När man börjar fundera över det akademiska författarskapets gränser uppstår många frågor. Vi tycker oss dock se att behovet av tydliga gränser för när en text kan anses ensamförfattad respektive samförfattad är avhängigt av textens funk- tion. Om texten är en avhandling som ska användas för examination, finns det skäl att tydligt visa vem som har gjort vad i forskningsprocessen, vilket ibland kan leda till oklara gränsdragningar vad gäller handledarens delaktighet. Å andra sidan kan samma oklara gränsdragning uppstå om texten ska användas som en del i handle- darens meritportfölj. Om texten inte ska användas till något annat än forskningens centrala syfte, det vill säga att presentera forskningsresultat, förefaller behovet av tydliga gränser mellan inblandade medverkande vara mindre.
En fråga vi inom akademin måste ställa oss är varför vi behöver klargöra grän- ser för författarskap och hur dessa gränser ska definieras. Vi uppmuntras att vara generösa och dela med oss av idéer, kritisera varandras uppslag, hjälpa forskarstu- derande och kolleger att tänka kritiskt. Trots detta uppmuntras vi inte att fundera över implikationerna av ensam- och samförfattade artiklar eller reflektera över vilka signaler som sänds genom beslutet att skriva ensam eller tillsammans. Vad säger exempelvis en ensamförfattad text om formerna för akademisk verksamhet?
HEIDI HANSSON, EVA LINDGREN & KIRK P. H. SULLIVAN
188
Vilken information ger vi egentligen om vem som deltagit eller inte deltagit i de forsknings- och skrivprocesser som ligger till grund för den färdiga texten?
En levande diskussion om det akademiska författarskapets gränser är nödvän- dig för att vi inte ska fastna i gamla konventioner. Forskningsfinansiering, cite- ringar och meritportföljer må förefalla styrande och uppmuntra ensamförfattar- skap. Samtidigt börjar en diskussion ta form där samarbete i större forsknings- miljöer premieras vilket snarare riktar tanken mot ökat samförfattarskap. Men alldeles oavsett vilka signaler externa aktörer sänder ut måste vi inom akademin ha ett eget förhållningssätt till såväl forsknings- och skrivprocessen som till det akademiska författarskapet. Endast då kan vi skapa och tillämpa tydliga gränser mellan författarna av en forskningstext.
Litteratur
APA = American Psychological Association. Publication manual of the American Psycho-
logical Association (6th ed.). Washington, DC 2009. Barthes, Roland, 1968. La mort de l’auteur. I: Mantéia 5. S. 12–17.
BERA = British Educational Research Association. Revised Ethical Guidelines for Educa-
tional Research. Southwell 2004.
Berk, Roland N.,1989. Irresponsible Coauthorship. I: American Journal of Roentgenology 152. S. 719–720.
Brecht, Bertolt, 1998. Jag behöver ingen gravsten. Dikter 1917–1956. I urval av Lars Bjur- man och Jan Hammarlund. Eslöv. [Översatt av Anders Aleby.]
Chenoweth, N. Ann & Hayes, John R., 2001. Fluency in Writing: Generating Text in L1 and L2. I: Written Communication 18(1). S. 80–98.
Craig, Hugh & Kinney, Arthur F. (eds.), 2009. Shakespeare, Computers and the Mystery of
Authorship. Cambridge.
Ducor, Phillipe, 2000. Intellectual Property: Coauthorship and Coinventorship. I: Science 289(5481). S. 873–875.
Ede, Lisa & Lunsford, Andrea A., 2001. Collaboration and Concepts of Authorship. I: Publi-
cations of the Modern Language Association 116 (2). S. 354–369.
Fine, Mark A. & Kurdek, Lawrence A., 1993. Reflections on Determining Authorship Credit and Authorship Order on Faculty-Student Collaboration. I: American Pscyhologist 48(11). S. 1141–1147.
Foucault, Michel, 1969. Qu’est-ce qu’un auteur? I: Bulletin de la Société française de Philo-
sophie 63(3). S. 73–104.
Friberg, Gösta & Brodin Friberg, Helena, 2006. Täcknamn Shakespeare. Edward de Veres
hemliga liv. Stockholm.
Hayes, John R., 1996. A New Framework for Understanding Cognition and Affect in Writ- ing. I: C. M. Levy & S. Randsdell (eds.), The Science of Writing. Hillsdale, NJ. S. 1– 27.
— & Flower, Linda S., 1980. Identifying the Organization of Writing Processes. I: L. Gregg & E. Steinberg (eds.), Cognitive Processes in Writing. Hillsdale, NJ. S. 3–30.
Humanistisk fakultet, 2010. Förslag till riktlinjer för sammanläggningsavhandlingar vid
Umeå universitet. Umeå; http://www.humfak.umu.se/anstalld/interna- nyheter/nyhet/DownloadAsset.action?contentId=159667&languageId=
3&assetKey=Rikt_sammanl%C3%A4ggn; hämtad 2012-01-24.
Johansson, Victoria, 2009. Developmental Aspects of Text Production in Writing and
Speech. Lund.
Michell, John, 1996. Who Wrote Shakespeare? London.
MLA. Advice for Authors, Reviewers, Publishers, and Editors of Literary Scholarship; http://www.mla.org/advice_for_authors; hämtad 2010-10-04.
SPRIDA FORSKNINGSRESULTAT ELLER SAMLA MERITER? BEHOVET AV GRÄNSDRAGNING MELLAN FÖRFATTARE I AKADEMISKA TEXTER
189
Monash University. Handbook for Doctoral and MPhil Degrees. Chapter 6; http://mrgs.monash.edu.au/research/doctoral/chapter6b.html; hämtad 2010-10- 07.
Olssen, Mark & Peters, Michael A., 2005. Neoliberalism, Higher Education and the Knowledge Economy: From the Free Market to Knowledge Capitalism. I: Journal of
Education Policy 20(3). S. 313–345.
Osborne, Jason W. & Holland, Abigail, 2009. What is Authorship, and What Should It Be? A Survey of Prominent Guidelines for Determining Authorship in Scientific Publica- tions. I: Practical Assessment, Research & Evaluation: A Peer-reviewed Electronic
Journal 14(15). S. 1–19.
Paltridge, Brian, Harbon, Lesley, Hirsh, David, Shen, Huizhong, Stevenson, Marie, Phakiti, Aek & Woodrow, Lindy, 2009. Teaching Academic Writing. Ann Arbor, Michigan. Spelman Miller, Kristyan, Lindgren, Eva & Sullivan, Kirk P. H., 2008. The Psycholinguistic
Dimension in Second Language Writing: Opportunities for Research and Pedagogy Using Computer Keystroke Logging. I: TESOL Quarterly 42(3). S. 433–454.
University of North Carolina Graduate School. Academic Integrity and Ethics; http://gradschool.unc.edu/publications/ethics.html; hämtad 2012-01-05.
Vancouver Protocol, 1997. Vancouver: Uniform Requirements for Manuscripts Submitted to Biomedical Journals;
http://www.research.mq.edu.au/about/research_@_macquarie/policies,_procedur es_and_conduct/documents/Vancouver.pdf; hämtad 2011-09-20.
Författare
Per Ambrosiani är professor i ryska vid Institutionen för språkstudier, Umeå uni- versitet. I sin forskning intresserar han sig bland annat för slavisk språkhistoria, översättningsvetenskap och namnforskning, särskilt om flerspråkiga ortnamn i språkkontaktområden.
Daniel Andersson är postdoktor vid Institutionen för språkstudier, Umeå univer- sitet, och disputerade 2009 på en avhandling om könsrelaterade ordspråk i nord- norrländsk agrarmiljö. Hans huvudsakliga forskningsintressen återfinns i olika möten mellan språk, kultur och kognition.
Coppélie Cocq är postdoktor vid HUMlab, Umeå Universitet, och forskar om sa- miska kulturella uttryck i digitala miljöer. Hon disputerade i ämnet Samiska stu- dier 2008 på en avhandling om nordsamisk berättartradition. Hennes forsknings- områden är folklore, berättande och minoritetsstudier.
Lars-Erik Edlund är professor i nordiska språk, Umeå universitet, och forskar om dialekter, ortnamn och språkhistoria samt om texter och textproduktion.
Heidi Hansson är professor i engelska med inriktning mot litteratur vid Institut- ionen för språkstudier, Umeå universitet. Hennes huvudsakliga forskningsområ- den är irländsk litteratur och nordliga studier och hon har bland annat publicerat böcker och artiklar om kvinnliga artonhundratalsförfattare och bilden av nordlig- het i engelsspråkig artonhundratalslitteratur.
Susanne Haugen är universitetslektor vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet, och disputerade 2007 på en avhandling om språkliga processer rö- rande ordleden bauta- i fornisländskan och svenskan. Haugens främsta forsk- ningsintressen ligger inom områdena literacy (vardagligt skriftbruk), lånord och västnordiska språk, särskilt isländska.
Eva Lindgren är biträdande lektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstu- dier, Umeå universitet. Hennes forskning behandlar framför allt skrivande, skriv- utveckling och meningsskapande då man skriver på sitt modersmål eller på ett främmande språk.
Berit Lundgren är biträdande lektor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet. Hennes forskning behandlar elevers literacy- praktiker i skolan och till vardags samt andraspråksundervisning. Hon samarbetar även med forskare vid Nelson Mandela Metropolitan University, Port Elizabeth Sydafrika.
Ulf Lundström arbetar vid Skellefteå museum och är doktorand vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet där han arbetar på en avhandling om bebyggel- senamnen inom Skellefteå kommun. Hans forskningsintressen rör ortnamn, dia- lekter och regional historia.
Annika Norlund Shaswar är doktorand i språkvetenskap vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet. Hennes avhandlingsstudie är inriktad på skrift- bruk och andraspråkslärande. Deltagarna i studien är kurder som läser SFI, svenska för invandrare.
Monica Reichenberg är professor i literacy vid Umeå universitet och professor i allmän didaktik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göte- borgs universitet. Hon har studerat elevers förståelse av olika textversioner och genomfört ett antal interventionsstudier. Under senare år har hon intresserat sig för läsförståelsen hos döva och personer med lindrig utvecklingsstörning.
Anders Sigrell är professor i retorik vid Lunds universitet. Han intresserar sig för hur retorik kan vara ett konstruktivt bidrag till alla ämnen och discipliners förstå- else för språkvalens betydelse för vår verklighetsuppfattning.
Eva Strangert är professor emerita vid Institutionen för språkstudier, Umeå uni- versitet. Hennes huvudsakliga forskningsområde är svenskans prosodi. I ett antal olika forskningsprojekt har hon fokuserat på prosodiska fenomen som pausering, betoning, och kvantitet i olika varianter av talspråk.
Kirk P. H. Sullivan är professor i lingvistik vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet. I sin forskning intresserar han sig bland annat för rättsling- vistik, litteracitet i Sápmi, tal, språk och kognition samt högskolepedagogik.
Maria Helena Svensson är universitetslektor i franska vid Institutionen för språk- studier, Umeå universitet. Hon har forskat om fraseologi, med särskilt fokus på kriterier för fasta uttryck.
Christian Waldmann är biträdande lektor vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet, och disputerade 2008 på en avhandling om ordföljd i svenska barns huvudsatser och bisatser. Hans huvudsakliga forskningsintressen utgör förstaspråksinlärning och grammatik.
Nordsvenska (Fram till nr 10 med underrubriken: Skrifter ut-
givna av Institutionen för nordiska språk vid Umeå universitet)
1. Birger Liljestrand: Juttu och sammetsfarmare. Notiser om finlandssvenskt tid-ningsspråk. 1985.
2. Claes Börje Hagervall: Studier över yngre nybyggesnamn i Västerbottens län, särskilt i Vännäs socken. Ett bidrag till en norrländsk bebyggelsenamnsatlas. (Del i sammanläggningsavhandling). 1986.
3. Staffan Wiklund: Ägonamn vid Luleälven. Om namnkontinuiteten i Svartlå by i Edefors socken. 1986.
4. Birger Liljestrand: Talspråk och prosadialog. Tre specialstudier. 1987. 5. Marianne Nordman: Rytm och balans i svensk prosatext. 1987.
6. Om växtnamn. Tio föredrag vid växtnamnssymposiet i Umeå den 6–7 decem- ber 1988. Utgivna av Sigurd Fries. 1990.
7. Svenskan i skolan. Nordsamling 1. Redigerad av Kent Larsson. 1990.
8. Stilistik och finlandssvenska. En samling artiklar tillägnade Birger Liljestrand den 25 juni 1991. 1991.
9. Eva Erson: ”Det är månen att nå…” En studie i några datorintresserade poj- kars språk och föreställningsvärld. (Avhandling). 1992.
10. Dagboken över Linnés resa på Öland 1741. Utgiven efter handskriften av Si- gurd Fries under medverkan av tolv studerande vid Institutionen för svenska inom Umeå universitet 1971. 1998.
11. Studier i svensk språkhistoria 5. Förhandlingar vid Femte sammankomsten för svenska språkets historia. Umeå 20–22 november 1997. Utgivna av Lars-Erik Edlund. 1998.
12. Nils Granberg: The Dynamics of Second Language Learning. A longitudinal and qualitative study of an adult’s learning of Swedish. (Avhandling). 2001. 13. Susanne Haugen: Från bautasten till bautastor. Studier över fornvästnordiska
bautasteinn och svenska ord bildade med bauta(-). (Avhandling). 2007. 14. Solbritt Hellström: Att vänja sig till det svenska språket. Studier av en indivi-
duell skriftspråklig förändring utifrån Olof Bertilssons kyrkobok 1636–1668. (Avhandling). 2008.
15. Maria Dahlin: Tal om terror. Säkerhetspolitisk retorik i Sverige och Ryssland hösten 2001. (Avhandling). 2008.
16. Namn i flerspråkiga och mångkulturella miljöer. Handlingar från NORNA:s 36:e symposium i Umeå 16–18 november 2006 redigerade av Lars-Erik Ed- lund och Susanne Haugen. 2009.
17. Daniel Andersson: Fega pojkar pussar aldrig vackra flickor. Könsrelaterade ordspråk i nordnorrländsk agrarmiljö belysa ur språkligt och kulturellt per- spektiv. (Avhandling). 2009.
18. Daniel Andersson & Lars-Erik Edlund (red.). Språkets gränser – och verklig- hetens. Perspektiv på begreppet gräns. 2012.
19. Ann-Catrine Edlund & Ingmarie Mellenius (red.). Svenskans beskrivning 31. (Förhandlingar vid Trettioförsta sammankomsten för svenskans beskrivning.) 2011.
20. Anna Greggas Bäckström: ”Ja bare skrivar som e låter”. En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms. (Avhandling.) 2011.