Bild- och textkompositionens betydelse i
introduktionen av skönlitteratur i en lärobok i
svenska som andraspråk
En kvalitativ studie som riktar sig mot modelläsaren som en
vuxen elev med svenska som andraspråk
The significance of image and text composition in the introduction of
fiction in a textbook for Swedish as a Second Language
A qualitative study aimed at the model reader as an adult Swedish as a Second Language student
Anna Rönning Elisabet Stipic Sjöstedt
Akademin för utbildning, kultur Handledare: Anna Carling och kommunikation
Svenska som andraspråk Examinator: Eva Sundgren Examensarbete
Grundnivå
2
Akademin för utbildning Uppsats
kultur och kommunikation SSA250 15 hp
Vårterminen 2021
SAMMANDRAG
___________________________________________________________________________ Anna Rönning och Elisabet Stipic Sjöstedt
Bild- och textkompositionens betydelse i introduktionen av skönlitteratur i en lärobok i svenska som andraspråk
En kvalitativ studie som riktar sig mot modelläsaren som svenska som andraspråkselev The significance of image and text composition in the introduction of fiction in a textbook for Swedish as a Second Language
A qualitative study aimed at the model reader as an adult Swedish as a Second Language student
Årtal 2021 Antal sidor: 40
___________________________________________________________________________ Studiens syfte var att lyfta fram vad bild- och textkompositionen betyder för en modelläsare i introduktionen av skönlitteratur samt att se om introduktionen kunde ge eleverna utrymme för att skapa egna föreställningsvärldar. Studiens kvalitativa ansats och utgick från ett sociosemiotiskt perspektiv som utmärks av att språkutveckling sker i socialt samspel. Begreppen textuell metafunktion och interpersonell metafunktion samt modelläsare i Anders Björkvalls (2003; 2019) beskrivning, användes för att göra en multimodal textanalys. Studiens resultat visar att introduktionen bjuder in modelläsaren att delta utifrån sina egna förutsättningar, men för att modelläsaren ska kunna identifiera sig och medverka fullt ut kan bildpresentationen behöva kompletteras med utökat stöd i form av skrift eller muntligt tal. Introduktionen ger en bild av att vara neutral och tolerant, men trots flera inslag som hänför till mångfald och som ger modelläsaren utrymme att ”kliva in i egna föreställningsvärldar” finns
3 en mindre tolerant aspekt då läsvägen som erbjuds utgår från ett västerländskt synsätt som uppfattas vara ett något ensidigt perspektiv.
___________________________________________________________________________ Nyckelord:
modelläsare, kompositionens textuella metafunktion, interpersonell metafunktion, föreställningsvärld, multimodalitet
4
Innehåll
1 Inledning ... 6
1.1 Syfte och frågeställningar ... 7
1.2 Uppsatsens disposition ... 7
2 Bakgrund och tidigare forskning ... 9
2.1 Bakgrund ... 9
2. 2 Centrala begrepp ... 10
2.2.1 Modelläsare ... 10
2.2.2 Kompositionens textuella metafunktion ... 11
2.2.3 Interpersonell metafunktion och interaktion ... 11
2.2.4 Föreställningsvärld ... 12
2.3 Svenska som andraspråk och vuxenutbildningen ... 12
2.4 Föreställningsvärldar och vuxna andraspråksinlärare ... 12
2.5 Tidigare forskning och sökförfarande ... 13
3 Metod och material ... 18
3.1 Val av design och metod ... 18
3. 2 Material och urval ... 19
3. 3 Redogörelse av analysmetod ... 19
3.4 Genomförande av analys ... 21
3.5 Etiska överväganden ... 22
4 Resultat och analys ... 23
4.1 Kompositionens textuella metafunktion och interpersonell metafunktion i Si (2018: 78– 79). ... 23
4.1.1 Kompositionens textuella metafunktion ... 24
4.1.2 Interpersonell metafunktion ... 25
5 Diskussion ... 28
5.1 Resultatdiskussion ... 28
5.1.1 Diskussion av bild-och textkompositionens betydelse i introduktionen av skönlitteratur för modelläsaren ... 28
5. 1.2 Modelläsaren och föreställningsvärlden ... 30
5.2 Metoddiskussion ... 32
5.3 Avslutning ... 33
Referenser ... 36
BILAGA 1 ... 38
5 BILAGA 3 ... 40
Figurer
Figur 1 Textlayout och informationsvärde Figur 2 Introduktion av skönlitteratur
6
1 Inledning
Bilder är något som möter oss överallt, och vare sig det är i reklamannonser, bilder på sociala medier eller i läroböcker kräver det en förmåga att läsa av dem. Gunther Kress och Theo van Leeuwen (2020:4) uppmärksammar hur vi allmänt ser på bilder och att det krävs en förförståelse för att kunna ta till sig bildbudskap. Vi behöver förstå varför en bild ser ut som den gör, och det naturliga är att vi kopplar betydelsen till vår egen sfär. Det är så vi formar vår egen värld, genom att tolka utifrån de kunskaper vi redan har. Bilder har inget fastställt språk. I vardagslivet finns det inte heller någon färdig mall för hur bilder ska läsas av som det gör i skriftspråket. Kress och van Leeuwen (ibid) fastställer att vi använder de erfarenheter vi har för att kunna läsa av bilder. Om det är naturligt att läsa en dagstidning från vänster till höger är det lika naturligt att läsa av bilder i samma ordning. Det är också ordningen från vänster till höger som, medvetet eller omedvetet, styr en avsändare med västerländsk bakgrund när den skriver en text eller framställer bilder (ibid). Enligt Anders Björkvall (2019:88) är traditionen att läsa från vänster till höger ”djupt rotad i västerländska kulturer”. Given information presenteras till vänster och ny till höger. Mottagaren förväntas känna till den vänstra, givna informationen och ska sedan kunna bygga på den kunskapen med den nya informationen som presenteras till höger (ibid). Eftersom vi möter vuxna elever med skilda referensramar i vår yrkesutövning ser vi ett problem med att utgå från ett specifikt synsätt som det västerländska synsättet innebär. Det är inte alldeles självklart att våra elever har referensramar som passar. Det betyder att information i form av bilder och texter som eleven tar del av kan gå förlorad om eleverna inte får skriftligt eller muntligt stöd.
När det gäller bildpresentation framhåller Ingrid Mossberg Schüllerqvist (2020a) att läraren måste vara tydlig med i vilken ordning bilder presenteras i undervisningen i flerspråkiga klassrum. När det gäller att skapa föreställningsvärldar skriver Judith A Langer (2005) att bildpresentationen bör ske stegvis i fyra faser, varav den första är att stå utanför för att sedan ”kliva in i en föreställningsvärld”. Presentationsordningen är alltså viktig för att alla ska kunna delta i undervisningen och förstå, vilket leder till frågan om hur ett läromedel presenterar sitt innehåll.
Det kan tyckas vara stora skillnader mellan hur bilder framställs för vuxna gentemot att presentera bilder för barn men Maria Nikolajeva (1998:159–160) framför att vuxenlitteraturen inte radikalt skiljer sig i det hänseendet. Nikolajeva uppmärksammar att det kan vara svårt för såväl barn som vuxna att tyda det symbolspråk som bilder oftast innebär. Det kan även vara så att bildspråket i en barnbok, istället för att rikta sig direkt mot barnet, har ett direkt vuxentilltal
7 (ibid). Det som Kress och van Leeuwen (2020:4) och Nikolajeva (1998:159–160) berör är frågan om hur bilder ska presenteras för att uppnå ett syfte. Anna Kaya (2016:78) framför i samstämmighet med Kress och van Leeuwen (2020:271) att sociala och kulturella kontexter är involverade i bilders symbolik och budskap.
Vår erfarenhet som lärare i svenska som andraspråk i vuxenutbildningen är att det kan vara svårt för eleverna att tolka och analysera texter och bilder eftersom deras tidigare erfarenheter och språkliga kunskaper varierar. I läroplanen för vuxenutbildningen betonas att utbildningen ska ”anpassas utifrån individens behov och förutsättningar” (Skolverket, 2017). Läroböcker är en viktig del i kursplanering och genomförande, och frågan är om läroboken är en framkomlig väg för att presentera nya arbetsområden. Bilder kan fungera som ett förstärkande inslag i undervisningen när ny information ska ges (Pauline Gibbons, 2018:223), men Kaya (2016:78) menar att det är svårt att förutspå hur andraspråkselever tolkar bilder och att sociala och kulturella referensramar påverkar deras tolkning. Kaya framhåller att det inte är helt självklart att tolkningen blir vad sändaren tänkt sig. Vi vill ta reda på vad en bild som introducerar skönlitteratur betyder i ett undervisningssammanhang. Till stöd använder vi begreppet modelläsare som kan synliggöra en specifik elevgrupps möte med text och bild i samband med en introduktion av ett specifikt ämnesområde, nämligen skönlitteratur.
1.1 Syfte och frågeställningar
Vårt syfte är att undersöka vad bild- och textkompositionen betyder för en modelläsare i introduktionen av skönlitteratur. Anders Björkvall (2003:7) skriver att en modelläsare är en tänkt läsare tillhörande en specifik grupp. I den meningen vill vi se vad bild- och textkompositionen betyder i introduktionen och hur den ger modelläsaren utrymme för att skapa egna föreställningsvärldar. Vi utgår från att valda sidor i läroboken Svenska impulser 1 SVA (2018:78–79) är en introduktion av skönlitteratur. Syftet besvaras med följande frågor:
Vad betyder bild-och textkompositionen för en modelläsare i introduktionen av skönlitteratur?
På vilket sätt ger kompositionen utrymme för att skapa modelläsarens föreställningsvärld?
1.2 Uppsatsens disposition
I kapitel 2 Bakgrund och tidigare forskning, presenteras begrepp som är relevanta för uppsatsen. Därefter följer en litteraturgenomgång av den bakgrund och forskning som ligger till grund för uppsatsen. I kapitel 3 Metod och material, redogör vi för metod, genomförande och urval. I
8 kapitel 4 presenteras metod och analys. I kapitel 5 förs diskussion och metoddiskussion. Kapitel 5 avslutas med ett slutord.
9
2 Bakgrund och tidigare forskning
2.1 BakgrundDen sociala kontexten i vår undersökning berör en lärobok som syftar till att användas i ett undervisningssammanhang. I den aktuella kontexten finns vår tänkta läsare. Vi vill i den meningen undersöka hur en modellsändare riktar sig mot en modelläsare i introduktionen av skönlitteratur. Det handlar således om ett lärande i en kulturell och social kontext även om vi inte explicit undersöker hur en presupponerad elev, som vår modelläsare är, tar till sig introduktionen. Däremot återkommer vi till detta i vår diskussion om hur modelläsaren möter egna föreställningsvärldar. Christoffer Dahl (2015:36) skriver att människan beroende på socialt och kulturellt sammanhang använder semiotiska resurser för att kommunicera med andra. De semiotiska resurserna är också aktuella i den här undersökningen när vi undersöker hur text – och bild – samspelar med en modelläsare. Björkvall (2019:12) definierar sociosemiotiken som en socialt orienterad modell där människors behov av meningsskapande sker via språket. Även om vår modell är teoretisk går det inte helt att frångå det sociala samspelet som finns i språkliga miljöer som bild- och textsamspel innebär.
Syftet med undersökningen är att undersöka vad bild- och textkompositionen betyder för en modelläsare i introduktionen av skönlitteratur samt hur den ger modelläsaren utrymme för att skapa egna föreställningsvärldar. Lärobokens målgrupp är elever med svenska som andraspråk, och i vår undersökning är det vuxna elever som berörs, vilket innebär en elevgrupp med stor variation. Det betyder att det som läroboken förmedlar kan tolkas olika utifrån elevernas olika referensramar och olika kunskaper. Det som vi vet är att eleverna har läst svenska som andraspråk på grundläggande nivå eller har motsvarande kunskaper. Vi kommer senare att redogöra för modellsändarens och modelläsarens olika roller och att text och bild kan riktas till en grupp med önskade läsvägar. Läsarna är en heterogen grupp och mottagare av ett introducerande moment.
Vår undersökning utgör en teoretisk modell och vi använder oss av det sociosemiotiska perspektivet, utifrån Björkvall (2019:12), där socialt samspel och semiotiska resurser ingår. När det gäller undervisning och lärande ser vi att lärande sker i samspel med andra, vilket gör att såväl det sociosemiotiska perspektivet som det sociokulturella perspektivet ingår i vår undersökning. Vår syn på lärande återspeglas i Roger Säljö (2020) där lärande uttrycks som ett mänskligt samspel samt att lärandet är beroende av den kulturella kontext vi befinner oss i.
Fastställande av bilders och texters placeringar kan synliggöra hur de relaterar till varandra och vad de därmed framför till sin läsare eller sin betraktare. Vår undersökning handlar om bild-
10 och textkompositionen samt hur en sändare riktar sig mot en tänkt mottagare. Den visuella vinklingen synliggör sändarens strategi avseende vilka val sändaren har gjort för att leda mottagaren till kärnan av det som förmedlas (Björkvall 2019:18). Björkvall (2003:54) beskriver sändarens tillriktande som en önskad läsväg, vilket tydliggör att sändaren har vissa mål.
Enligt förlaget Sanoma Utbildning är Svenska Impulser 1 SVA en lärobok i svenska som andraspråk som har målgruppen elever som läser kursen svenska som andraspråk 1. Introduktionen av skönlitteratur som intresserar oss presenteras på sidorna 78–79 i läroboken
Svenska som andraspråk 1 SVA illustrerad av Feri Fazeli. Läroboken kommer fortsättningsvis
att benämnas Si (2018). Utifrån Björkvall (2003:53) uppfattar vi dessa sidor som ett ”tydligt visuellt avgränsat rum”. Det betyder att sidorna 78–79 i läroboken utgör en separat enhet, avskild från de övriga textsidorna; se bilaga 1. Sidorna är överblickbara och lätta att urskilja och dessa sidor ligger i fokus för vår undersökning, eftersom de introducerar skönlitteratur; se bilaga 2 och 3.
Enligt Åsa Wedin (2014:21) betyder multimodalitet att skrift ofta används i kombination med ljud och bild. Björkvall (2019:10) framhåller att läroböcker under senare år och i större omfattning än tidigare blivit multimodala. Läroboken Si (2018) som innehåller både text och bild ses därmed som en multimodal text. Ett exempel på multimodal text från Björkvall (2019:25) är tecknade serier i en serietidning där förekommande bilder har en nära relation till text i pratbubblor. I den här uppsatsen utgår vi från teorier om multimodala texter som presenteras i avhandlingen Svensk reklam och dess modelläsare av Björkvall (2003) och handboken Den visuella analysen av Björkvall (2019) samt undersökningen Reading images
The Grammar of Visual Design av Kress och van Leeuwen (2020).
2. 2 Centrala begrepp
Uppsatsen centrala begrepp är modelläsare, kompositionens textuella metafunktion och
interpersonell metafunktion. Begreppen används och förklaras utifrån Björkvall (2019) och
Björkvall (2003). För att sätta den multimodala textanalysen i ett sammanhang med ett elevperspektiv ingår begreppet föreställningsvärldar som kort presenteras som ett begrepp efter de andra begreppen men som sedan presenteras som teori och sätts i relation till några utvalda didaktiker.
2.2.1 Modelläsare
Björkvall (2003: 24–25) skriver att texter i allmänhet är riktade mot olika läsare. En text kan alltså vara riktad till ”alla”, men i praktiken smalnar texterna av och riktar sig mot specifika
11 grupper. Enligt Björkvall (2003:7–8) är den traditionella läsaren en empirisk läsare som vem som helst, med frihet att läsa och tolka som man vill. Björkvalls (ibid) modelläsare innebär en utökad modell av Ecos (1979, 1984, 1994) grundantagande om modelläsaren som en förutbestämd läsare med en färdig tolkning. Skillnaden mellan modelläsare och en traditionell empirisk läsare är att den empiriska läsaren har en fri vilja vid tolkningen, medan modelläsaren ingjuts i texten och blir medskapare av den. Björkvall (2003:25) frångår därmed Ecos (1979, 1984, 1994) textinterna syn på en empirisk läsare och placerar modelläsaren i en textextern kontext. Det är dock fortfarande den empiriska läsaren som Björkvall (ibid) åsyftar där bild och text erbjuder eller kräver något av en tänkt läsare i en specifik grupp men inget färdigt svar eller motkrav finns på modelläsaren. I Björkvalls (2003) avhandling Svensk reklam och dess
modelläsare (2003) utgjordes grupperna av män och kvinnor, flickor och pojkar i olika
åldersgrupper. I denna undersökning är de tänkta läsarna vuxna elever som studerar svenska som andraspråk 1, utan definition av ålder och/eller kön.
2.2.2 Kompositionens textuella metafunktion
En bild innehåller flera komponenter som vi kallar textelement (Björkvall, 2019:24). I kompositionen ses tecken och bilder som semiotiska resurser (Björkvall, 2019:37). Björkvall (2019:21) skriver att kompositionen är grundläggande och att den utgör en textuell metafunktion som utgår från en given information till vänster medan ny information presenteras till höger. Tekniskt sett placeras olika textelement på utvalda platser. Björkvall ger ett exempel som tydliggör en läsväg utifrån ett västerländsk tänkande genom att beskriva hur en överviktig person avbildas till vänster och att samma person som smal sedan avbildas till höger. Den smala personen framträder som ny information och bidrar till att läsaren kan identifiera sig med den smala personen.
2.2.3 Interpersonell metafunktion och interaktion
Utifrån Björkvall (2019:37) synliggör interpersonalitet interaktionen mellan mottagaren och det som finns på bilden. Det berör vad textelementen genom sin placering erbjuder eller kräver av en mottagare. Det grundläggande i den interpersonella metafunktionen är att bilder kan representera erbjudande eller krav. För text gäller fler språkliga handlingar. När det gäller bilder, som är aktuellt i denna undersökning, är det inledningsvis den textuella metafunktionen som kan avgöra en interaktion (Björkvall, 2019:21). Den textuella metafunktionen handlar om att lyfta fram textelementens olika positioner. På så sätt tydliggörs hur textelementen riktar sig mot modelläsaren (Björkvall, 2019:37). Interpersonell metafunktion ”handlar om hur texter ser
12 på sina förutsatta sändare och mottagare och samröret mellan dem” (Englund & Ledin, 2006:169). Björkvall (2019:37) skriver att interaktionen synliggörs utifrån den textuella kompositionsbeskrivningen. Kompositionsbeskrivningen kan i sin tur via textelementens samspel utvisa hur en modellsändare vänder sig mot en modelläsare.
2.2.4 Föreställningsvärld
Mossberg Schüllerqvist (2020b) förklarar föreställningsvärld som ett sätt att mentalt kliva in i
språkliga och gestaltade föreställningsvärldar. Langer (2005:23) skriver att
”föreställningsvärldar är textvärldar i våra sinnen och att de skiljer sig mellan olika individer”. Vidare leder Langer begreppet föreställningsvärld till kulturella referensramar som gör att det kan vara olika beroende av vilka erfarenheter individen har.
2.3 Svenska som andraspråk och vuxenutbildningen
Kursboken Si (2018) relaterar till kursen svenska som andraspråk 1 som är en av tre nationella kurser inom ämnet svenska som andraspråk. I ämnesplanen redogörs för ämnets syfte och däribland att elever ska få möjligheter ”att möta, producera och analysera muntligt och skriftligt språk” samt att skönlitteratur i olika former ska användas för att ge ”insikter om andras erfarenheter, tankar och föreställningsvärldar” (Skolverket 2012). Med andra ord har skönlitteratur och yttre och inre bilder en given plats i undervisningen. Att läsa och analysera ingår i ämnet svenska som andraspråk, vilket eleverna förväntas göra i kurserna. En lärobok är en del i ett kursmaterial som kan bidra till att eleven tar till sig kursinnehållet genom att bilder och nya arbetsmoment presenteras. Ämnesplanen framhäver elevens möjligheter att utveckla: ”förmåga att […] reflektera över skönlitteratur i skilda former och från olika delar av världen” (Skolverket, 2012), vilket relaterar till vårt syfte om hur skönlitteratur introduceras. Kurskraven i svenska som andraspråk 1 är desamma för vuxenutbildningen som för ungdomsgymnasiet. Inom ramen för vår undersökning är det vuxna elever som en generell grupp vi har framför oss.
2.4 Föreställningsvärldar och vuxna andraspråksinlärare
Syftet med undersökningen är att undersöka vad bild-och textkompositionen betyder för en modelläsare i introduktionen av skönlitteratur samt hur den ger modelläsaren utrymme för att skapa egna föreställningsvärldar. Mossberg Schüllerqvist (2020a) ser bilder som multimodala föreställningsvärldar där bild- och text samspelar. Bilder som förekommer i undervisningen är något mer komplexa än texter, beroende av vilka referensramar eleven har. Multimodala presentationer kräver mer engagemang (ibid). Det är även vad Qarin Franker (2013:782)
13 understryker, att bildtolkning kan kräva kulturell förståelse som innebär att vi som människor har en inbäddad och underförstådd kunskap, där betraktaren i kontakt med bilder återspeglar ideal, normer och värderingar, vilket innebär att det är väldigt olika hur en bild tolkas.
I Björkvall (2003:27) framgår att bilder kan läsas av i en viss ordning. Även Wedin (2014:46) skriver om betydelsen av ordningsföljd: ”Västerländska berättartraditioner bygger på tid och orsaksförlopp, vilket ger en bestämd ordning och en bestämd form för att framföra exempelvis en saga. Wedin framför att ”sagor berättas utifrån en linjär tidsuppfattning, från början till slut, och det finns ofta en klar skillnad mellan goda och onda varelser, goda ting är ofta tre.” Till skillnad från den västerländska berättarkulturen kan andra kulturer utmärkas genom att djur får mänskliga egenskaper och på det sättet framställs en annan typ av sensmoral. Det onda segrar eller annan negativ aspekt får därmed avsluta en saga. Mängden olika berättartraditioner som finns världen över, ska tas i anspråk i andraspråksundervisningen. Olikheter och olika normer bör vara utgångspunkten för litteraturpresentationer, enligt Wedin.
2.5 Tidigare forskning och sökförfarande
Vår uppsats tar form inom det multimodala forskningsfältet samt berör den via modelläsaren vuxnas lärande och svenska som andraspråksundervisningen. För att kunna visa aktuellt forskningsläge sökte vi i databaserna Ebsco och Eric, och vi kom även in på Sage Journals som presenterar flertalet forskningsartiklar. För att säkerställa artiklarnas aktualitet kryssade vi i Peer Rewieved. Årtalen specificerades från 2015 och framåt. Några av sökbegreppen vi använde var: visual design, multimedia, model reader, adult and foreign language, adult
learners and visual design, abc-books and adult learners, picture books, images, reading images, varav vi endast fick ett fåtal träffar som stämde in med våra sökkriterier.
I en mindre omfattning hittade vi därmed forskning om multimodalitet och vuxna inlärare. Flera träffar upptog forskning om barnböckers framställan, varav perspektiv som jämförelse mellan identitet och kön samt föräldraroll gentemot barn framkom. Andra sökträffar är studier som handlar om undersökningar av unga vuxnas erfarenheter av bilderböcker i kombination med att muntligt och/eller skriftligt stöd utgår, alternativt hur högläsning i kombination med bilderboken kan bidra till elevernas erfarenheter. En bland flera skillnader mellan dessa undersökningar och vår undersökning är att bilden i Si (2018:78–79) som sådan står på egna ben. Vi undersöker endast ett visuellt rum där vi inte tar direkt hänsyn till den omgivande sfären i form av muntligt eller skriftligt stöd. Däremot framkommer den aspekten i delen som undersöker hur modelläsaren ges utrymme att skapa egna föreställningsvärldar. Att det var få sökträffar som samstämde med våra sökkriterier kan betyda att kombinationen som vår studie
14 innebär inte är ett så utforskat område, samt att det kan finnas behov av att utveckla ämnet. Inom multimodalitetsforskningen finns det däremot en lång tradition. Nedan presenterar vi forskare inom multimodal analys och presentationen börjar med några forskningsartiklar.
Multimodala analyser handlar främst om att undersöka bild-och textsamspel, men genom olika begrepp kan visuella analyser närma sig diskurser. Larisa P. Kazakovas (2016) forskningsartikel riktade sig mot en ABC-bok för barn, vilket inte kan sammanföras med denna uppsats som har ett vuxenperspektiv, men hennes metod och ämnesingång är intressant för denna uppsats. Syftet med Kazakovas (2016:92) undersökning var att se förändringar som en ABC-bok, i kontexten från den forna sovjetisk-ryska staten och en uppdaterad digitaliserad version i kontexten av det nuvarande Ryssland, visade över tid.
Kazakovas undersökning upptog en äldre tryckt källa från början av 1900-talet som hade aktualiserats i en digital version i början av 2000-talet. Syftet vara att undersöka hur ABC-boken framställer relationer mellan barn och vuxna. Ett kvalitativt urval bilder från ABC-ABC-boken med avbildade människor arrangerades i tematiska grupper, en grupp med vuxna och en grupp med barn där interaktionen mellan barn och vuxna i betydelsefulla miljöer analyserades. Genom kropps-och ansiktsrörelser i bilderna identifierades vuxna respektive barn. Figurernas storlek samt tillbehör som är typiska barnattribut respektive vuxenattribut fick avgöra vilken grupp de fick tillhörighet i. Över- respektive underordnade begrepp samt vilka miljöer eller sysselsättningar som utmärker barn eller vuxen iakttogs vid identifieringen. I de multimodala representationerna fick tillhörande texter komplettera det som bildpresentationerna visade. En svårighet som Kazakova såg i den processen var att attributen i form av kläder eller andra attribut inte var fullt synliga samt att det i vissa fall var svårt att avgöra i vilken kontext de avbildade människorna befann sig. Andra svårigheter som nämns är när vissa bilder som analyserades uppvisade barn i vuxenroller eller att barn och vuxna avbildades med liknande frisyrer eller klädstilar. Kazakovas resultat visar att bildpresentationerna i den moderna digitaliserade utgåvan ställer eleverna inför komplexa situationer som kräver hög kognitiv förmåga. Den ryska moderna ABC-boken visade en hög komplexitet i jämförelse med den äldre sovjetisk-ryska genom att ABC-boken manifesterade en postmodern samhällssyn. Komplexiteten som bilderna i den digitala versionen visade ställde stora krav på förkunskaper hos mindre barn som skulle läsa böckerna. En slutsats som Kazakova kommer fram till är att vuxna behöver gå in och stödja de digitala läsarna redan på ett tidigt stadium. Vuxna behöver interagera med barn för att de ska kunna ta till sig det budskap som bilderna sänder ut. Kazakova (2016:92) visar därmed hur kulturella kontexter kan ligga till grund för hur olika bilder kan
15 tolkas olika. Kazakovas undersökning visar också att stödmässiga insatser kan behövas i situationer där kontexten ser väldigt olika ut.
Van Leeuwens (2007) forskningsartikel behandlar begreppet legitimering. Van Leeuwen (2007:92) delar in legitimeringen i fyra kategorier, varav myndighetsutövning, moral, aspekt och värderingar, rationalisering av sociala strukturer samt narrativa handlingar ingår. Med det konstaterar van Leeuwen att dessa fyra delar kan såväl kombineras som förekomma enskilt. Van Leeuwen betonar att språket har en viktig del i legitimeringen där alla tar del i förekommande språkhandlingar, vilket leder in på ett demokratiskt synsätt. Det demokratiska synsättet känns även igen i Läroplanen för vuxenutbildningen (Skolverket 2017) som beskriver att ”[u]tbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på”. Van Leeuwens (2007:92) kategorier syftar till att belysa enskilda delar samt att kunna sammanföra dem. Det betyder att myndigheter som Skolverket och skollag (2010:800), ämnesplaner, vidare samhällsrådande konventioner samt genrer som narrativa handlingar kan ingå i detta diskursbegrepp som legitimeringen avser. Van Leeuwens forskning är därmed viktig eftersom begreppet legitimering handlar om att befästa språk och handling. Ett sätt för van Leeuwen att göra det sker genom ett ifrågasättande. Till exempel om en uppgift ska utföras ställs frågan om varför den ska utföras, vilket leder till en konkretisering av språkhandlingen. I denna konkretisering kan värderingar och värdegrund framtona, vilket då styr konkretiseringen av språkhandlingen. Modelläsaren med sina egna värderingar möter en bild som legitimeras i ett sammanhang utifrån de omgivande lagarna och reglerna och den värdegrund som exempelvis läroplan och skollag bygger på. Även om vår undersökning är en teoretisk modell som inte undersöker sociala aspekter är det viktigt att förstå att lärande förekommer i sociala kontexter. Den teoretiska modellen ska därmed kunna appliceras på ett verkligt sammanhang.
Vi ser vissa likheter i Christoffer Dahls (2015) avhandling Litteraturstudiets legitimeringar – Analys av skrift och bild i fem läromedel i svenska för Gymnasieskolan (2015) med vår egen undersökning. Dahl utgår från en sociosemiotisk språksyn, grundad på Michael Hallidays betraktelsesätt att betydelse skapas i samspel med social och kulturell kontext. Dahl (2015) undersökte hur litteraturen implementerades i fem läroböcker för gymnasieskolan. Genom att undersöka samspel mellan text och bild blir Dahls (2015:284) slutsats att skönlitteratur relaterar till elevers personliga utveckling och glädje. Enligt Dahl bidrog flera olika faktorer, inkluderat bilder och texter, till att ge mening och befästa skönlitteraturen som ämne. Dahl (2015:28) använde Van Leeuwens (2007) ovan nämnda diskursbegrepp legitimering som enligt Dahl handlar om att studera vilken värdegrund och vilka traditioner en särskild verksamhet lutar sig
16 mot och hur det kan ta sig uttryck i exempelvis läroböcker. I den meningen har Dahl (2015) relaterat de undersökta läroböckerna till social och kulturell kontext. Dahls resultat är att litteraturen är betydelsefull. I sin avhandling utgår Dahl från kursplanen i svenska, vilket inte är aktuellt i vår undersökning där vår målgrupp har svenska som andraspråk. Även om det finns vissa likheter i Dahls avhandling med vår undersökning sker vår undersökning i en mindre omfattning än Dahls. Vi undersöker endast en del som utgörs av ett visuellt rum där vi använder modelläsarbegreppet utifrån Björkvalls (2003:7–8) definition.
Med avhandlingen Svensk reklam och dess modelläsare hade Björkvall (2003) syftet att fånga ett urval reklamannonsers modelläsare. Den kvalitativa modell som Björkvall (2003:53) använde tog avstamp i Hallidays (1978, 1994) tre metafunktioner som tidigare hade applicerats på reklamtexter. För att passa in Hallidays metafunktioner ideationell metafunktion, interpersonell metafunktion textuell metafunktion såg Björkvall i sin avhandling metafunktionerna i ett vidare perspektiv. Björkvalls (2003:53) tre metafunktioner grundar sig på Hallidays (ibid) systemiskt funktionella språkmodell medan Fowlers (1991) kritiska lingvistik och Faircloughs (1992, 1995) kritiska diskursanalys sedan bidrog till en passande modell.
Björkvall (2019:11) skriver om tre metafunktioner som visar språkliga uttryck i bild eller text, nämligen interpersonell metafunktion, komposition som ingår i begreppet textuell
metafunktion samt ideationell metafunktion. Vissa differenser förekommer när det gäller
benämningarna av metafunktionerna mellan Björkvall (2003) och Björkvall (2019), vilket kan göra dem svårtydda. Ideationell metafunktion tar upp relationer, handlingar, händelser eller tillstånd som avbildade människor visar i annonserna i Björkvalls avhandling. I vår uppsats kommer vi att använda interpersonell metafunktion och textuell metafunktion. Ideationell metafunktion används inte i denna uppsats på grund av att inga fysiska personer eller avtecknade människor finns i vårt material men funktionen är viktig i ett större sammanhang och behöver ändå nämnas då den ingår i modellen. Björkvalls reklamannonser innehöll både visuella och grafiska element i form av människor och andra figurer. För att lyfta fram ideationell metafunktion tillämpade Björkvall (2003) Fowlers (1991) teori och Kress och van Leeuwens (1996) multimodala teorier.
Begreppet modelläsare, utvecklades av Björkvall utifrån Ecos (1979, 1984, 1994) tolkning av den empiriska läsaren. Med en sociosemiotisk språksyn och med ett genusperspektiv var Björkvalls (2003) utgångspunkt att en läsare är en presupponerad läsare. Med andra ord en tänkt läsare. I den meningen ses modelläsare av Björkvall som socialt motiverade olika åldersgrupper som vid läsning av massmedia erbjuds inta olika roller och identiteter. Björkvalls intresse
17 riktades mot modelläsaren av svenska reklamtexter och vilka identiteter som skapas i den interaktionen. Resultatet som Björkvall (2003) redovisar är att flera av kampanjerna riktar sig mot manliga identiteter och att epitet som styrka och ledarskap tonar fram medan kampanjerna mot kvinnors identiteter uppvisade epitet som tar upp skönhet och utseende. Det gör att ett fortsatt intresse för just genusperspektiv kan vara intressant, men i denna undersökning är det modelläsaren, textelementens placering och hur interpersonell metafunktion kan bidra till att lyfta fram en modelläsare som är aktuellt. Björkvall har inspirerat oss att använda begreppet modelläsare som är en tänkt läsare i en heterogen grupp. I vår undersökning är gruppen vuxna elever med svenska som andraspråk. Vi undersöker inte praktiskt hur eleverna tar emot introduktionen men vi ser det ändå som viktigt att se vad bild-och textkompositionen betyder för en modelläsare i introduktionen av skönlitteratur samt hur den ger modelläsaren utrymme för att skapa egna föreställningsvärldar. En möjlig väg att få svar är att undersöka vad bild-och textkompositionen kommunicerar till modellsändaren och därifrån koppla till teorierna som vi har presenterat.
Kress och van Leeuwen (2020:282) är med Michael Halliday (1978, 1985, 1993) som referensram utmärkande för en lång tradition inom multimodalitetsforskningen. Det som är intressant för den här undersökningen är främst den tredje upplagan av Reading Images The
Grammar of Visual Design (Kress & van Leeuwen, 2020). En intressant vinkling som Kress
och van Leeuwen (2020:271) gör berör bilders rörlighet. Ett naturligt sätt att visa bilders rörlighet är att presentera dem med faktiska rörelser, snarare än med vektorer som handlar om ett narrativt synsätt. En vektor kan enligt Björkvall (2019:63) vara ”en pil, en kroppsdel, ett verktyg eller en mänsklig blick” (ibid). Vektorer i bilder förtydligar alltså att någon/något är i rörelse. Bilder är inte alltid utformade så som vi vill att de ska vara. Det vanligaste sättet menar Kress och van Leeuwen (2020:282) är att man kan känna igen en rörelse genom att någon cyklar, hoppar eller pekar, vilket gör hela företeelsen abstrakt. Eftersom denna undersökning inte behandlar text i någon större omfattning blir Kress och van Leeuwens (2020:179 ff.) fördjupade resonemang om kompositionens betydelse en viss vägledning för oss i vår studie.
18
3 Metod och material
3.1 Val av design och metodUtgångspunkten för analysen är kvalitativ. Den teoretiska förståelsen för analysen tar stöd i Björkvall (2003), Björkvall (2019) samt Kress och van Leeuwen (2020) som betonar att texter som sådana utgör en betydande del av vår tillvaro. Betydelseakten handlar om vad en sändare förmedlar och om hur en mottagare läser samt vidare hur mottagaren kan tänkas förstå det lästa. Det är även så vi i egenskap av undersökare förstår texter. Målet med undersökningen är att se vad bild-och textkompositionen betyder i introduktionen av skönlitteratur för modelläsaren och hur den ger modelläsaren utrymme för att skapa egna föreställningsvärldar samt hur det kan relateras till vår frågeställning.
Martyn Denscombe (2016:414) förtydligar att utforskaridentiteten, jaget, alltid har en viss inverkan i kvalitativ forskning. Med andra ord spelar våra värderingar utifrån våra lärarerfarenheter en roll i analysförfarandet. Som verksamma lärare i svenska och svenska som andraspråk på olika stadier sedan årtionden tillbaka går vi alltså in i uppsatsen med en viss förförståelse för elevers och lärares arbete med texter. I den meningen är vi medvetna om betydelsen av validitet och reliabilitet och att våra egna erfarenheter kan påverka vår förståelse. Carl-Johan Ödman (2007) skriver att förförståelse i sig är av vikt för alla och envar vid läsning och blir även här för oss utgångspunkten till en vidare förståelse av vad introduktionen av skönlitteratur betyder. Vikten av tolkning och förståelse leder in på det hermeneutiska synsättet där kunskap möter kunskap. Hermeneutiken som tolkningslära finns som en del i undersökningen. Med det vill vi få bort tanken om tolkning som en mekanisk handling mellan oss som uttolkare och det visuella rummet som enbart en bild. Tolkningen ser vi som den självständiga och situationsanpassade akten. Av detta kan förstås att vi som läsare och utforskare i dialog med texten i viss mån är medskapare av textinnehållet, vilket leder till hur tolkning av ett läromedel kan te sig i en skolkontext.
Metoden är kvalitativ och den multimodala analysen utgår från en sociosemiotisk språksyn utifrån Björkvall (2019:12). Valet av metod grundar sig på att de utvalda sidorna i läroboken är ett fåtal då vi ville undersöka hur ett ämnesområde introduceras. Då materialet innehöll flera bilder och mindre text var vi tvungna att fundera på vilken metod som skulle bli mest användbar. Vi funderade först på ren språkvetenskaplig metod men såg inte det som en bra lösning. Eftersom vi ville ha fram ett sammanhang med det vi skulle undersöka leddes tankarna mot att göra en diskursanalys för att koppla till styrdokument men det var inte optimalt. Det gjorde att vi till slut landade i att använda Björkvalls (2003) begrepp modelläsare. Eftersom vi inte går in i en verksamhet och undersöker hur en bild praktiskt tas emot av en elev ansåg vi att modelläsare
19 var en modell som kunde visa hur en tänkt läsare tar emot ett budskap. En tänkt läsare innebär en teoretisk modell som kan appliceras på en praktisk verksamhet, vilket vi såg som en möjlig väg att få svar på våra forskningsfrågor. Det går inte enbart att ta fram en modelläsare utan att se hur bild och text har komponerats. Genom att se på kompositionen kan relationer mellan textelement och modelläsare samt hur läsvägar framträder skönjas. Det gör att kompositionen får en framträdande roll i vår undersökning för att vi ska kunna se hur bild-och textkomposition riktar sig mot vår modelläsare.
3. 2 Material och urval
Vi började med att söka efter moderna läromedel som riktade sig till kursen svenska som andraspråk 1. Vi kände igen läroboksserien Svenska Impulser som produceras för svenska och vi hade även träffat Carl-Johan Markstedt, en av författarna till Svenska Impulser 1 Sva. Läroboken Svenska Impulser av Markstedt visade tydliga presentationer och en tydlig struktur. Därför såg vi möjligheter att undersöka hur en lärobok i svenska som andraspråk introducerar ämnen. Markstedts nya lärobok var riktad till svenska som andraspråk 1 och det gjorde att vi bestämde oss för Svenska Impulser 1 SVA. Att det föll just på ett utvalt avsnitt handlar om att vi är intresserade av att undersöka hur ett ämnesområde introduceras. Vi vet även att bilder kan vara svåra att tolka samt att bilder är mångtydiga. Det är även vad Roger Säljö (2005:161) uttrycker då han menar att bilder och text lever sida vid sida och att bilder ibland kan verka som stöd för texter, vilket styrker bilders mångtydighet. Det handlar således om att skapa sammanhang. I läroboken Si (2018) presenteras de olika ämnesområdena i kursen svenska som andraspråk 1 både med bild och text och nya ämnesområden har egna avsnitt. Det betyder att avsnitten är avgränsade. Vi valde det avsnitt som introducerar litteratur där en bild står för presentationen. Vi var också nyfikna på vilka möjligheter bilden skulle ge i ett vidare perspektiv, framför allt i vår praktiska yrkesutövning.
3. 3 Redogörelse för analysmetod
Kompositionens textuella metafunktion är en utgångspunkt för att göra analysen (Björkvall,
2019:25). I den ska alla textelement beskrivas utifrån vilken position de har samt hur de relaterar till varandra. Positionen utläses utifrån det Figur 1 visar så figuren blir ett riktmärke för detta. Redan i kompositionens textuella metafunktion kan man börja utläsa en läsväg och se hur bild-och textelementens komposition korresponderar med modelläsaren. I nästa steg undersöks
20 interpersonalitet. Figur 1 ger ett riktvärde för hur de olika komponenternas informationsvärde kan läsas av.
Figur 1 Textelementens placering i det visuella rummet (Björkvall, 2019:90).
Den interpersonella metafunktionen belyser textelementens mer direkta interaktion med en modelläsare. Som Figur 1 visar så går läsvägen från vänster till höger. Ett vanligt sätt är också att placera det mest betydelsefulla textelementet i mitten så att de hamnar nära den som läser av bilden. En bild kan komponeras på det sätt som Figur 1 visar.
I det ovanstående har vi redovisat för en möjlig läsväg. Figuren visar ett fiktivt visuellt rum som i vår undersökning innebär sidorna 78–79 i Si (2018). Björkvall (2019:90) beskriver att textelement kan ha placerats i mitten och omges då av andra. Centrerade element är så kallade centrum-periferi-kompositioner och naturligt kretsar omgivande textelement kring det som finns i mitten. De är beroende av det i centrum, och informationsvärdet som de omgivande ges är periferi. Textelement i periferin har alltså en relation med det centrerade elementet.
En framträdande semiotisk resurs är visuellt framskjutna- respektive visuellt avgränsade textelement. Kulturellt laddade symboler och framskjutenhet kan enligt Björkvall (2019:103) ”vara avbildningar av kända personer eller textelement som aktualiserar något från kulturarvet och anknyter till modelläsaren som kan känna igen sig. Textelementens form samt vertikala och horisontella vinklar kan skapa mening” (Björkvall, 2019:101). Tjocka linjer alternativt skarpa färger kan uppvisa tydliga avgränsningar. En ”[s]vag avgränsning och visuell sammankoppling symboliserar […] gemenskap […]” (Björkvall, 2003:76–77). Liknande färger harmonierar och är visuella rim. Bilder som presenteras i genomskärning presenterar ofta idealiserade världar och är därför mer objektiva med en svagare anknytning till mottagaren (Björkvall 2003:133). Runda former harmonierar med varandra på samma sätt som kantiga former kan länkas samman. Typsnitt avgör betydelse och en fetmarkerad text ger ett subjektivt intryck, medan en svagare text försvagar intrycket (Björkvall, 2019:144). Textelement som placerats i ljus eller skugga samt är avståndsrelaterade får sin betydelse utifrån position. Subjektiva bilder kan påvisas genom distansen från kameralinsen eller genom att avstånd framträder (ibid).
Periferi Ideal Given Periferi Ideal Ny Periferi Reell Given Periferi Reell Ny centrum
21
3.4 Genomförande av analys
För att se hur funktionen fungerade för vuxna elever med svenska som andraspråk och för att kunna göra en grundlig analys användes en kvalitativ multimodal textanalys. Det innebar ett urval som motiverades av att kunna analysera textelement vart och ett för sig. Den visuella textanalysen utförs vanligtvis på ett kvalitativt urval då det handlar om att analysera på djupet i ett ämne. Djupanalysen kräver en metod som innehåller flera begrepp.
Visuell komposition lyfter fram samspel genom att den belyser de olika delarna. I vårt fall innehåller kompositionen en hel del olika begrepp, varav alla inte användes men de sågs ändå som viktiga och det handlade om att efter hand se och pröva sig fram. Det gjorde att metoden verkade vara rimlig. Vi undersökte en tryckt text, vilket satte oss i en annan situation än om vi hade haft en digital lärobok eftersom det digitala tar bort en del av undersökningen. Det digitala är rörligt på ett annat sätt än i boken. Det innehållet är bestämt, vilket gör att metoden passade för att undersöka en tryckt källa. Bilden är beständig och textelementen finns där de finns, Det innebär att de är statiska. Samma förhållande rådde under hela undersökningsprocessen och då fungerade metoden tillförlitligt och vi såg det som en rimlig lösning. Textanalys handlar om att undersöka språkets smådelar. I det här fallet bestod materialet av bilder som får sin betydelse utifrån sin position. Det berörde alltså ett multimodalt material, vars positioner skulle säkerställas.
Modellsändare specificerade vi som en generell grupp läsare och mottagare, utan att därför låta modelläsaren ingå i en speciell åldersgrupp eller ha en specifik könstillhörighet. Vår modellsändare utgjordes av en grupp vuxna elever i kursen svenska som andraspråk 1. För att kunna identifiera modelläsaren behövde vi undersöka hur textelementen var placerade. Med det som den textuella metafunktionen utvisade kunde vi få fram interpersonell metafunktion Den interpersonella metafunktionen uppvisade relationen som textelementen skapade med modelläsaren. Relationen visade hur sändartilltalet var riktat mot gruppen modellsändare Därmed gav den alltså ett svar på hur sändaren med hjälp av textelementens placering lagt fram en möjlig läsväg som vår modellsändare skulle motta.
Kompositionens textuella metafunktion lyfte fram de utvalda textelementens samspel och relation till varandra. Eftersom inga människor fanns på det representativa urvalet så fick vi tillämpa den interpersonella metafunktionens semiotiska resurser på det sättet som Björkvall (2019:37) beskriver om hur den kan appliceras på enbart bildmaterial. Textelementens placering och betydelse låg till grund för den interpersonella metafunktionen som visade hur den informationen kunde relateras till modellsändaren.
22
3.5 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet (2017) skriver om forskarrollen och hur forskare ska förhålla sig till sin forskning och vad hen bör tänka på i genomförandet av studier där exempelvis personer ingår. I den här studien används inte människor utan materialet utgörs av ett bilduppslag i en lärobok. Dessa bilder används inom ramen för den uppgift som ingår i lärosätets kurs som vi deltar i. Vi har följt Vetenskapsrådets (2021) rekommendationer om god forskningssed avseende tillförlitlighet när det gäller att säkerställa forskningens kvalité och design i vår studie. Vi har noggrant följt proceduren i Björkvalls (2003) modell för att den ska användas korrekt i vår analys. Vi har även följt råden om ärlighet och respekt genom att noggrant rapportera och informera om vår studie, där hänsyn till läroboksförfattare och illustratör har tagits. Studien har genomförts utifrån ett rättvist och objektivt förhållningssätt. Hänsyn har även tagits till omgivande faktorer såsom samhälle och miljö. Bild och text i vår uppsats följer de etiska principer som Vetenskapsrådet framhåller. Vidare har vi tagit ansvar för vår idé genom att se till dess konsekvenser vid publicering genom att följa lagen om upphovsrätt. Vi har tagit kontakt med läromedelsförfattarna för att få tillåtelse att använda det läroboksuppslag på två sidor som vår undersökning omfattar.
23
4 Resultat och analys
I det här kapitlet redogör vi för vår analys, där vi använder följande begrepp: kompositionens textuella metafunktion och interpersonell metafunktion som utgår från Björkvall (2003) och Björkvall (2019).
4.1 Kompositionens textuella metafunktion och interpersonell metafunktion i Si (2018: 78–79).
Som vi nämnde tidigare definieras informationsvärdet utifrån Figur 1. Informationsvärdet framkommer genom den placering textelementen har i bokuppslaget som i sin tur utgör ett visuellt rum.
Figur 2 Introduktion av skönlitteratur (Svenska Impulser 1 SVA, 2018: 78–79, illustratör Feri Fazeli.)
Figur 2 visar det visuella rummet som utgörs av två hela sidor i läroboken Si (2018: 78–79). De semiotiska resurserna som det visuella rummet (Si, 2018: 78–79) presenterar i figur 2 utgår från att ljusa färger kontrasterar den till mer än hälften svarta bakgrunden. Det vänstra högra hörnet är ljusare och består av ett infogat fotografi som sträcker sig ut från den vänstra till den högra sidhalvan. Fotografiet som ramas in av en ljusröd ram visar en högrest, delvis vissen äng som kantas av ett taggtrådsstängsel med en avrundad grind i mitten. Grinden är avrundad men något högre än taggtrådsstängslet. Det högra övre hörnet innehåller en rubrik i vitt. I övrigt presenteras de textelement som ska analyseras nedan, varav fotografiet ses som ett helt textelement.
Vi har identifierat följande sju textelement: en påfågel, ett litet moln, ett större moln, en vindsnurra (given information), tre vindsnurror (ny information), ett fotografi och en rubrik.
Visuellt framskjutna textelement: påfågel, två vindsnurror, rubrik, ett större moln. Kantig form: vindsnurror, påfågelnäbb, påfågelben.
24 Rektangulär form: fotografi
Visuella rim: vita vindsnurror, vit påfågel, vit rubrik, vita moln, samt vita verkliga moln i fotografiet.
Avgränsningar: fotografiets omgärdande ram mot svart bakgrund, rubrikens kontrasterande mot sin bakgrund.
Avskurna textelement: vindsnurror, moln, påfågel.
4.1.1 Kompositionens textuella metafunktion
Påfågeln är reell given information eftersom den är placerad i den nedre vänstra halvan av det visuella rummet, medan det mindre molnet är högre placerat och då intar en idealiserad position. Molnet är ett perifert textelement och relaterar därmed till den mer centrerade påfågeln. Det inramade fotografiet är ett eget textelement som är avgränsat genom att det omgärdas av en ljusröd linje. Informationsvärdet fotografiet utgör är en given information. Ny information som ges är det större molnet, rubriken och tre av fyra vindsnurror. Visuellt rim knyter samman alla vita textelement. Av fem vita textelement knyter fyra av dem an till det femte som är den mer centrerade påfågeln. Fyra vita textelement är perifera textelement som relaterar till ett centrerat textelement (påfågeln). Två moln relaterar tillvarandra, varav det större vita molnet till det mindre, dels genom sin färg men också genom sin rundade form. Den runda formen ses även i påfågelns stjärttäckare i form av ögonen på stjärttäckaren och i de förlängda fjädrarna, vilket skapar närhet mellan molnen och påfågeln. Stjärttäckaren i sig visar att det är ett manligt attribut.
Fyra vindsnurror relaterar till varandra genom sin kantiga form. Den trekantiga formen återspeglas i påfågelnäbben, påfågelfötterna och påfågelbenen, vilket skapar en relation mellan dem och påfågeln. Rubriken utgör bildens enda grafiska textelement. Rubrikens typsnitt är också fet (bold), liksom att den kontrasteras mot den svarta bakgrunden, vilket ger den en framskjuten roll. Det gör också att rubriken är avgränsad från de övriga vita textelementen som är genombrutna och därför framstår som mindre viktiga. Alla vita textelement är tecknade. Det visar att de inte är verkliga och därför representerar de en idealiserad bild. Den idealiserade tillhörigheten förstärks när det gäller molnens placering. Båda molnen är högt placerade i det visuella rummet och informationen som ges är att de ska betraktas som overkliga. Ett litet moln presenteras som given information och ett större presenterar ny information. Båda molnen är också överlappade. Det gör att de relaterar till den verklighetsanknutna världen som fotografiet representerar. Ytterligare ett samband mellan dem är att de korresponderar till de vita verkliga molnen på fotografiet som i sin tur är ett attribut inne i fotografiet. Genom att fotografiet visar
25 verkliga saker som äng, himmel, moln, staket och taggtråd representerar det en verklighet. Det förstärks av naturnära färger. Molnen, som är tecknade och därmed är fiktiva textelement, ingår i och deltar i den presenterade verkligheten genom att de är överlappade. Detta förtydligas också genom att de är genombrutna. Påfågeln som är genombruten och tecknad utgör en fiktiv presentation, men eftersom den är både stor och centrerad intar den en framskjuten position som innebär att den är nära modelläsaren.
4.1.2 Interpersonell metafunktion
De semiotiska resurserna i det visuella rummet som vi har presenterat ovan ger en mängd information samt uppvisar en komposition med flera sammanlänkade textelement. Alla perifera textelement knyter an till det centrerade textelementet som påfågeln utgör. Den vita färgsättningen gör att de också har en relation sinsemellan. Rundade former visar en närmare relation mellan molnen och påfågeln genom att molnen relaterar till flera av påfågelns attributiva delar som de förlängda fjädrarna och ögonen på stjärttäckaren innebär, medan stjärttäckaren är ett manligt attribut i sig. Det betyder att runda former kombineras med ett manligt attribut. Det är dock inte säkert att modelläsaren vet att endast hanfåglarna har denna fjädertäkt, men relationen tydliggörs genom formerna som modellsändaren visar. Vindsnurrornas siluett har en svagt rundad form som gör att de också relaterar till de runda delarna, men det framgår inte lika tydligt som molnens anknytning till påfågeln. Relationen mellan påfågeln och vindsnurrorna är därför svagare i den bemärkelsen. Däremot blir vindsnurrornas relation till påfågeln tydligare genom sin naturliga kontakt som den perifera positionen visar och att den kantiga formen sammanlänkar dem, vilket visas med påfågelnäbbens och påfågelbenens trekantiga form.
Kontakten med modelläsaren framgår genom perspektivet som kameravinkeln av hela det visuella rummet ger. Det är ett snett underifrånperspektiv som resulterar i att modelläsaren tvingas att rikta blicken något uppåt, vilket ställer modelläsaren i underläge. Bildens deltagare som utgörs av alla textelementen får ett övertag. Den subjektiva kameravinklingen visar också att man har utnyttjat perspektivet för att skapa interaktivitet. Det skapar modalitet och en rörelse mellan modellsändaren och textelementen framkommer. Påfågelns tecknade ögon kan antyda att det finns en form av det kontaktskapande som avbilade människor kan erbjuda, men påfågelns blick möter inte läsaren direkt. Det betyder att påfågeln inte kräver modelläsarens engagemang och därmed bjuds inte modelläsaren in. Blicken finns dock och det är en svag sidoblick från påfågeln. Det visar att det finns en antydan till inbjudan och att modelläsaren då kan välja att engagera sig i bilden till skillnad mot om påfågelns huvud varit helt bortvänt, vilket
26 skulle ha inneburit att modelläsaren helt kunnat ignorera ett erbjudande om att delta i interaktionen.
Om vi sedan ser på rubriken knyter den an en nära relation med modelläsaren genom sin visuella framskjutenhet, vilken avgörs av typsnittet och den kontrasterade svarta bakgrunden. Tilltalet ”oss” drar också till sig modelläsarens uppmärksamhet. Det är alltså en direktkontakt med modelläsaren som rubriken skapar. Påfågeln är en given information och visar därmed att det är en känd information, men genom att den finns i centrum så får den en mer betydande roll än enbart som ett känt fenomen. Påfågeln är både framskjuten och stor. Det innebär att den hamnar naturligt nära modelläsaren och en interaktion tydliggörs mellan modelläsaren och påfågeln. Modelläsarens interaktion med en reell och en fiktiv värld framträder genom avgränsningar och överlappningar.
Flera av textelementen i det visuella rummet är genombrutna, tecknade, avgränsade och några är överlappade. De tecknade och genombrutna representerar en ideell och overklig värld, medan fotografiet står för den verkliga bilden. Dessa olika ”världar” sammanlänkas med överlappning och avgränsning. Genom att påfågelns position sträcker sig över avgränsade ytor förenas fiktivt och verkligt, och modelläsaren dras in i den kontexten, eftersom textelementen redan skapat kontakt genom kameraperspektiv och positioner. Avgränsningar visar att det finns gränser; vissa är mer tydliga som till exempel den ljusröda inramningen av fotografiet som utgör en kontrast till den i övrigt svarta bakgrunden. I fotografiet är den avrundade grinden den mest utmärkande avgränsningen. Avgränsningsegenskapen förtydligas av att grinden har ett lås. Grinden finns i anslutning till den svagare avgränsningen som taggtråden utgör. Visuellt är taggtråden svagare, men den kan uppfattas som ett starkare hinder genom sin egenskap att vara vass, vilket måste bekräftas utifrån modelläsarens erfarenheter. Det bakomvarande synliggörs eftersom textelementen är genombrutna, vilket ger ett svagare samband eftersom modelläsaren kan se det som finns bakom. Det utmärker det objektiva intryck som Björkvall (2019) beskriver som också innebär ett längre avstånd från modelläsaren, men modelläsaren har dock fortfarande kontakt med textelementen.
Modelläsaren involveras alltså i och med att påfågeln är det största textelementet och att den deltar i flera sammanhang. Den skapar kontakt med modelläsaren genom kameraperspektivet samt relaterar genom sin färg och sin centrala position till alla perifera textelement. Dessutom är den överlappad och avskuren, varav båda dessa semiotiska resurser bidrar till att skapa en starkare relation med modelläsaren. Till detta kan tilläggas att den befinner sig i delar av det visuella rummet som informerar om en både en fiktiv och en verklig värld genom att den både träder över och ”trampar” i avgränsningen som den ljusröda
27 inramningen av fotografiet utgör. Påfågeln har även överlappats och det bidrar till den visuella framskjutenheten samtidigt som det skapar gemenskap med det som finns i fotografiet. Påfågeln är inte heller avbildad i helhet eftersom en del är beskuren. Avskurenheten gör att den hamnar närmare modelläsaren till skillnad mot om påfågeln varit helt synlig. På det sättet framträder relationen med modelläsaren. Tilltalet ”oss” bidrar till den relationen där modelläsaren inkluderas i en gemenskap. Samspelet mellan de undersökta textelementen på sidan 78–79 framträder genom att en mängd visuella element presenteras. De visuella resurserna ges därmed ett stort utrymme.
28
5 Diskussion
I det här kapitlet diskuteras studiens resultat och metod och analys utvärderas. Därefter följer sammanfattning, slutsatser och framåtblickar.
5.1 Resultatdiskussion
I det följande diskuterar vi bild-och textkompositionens betydelse i introduktionen. Sedan diskuterar vi modelläsaren och föreställningsvärlden. Modelläsaren är som vi har beskrivit en vuxen elev med svenska som andraspråk i en heterogen grupp och som vi förklarat är en tänkt läsare.
5.1.1 Diskussion av bild-och textkompositionens betydelse i introduktionen av skönlitteratur för modelläsaren
Syftet med uppsatsen var att undersöka vad bild- och textkompositionen betyder i introduktionen av skönlitteratur för modelläsaren. Vi börjar med att diskutera textelementens placering utifrån kompositionens textuella metafunktion och hur det interpersonellt knyter an till modelläsaren. Därefter diskuterar vi modelläsarens anknytning till de sociokulturella teoretiska referensramarna.
Kompositionens textuella metafunktion visade att det gick att identifiera vilket textelement som var mest betydelsefullt, vilket visade sig vara påfågeln. Det kan uppfattas som en klar idé att det skulle vara just så, men med hänvisning till Kaya (2016) påverkar kulturella kontexter och socialiserade processer tolkningen. Vi nämnde också genom Björkvall (2019) och Kress och van Leeuwen (2020) att ett vanligt sätt är att utgå från det västerländska synsättet, där läsning förutsätts tolkas utifrån samma referensram. När det gäller tolkningen om vad som är det viktigaste synliggörs även modellsändarens förhållningssätt. Utifrån vår teori var det därmed inte självklart att det största och mest iögonfallande textelementet skulle vara det mest betydelsefulla, men i det här fallet visade kompositionen att påfågeln har andra relationer till de övriga textelementen än de rent uppenbara. Det finns även vaga kopplingar till modellsändaren, men de blir övervägande starka genom de effekter som vi påvisat i analysen. Där är kameravinkeln och avskurenheten bidragsfaktorer. Relationen förstärks även via de perifera textelementen, Genom att färger, överlappning, avgränsningar, visuell framskjutenhet respektive visuell avgränsning framträdde kunde vi klargöra att det var det största textelementet som följer en del av en utstakad läsväg. Figur 1 visar det som en möjlig men inte självklar läsväg. Däremot utgår läsvägen från ett traditionellt västerländskt synsätt.
Genom att föra fram ett subjektivt perspektivintagande visar analyserna att modelläsaren deltar men ändå inte fullt ut. Ett erbjudande gavs genom påfågelns blick, vilket tyder på att
29 modellsändaren kan välja. Ett rakt framifrån-perspektiv skulle däremot varit ett tydligt krav som modellsändaren fått svårare att neka. Det leder till funderingar om modellsändarens syfte.
Det vaga erbjudandet behöver sättas i ett sammanhang, och ett sådant sammanhang skulle kunna handla om att introducera skönlitteratur men även om en fri eller bunden läsare. Eftersom modelläsaren inte direkt tar del av hur tanken går finns det ett annat alternativ som berör det fria valet att tolka, vilket leder vidare till den empiriska läsaren som Björkvall (2003:7) via Halliday (1979, 1984, 1994) nämner. Det som blir tydligt är dock att det finns en utbyggd strategi för hur läsningen bör gå till. Som Björkvall (2003:25) framhåller har en modellsändare en strategi för att föra fram sitt budskap. Rubriken är ett exempel på strategi som presenteras som ny information. Även där kan det uppfattas som en klar idé att det är berättelser som allt ska handla om men tidigare erfarenheter och referensramar avgör hur det tolkas. Olika berättartraditioner världen över som Wedin (2014) beskriver ger oliktänkande om vad rubriken kan betyda. Det som modellsändaren vill framföra till modelläsaren är att berättelser är viktigt, och för att tydliggöra det har textelementet placerats som en ny information, menad att bygga på tidigare erfarenheter som den kända informationen avser. Med det vill modellsändaren öppna för att se berättelser utifrån ett nytt perspektiv. Rubriken presenterades som ny information och tog direktkontakt med modelläsaren genom sin framskjutenhet och genom sitt teckensnitt. Rubriken visade också upp relationer med övriga vita textelement, vilket tyder på att modelläsaren mer eller mindre engageras med alla de andra textelementen, vilket är en motsägelse till att modelläsaren inte inbjuds, utan istället visar det att modelläsaren har en roll i sammanhanget.
Slutsatsen som den interpersonella metafunktionen klargör är att det är främst genom påfågeln som dessa relationer lyfts fram. Det direkta tilltalet som rubriken ”Berättelser omkring
oss” står för kan tolkas som att modellsändarens syfte är att belysa berättelser utifrån olika
aspekter. Det som tydliggör den tesen är mängden av textelement som samspelar och knyter an till de textuella huvudmotiven, främst till påfågeln men även till rubriken. Kameravinkeln var även subjektivt vinklad vilket visar ett närmande mot modelläsaren.
Den önskade läsvägen som textelementens placering synliggör börjar med den visuellt framskjutna påfågeln, vilket gör den betydelsefull. Läsvägen går vidare till den framskjutna rubriken och sedan till vindsnurrorna, varav alla dessa skapar relation med modelläsaren. Det tyder på att läsvägen följer modellen som visas i figur 1. Modelläsaren förväntas ha ett västerländskt synsätt, eftersom läsvägen går från vänster till höger. Kress och van Leeuwen (2020:4) förtydligade att det krävs förförståelse för att kunna ta till sig budskap. Det visar att man inte tagit hänsyn till det här, eftersom påfågeln är given information och förväntas att
30 avläsas först. Det synliggör även modellsändarens strategi som lutar sig mot ett eget perspektiv (se även Björkvall, 2003:18, 25). Påfågelns attribut hänför till en manlig aspekt, medan de runda formerna hänför till kvinnliga attribut, vilket visar ett neutralt förhållningssätt gentemot genus då båda representeras. Påfågelns benställning är något vinklad, eftersom den högra foten är närmare modelläsaren. Det kan visa att den är på väg någonstans, vilket visar på rörlighet. Båda fötterna är dock på jorden, vilket ger ett stabilt intryck Den stabiliteten kan verka för trygghet. Därmed blir påfågeln förtroendeingivande.
Vindsnurrornas beskurenhet relaterar till modelläsaren och skapar samband, eftersom de är avbildade något nedifrån. Intrycket de ger är en rörlighet som modelläsaren kan identifiera sig med. De illustrerar även runda och kantiga former och det går igen i påfågeln som är knuten till modelläsaren. Att påfågeln relaterar till både kvinnliga och manliga epitet förstärker modelläsarens möjligheter att identifiera sig utifrån olika identiteter, i form av kvinna, hen eller man. Påfågelns anknytning till modelläsaren ger tillträde till olika världar och det skapar möjligheter. Detta liksom att påfågeln visar sig vara på väg öppnar för modelläsarens frihet att träda in i olika världar. Det centrala som framkommer är en modelläsare som har olika förutsättningar och mål. Den förväntade modelläsaren ska kunna identifiera sig med både kvinnligt och manligt. Modelläsaren kan vara rund eller kantig och blir accepterad i alla situationer. Den förutbestämda modelläsaren ska också våga. Det framkommer genom det vaga inbjudandet som ger modelläsaren ett val. Det är som vi sagt inget konkret direkt inbjudande som påfågeln ger på det sättet som rubriken gör det. Påfågelns blick och kroppsställning visar upp trygghet och det kan tolkas som: du får bestämma själv – men om du kommer in i min värld är du trygg. Påfågeln utgör dock inget exakt exempel på mångfald, eftersom den är vit. Till detta tillförs att den är genomskinlig samt att den är tecknad, vilket ger ett vagare intryck än att se en påfågel i verkligheten. Oavsett vilka erfarenheter en läsare har om en påfågels färger och uttryck kan man se det som en svårighet att föreställa sig denna tecknade påfågel som ett verkligt förekommande fenomen.
5. 1.2 Modelläsaren och föreställningsvärlden
I det föregående visade sig modelläsaren sig vara en deltagare i aktiviteter och bli accepterad utifrån sina olika förutsättningar. Såväl kvinna som man eller hen bjuds in, detta oavsett form och längd, men i ett avseende togs inte tidigare erfarenheter tillvara. Det betyder att introduktionen verkade positivt i flera avseenden utom att se till andra referensramar. För modelläsaren som har eller som inte har verkliga erfarenheter av just en påfågel kan det fokuserade textelementet innebära att olika associationer görs. Här menar Franker (2013:785)
