I detta avslutande kapitel knyts nu teori och empiri ihop. För att senare kunna analysera materialet i förhållande till den teoretiska bakgrunden (se avsnitt 2.3) inleds kapitlet med att besvara uppsatsens frågeställningar.
4.1 Resultat
I detta avsnitt används empirin för att besvara uppsatsens frågeställningar.
4.1.1 Hälsobegreppet – tolkning enligt undersökningen
Undersökningen visar att de som arbetar med stadsplanering tolkar begreppet hälsa på ett likartat sätt som definitionen som ges i uppsatsens inledande kapitel (se avsnitt 1.4). Även om intervjupersonerna inte direkt anger de sociala aspekterna i sin definition, framgår det i undersökningen att man i branschen jobbar med att skapa sociala mötesplatser, vilket kan anses främja den sociala hälsoaspekten. Utöver uppsatsens definition av hälsobegreppet, visar även undersökningen att människor som arbetar med stadsplanering lägger in värden som fri från buller och föroreningar samt trygghetsaspekter i begreppet hälsa.
4.1.2 Hur används begreppet hälsa i stadsplaneringen?
Människor som arbetar med stadsplanering har i hög grad en liknande tolkning av begreppet hälsa som socialstyrelsen. Undersökningen har emellertid visat att i deras arbete används mest de hälsoaspekter som de lägger till socialstyrelsens definition, nämligen buller, luftföroreningar och trygghetsaspekter till exempel trafikseparering25, gatubelysning etcetera.
Även om intervjupersonerna är väl medvetna om utemiljöns betydelse för att människor ska
kunna röra på sig, har de begränsade möjligheter att arbeta med detta eftersom de politiska direktiven är oklara. Detta kan även leda till att hälsoaspekter får stå tillbaka för andra aspekter, exempelvis ekonomiska.
4.1.3 Samspelet mellan det privata och det offentliga
Undersökningen har visat att det ytterst är offentliga intressen som styr stadsplaneringen. Även om de privata byggföretagen kan komma med planförslag är det kommunen som fattar alla beslut. Därmed kan medborgarnas intressen här anses tas i beaktning. Är en grönyta inritad i översiktsplanen betyder det, enligt undersökningen, för det mesta att en grönyta kommer till att ligga där. Mycket särskilda skäl ska ligga till grund för att kommunen ska rucka på översiktsplanen.
4.1.4 PBL och hälsa
Undersökningen visar att PBL inte på ett klart sätt kan påverka hur mycket befolkningen rör på sig. Även om det finns vissa föreskrifter som kan anses vara hälsofrämjande i lagen, är dessa svåra att tillämpa eftersom det inte finns klara direktiv och definitioner. Till stor del kan PBL (i samverkan med en stark miljölagstiftning) endast medverka till att eliminera hälsorisker, inte till att främja en god folkhälsa genom fysisk aktivitet.
4.2 Analys av resultatet
I avsnitt 2.1.3 beskrevs de 11 mål som ska styra folkhälsoarbetet i Sverige, och mål nummer 9, ökad fysisk aktivitet, pekades ut som extra intressant för denna uppsats. Undersökningen har visat att stadsplanering i högre grad tar hänsyn till mål nummer 5, sunda och säkra miljöer och produkter. Även om de enskilda intervjuade har påvisat god vilja att främja även mål nummer 9, har den enskildes önskan ingalunda några möjligheter att överträffa de brister som finns i folkhälsoarbetet i landet.
PBL har i sin tur påvisat ”god vilja” att främja möjligheter till fysisk aktivitet, men på grund av otydliga direktiv kan detta inte uppnås. Tiden får utvisa om pågående granskning av lagen kommer att resultera i förändringar, som kan påverka detta i rätt riktning.
Dessa brister i PBL ger aktörer möjlighet att bortse ifrån faktorer som påverkar rörligheten för invånarna i staden positivt. Detta skulle kunna medföra att ett företag, i hopp om att främja de egna inkomsterna, undviker att anlägga till exempel grönytor på egen mark. Undersökningen ger exempel på att detta tankesätt är på väg att försvinna, eftersom värdet i rekreationsytor idag är känt. Två exempel som jag kommer att tänka på i detta sammanhang är bostadsföretagen MKB och HSB som de senaste åren varit med och finansierat flera näridrottsplatser runt om i Malmö.
Undersökningen har visat att en viktig aspekt i planeringsarbetet är trygghet. Trygghet i staden kan innebära att man bygger tätt för att undvika ödsliga platser men också att man inhägnar gårdar, ibland hela områden. Detta motverkar rörligheten för invånarna i staden, och kan därmed anses vara begränsningar för utövandet av fysisk aktivitet. Sofia Öreberg på Stadsbyggnadskontoret nämner i undersökningen att den reella tryggheten är större än den upplevda, vilket innebär att människor känner sig mer otrygga än vad de verkligen är. Detta kan få effekter som gör att i arbetet mot en ökad, upplevd trygghet mister man möjligheter till fysisk aktivitet.
De antaganden som gjordes i uppsatsens teoretiska bakgrund (se avsnitt 2.3) kan anses vara bekräftade. System A har säkert påverkat system b till att ha kommit en bra bit på vägen i sitt hälsoarbete. Undersökningen har trots allt visat att stadsplaneringen på flera sätt tar hänsyn till hälsa, och har en god inställning till att arbeta med hälsa. Problemet ligger snarare i att System A har svårigheter med att förmedla direktiv för hur arbetet för en god folkhälsa i Sverige ska bedrivas. Det förefaller rimligt att detta hänger ihop med den bristfälliga organisation kring detta viktiga arbete, som beskrivs i avsnitt 2.2.3.
4.3 Förslag på åtgärder
Underökningen har visat att de aspekter på hälsa som behandlas i miljölagstiftningen är lättare att arbeta efter. Detta på grund av att denna lagstiftning innehåller klara direktiv och gränsvärden. Vidare har tidigare studier kunnat påvisa att efter 1987, då liknande direktiv togs bort från PBL, tätnade städerna. Att återinföra numeriska direktiv och gränsvärden för bland annat fria ytor borde således vara en naturlig lösning på problemet. Vid SLU har en modell för sådant arbete tagits fram, som innebär att man räknar fram hur mycket som bör finnas av olika naturtyper i staden. Denna borde regeringen ta del av, inte minst med tanke på pågående arbete med PBL, där en sådan modell säkerligen skulle vara till stor fördel.
4.4 Avslutande diskussion
Ovanstående undersökning ger svar på en rad frågor men väcker också en hel del nya. Det finns brister i arbetet med folkhälsomålen, men hur ska man gå till väga för att förmedla dessa mål på ett bra sätt? En viktig begränsning som inte diskuteras i denna uppsats är den ekonomiska begränsningen som tyvärr inte går att bortse från på något politiskt område. Säkert skulle många problem, både rörande folkhälsan men också på andra områden, kunna kommas till rätta med om det bara fanns ekonomiska medel. Personligen tycker jag denna undersökning visar att både kunskapen och resurserna verkar saknas för att på bästa sätt kunna främja folkhälsan. Miljön och dess problem verkar få mycket mer resurser, och har dessutom en tydlig handlingsplan. Dessa frågor har varit ”i ropet” en tid och miljöfrågor är säkerligen viktiga. Men vem ska orka främja miljön när folkhälsan försämras? Sverige lever av att medborgarna är engagerade i sina medmänniskor och i samhället i stort. Ju bättre folket mår, desto bättre fungerar också samhället. Därför är folkhälsan en viktig angelägenhet som borde tas på än större allvar.
Referenser
Litteratur
Andersson, Sven Ingmar (2002) Hälsopsykologi – en introduktion Sanitas Ardbo, Caroline (red.) (2005) Folkhälsorapport 2005 Socialstyrelsen
Engdahl, Oskar & Larsson, Bengt (2006) Sociologiska perspektiv – grundläggande
begrepp och teorier Studentlitteratur
Gratton, Chris & Jones, Ian (2004). Research methods for sport studies. London: Routledge
Hassmén & Hassmén (2005) Hälsosam motion – lindrar nedstämdhet och depression SISU idrottsböcker
Hellmark, Mats (red.) (2006) Livsviktigt – grön väg till hälsa Svenska Naturskyddsföreningen Kylén, Jan-Axel (2004) Att få svar intervju – enkät – observation Bonniers
Moen, Olof (1992) Från Bollplan till sportcentrum Byggforskningsrådet
Stockholm: Landstingsförbundet (1997) Folkhälsa i lagstiftningen: en kartläggning av
författningar med betydelse för folkhälsan Landstingsförbundet
Sundin, Jan & Willner, Sam (red.) (2003) Samhällsförändring och hälsa – olika
forskarperspektiv Institutet för framtidsstudier
Wintzer, Regina (red.) (2005) Kultur för hälsa – en exempelsamling från forskning och
praktik Statens folkhälsoinstitut
Wånell, Sven Erik (2000) Bostadens och bostadsområdets betydelse för äldres välbefinnande
och hälsa Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum
Offentliga publikationer
PBL (1987:10)