Syfte med undersökningen var att undersöka vad bild- och textkompositionen betyder för en modelläsare i introduktionen av skönlitteratur. Med det har undersökningen visat att bilder har en stor betydelse. Vi kom fram till att bild-och textelementens placering kunde avgöra vilka läsvägar som modelläsaren presenterades. Med tanke på de referensramar vår målgrupp har kan den presenterade läsvägen ses som utmanande. Bilder har som vi nämnde i inledningen inget
34 fastställt schema eller en fast manual, vilket gör det svårt för en vuxen elev med svenska som andraspråk, att utifrån sina olika referensramar kunna tolka de budskap som bild- och textelement sänder. Det är med andra ord svårt att veta hur en bild- och textpresentation ska komponeras för att på bästa sätt nå en mottagare. När det gäller vuxna elever med svenska som andraspråk behöver en viss hänsyn tas. Det kan även vara så att texter och bilder kräver muntligt stöd om inte referensramarna räcker till. Det ger en anvisning om att vår målgrupp kan behöva stöd för att ta till sig det som modellsändaren avsett.
En slutsats vi kan dra är att introduktionen uppvisar en tolerant och inbjudande värld genom att alla former accepteras men det gäller också att kunna ta initiativ eller i vissa fall att våga. Den öppna världen som vårt visuella rum ger intryck av visar upp en värld där alla kan delta. Det är även grundtanken med det sociokulturella perspektivet samt kopplar detta starkt till läroplanens motto, men för vår målgrupp handlar det även om att fånga koden för att träda in i den här fiktiva världen. Pedagogiskt sett handlar föreställningsvärlden som Langer (2005) beskriver om att stegvis träda in i den världen. Då handlar det om förkunskaper och att bygga vidare på de kunskaper som redan finns. Om referensramarna inte finns behöver eleverna i vår målgrupp stöd. Mossberg Schüllerqvists (2021) förslag på stödåtgärder var att i första hand aktivera elevens förförståelse, vilket är grundläggande för att eleven ska kunna bygga på kunskapen och gå vidare. Vi ser ett praktiskt exempel när det gäller vår undersöknings påfågel, som genom sina olika kontaktvägar kommunicerade med modelläsaren och därmed intog en vägledande roll. Det var en tänkt läsväg som modellsändaren utifrån figur 1:s vänster till högerschema stakat ut, vilket innebär en svårighet om en icke-västerländsk referensram finns hos eleven. I ett skolsammanhang vore det centrala att bearbeta förståelsen om vad en påfågel är och vilken betydelse den har för individen eftersom förförståelsen kan vara olika. Med hänvisning till Säljö (2010), Kazakova (2016), Kaya (2016) och Kress och van Leeuwen (2021) påverkar den omgivande kontexten tolkningen Som sändare är det viktigt med bildval och läsvägar. Det kommer vi ta med oss i vårt fortsatta arbete som verksamma lärare.
Vår undersökning indikerar att det visuella rummet med modelläsaren som vi har presenterat tydliggör att det kan behövas något mer än enbart bildpresentationen. Det krävs med andra ord vissa stödåtgärder för att eleverna i vår målgrupp ska få de verktyg de behöver för att kunna bygga upp sin fantasi och skapa inre bilder, och vidare träda in i föreställningsvärlden. Utifrån Langer (2005) skapas denna ordning genom att eleven i fas ett står utanför, medan fas två innebär att eleven har trätt in i föreställningsvärlden och befinner sig där. Kazakova (2016) kom fram till att bildpresentationer som framställs i skilda kontexter blir svårtydda och komplexa, vilket visar att kontexten har stor betydelse för tolkningen. Det är med andra ord
35 svårt att förstå om kontexten är okänd. Vidare framgick att stödinsatser krävdes för att fullgod förståelse skulle uppnås. Carl-Johan Markstedt är och har varit en uppskattad läromedelsförfattare enligt oss då vi båda har använt Svenska Impulser i den vanliga svenskundervisningen. Den här undersökningen har öppnat våra ögon så att vi ser på författarna Markstedt och Löwenhielm med nya beundrarögon. Bilder är betydelsefulla och vår undersökning har uppmärksammat oss på vilka potentialer det finns i bilder, som vi nu ser som verktyg för att ge alla elever utrymme att ”kliva in i sina egna föreställningsvärldar”. Med det ett stort tack till författarna Markstedt och Löwenhielm, samt illustratören Fazeli för ert uppslag med den intressanta bilden på sidorna 78–79 i Si (2018)!
Vårt förslag till vidare forskning är att utöka studien till att omfatta fler introduktioner i den aktuella läroboken för att se likheter och skillnader samt se om det finns ett gemensamt tema. Det kan även vara av intresse att utvidga studien till att analysera lärobokens avsnitt ur ett ideationellt perspektiv för att kunna använda intertextualitet och koppla ihop dem med det omgivande samhället. Att studien har en teoretisk ansats behöver inte förringa dess resultat och möjlighet att appliceras i en tänkt verksamhet där vuxna elever läser svenska som andraspråk 1 och hur de kan tänkas tolka bild- och textkompositionen i samband med introduktionen av skönlitteratur.
36
Referenser
Björkvall, Anders (2003). Svensk reklam och dess modelläsare. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Björkvall, Anders (2019). Den visuella texten – Multimodal analys i praktiken. Stockholm. Almqvist & Wiksell.
Dahl, Christoffer (2015). Litteraturstudiets legitimeringar. Analys av skrift och bild i fem
läromedel i litteratur för gymnasieskolan [Elektronisk], [Hämtad den 23 maj 2021, H: 18:39]
från:http://hdl.handle.net/2077/40507
Englund, Boel & Ledin, Per (red), (2003). Teoretiska perspektiv på sakprosa. Lund: Studentlitteratur.
Franker, Qarin (2013) ”Att utveckla litteracitet i vuxen ålder – alfabetisering i en tvåspråkig kontext” i Hyltenstam & Lindberg (red.) Uppl. 2. Svenska som andraspråk – i forskning
undervisning och samhälle. Lund. Studentlitteratur. S.
Gibbons, Pauline (2018). Lyft språket lyft tänkandet. Uppl. 3. Lund. Studentlitteratur. Halliday, Michael.A.K (1978). Language as Social Semiotic. The Social Interpretation of
Language and Meaning, London: Edward Arnold.
Halliday, Michael.A.K (1999). “The Notion of “Context” in Language Education”, Text and
Context in Functiobnal Linguistics, Mohsen Ghadessy (red.), Philadelphia: Benjamin, s. 269–
290.
Kaya, Anna (2016). Att undervisa nyanlända. Metoder, reflektioner & erfarenheter. Stockholm: Natur och kultur, Stockholm.
Kazakova, Larisa, P. (2016) Visual representation of realities with different ontological status
in contemporary primers and ABC books. [Elektronisk], DOI 10.1007/s00146-016-0645-8 [Hämtad den 23 juni 2021, H:14:28] från: https://link-springer-
com.ezproxy.server.hv.se/article/10.1007%2Fs00146-016-0645-8
Kress, Gunther & van Leeuwen, Theo (2020). Reading Images: The Grammar of Visual
Design. (Third edition) by Routledge, 2 Park Square, Milton Park, Abingdon Oxon OX 14
4RN.
Langer, Judith A.(2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär
förståelse. Göteborg: Daidalos.
Markstedt, Carl-Johan & Löwenhielm, Sofia (2018). Svenska impulser 1, Svenska som
andraspråk. Stockholm: Sanoma Utbildning.
Mossberg Schüllerqvist, Ingrid (2020a). Del 2:”Multimodal fiktion- Ljud –och bilderböcker, serier, drama och film”. I Skolverket, Lärportalen, Lässtrategier för skönlitteratur. Skolverket [Elektronisk], [Hämtad den 20 juni 2021, H:15:30] från:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las- skriv/Grundskola/014_lasstrategi_for_skonlitt/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M14b_4- 9_02A_01_multimodal.docx
37 Mossberg Schüllerqvist, Ingrid (2020b). Del 1:”Att kliva in i språkliga och gestaltade
föreställningsvärldar”. I: Skolverket, Lärportalen, Lässtrategier för skönlitteratur, Skolverket. [Elektronisk], [Hämtad den 6 mars 2021, H: 19:29]från:
https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/Grundskola/014_lasstrategi_for_skonlitt/del_01/
Nikolajeva, Maria (1998). Barnbokens byggklossar. Lund. Studentlitteratur.
Skolverket (2012) Ämnesplan svenska som andraspråk. [Elektronisk], [Hämtad den 6 juni 2021] från: https://www.skolverket.se/undervisning/vuxenutbildningen/komvux-gymnasial/laroplan-for-vux- och-amnesplaner-for-komvux-
gymnasial/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSVA%26tos%3 Dvuxgy&sv.url=12.b173ee8160557dd0b8100d
Skolverket (2017). Läroplan för vuxenutbildningen.[Elektronisk], [Hämtad den 17 november 2020, H: 10.15] från: https://www.skolverket.se/undervisning/vuxenutbildningen/komvux-
grundlaggande/laroplan-for-vux-och-kursplaner-for-komvux-grundlaggande/laroplan-lvux12-for- vuxenutbildningen
Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva
minnet. Stockholm. Norstedts akademiska förlag.
Säljö, Roger (2020). ”Det sociokulturella perspektivet”. I: Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.), Lärande, skola, bildning. Stockholm: Natur & Kultur. S. 273–285. Van Leeuwen, Theo (2007). ”Legitimation in discourse and communication” i Discourse &
Communication vol. 1(1) s. 91–112. [Elektronisk] DOI:hämtad den 20 juni 2021, H:14:30]
från: https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/1750481307071986?journalCode=dcma
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. [Elektronisk] [Hämtad 2021-06-21, H:12:10] från https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-
forskningssed_VR_2017.pdf
Vetenskapsrådet (2021). Etik i forskningen [Elektronisk] [Hämtad 2021-06-22, H:18:10] från
https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html
Wedin, Åsa (2014). Vägar till skriftspråk för vuxna andraspråksinlärare. Lund: Studentlitteratur.
38