5.1 Resultatdiskussion
Under analysen framkom det att framgångsfaktorerna delvis interagerar med varandra, främst
civilbefolkningen. Det faktum att Fallujah var utrymt från civila under Phantom Fury hade en direkt
påverkan på framgångsfaktorerna nyttjande av indirekt eld och samverkan mellan infanteri och
pansar. Hanteringen av civila var avgörande för att använda de sistnämnda framgångsfaktorerna fullt
ut. Det kan därmed antas att kontroll över civilbefolkningen är variabeln som i de undersökta fallen har haft störst påverkan för framgång. Den slutsatsen stöds av fallet Vigilant Resolve där hela operationen fick avbrytas på grund av civila förluster och medias rapportering om dessa. Även framgångsfaktorn utbildning och erfarenhet kan anses ha haft påverkan på moralen, främst hos de Irakiska enheterna. De Irakiska enheternas låga utbildningsnivå under Vigilant Resolve var den variabeln som förändrades till Phantom Fury och resultatet blev att problemet med desertörer eliminerades.
Endast två indikatorer hade lika utfall mellan båda operationerna, enheternas utbildningsnivå och initiativ på lägre nivåer. Enheternas utbildningsnivå hade dock låg betydelse under Phantom Fury då de flesta enheterna hade deltagit under Vigilant Resolve och därmed hade skarp erfarenhet från SIB. De initiativ som tas på lägre nivå under båda operationerna visar på ett konsekvent och gott
ledarskap inom koalitionen som uppmuntrar initiativ på lägre nivåer. Nyttjandet av stridsfordon fick stor betydelse för framgången i Phantom Fury och analysen visar att stridsfordon i samverkan med infanteri har stor påverkan för framgång i SIB. Det återfanns visserligen stridsfordon i Vigilant
Resolve, men på grund av påverkan från andra faktorer så som civilbefolkningen och tillgången på
infanteri kunde de inte nyttjas fullt ut.
Analysen av framgångsfaktorerna moral och ledarskap begränsades av teorins oprecisa användande av begreppen. Trots att en operationalisering lånades in av begreppet moral är indikatorerna enligt författaren inte tillräckligt omfattande för att fånga alla de aspekter som en enhets moral innebär. Att mäta gott ledarskap i text är även det problematiskt och förstärks av det faktum att det inte ens inom den militära ledarskapsforskningen finns en enad definition om vad gott ledarskap är. Både moral och ledarskap är för breda begrepp för att mätas på ett tillförlitligt sätt med vald metod, då båda fenomenen är upplevda av en individ och människor är olika. För att mäta moral och ledarskap hade en intervjustudie eller en enkät varit mer lämplig, men har av praktiska skäl varit uteslutet. Valet att inte avgränsa bort de mer abstrakta framgångsfaktorerna med hänsyn till vald metod var ett aktivt val av författaren som av ren nyfikenhet hade ambitionen att pröva om det var möjligt att operationalisera och mäta. På grund av metodens begräsningar i att mäta moral och ledarskap
37 nedgår den externa validiteten hos resultatet något på grund av det systematiska fel som skapas när moral och ledarskap mäts, men felet påverkar inte resultatets helhet i större utsträckning enligt författaren. Detta då en majoritet av de operationella indikatorerna kunde mätas på ett precist sätt och hade en tydlig spårbarhet inom empirin vilket innebär att intersubjektiviteten i undersökningen stärks. Vidare anser författaren att vald metod har fungerat väl för att pröva Hills teori och därmed uppnå syftet och besvara forskningsfrågan.
5.2 Svar på frågeställning
Undersökningens frågeställning var följande:
I vilken utsträckning tillämpades Alice Hills teori om framgångsfaktorer för strid i bebyggelse under Operation Vigilant Resolve och Phantom Fury i Irak 2004?
1.MEF motsatte sig genomförandet av Vigilant Resolve redan från början. Operationen var kraftigt
begränsad i antalet enheter och den låga moralen hos de irakiska enheterna gjorde att flertalet deserterade, vilket ledde till att koalitionens bristande numerär förvärrades ytterligare.
Misslyckandet med att få den civila befolkningen att lämna staden förhindrade koalitionen från att använda sig av indirekt eld och stridsfordon i större utsträckning. Anfallsrörelsen var långsam på grund av bristen på infanteri och det uppstod stora problem att skilja fienden från civilbefolkningen. De civila förlusterna och medias rapportering av dessa ledde till att operationen fick avbrytas. De amerikanska enheter som deltog visade sig dock vara initiativkraftiga och hade en grundlagd förmåga till SIB, men saknade generellt skarp erfarenhet.
Inställningen till att genomföra Phantom Fury var positiv och hade det varit upp till 1.MEF hade operationen genomförts redan i september. De irakiska styrkorna som deltog hade en högre utbildningsnivå än under tidigare operation och uppvisade en högre stridsmoral, vilket ledde till att problemet med desertörer eliminerades. En majoritet av de enheter som deltog under Phantom Fury hade införskaffat sig skarp erfarenhet av SIB från tidigare operationer. Flertalet enheter från armén hade tillförts 1.MEF och det fanns en god tillgång på både infanteri och stridsfordon. Infanteriet och stridsfordonen hade under operationen ett tätt samarbete och stred som en enhet med framgång. Civilbefolkningen hade i stor utsträckning lämnat Fallujah vilket tillät en större mängd indirekt eld och understöd från stridsfordon. De civilas frånvaro underlättade identifieringen och bekämpningen av rebellerna. Även under Phantom Fury visade koalitionen sig ha stor förmåga att ta initiativ på lägre nivåer.
Sammanfattningsvis visar resultatet att Hills framgångsfaktorer tillämpades i liten utsträckning under
Vigilant Resolve och i hög utsträckning under Phantom Fury. Resultatet innebär att Hills
OP SA 18–21
38
Resolve. Teorin kan därmed antas vara giltig i flera fall än de som har undersökts och resultatet
stärker Hills teori på taktisk nivå. På grund av metodens begränsningar när det kommer till att mäta moral och ledarskap kan resultatet inte anses stärka Hills teori i hög grad och undersökningen fyller därmed inte hela forskningsluckan som identifierats. Vidare avgränsades delar bort ur teorin som inte ansågs påverka taktisk nivå och frågetecken kring teorins validitet på den operativa och strategiska nivån kvarstår. Resultatet skall därmed ses som en liten pusselbit i en större helhet där flera studier behöver genomföras för att bedöma teorins generaliserbarhet och fylla
forskningsluckan.
5.3 Relevans för officersprofessionen
Denna undersökning har hög relevans för arméofficerare på olika nivåer. Resultatet visar att det finns en antydan till att Hills teori för framgång i SIB skulle kunna vara generell och kan därmed användas som underlag vid utbildning, planering och handboksförfattande inom ramen för SIB. Detta är viktigt för arméofficerare då även Sverige urbaniseras i rask takt och en stor del av landets infrastrukturellt viktiga knytpunkter omges av bebyggelse. Det är därmed sannolikt att en konflikt inom Sveriges gränser kommer att ha inslag av SIB varav planering och taktik från svensk sida bör utgå ifrån vetenskap.
5.4 Förslag på fortsatt forskning
Hills framgångsfaktorer bör prövas mot andra moderna fall för att ytterligare kunna påverka dess validitet. Framgångsfaktorerna moral och ledarskap bör försökas operationaliseras på ett mer omfattande sätt och endast de två framgångsfaktorerna skulle kunna vara en undersökning i sig. Då denna undersökning har avgränsat sig till att undersöka taktisk nivå begränsas omfattning inom vilket Hills teori prövas. Hills har flertalet framgångsfaktorer som kan vara aktuella på operationell eller strategisk nivå som bör undersökas, men som i detta fall avgränsats bort.
39
Litteratur och referensförteckning
Litteratur
Ballard, John R, Fighting for Fallujah: a New Dawn for Iraq, Praeger Security International, Westport 2006.
Camp, Richard D, Operation Phantom Fury: The Assault and Capture of Fallujah, Iraq, Zenith Press, Minneapolis, 2009.
DiMarco, Louis A. Concrete Hell: Urban Warfare from Stalingrad to Iraq. Osprey, Oxford, 2012. Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena,
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters
Kluwer, Stockholm, 2017.
Foulk, Vincent L, The Battle for Fallujah: Occupation, Resistance and Stalemate in the War in Iraq, McFarland & Company, Jefferson, 2007.
George, Alexander L, & Bennett, Andrew, Case Studies and Theory Development in the Social
Sciences. The MIT Press, Cambridge, 2005
Hills, Alice, Future War in Cities Rethinking a Liberal Dilemma, Frank Cass, London, 2004.
Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Malmö, 2003
Larsson, Gerry, & Kallenberg, Kjell, Direkt ledarskap, Försvarsmakten, Stockholm, 2006.
Lawrence, Christopher A, War by Numbers: Understanding Conventional Combat, Potomac Books, Dulles, 2017.
Sun, Zi, & Lionel Giles, The Art of War. [New ed.], Dover, 2002.
Wahlman, Alec, Storming the City: U.S. Military Performance in Urban Warfare from World War II to
Vietnam, University of North Texas Press, Denton, 2015.
West, Francis J, No True Glory: A Frontline Account of the Battle for Fallujah, Bantam, New York, 2005.
Rapporter
Cohen, Raphael S, Johnson, David, Thaler, David, Allen, Brenna, From Cast Lead to Protective edge:
Leassons from Israel’s Wars in Gaza. RAND, 2017
Johnson, David, Markel, Wade, Shannon, Brian, The 2008 Battle of Sadr City. RAND, 2011 UN Department of economic and social affairs, Population of Urban and Rural Areas at Mid-Year (thousands) and Percentage Urban, 2018
Elektroniska källor
Tan, Michelle, https://www.defensenews.com/digital-show-dailies/ausa/2016/10/05/army-chief- soldiers-must-be-ready-to-fight-in-megacities/ (Hämtad 2021-03-16)