Det har varit oerhört lärorikt och värdefullt att genomföra ett examensarbete. Vi upplever att vi utvecklats och fått en förnuftigare syn på användandet av
matematikboken och vad som krävs för att genomföra ett förändringsarbete. Våra framtida intentioner är att bedriva en undervisning där eleverna och innehållet sätts i centrum med eller utan matematikbok.
Genom examensarbetes framfart har vi kommit i kontakt med lärare som besitter stor kompetens och intresse för matematikämnet. Dessa har gladeligen delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Via sin medverkan har lärarna bidragit till att våra
kunskaper ökat angående läroboksbunden och läroboksobunden undervisning. Till dessa lärare riktar vi ett stort och överväldigande tack. Vi vill också rikta ett stort tack till våra familjer som har stöttat, visat förståelse och gett oss den tid som detta examensarbete har krävt. Till sist vill vi tacka vår handledare för stöd och vägledning under arbetets gång.
Referenslista
Ahlberg, Ann (1995 a). Barn och matematik. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, Ann (1995 b). Att möta matematiken i förskolan – Matematiken i temaarbete.
Rapport. Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik, Göteborg. Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Backenros Persson, Monika & Hall, Madeleine (2002). Matte utan bok – varför väljer en del lärare att undervisa utan lärobok i matematik? Examensarbete. Malmö Högskola, Lärarexamen, Malmö.
Bentley, Per-Olof (2003). Mathematics Teachers and Their Teaching A surveystudy. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Berggren, Per & Lindroth, Maria (1998). Kul matematik. Värnamö: Ekelunds förlag AB.
Berggren, Per & Lindroth, Maria (2004). Positiv matematik . Solna: Ekelunds förlag AB.
Bratt, Bengt & Wyndhamn, Jan (2001) Språket – vår mentala tumme (s 59-65). I Emanuelsson, Göran (red.), Matematik – ett kommunikationsämne. Kungälv: Grafikerna Livréna AB.
Doverborg, Elisabeth & Pramling, Ingrid (1995). Mångfaldens pedagogiska möjligheter ett sätt att utveckla barns förmåga att förstå sin omvärld. Stockholm. Svenska
utbildningsförlaget Liber.
Ejlertsson, Göran (1996). Enkäten i praktiken en handbok i enkätmetodik . Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, Göran & Johansson, Bengt (1997). Kommentar till grundskolans kursplan och betygskriterier i matematik. Stockholm: Liber
Engström, Arne (red) (1998). Matematik och reflektion. Lund: Studentlitteratur. Fejde, Kerstin (1998) Uppfattningar av grundläggande matematikundervisning i förskola - skola (s 53-76). I Gran, Bertil (red.), Matematik på elevens villkor. Lund: Studentlitteratur.
Fogelström, Finn & Franzén, Thomas (2003). Tankeverkstad – reflekterande praktikers utveckling av den tidigare matematikundervisningen. Examensarbete. Linköpings universitet, institutionen för matematik, Linköping.
Grevholm, Barbro (red) (2001). Matematikdidaktik – ett nordiskt perspektiv . Lund: Studentlitteratur.
Imsen, Gunn (1999). Lärarens värld – introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Bengt (2001) Hur klarar våra elever matematiken? (s 55-64).I NCM (red.), Hög tid för matematik. Kungälv: Grafikerna Livréna AB.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: X-O graf Tryckeri AB.
Johnsen Höines, Marit (1990). Matematik som språk. Kristianstad: Utbildningsförlaget. Kronqvist, Karl-Åke (1984). Matematik på Gullvik – rapport 2. Malmö: Malmö högskola.
Kronqvist, Karl-Åke (2003). Matematik på väg – i förskola och skola. Malmö: Malmö lärarutbildning.
Kruse, Anna (1910). Åskådningsmatematik . Stockholm: Norstedt.
Löwing, Madeleine (2002). Ämnesdidaktisk teori för matematikundervisning
ämneskunskapers relation till individ och omvärld. Rapport. Göteborgs universitet, institution pedagogik och didaktik, Göteborg.
Löwing, Madeleine & Kilborn Wiggo (2002). Baskunskaper i matematik för skola, hem och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Ma, Liping (1999). Knowing and teaching elementary mathematics. Mahwah New Jersey: La wrence Erlbaum Associates, Inc. Publishers.
Majid, Hisham & Åkesson, Tommy (2001). Matematik – ett kommunikationsämne med verklighetsförankring. Examensarbete. Malmö högskola, Lärarexamen, Malmö. Malmer, Gudrun (1984). Matematik – ett ämne att räkna med. Skövde: ESSELTE Stadium AB.
Malmer, Gudrun (1990). Räkna med kreativitet. Solna: Ekelunds förlag. Malmer, Gudrun (1992). Matematik ett glädjeämne. Solna: Ekelunds förlag. Malmer, Gudrun (1994). Kreativ matematik. Solna: Ekelunds förlag.
Malmer, Gudrun (2003, nr 1, årgång 30). Mindre räknande – mera tänkande. Nämnare – tidskrift för matematikundervisning, s 35.
Mouwitz, Lars (2001) Hur kan lärare lära? (s 121-128). I NCM (red.), Hög tid för matematik. Kungälv: Grafikerna Livréna AB.
Neuman, Dagmar (1989). Räknefärdighetens rötter. Stockholm: Svenska Utbildningsförlaget Liber.
Neuman, Dagmar (1989). Landet längesen matte för 2000-talet. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Nilsson, Jan & Nilsson, Ulf (1990). Fånga läslusten. Ronneby: Nilsson & Nilsson. Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2000). Grundskolans kursplaner och betygskriterier. Västerås: Graphium Västra Aros.
Skolverket (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik: nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Stockholm: Statens skolverk.
Skolöverstyrelsen (1969). Lgr 69 Läroplan för grundskolan. Stockholm: Svenska utbildningsförlaget Liber.
Skolöverstyrelsen (1980). Lgr 80 Läroplan för grundskolan. Stockholm: Svenska utbildningsförlaget Liber.
Ulin, Bengt (2001) Mer matematik i skolmatematik! (s 275-292).I Grevholm, Barbro (red.), Matematikdidaktik – ett nordiskt perspektiv . Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (2004). Att lyfta matematiken – intresse, lärande och kompetens. Stockholm: Elanders Gotab AB.
Wood, David (1999). Hur barn tänker och lär. Lund: Studentlitteratur.
Wyndhamn, Jan (1991). Fyra matematikdidaktiska satser. Rapport. Linköpings universitet, lärarutbildningen, Linköping.
Övriga källor
Hoppe, Annika. Förläsning, Höstterminen 2004. Öberg, Ulla. Föreläsning, Vårterminen 2002.
Bilagor
Frågeformulär
1) Vilken utbildning har du?
--- 2) Hur länge har du arbetat som lärare?
--- 3) Vad tycker du är viktigast i skolämnet matematik?
--- 4) Arbetar du:
a. enbart med matematikboken
b. ibland med matematikboken och ibland utan c. utan bok
Varför?
--- 5) Om du valt alternativ a eller b, svara på följande frågor:
Varför? /Varför inte?
6) Vad skulle få dig att våga arbeta utan matematikboken?
--- 7) Vilka hinder skulle du se, om du arbetade utan matematikboken?
--- 8) Hur kan man lättast uppnå målen i kursplanen, med eller utan
matematikboken? Motivera ditt svar.
--- 9) Vid vilket/vilka arbetssätt upplever du att eleverna lär sig matematik bäst?
Kryss i det rätta alternativet och motivera ditt svar.
10) Får eleverna tillfälle att tala matematik under matematiklektionerna? Ja, ofta
?
Ja, ibland
?
Nej, aldrig
?
Vid ja, hur går det till? Vid nej, varför inte?
--- 11) Förekommer det någon verklighetsförankring i din undervisning?
Ja, ofta
?
Ja, stundtals?
Nej, aldrig?
Vid ja, hur går det till? Vid nej, varför inte?
--- 12) Får eleverna reflektera över sitt lärande?
Ja, dagligen
?
Ja, veckovis?
Nej
?
Vid ja, hur går det till? Vid nej, varför inte?
--- 13) Reflekterar du som lärare över din undervisning?
Ja, ständigt
?
Nej
?
Vid ja, hur går det till? Vid nej, varför inte?
14) Har eleverna tillgång till och använder laborativt material under matematiklektionerna?
Ja
?
Ibland
?
Nej
?
Varför?/Varför inte? Motivera ditt svar.
---
Hej
! Bilaga 2Vi heter Caroline Almkvist och Rosita Serrano och är två lärarstuderande, som går sista terminen på Malmö högskola, lärarutbildningen med inriktning på matematik och lärande, för grundskolans tidiga år.
Vi har i vår utbildning diskuterat om, man som lärare bör arbeta konkret och inte låta matematikboken bestämma i allt för stor utsträckning. Detta har fått oss att börja fundera om det verkligen kan fungerar i praktiken. Vi undrar vad som gör att man som lärare så ofta låter matematikboken styra i sin matematikundervisning.
Syftet med vårt examensarbete är att få en inblick i, vilka orsakerna kan vara att de läroboksbundna lärarna inte vågar ta klivet mot en mindre läroboksbunden
undervisning. Vi vill även få en klarhet i hur matematikboken används samt vilken hänsyn lärarna tar till kursplanen i sin matematikundervisning.
För att kunna genomföra vår fallstudie på bästa sätt behöver vi därför Er hjälp. Vi vore tacksamma om tre av skolans lärare som undervisar i matematik i de tidigare åren skulle vilja ta sig tid att fylla i vår postenkät. Svaren kommer givetvis att behandlas konfidentiellt.
Vi kommer kanske att behöva komplettera några av postenkäterna med en intervju. Vi tackar för att Ni tagit Er tid. Alla svar är av största vikt för oss. Postenkäten bör tillhandahållas oss snarast möjligt, dock senast den 4:e oktober.
Postenkäten skickas till: Caroline Almkvist Ringvägen 8 261 41 Landskrona Med vänlig hälsning Caroline Almkvist
LL011037@stud.mah.se 0709-590522 Rosita Serrano
Bilaga 3 Hej!
Ni är vår förutsättning för vårt examensarbete och därför skickar vi en påminnelse. För en tid sedan skickade vi ut tre postenkäter till er skola. Vårt önskemål var att tre av skolans lärare, som undervisar i matematik i de tidigare åren, skulle medverka i vår postenkät. Dessvärre saknar vi två postenkäter. Vi skulle bli evigt tacksamma om ni vill ge denna påminnelse till de berörda lärarna.
Med vänlig hälsning
Bilaga 4
Intervjufrågor till lärarna i Skåne!
1. Vilken utbildning har du?
2. Hur ser du på skolämnet matematik?
3. Vad var anledningen till att förändringsarbetet genomfördes? 4. Hur såg matematikundervisningen utan innan förändringsarbetet?
5. Vilken roll spelade kursplanen vid genomförandet av förändringsarbetet? 6. Är det lättare att uppnå målen i kursplanen med eller utan matematikbok? 7. Vilka hinder har du stött på under resans gång?
Bilaga 5
Intervjufrågor till läraren i Östergötland
1. Vilken utbildning har du?
2. Hur länge har du arbetat som lärare? 3. Hur ser du på skolämnet matematik? 4. Vad är viktigast i skolämnet matematik?
5. Hur såg matematikundervisningen ut innan förändringsarbetet? 6. Vad var anledningen till att förändringsarbetet genomfördes? 7. Vilka hinder har du stött på under resans gång med Tankeverkstad? 8. Hur gick du tillväga för att övervinna era hinder?
9. Vad är anledningen till att du inte använder några matematikböcker? 10. Vilka för- och nackdelar finns det med att arbeta utan en bundenhet till
matematikboken?
11. Vilken roll spelade kursplanen vid genomförandet av förändringsarbetet?
12. Vad krävs som lärare för att kunna genomföra ett i ett förändringsarbete av detta slag?
13. Många lärares argument till att arbeta läroboksobundet är att tiden inte räcker till och att det krävs mycket av en som lärare. Hur ställer du dig till detta påstående? 14. Vilka andra orsaker kan ligga till grunden för att lärarna inte vågar arbeta
Bilaga 6
Intervjufrågor till Karl-Åke Kronqvist
1. Hur många år har du arbetat som verksam lärare?
2. Vilken roll anser du att matematikboken bör ha i matematikundervisningen? 3. Vad tror du är orsakerna till att majoriteten av lärarna arbetar läroboksbundet? 4. Vad tror du krävs för att matematikboken skall få en mindre betydande roll i
matematikundervisningen?
5. Vilken betydelse har lärarnas ämneskunskaper?
Bilaga 7
Intervjufrågor till kompletteringsintervjuerna
1. Vilka egenskaper anser du att en lärare behöver ha för att undervisa i matematik?
2. Hur är ditt förhållningssätt till matematiken? 3. Hur förbereder du dig inför matematiklektionerna?
4. Beskriv hur en ordinär/vanlig matematiklektio n kan se ut? 5. Hur väcker du lusten att lära hos eleverna?