Hey wake it up! Hey shake it out!
Does anything still move you since you're educated now? The Gaslight Anthem - Howl
Om skolans uppdrag är att förse eleverna med motivation, lust till lärande och en stärkt tro på sig själva, innebär då detta att skolan bär förställningen om att eleverna initialt saknar en sådan lust och tro? Eller är det så att människor har en stark inneboende nyfikenhet som motarbetas av hur skolan som organisation är uppbyggd? Detta är en av alla tankar som återkommit under arbetet med denna undersökning när jag vid upprepade tillfällen läst igenom läroplanen, och som fått mig att minnas tillbaka på min egen skolgång, vilken i flera avseenden är den här
undersökningens utgångspunkt. Särskilt är det en händelse som jag funderat över, vilket var när klassens elever delades upp av lärarna i två separata grupper. En för ambitiösa och
studiemotiverade elever och en grupp för resten, de som inte riktigt brydde sig. Den förstnämnda gruppen som bestod av cirka tio stycken elever fick sitta avskilt från resten av klassen i ett mindre rum för att på så sätt kunna undvika att bli störda av de andra eleverna och för att få fokusera på sitt skolarbete. Denna tydliga uppdelning i duktiga och mindre duktiga elever skickade en tydlig signal till klassen om vilka elever som räckte till och vilka som var otillräckliga, vilket jag idag förstår har bidragit till att jag under större delen av min skolgång betraktat mig själv som en elev som likt Simon och Elin valt att ta avstånd från skolan och ofta helt saknat intention att prestera och deltaga i undervisningen. Detta visar vilket avtryck skolan har på människor och hur den kan ligga till grund för hur individer utformar sin identitet och väljer att betrakta sig själv i förhållande till andra människor. Av den anledningen tror jag att det är viktigt att lyfta diskussionen om betygen och dess konsekvenser för eleverna i skolan, vilket jag förhoppningsvis kan bidra till med denna undersökning.
Referenser
Adam; tidigare elev. Intervju 2021-04-08
Björkdahl Ordell, Susanne, Dimenäs, Jörgen & Davidsson, Birgitta, Lära till lärare: att utveckla
läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2007
Butler, Ruth. Enchancing and undermining intrinsic motivation. Brittish Journal of Educational
Psychology. Volume 58, Issue 1, 1988: 1-14.
Dewey, John, The school and society being three lectures : supplemented by a statement of the University
Elementary School, 3. ed., The University of Chicago Press, Chicago, 1900
Elin; tidigare elev. Intervju 2021-04-03
Gesser, Bengt, Utbildning, jämlikhet, arbetsdelning: [Education, equality, division of labour], Arkiv, Lund, 1985
Groth, Dennis. Uppfattningar om specialpedagogiska insatser. Diss., Luleå Tekniska Universitet, 2007.
God forskningssed [Elektronisk resurs], Reviderad utgåva, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2017
Goldberg, Ted, Narkotikan avmystifierad: ett socialt perspektiv, Carlsson, Stockholm, 1993 Harleen, Wynne & Deakin Crick, Ruth. A systematic review of the impact of summative
assessment and tests on students´ motivation for learning. Evidence for Policy and Practice information
and Co-ordinating Centre, 2002.
Korp, Helena. Lika chanser I gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. Diss., Malmö Universitet, 2006.
Krag Jacobsen, Jan, Intervju: konsten att lyssna och fråga, Studentlitteratur, Lund, 1993
Lantz, Annika, Intervjumetodik, 3., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013
Larsen, Ann Kristin, Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Andra upplagan, Gleerups, Malmö, 2018
Lemert, Edwin M., Social pathology: a systematic approach to the theory of sociopathic behavior, McGraw- Hill, New York, 1951
Nationalencyklopedin, stämplingsteori. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stämpli ngsteori (hämtad 2021-05-17)
Paulsen, Roland. Världens bästa skola utan mening. DN. 2015-05-22
Ryan, Richard M & Edward L Deci. Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions and New Directions. Contemporary Educational Psychology. Volume 25, Issue 1, 2000: 54-67
Sara; tidigare elev. 2021-04-08 Simon; tidigare elev. 2021-04-03
Skolverket. Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. Skolverket, 2011.
Skolverket. Läroplan för gymnasieskolan Skolverket, 2011.
Utbildningsdepartementet. En bättre skolstart för alla: Bedömning och betyg för progression i lärandet. Utbildningsdepartementet, 2014.
Taube, Karin, Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska
konsekvenser, 2. uppl., Rabén Prisma, Stockholm, 1995
Taube, Karin, Tornéus, Margit & Lundberg, Ingvar, UMESOL. Fonologisk medvetenhet. Handledning
Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 1997
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet, 2002.
Vetenskapsrådet. God forskningssed. Vetenskapsrådet, 2017. Viktor; tidigare elev. Intervju 2021-04-03
Webster, R. S. Education or Quality of Teaching? Implications for Australian Democracy.
Intervjubilaga
1. Berätta om din skolgång.
2. Har du en övervägande positiv eller negativ skolupplevelse?
3. Skolan ska ”Främja livslång lust till lärande” – Tycker du att skolan har lyckats med detta för dig?
4. Vad var det skolan gjorde som fick detta att lyckas eller misslyckas?
5. Skolan ska stärka elevernas tror på sig själva och framtiden. Gjorde skolan detta för dig?
6. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet och nyfikenhet. Gjorde den det för dig?
7. Vad tänker du när jag säger betyg?
8. Vad är din upplevelse av att få ett underkänt betyg
9. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart. Upplever du att du fick göra detta i skolan?
10. Har dina skolresultat påverkat din självbild?
11. Vad tänker du generellt när jag säger samhällskunskap?
12. Var det en lektion som du kände dig bekväm på?
13. Har du någon särskild erfarenhet av samhällskunskapslektionerna som skiljer sig från andra ämnen?