Då jag har mångårig erfarenhet från förskolans och skolans värld har jag varit del av många arbetslag. Som jag nämnde i inledningen har det funnits tillfällen då jag, liksom förskollärarna i studiens empiri, känt irritation över att alla i arbetslaget inte driver uppdraget framåt på lika villkor och att vissa hela tiden fokuserar på hinder istället för på möjligheter. Genom att samtala både med förskollärare, ledning och representant från politisk nivå och kunna se de olika delarna (utifrån studiens syfte och frågeställningar) så har det visat sig att det är mer invecklat än vad man kanske vill tro. Varje arbetslag är en del i det politiska arbetet som bedrivs utifrån de policydokument som bestämmer över förskolans verksamhet. Samtidigt är förskolan en ytterst ”kvinnlig” institution, som kämpar för att bevisa sin professionalitet. Förskolans ledarskap, med sina speciella förutsättningar spelar naturligtvis också in. Trots att förskollärare är de som har utbildning och erfarenhet av institutionens arbete får de hela tiden försvara sitt arbete inför personer som helt eller delvis saknar denna utbildning. Empirin i studien har visat att det även inom arbetslag förekommer ”oliktänkande”. Att förklara skilda synsätt med skilda utbildningar och erfarenheter känns ganska lätt. Men när man sedan går djupare in och försöker förstå vad olikheterna mellan personer mer kommer av blir det genast svårare. Personerna i ett arbetslag är anställda för att tillsammans uppfylla sitt uppdrag, samtidigt som de enskilda förskollärarna genom den reviderade läroplanen fått egna ansvarsområden. Detta gör att även om arbetet utgår från
arbetslaget så har var och stort enskilt ansvar för verksamheten. Hur många arbetslag har möjlighet att jämföra de olika medlemmarnas förförståelse för yrket, syn på förskolans uppdrag och vad yrket och alla dess begrepp står för i dagens samhälle? Här tror jag att det krävs mycket genomtänkt och som förskolechefen Annie uttryckte det ”konkret” utvecklingsarbete. Å andra sidan tror jag, som jag redan nämnt i analysen, att det är lika viktigt att tydliggöra varandras uppgifter mellan verksamhetsnivå, ledningsnivå och policynivå. Om kunskap saknas är det svårt att förstå vad de olika uppdragen går ut på.
Möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans vardagliga verksamhet har visat sig vara ganska invecklade faktorer att förstå. Även om något är tydligt för en person så kan det vara otydligt för någon annan. Med tanke på detta känner jag att förskolan nu ännu mer är en spännande arbetsplats. Med reviderad Lpfö -98/10 och övriga utvecklingsdokument så kommer förskollärare alltmer tvingas att ”gå ett steg till” i sina tankar och utveckla verksamheten. Samtidigt finns frågan där om det verkligen behövdes en läroplansrevidering för att tydliggöra läroplanens vikt för verksamheten och tydliggöra uppdraget och målen för förskollärarna? Som både litteraturgenomgång och empirin på olika sätt visat är förskolan en självklar del i dagens samhälle. Med tanke på detta visar denna studie vikten av att belysa förskolans fragmentariska verksamhet för att öka förståelsen för dess möjligheter och hinder. Liksom för hur styrdokumenten påverkar verksamheten.
59
5.4 Fortsatt forskning
Genom att belysa förskolans struktur och organisation har det blivit ännu tydligare för mig att vissa områden som berör förskolans verksamhet behöver studeras mera. Verksamma och övriga berörda, på olika nivåer, är inte alltid är medvetna om den komplexitet som finns inom förskolan. Jag skulle gärna undersöka föräldrars syn på förskolans struktur och organisation för att förhoppningsvis öka
förståelsen mellan föräldrar och förskollärare. En annan tanke är att undersöka fler förskolor, med fler ledningspersoner och politiskt aktiva, kanske i flera kommuner eller med politiker på riksnivå, på liknande sätt som gjorts i denna studie. Det hela kunde utvecklas ett steg till genom att på djupet undersöka hur de politiska besluten i en kommun påverkar förskolans dagliga verksamhet, och hur förskollärare respektive politiker ser på detta. Genom detta kunde förståelsen och kunskapen om komplexiteten inom institutionen förskolan belysas ännu mer, vilket resultatet av denna och tidigare studier (jfr tex Gillberg, 2009, Markström, 2007) visar behövs. Redan Alva Myrdahl (1935)
efterfrågade på sin tid utveckling av förskolans verksamhet. För att tydliggöra och utveckla förskolans speciella förutsättningar att utföra sitt uppdrag, behövs forskare som är intresserade av hur det
politiska systemet och förskolans organisation och administration hör ihop.
REFERENSER
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008) Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Arvaston, G. & Ehn, B. (2009) Observationens dynamik I (red) Arvaston, G & Ehn, B. Etnografiska observationer. Lund: Studentlitteratur AB
Aspers, P. (2007) Etnografiska metoder: Att förstå och förklara samtiden, 2 uppl. Malmö: Liber AB Beach, D. (2005) From Field Work to Theory and Representation in Ethnography. Walford, G & Troman, G. (red) Studies in Educational Ethnography. Volume II. Oxford: JAI Press.
Beach, D., Gobbo, F., Jeffrey, B., Smyth., & Troman, G. (2004) Guest editors´ introduction. European Educational Researcher Journal, 3(3), 534-538
Bell, J. (2006) Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
Berger,P.L . & Luckmann,T . (1966) The Social Construction of Reality. A Treatise in the Sociology of Knowledge. New York: Doubleday.
Berntsson, P. (2006) Lärarförbundet, förskollärare och statushöjande strategier. Ett könsperspektiv på professionalisering. Diss. Göteborg University. Department of Sociology.
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
60
Clifford, J. (1990). On ethnographic fieldnotes. In: R.Sanjek (ed), Fieldnotes – The makings of anthropology. Ithaca and London: University of Cornell Press
Eidevald, C. (2009) Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Diss. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation. Fairclough,N. (1992) Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press
Foucault, M. (1980) Power/Knowledge: Selected interviews and other writings 1972-1977. ed by: Colin Gordon. Brighton: Harvester
Gannerud, E. & Rönnerman, K. (2007) Att fånga lärares arbete. Bilder av vardagsarbete i förskola och skola. Stockholm: Liber AB.
Gannerud, E. & Rönnerman, K. (2006) Innehåll och innebörd i lärares arbete i förskola och skola. Göteborgs universitet: Acta Universitetis Gotheburgensis.
Giddens, A. (1984) The Constitution of Society: outline of the Theory of Structuration. Cambridge: Polity Press
Gillberg, C. (2009) Transformativa kunskapsprocesser för verksamhetsutveckling – en feministisk aktionsforskningsstudie i förskolan. Diss. Växjö University Press
Gillberg, C (2008) Autonomi i förskolan – illusion eller möjlighet? I Jonnergård, K., Funck, E.K. & Womesjö, M (red) När den professionella autonomin blir ett problem. Växjö: Växjö Universitet, Forum för professionsforskning.
Hammersley,M. & Atkinsson,P. (2007) Ethnography: Principles in Practice. London: Routledge Hartman, S. (2005) Det pedagogiska kulturarvet. Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria. Stockholm: Natur och kultur.
Hirdman, Y (2010) Att lägga livet tillrätta: studier i svensk folkhemspolitik. Stockholm: Carlsson Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997) Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Hultman, G. (2001) Intelligenta improvisationer. Lund: Studentlitteratur
Höög, J. & Johansson, O. (2011) Struktur, kultur, ledarskap: förutsättningar för framgångsrika skolor. Lund: Studentlitteratur AB
Jarl, M., Kjellgren, H & Quennerstedt,A. (2007) Förändringar i skolans organisation och styrning. I Pierre, J.(red) Skolan som politisk organisation. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Johansson, A. (2005) Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, J-E. ( 1983) Svensk förskola – En tillbakablick. Kompletterande material till Pedagogiskt program för förskolan. Stockholm: Socialstyrelsen och LiberFörlag.
Kihlbom, M., Lidholt, B & Niss, G. (2009) Förskola för de allra minsta. På gott och på ont. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
61
Kihlström, S. (1995) Att vara förskollärare: om yrkets pedagogiska innebörder. Diss. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Krok, G. & M Lindewald (2007) Årsplanen Ett sätt att uppnå delaktighet, struktur och glädje i förskolan. Malma: Gleerups Utbildning AB.
Kvale, S & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB Lenz Taguchi, H. (2012) Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: introduktion till intra-aktiv pedagogik. Malmö: Gleerups utbildning.
Ludvigsson, A. (2009) Samproducerat ledarskap: Hur rektorer och lärare formar ledarskap i skolans vardagsarbete. Diss. Jönköping: Högskolan för Lärande och Kommunikation
Malinowski, B. (2002) Argonauts of the Western Pacific:an Account of Native Enterprise and Adventure in the Archipelagoes of Melanesian New Guinea. London: Routledge.
Markström, A-L. (2005) Förskolan som normaliseringspraktik – en etnografisk studie. Diss. Linköping: Linköpings Universtitet, Department of Educational Sciences
Markström, A-L. (2007) Att förstå förskolan – vardagslivets institutionella ansikten. Lund: Studentlitteratur
Myrdal, A. (1935) Stadsbarn. En bok om deras fostran i storbarnkammare. Stockholm: Kooperativa förbundets
Myrlund,H. (2011) Styra med mål eller medel? I Höög, J & Johansson, O. (red) Struktur, kultur, ledarskap: förutsättningar för framgångsrika skolor. Lund: Studentlitteratur
Nilsson, R. (2008) Foucault. En introduktion. Lund: Égalité
Olofsson, G. (2008) Kan professioners autonomi leda till ”professionella katastrofer”? Lobotomins uppgång och fall som exempel. I Jonnergård, K., Funck, E.K. & Womesjö, M (red) När den
professionella autonomin blir ett problem. Växjö: Växjö Universitet, Forum för professionsforskning. Olve, N-G.(2002) Decentralisering och samordnad ledning. I Lind, R. (red) Ledning av företag och förvaltningar. Förutsättningar. Former. Förnyelse. Stockholm: SNS Förlag
O´Reilly, K. (2012) Ethnographic Methods. Second edition. New York: Routledge
Person Thunquist, D. (2003) Samtal för arbete: kommunikativa verksamheter i kommunala ungdomsprojekt. Diss. Linköping: Linköpings Universitet
Pierre, J. (2007) Skolan som politisk organisation. Malmö: Gleerups Utbildning AB Riessman, C.K.(1993) Narrative analysis. Newbury Park: Sage
Rimsten, O. (2008) Skoljuridik (styrning, huvudmannaskap, arbetsrätt, arbetsmiljö,
offentlighetsprincipen, sekretess, elevinflytande, rättslig informationskompetens) Stockholm: Norstedts Juridik AB
62
Ritchie, J., Spencer, L., O´Connor, W. (2003) Carrying out qualitative analysis. I: Ritchie, J & Lewis, J. (red) Qualitative research practice: A guide for social science students and researchers. London: Sage
Rothstein, B. (2007) ”Den effektiva skolan och ledarskapets mystik”. I: Skolan som politisk organisation, Pierre, J (red)Malmö: Gleerups Utbildning AB.
SFS 1985. Skollagen. Stockholm: Allmänna förlaget
SFS 1991:900. Kommunallagen. Stockholm: Allmänna förlaget SFS 2010:800 Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Shulman, L.S. (1998) Teacher Portfolios: A Theoretical Activity. In With Portfolio in Hand: Validating the New Teacher Professionalism. Lyons, N. (Ed) New York: Teachers College Press Skolverket. (2011) Läroplan för förskolan. Lpfö . Stockholm: Fritzes
Skolverket (2010) Rapport nr 349. Stockholm: Skolverket. Socialstyrelsen (1987) Pedagogiskt program för förskolan 1987:3
Socialstyrelsen (1975) Arbetsplan för förskolan 1. Vår förskola. En introduktion till förskolans pedagogiska arbete. Stockholm: Liber.
SOU 1978:41. Statlig personalutbildning: utbildning för administration och ledning: betänkande från Utredningen om den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation. Stockholm: Liber Förlag/Allmänna Förlaget
Staten i omvandling.(1996) Årsbok Stockholm: stadskontoret
Söderström, M. (2005) Ledarskap i multiprofessionella organisationer. I Fjaestad, B. & Wolvén, L-E. (red) Arbetsliv och samhällsförändringar. Lund: Studentlitteratur.
Söderström, M. (2002) Ledarskap och utveckling av ledningskompetensen. I Lind, R.(red) Ledning av företag och förvaltningar. Förutsättningar. Former. Förnyelse. Stockholm: SNS Förlag.
Tallberg Broman, I & Holmberg, L. (2007) Läraryrke i förändring. Lärare i förskola och grundskola om inflytande, jämställdhet och mångfald. Malmö: MUEP.
Tallberg Broman, I (2002) Pedagogiskt arbete och kön. Med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur
Tallberg Broman, I (1995) Perspektiv på förskolans historia. Lund: Studentlitteratur Teveborg, K. (1997) Arbete i stora barngrupper. Solna: Ekelunds Förlag AB.
Vallberg Roth, A-C. (2002)” De yngre barnens läroplanshistoria – från 1800-talets mitt till idag. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (1998) Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Stockholm: Fritzes Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
63
Westrup, U. (2002) Gränsöverskridande styrning. Om krav på ekonomisk styrning i social verksamhet inriktad mot barn och ungdomar. Diss. Lund: Ekonomihögskolan
Wiklund Dahl, E. (2011) Med läroplanen på fickan. Lpfö 98/10. Stockholm: Förskoletidningen/Fortbildning AB
Wolmesjö, M. (2008) Ledarskapets autonomi. Om chefers dilemman och handlingsutrymmen. I Jonnergård, K., Funck, E.K. & Womesjö, M (red). När den professionella autonomin blir ett problem. Växjö: Växjö Universitet, Forum för professionsforskning.