5.1 Återkoppling till syfte och frågeställning
Forskningsfråga: Till vilken grad kan Finlands taktiska agerande under vinterkriget förstås som en variant av gerillakrigföring, och hur hjälper det oss förstå användbarheten av utnötnings-krig?
Undersökningen har påvisat att ett taktiskt agerande som påminner om gerillametoder har be- drivits. Även om det finns bakomliggande variabler som påverkade utfallet av kriget, så bidrog det taktiska agerandet till att motståndarens förmåga och stridsteknik fallerade, vilket genere-rade förluster. Inom ramen för utnötningskrig så är gerillakrigföring kombinerat med ett ter-rängorienterat försvar för att försvara befolkningscentra, i en terräng som möjliggör den typen utav krigföring, en adekvat metod för att generera höga förluster och därmed kostnad hos mot-ståndaren. Vidare så är flertalet av indikatorerna direkt tillämpbara även inom traditionell krig-föring mellan fältarméer, som till exempel fältarbeten eller lokal överlägsenhet. De faktorerna med högst uppfyllnadsgrad har varit terrängen och relationen mellan folket och dess väpnade styrkor. Terrängen möjliggör effektiv gerillakrigföring då motståndarens överlägsenhet blir ir-relevant. Detta talar för att subarktisk miljö som kännetecknas av begränsad infrastruktur, hög tätvuxen skog och kanaliserande vattendrag är en miljö lämpad till både gerillakrigföring och utnötningskrig. Vidare så möjliggör relationen till folket att nationen klarar av att bedriva ett utnötningskrig.
Den enda indikatorn som inte erhöll någon uppfyllnad var lokal överlägsenhet. Inom gerilla- krigföring är det kanske möjligt att avvakta tills man har numerären på sin sida, men det är inte alltid applicerbart i en konventionell konflikt där viss terräng måste försvaras, och man måste taktisera runt problematiken med numerär underlägsenhet.
Trots resultatet, är att det kanske inte enbart var finländarnas taktiska agerande, utan även Sov-jetunionens reaktioner på den typ av krigföring som finländarna bedrev som bidrog till de tak-tiska förlusterna för Sovjetunionen.
Ett stort problem med resultatet som undersökningen har kommit fram till och att påvisa utnöt- ningskrig som ett användbart alternativ, är att det till väldigt stor grad beror på vilka förluster motståndaren är villig att ta. Den sovjetiska apparaten visade inga tecken på att avbryta kriget,
även om soldater och officerare påvisade en sänkt moral och ifrågasatte hela konflikten. Solda-ter som ifrågasatte att de inte fick mat, avrättades. Soldater som vände om och vägrade genom-förde order samlades upp och arkebuserades inför sina kamrater. Ett sådant system med poli-tiska officerare som försöker hålla moraliska dilemman i schack på fronten, och som tvångsre-kryterar på hemmaplan, erhåller en väldigt hög smärttröskel när det kommer till kostnad. Detta betyder inte att det inte är genomförbart att avskräcka en motståndare med hjälp utav utnöt-ningskrig, men det skapar ett dilemma då det frånskjuter handlingsinitiativet och således även konfliktens längd till motståndarens händer. Hur vet du vad denna motståndare ser som orimligt eller inte och hur projiceras denna kostnad så effektivt som möjligt?
Utnötningskrig kan utgöra ett mer tydligt hot, eller mer kalkylerbar kostnad för motståndaren och därmed fungera som avskräckning. Manöverkrig däremot, är mer diffust och att potentiellt nyttja lokala framgångar för att nå ett avgörande presenterar ett hot som kanske inte alltid är beräkneligt. Undersökningen har trots dess brist på generaliserbarhet bidragit till att gerillakrig-föring inom ramen för utnötningskrig kan ses som framgångsrikt för att generera förluster och kostnader för en motståndare, och bör studeras ytterligare. Resultatet bygger även på tidigare forskning som påvisat att nationer har en högre ihärdighet när det kommer till att erhålla för-luster, vilket materialet och undersökningen bekräftar. Därmed behöver manöverkrigföring inte vara ett givet val för en stat med liknande förutsättningar som Finland, inom ramen för tröske-leffekt.
5.2 Metoddiskussion
Trots kritik mot enfallsstudier som intetsägande när det kommer till generalisering163, har det visat sig varit en lämplig metod vid vårt fall. Detta på grund utav att antalet fall med samvarie- rande förhållanden mellan förluster är begränsade. Detta medger att vi erhåller en högre kon- ceptuell validitet och har på ett effektivt sätt kunnat mäta de indikatorer som representerar teo-rin. Skulle vi använda oss av flera fall kan vi av misstag orsaka oss själva konceptuell stretching164, då fallen eventuellt skiljer sig så mycket att teorin blir intetsägande. Den kvalita-tiva textanalysen har visat sig vara lämpligt, då en kvantitativ undersökningen återigen hade påverkats av materialet och vad författarna väljer att presentera.
163
Alexander L. George och Andrew Bennett, Case studies and theory development in the so-cial
sciences, BCSIA studies in international security (Cambridge, Mass: MIT Press, 2005),
17. 164
5.3 Relevans för professionen
Genom att hastigt förkasta utnötningskrig som förlegat och osofistikerat binder små nationer sina händer bakom ryggen. Utnötningskrig kan bedrivas för att generera höga kostnader, trots att det är motståndaren som definierar vilken kostnad som blir orimlig. Försvarsmakter med liknande förutsättningar skulle kunna erhålla lägre kostnader för att upprätthålla den militära kapaciteten och förmågan genom att anpassa doktriner och organisation för att effektivare kunna bedriva utnötningskrig. Däremot så krävs det mer forskning kring hur detta bör göras på så effektivt sätt som möjligt.
5.4 Förslag på vidare forskning
Först och främst så behöver teorin appliceras på flera fall med snarlika förutsättningar (trots att dessa fall är begränsade) och förhållanden mellan styrkor, då det baserat på ett fall inte går att generalisera. Det hade även varit relevant att undersöka mer nutida konflikter samt att under-söka organisationers utformning kopplat till effektiv utnötning. Finländarnas organisation möj- liggjorde trots avsaknad av till exempel stridsfordon ett framgångsrikt försvar utav nationen på taktisk nivå. Hur bör en militärkraft organiseras för att bedriva denna typ utav krig på ett så effektivt sätt som möjligt? För att utnötningskrig skall vara relevant inom ramen för tröskelef- fekt, hade effekten av avskräckning genom utnötning behövts undersökas ytterligare.
Finländarna använde sig utav en typ av uppdragstaktik.165 Uppdragstaktik kan eventuellt skilja sig mellan utnötningskrig och manöverkrig, då beslutsfattare inom manöverkrig behöver ha en högre förståelse för hur hela kriget fortlöper, medan inom ramen för utnötningskrig behöver man enbart göra ett bedömmande över vad som kommer orsaka motståndaren flest förluster i materiel och manskap. Det är därav relevant att undersöka om utnötningskrig ställer lägre krav på uppdragstaktik, och därmed skulle kunna innebära ett lägre utbildningsbehov.
5.5 Litteratur och referensförteckning
Arreguín-Toft, Ivan. ”How the Weak Win Wars: A Theory of Asymmetric Conflict”. Interna- tional Security 26, nr 1 (juli 2001): 93–128. https://doi.org/10.1162/016228801753212868.
Beckett, I. F. W. Modern insurgencies and counter-insurgencies: guerrillas and their oppo- nents since 1750. Warfare and history. London ; New York: Routledge, 2001.
Chaliand, Gérard, red. Guerrilla strategies: an historical anthology from the Long March to Afghanistan. Berkeley: University of California Press, 1982.
Clark, Sean. ”Wearing Away the Stone: Assessing Theories of Combat Attrition”. Compara- tive Strategy 32, nr 2 (april 2013): 115–32. https://doi.org/10.1080/01495933.2013.773699.
Edwards, Robert. Finska vinterkriget. Stockholm: Forum, 2007.
Esaiasson, Peter, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Ann E Towns, och Lena Wängnerud. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2017.
Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin - MSD 16. Stockholm, 2016.
George, Alexander L., och Andrew Bennett. Case studies and theory development in the so-cial
sciences. BCSIA studies in international security. Cambridge, Mass: MIT Press, 2005.
Isacson, Claes-Göran. Ärans vinter: Finska vinterkriget 1939 - 40. Stockholm: Norstedt, 2007.
Johannessen, Asbjørn, Per Arne Tufte, Line Christoffersen, och Björn Nilsson. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 2020.
Kober, Avi. ”From Blitzkrieg To Attrition: Israel’s Attrition Strategy and Staying Power”. Small Wars & Insurgencies 16, nr 2 (juni 2005): 216–40.
https://doi.org/10.1080/09592310500080005.
———. ”Israel’s Wars of Attrition: Operational and Moral Dilemmas”. Israel Affairs 12, nr 4 (oktober 2006): 801–22. https://doi.org/10.1080/13533310600890125.
Malkasian, Carter. ”Toward a Better Understanding of Attrition: The Korean and Vietnam Wars”. The Journal of Military History 68, nr 3 (2004): 911–42.
https://doi.org/10.1353/jmh.2004.0129.
McCormick, Gordon H., och Mark T. Berger. ”Ernesto (Che) Guevara: The Last “Heroic” Guerrilla”. Studies in Conflict & Terrorism 42, nr 4 (03 april 2019): 336–62.
https://doi.org/10.1080/1057610X.2017.1398319.
Paananen, Eloise, och Lauri Paananen. The Winter War: the Soviet attack on Finland, 1939- 1940. Harrisburg, PA: Stackpole Books, 1992.
Rekkedal, Nils Marius, Marco Smedberg, Försvarshögskolan, och Krigsvetenskapliga in- stitutionen. Modern krigskonst: militärmakt i förändring. Stockholm: Krigsvetenskapliga in- stitutionen, Försvarshögsk., 2004.
Taber, Robert. The War of the Flea: A Study of Guerilla Warfare Theory and Practice. Frog- more, St. Albans, Herts.: Paladin, 1977.
Tuunainen, Pasi. Finnish Military Effectiveness in the Winter War, 1939-1940. London: Pal-grave Macmillan, 2016.