellan människor som i en viss situation avsiktligt talar klarspråk med varandra (Maltén 1998:11-12).
⁸Kinesik är studiet av hur man med kroppsrörelser förmedlar information (NE 2008-04-03). Både den nedskrivna formen av kroppsspråket och det vetenskapliga studiet av det benämns kinesik. Kroppsspråket och kinesiken bygger på beteendemönstren i den icke-verbala kommunikationen människor emellan (Fast 1984:9). Kinestetisk förmåga är förmågan att känna musklers, leders och bens läge och rörelse i rummet, utan synens medverkan (Merleau-Ponty 1999:179).
⁹Helhet är något som tankemässigt betraktas på en gång i hela sin omfattning utan hänsyn till enskilda detaljer. En helhetsbild, ett helhetsomdöme och en helhetssyn samordnar delar till en meningsfull helhet (NE 2008-03-12). Kraven på att ha en helhetssyn har blivit större och kraven på helhetssyn mera kvalificerade. Man frågar efter en helhetssyn då den helhetssyn man har inte räcker för att förstå det man bryr sig om. Det sker ofta vid kriser. Hermodsson menar att när vi efterlyser helhet handlar det också om
att erkänna samband. Men helheten av det som hör samman kan man som enskild människa inte gripa. Bohm, engelsk professor i teoretisk fysik, menar att vi kan inte klara oss utan en allmän världsbild. Han kallar den yttersta verkligheten för “odelad helhet i flödande rörelse”. I vårt praktiska arbete kan vi inte hantera hela verkligheten på en gång och därför är det nödvändigt att vårt tänkande gör uppdelningar. Bohm poängterar att uppdelningen finns i vårt tänkande och inte i verkligheten och att våra kunskaper och teorier är “sätt att se” och inte beskrivningar av verkligheten som den är. Enligt Bohm menar
vetenskapens kunskapsideal och verklighetsuppfattning att verkligheten består av separata och oberoende delar som samverkar genom krafter som inte påverkar delarnas grundläggande natur. Därför börjar vetenskapen med delarna och sen förklarar helheter som resultat av delarnas samspel. Bohm jämför detta synsätt med att i stället utgå från universums odelade helhet och sedan söka delarna ur helheten
(Lindholm 1990: 24-28).
¹⁰Människosyn är en term för uppfattningar om människans grundläggande egenskaper, hennes möjligheter och begränsningar (NE 2008-04-07). Människosyn är ett begrepp som kan uppfattas som benägenheten att tänka och handla medan begreppet människouppfattning kan vara en slags teori om människans natur. De används som synonymer även med begreppet människobild (Swartling- Wiederström 2005:23). Man ser att människor har något gemensamt i allt det som samtidigt gör människor olika. Människan är en varelse som definieras till stor del genom sina sociala relationer. Sådana relationer och andras sätt att svara av på och värdera en människa påverkar den syn en person får på sig själv och sin plats i världen, den egna identiteten. Den människosyn vi får beror på social
bakgrund, utbildning, yrke, livserfarenheter mm. och är till stor del en omedveten bild av oss själva och andra (Nilsson 1988:15-16, 38).
¹¹Med olika psykologiska processer har forskare inom psykologin sökt förklara det vi har gemensamt. Utvecklingspsykologin förklarar det mänskliga beteendet från födseln till vuxen ålder och den kognitiva psykologin förklarar hur människor tänker, bearbetar information och löser problem. Socialpsykologin förklarar hur allmänna normer styr människors interaktion. Studier i mänsklig perception förklarar hur våra perceptuella system registrerar och tolkar information om världen vi lever i och differentiell psykologi studerar individuella skillnader inom de olika områdena (Brunas-Wagstaff 2003:7).
¹²Personlighetspsykologi är enligt Allport (1897-1967, amerikansk personlighets- och socialpsykolog) individens inre dynamiska organisation som består av psykofysiska system som skapar individens karaktäristiska beteendemönster, tankar och känslor. Allport menade att då vi säger att människor har olika personligheter förklarar det inte hur människor skiljer sig åt. För att utforska själva personligheten måste vi vara överens om vilka underliggande processer som är viktiga aspekter för personligheten. Det finns olika antaganden men gemensamt är att man antar att personligheten är en läggning, dvs en persons karaktäristiska sätt att tänka och handla. Personlighetspsykologer försöker förklara individuella skillnader med att det som karaktäriserar människor är den underliggande personliga läggningen eller
temperamentet (Brunas-Wagstaff 2003:11-12). Enligt den humanistiska psykologin har människan en medfödd frihet och förmåga att utveckla personligheten vilket sker i processerna i det dynamiska samspelet med omgivningen. Det sker genom en djup förståelse och bejakande av sig själv, sina behov och motiv. Man menar att människan är unik i den meningen att hon utgår från sin upplevelse i formandet av sitt liv (Fahlke & Johansson 2007:109-110).
¹³Platon (427-367 f.Kr) var en grekisk filosof, elev till Sokrates. Platon delade upp världen i en idévärld (en högre idealvärld vars skuggbild är den verklighet vi ser) och en sinnevärld (den verklighet som direkt kan uppfattas av sinnena) (NE 2008-04-12). Människans själ är odödlig och tillhör idévärlden och den materiella kroppen tillhör sinnevärlden. För Platon var tänkandet lika med själen och höjd över den sinnliga icke-tänkande kroppen. Kroppen är ett viktigt fundament för tanken vilket innebär att kroppen ska skötas och vara sund och frisk (Swartling-Widerström 2005:60).
¹⁴En dualistisk människosyn sätter tänkande, själ, subjekt och intellekt mot handling, kropp, begär och objekt. Kroppen och själen är uppdelad. (Molander 1993:133,).
¹⁵Descartes, René var en fransk filosof (1596-1650) som menade att kropp och själ kan existera oberoende av varandra. Kroppen såg han som ett materiellt ting som inte kan tänka medan själen är ett tänkande ting (NE 2008-04-12). Han utformade en dualistisk verklighetsuppfattning där subjektet, själen och medvetandet, har kunskap medan kroppen är handling och är avskild från tänkandet och kunskapen. Praktisk konst och teoretiskt vetande är alltså artskilda (Molander 1993:69).
¹⁶En fenomenologisk människosyn innebär en helhetssyn där den mentala aktiviteten och nervsystemet integreras. Till skilllnad från den kunskapsteoretiska dualismen menar man att kunskap om världen skapas inte endast av medvetandet utan också av sinnesförnimmelserna (Swartling-Widerström 2005:68). Fenomenologi är läran om det som visar sig för medvetandet (NE 2008-04-14). Eftersom kroppen fattar
och förstår rörelsen så är medvetandet inte ett “jag tänker” utan ett förkroppsligat “jag kan” vilket betyder att rörelsen är sensomotorisk (som inkluderar neurovetenskaperna). Merleau-Ponty menade att
neuroanatomin, neurofysiologin, neuropsykologin och kinesiologin (rörelseläran) tillsammans försöker förstå hur nervsystemet och psyket integreras med muskler, leder och ligament och detta i sin tur med omgivningen (Swartling-Widerström 2005:75).
¹⁷Merleau-Ponty , Maurice (1908-1961) var en fransk filosof och professor i barnpsykologi och pedagogik. Hans filosofi utgår från ett fenomenologiskt betraktelsesätt och är utvecklad i
Phénoménologie de la perception, 1945. Världen gestaltar sig utifrån den egna kroppens interaktion och kommunikation med det som den möter (NE 2008-04-13).
¹⁸Darwin, Charles brittisk naturforskare (1809-1882) som skapade utvecklingsläran och evolutionsäran. Han visade att arterna är föränderliga och att nya arter uppkommer genom naturligt urval. Skrev “Om arternas uppkomst” 1859 (NE 2008-04-12).
¹⁹Pinker, Steven är en amerikansk kognitionsforskare och evolutionspsykolog. Han menar att vårt medvetande består av neurologiska kopplingar och att enskilda gener kan direkt påverka olika delar av vårt medvetande, vårt språk och vår personlighet. Det är samspelet mellan genernas olika delar som är avgörande för vårt beteende. Han utgår från att hjärnan är gjord för ett samlarliv och att vi av naturen har olika kapaciteter som förmåga till aggressivitet empati och altruism (osjälviskhet, människokärlek; Även om själviska motiv tillåts i en handling får den ett värde först då den syftar till andras väl.) Han menar att samarbetsförmågan är lönsam för överlevnaden och ger belöning vilket innebär att det egoistiska i människan har stått tillbaka i utvecklingen. Det är alltså mänskligt att vara snäll, hjälpsam och att ha ett moraliskt patos (Berg 2005:285-300).
²⁰May, Rollo (1909-1994) beskrivs som den första psykologen i USA som förenade filosofi och psykologi och ville skapa en humanistisk psykologi med en existentiell filosofisk inriktning. Andra företrädare var Abraham Maslow (1908-1970) och Carl Rogers (1902-1987). Filosofer som kopplas till den humanistiska psykologin är Edmund Husserl (1859-1938), Martin Heidegger (1889-1976), Jean-Paul Sartre
(1905-1980) och Maurice Merleau-Ponty. De var övertygade om att människan är i en ständig tillblivelseprocess och att varje individ är unik med möjlighet att styra, välja och förändra sin
livssituation. De menar att i den mänskliga naturen finns universella värden som vi kan komma i kontakt med om vi medvetandegör oss själva. Detta kan hjälpa oss att förhålla oss till de komplicerade dilemman vi ställs inför i livet. Detta menar de är grunden till ett hälsosamt och utvecklande psykiskt liv (Fahlke & Johansson 2007:67-71, 87).
²¹Locke, John (1632-1704) var en engelsk filosof och politisk tänkare som företrädde den empiriska kunskapsteorin. Han menade att kunskapen är beroende av den enskilde individens medvetande. Vid födseln är medvetandet tomt (själen är en raderad vaxtavla, en tabula rasa) som fylls genom erfarenheter. Både sinnesintryck och reflektion, alltså yttre och inre erfarenheter, gör intryck på tavlan. Hans idéer har haft betydelse för liberalismen (NE 2008-04-12).
²²Bourdieu, Pierre (1930-2002) var en fransk sociolog och kulturantropolog. Han utvecklade en teori om habitus (NE 2008-04-12). “Habitus ska förstås som det system av i kroppen och sinnet inpräglade vanor och dispositioner, de för givet tagna preferenser, som verkar bestämmande på hur individen handlar, tänker, uppfattar och värderar sin omvärld.” Habitus är “den samlade sociala erfarenheten av det som individen inkorporerar i samspelet med sin omgivning.” Individens handlingar utformas i mötet mellan habitus och det utbud som för tillfället finns vilket skapar en djupt liggande känsla för vad som är det rätta, rimliga och passande i åsikter och livsval (Engström 1999:43-45). Människor lever i sociala fält tex. sportens, konstens, litteraturens, religionens, livsstilarnas, vetenskapens, ekonomins, maktens. Inom fälten konstrueras habitus och på det sätt som människan formar sin identitet formas sättet att leva (Nilsson 1998:39-40).
²³”En skola för alla” är ett begrepp som nutidens skola bygger på. Det ska enligt skolverket finnas en likvärdighet. Historiskt har vi haft en klass-, köns- och etnicitetsstrukturerad skola men forskning från 2003 säger att förändringsprocessen ser olika ut (Skolverket 2008-04-12).
²⁴Intelligens i dagligt tal är detsamma som förstånd, begåvning eller tankeförmåga. Det finns olika förslag till definitioner som betonar abstrakt tänkande, relationstänkande, lärande, anpassning till nya situationer och effektivt utnyttjande av erfarenheter (NE 2008-04-07).
Intelligens definierar Gardner; förmågan att lösa problem eller framställa produkter som värderas högt i ett eller flera kulturella sammanhang (Lindström; Forsell 2005:214-220). Gardners ursprungliga sju intelligenser är: Verbal-lingvistisk intelligens (Känsla för att formulera sig med ord, skriva och tala.)
analysera problem. Tycker om olika former av problemlösning, grupperar och ordnar information, söker logiska förklaringar, gör förutsägelser och utvecklar förmågan att pröva hypoteser, bedöma vad som är orsak och verkan och att dra slutledningar.) Visuell-spatial (rumslig) intelligens (Tänker i bilder, ser föremål från olika synvinklar, har en känslighet för färg, form, linje och djup och dess relationer.)
Kroppslig-kinestetisk intelligens (Behärskar kroppen. Har potential att använda hela kroppen eller delar
av kroppen för att lösa problem eller skapa produkter. Har lätt för att utveckla fysiska förmågor som balans, koordination. grov- och fin motoriken.) Musikalisk-rytmisk intelligens (Har en skicklighet i att utföra och komponera musikaliska mönster. Uppfattar och framställer rytmer, melodier och musikaliska uttryck. Har ett utvecklat ljudminne.) Interpersonell (social) intelligens (Har empatiska förmågor, är lyhörda, lyssnande och arbetar effektivt med andra människor.) Intrapersonell intelligens (Har förmågan till självkännedom, uppfattar egna starka och svaga egenskaper. Har en självständighet och ett reflektivt tänkande.) De tre andra intelligenserna är naturintelligensen (Har förmågan att se företeelser i naturen som tex. landskap, klimat, fågelljud och kan sköta om, tämja och umgås med levande varelser.) En andlig
intelligens och en existentiell intelligens är möjliga att tillägga efter fortsatt forskning. Även en moralisk intelligens är intressant att undersöka underlag för (Gardner 2001:47-48,51, 67).