Avslutande tankar och förslag till fortsatt forskning

Då ämnet digital kompetens inte är ett specifikt ämne inom skolan upplevs det som en svårighet att kunna sätta fingret på hur det didaktiska bör fungera i undervisningen. Samtliga grundskollärare upplever även att det inte finns tillräckligt med tid för att sätta sig in i det material som skulle behövas för att de ska kunna hålla sig uppdaterade om MIK i undervisningen. Enligt studiens resultat förutsätter högskolan att samtliga ämnen ska vara ansvariga för den digitala kompetensen då det ’ingår i alla ämnen’ (H2, 2021). Detta innebär att ingen har det övergripande ansvaret för den digitala kompetensen vilket gör att innehållet kan bortprioriteras på ett enklare sätt. H2 har även en individstyrd kompetensutveckling, vilket inte liknar den fortbildning som ”vanliga” grundskollärare har möjlighet till att göra.

Fortsatt anser jag att möjligheten borde ses över för att skapa ett nytt ämne inom skolan som fokuserar på den digitala kompetensen. Detta skulle kräva en förstelärare inom digital literacy/digital kompetens. Personen i fråga skulle ha en pedagogisk utbildning. Detta skulle möjliggöra att personen i fråga har förståelse för varför ett visst program kan behövas i undervisningen, vad den senaste forskningen säger samt att dennes kollegor blir uppdaterade med den senaste informationen kring digital kompetens. De nya satsningarna som nämndes i början av denna studie (Regeringskansliet, 2020, st. 3) kan därför inte träda i kraft fort nog för att stötta huvudmännen i deras utveckling av den digitala infrastrukturen i skolorna. Rasmusson (2014) belyser att skolan behöver vara i samma aktuella linje som den digitala utvecklingen som sker i samhället för att kunna möjliggöra att eleverna kan utveckla den digitala kompetens som de behöver för att klara av det digitala vardagslivet på ett bättre sätt.

Litteraturförteckning

Andersson, A., & Hellström, E. (2020). En digitaliserad läsundervisning och dess påverkan

på läsförståelsen: en litteraturstudie om läsförståelseprocessen till en demokratisk läsare.

[Självständigt arbete på grundläggande nivå, Jönköping University]. Digitala Vetenskapliga Arkivet. urn:nbn:se:hj:diva-48627

Apple Distribution International (2019). Apple Books (Version ??) [Mobilapplikation mjukvara]. Hämtad från: https://apps.apple.com/us/app/apple-books/id364709193

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber

Chen, G., Cheng, W., Chang, T-W., Zheng, X., & Huang, R. (2014). A comparison of reading comprehension across paper, computer screens, and tablets: Does tablet familiarity matter?

Journal of Computers in Education, 1 (2), 213 – 225. DOI: 10.1007/s40692-014-0012-z

Edvardsson, J., Godhe, A-L., & Magnusson, P. (2018). Digitalisering, literacy och

multimodalitet. Studentlitteratur

Edvardsson, J. (2020). Digital kompetens i svenskundervisningen: klassrumsnära exempel. Studentlitteratur

Europaparlamentet (2006/962/EG). Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Hämtad från: https://eur- lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006H0962&from=DE, 2 juni 2021

Evenshaug, O., Hallen, D. (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Studentlitteratur

Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med

förskola och skola [Doktorsavhandling]. Uppsala universitet

Fesel, S., Segers, E., & Verhoeven, L. (2018). Individual variation in children’s reading comprehension across digital text types. Journal of Research in Reading, 41 (1), 106–121. DOI: 10.1111/1467-9817.12098

Folkhälsomyndigheten (HSLF-FS:12). Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd

om allas ansvar att förhindra smitta av Covid-19 m.m.; Hämtad från Folkhälsomyndigheten:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/publicerat-

material/foreskrifter/konsoliderade/hslf-fs_2020_12.pdf, 16 april 2021

Gleerups (u.å). Gleerups. Hämtad från: https://www.gleerups.se

ILT Inläsningstjänst AB (2021). Polyglutt skola – den marknadsledande digitala boktjänsten

för F-9. Hämtad från: https://www.inlasningstjanst.se/tjanster-for-larare/polyglutt-skola/, 2

juni 2021

Imsen, G. (2006). Elevens värld: Introduktion till pedagogisk psykologi. Studentlitteratur

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur

Larsen, A-K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Gleerups

Liber (2019). Liber. https://www.liber.se

Lundberg, I., & Herrlin, K. (2014). God läsutveckling: Kartläggning och övningar. Natur & Kultur

Mangen, A., Walgermo, B. R., & Brønnick, K. (2013). Reading linear texts on paper versus computer screen: Effects on reading comprehension. International Journal of Educational

Research, 58, 61 – 68. DOI: 10.1016/j.ijer.2012.12.002

Myrberg, C., & Wiberg, N. (2015). Screen vs. paper: what is the difference for reading and learning? Insights: The UKSG Journal, 28 (2), 49 – 54. DOI: https://doi.org/10.1629/uksg.23

Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Studentlitteratur

Nilholm, C. (2017). SMART: ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Studentlitteratur

Olsson, E. (2020). IT-HAVERIET. Lärarnas tidning. (3), 6 – 7

Rasmusson, M. (2014). Det digitala läsandet: Begrepp, processer och resultat [Doktorsavhandling]. Mittuniversitetet

Regeringskansliet (2018, 17 maj). Beslut om nyckelkompetenser för livslångt lärande på EU-

möte. Hämtad från: https://www.regeringen.se/artiklar/2018/05/beslut-om-

nyckelkompetenser-for-livslangt-larande-pa-eu-

mote/?TSPD_101_R0=088d4528d9ab20003386b9af4e3735055dbb202872f1620d84724c6b6 a8c1041268581a4ea89320608c0075b6a14300007833cb51d14397d5e04181fd598cc3cdf16b8 34c4d6a2337770acf03878203618beb413e2294834965416793676ea96, 20 maj 2021.

Regeringskansliet (2020, 13 november). Ny överenskommelse mellan regeringen och SKR om

skolväsendets digitalisering [pressmeddelande]. Hämtad från:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/11/ny-overenskommelse-mellan- regeringen-och-skr-om-skolvasendets-digitalisering/, 22 maj 2021.

Regeringskansliet (2021, 11 januari). Kraftsamling för att leda den digitala

strukturomvandlingen [pressmeddelande]. Hämtad från:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/01/kraftsamling-for-att-leda-den-digitala- strukturomvandlingen/, 22 maj 2021.

Salmerón, L., García, V. (2012). Children’s reading of printed text and hypertext with navigation overviews: The role of comprehension, sustained attention, and visuo-spatial abilities. Journal of Educational Computing Research, 47 (1), 33-50. DOI:

hrrp://dx.doi.org/10.2190/EC.47.1.b

Sackstein, S., Spark, L., Jenkins, A., (2015). Are e-books effective tools for learning? Reading speed and comprehension: iPad vs. paper. South African Journal of Education, 35 (4). DOI: 10.15700/saje.v35n4a1202

Skolverket (2017a). e-PIRLS 2016: den digitala läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Skolverket. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2017/pirls-2016?id=3868, 27 maj 2021

Skolverket (2017b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, 2011 (reviderad 2017). Hämtad från Skolverket:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/kommentarmaterial/2017/kommentarmaterial- till-kursplanen-i-svenska-reviderad-2017, 17 april 2021

Skolverket (2019). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2019)

Skolverket (2021). Läslyftet i skolan. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/laslyftet-i-skolan, 2 juni 2021

Statens medieråd (2021a). Vad är MIK? Hämtad från: https://www.statensmedierad.se/mik- sveriges-kunskapsbank/mik-sverige/vad-ar-mik, 20 maj 2021

Statens medieråd (2021b). Ny kunskapsbank ska stärka medie-och informationskunnighet. Hämtad från: https://www.statensmedierad.se/aktuellt/nyheter/ny-kunskapsbank-ska-starka- medie--och-informationskunnighet, 2 juni 2021

Strømsø, I. H. & Bråten, I. (2008). Förståelse av digitala texter – nya utmaningar. I I. Bråten (Red.), Läsförståelse i teori och praktik. (173 – 196). Studentlitteratur

Studentlitteratur (u.å). Studentlitteratur: vinnande vetande. Hämtad från: https://www.studentlitteratur.se

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Studentlitteratur

Tallvid, M. (2016). Skolan i ett digitaliserat samhälle. Hämtad från:

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/0-

digitalisering/Grundskola/201_Leda_och%20_lara_i_tekniktata_klassrum/del_01/Material/Flik/D el_01_MomentA/Artiklar/D1_GRGY_01A_01_artikel.docx, 20 maj 2021

Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed (ISBN 978-91-7307-352-3). Hämtad från: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html, 20 maj 2021