Studiens syfte var att undersöka de tillfrågade gymnasielärarnas arbete med och uppfattning om högläsning i gymnasieskolan. Metoden för att samla in material var en kvalitativ ansats, mer specifikt semistrukturerade intervjuer. Genom intervjuerna kunde ett resultat presenteras, ett resultat som besvarade studiens syfte och
frågeställningar. Utifrån resultatet fördes en metod- och resultatdiskussion där studiens metod diskuterades retrospektivt och resultatet diskuterades utifrån studiens teori och forskningsbakgrund.
Utifrån studiens undersökning kan jag dra slutsatsen att lärarna som deltog i denna studie arbetar och har uppfattningen om att högläsning är mestadels en
undervisningsmetod med främst har positiva effekter men även negativa. Högläsning är en lämplig metod för att samla klassen och se till att samtliga elever tar del av och förstår textens praktiska konstruktion. Högläsning kan dels vara en ingång till litteratur och dels hämma det egna läsandet. I vilket fall som helst påverkar
undervisningsmetoden elevers läsning och således förefaller ämnet ha betydelse för lärares yrkesutövning. Jag anser därav att högläsning bör användas som en medveten undervisningsmetod i gymnasieskolan. Det är inte endast en metod ämnad för de yngre eleverna utan även, som studien indikerat på, till de äldre.
Eftersom forskningsfältet om högläsning för äldre elever är relativt outforskat så anser jag att fler forskningsprojekt bör genomföras eftersom högläsning onekligen påverkar elevers lärande. Jag önskar att se framtida forskning om högläsning för äldre elever, både utifrån ett lärar- och elevperspektiv.
Litteraturlista
Bell, Judith & Waters, Stephen (2016). Introduktion till forskningsmetodik. 5., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Bryman Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Andra upplagan. Förlag: Liber
Chambers, Aidan (2011). Böcker inom och omkring oss. Stockholm: Gilla böcker Dencsombe, Martyn (2000). Forskningshandboken – för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studenlitteratur
Dominković, Kerstin, Eriksson, Yvonne & Fellenius, Kerstin (2006). Läsa högt för
barn. Lund: Studentlitteratur
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Elam, K och Widhe, O. (2020). Högläsning som estetisk praktik. Att läsa
tillsammans med äldre elever. I Johansson, M, Martinsson, B.G, Parmenius Swärd (Red.), Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning (s. 81– 93). Linköping: SMDI.
Gambrell, Linda B. (2011). Seven Rules Of Engagement: What’s Most Important to Know About Motivation to Read. The Reading Teacher. 65, 172–178.
Ivey, G., & Broaddus, K. (2001). “Just Plain Reading”: A Survey of What Makes Students Want to Read in Middle School Classrooms. Reading Research Quarterly, 36(4), 350– 377.
Kulturrådet. (2015). Med läsnings som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området. Stockholm.
Ledger, S., & Merga, M. (2018). Reading Aloud: Children’s Attitudes toward Being Read to at Home and at School. Australian Journal of Teacher Education, 43(3), 124– 139.
Marchessault, J., & Larwin, K. (2013). Structured Read-Aloud in Middle School: The Potential Impact on Reading Achievement. Contemporary Issues in Education Research, 6(2), 241–246.
Nordenstam, A., & Widhe, O. (2017). Högläsning för äldre elever. En mötesplats för teori och Praktik. LIR. Journal, (8), 97–115.
Rosenblatt, Louise. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur.
Rosenblatt, Louise M (1938). Literature as exploration. New York, London.
Skolverket. (2011). Läroplan för gymnasieskolan 2011, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen. Stockholm: Skolverket. 38
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Steiner, Ann (2009). Litteraturen i mediesamhället. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Svenska Akademien (2021). Svenska akademins ordlista. Hämtad 2021-04-20.
https://svenska.se/saol/?sok=h%C3%B6gl%C3%A4sning&pz=4
Svenska Akademien (2021. Svensk ordbok. Hämtad 2021-04-20
Trelease, J. (2009). Thirty do´s to remember when reading aloud. Tillgänglig:
http://www.trelease-on-reading.com/30-read-aloud-DOs.pdf
Vygotskij, Lev S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Harvard U.P, Cambridge, Mass.
Bilaga 1: Informationsbrev
Informationsbrev
Information om deltagande till intervju om högläsning
Mitt namn är Firas Rabie Salim och jag skriver mitt självständiga arbete
på ämneslärarprogrammet i svenskämnet. Studiens syfte är att studera
svensklärares uppfattning om och arbete med högläsning som
undervisningsmetod i gymnasieskolan. Syftet uppfylls delvis genom
intervju med planerade frågor som du kommer att få ta del av innan
intervjun.
Ditt deltagande är frivilligt och undersökningen följer de
forskningsetiska principerna. Detta innebär att du kommer att vara
anonym under arbetet samt att de uppgifter du lämnar enbart analyseras
utifrån studiens syfte. Intervju kommer att spelas in för att underlätta
transkribering för mig. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt.
Du har rätten att när som helst bryta ditt deltagande utan närmare
motivering och utan några negativa konsekvenser för dig. Ditt
medverkande är uppskattat och viktigt för forskningssyfte.
Som informant förväntas du svara på frågorna till din bästa förmåga och
har sedan möjlighet till att få ta del av den färdiga uppsatsen.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid
Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen DiVa.
Vid vidare funderingar är du välkommen att höra av dig till mig.
Tack på förhand!
Firas Rabie Salim
E-post: frm16001@student.mdh.se
Handledare
Tim Berndtsson
Bilaga 2: Intervjufrågor
Intervjufrågor
Bakgrundsinformation
• Vad har du för utbildning?
• Hur länge har du arbetat som lärare? • Hur gammal är du?
• Vilka ämnen undervisar du i?
Arbete med högläsning
• Vilka typer av texter högläser du och hur går tankarna kring valen av text? • Hur ofta högläser du?
• Högläser du åt någon särskild årskurs, moment etc.? • Hur ser arbetet ut efter att du högläst en text? • Låter du eleverna högläsa?
• Vilken respons får du av eleverna?
Uppfattning om högläsning
• Tycker du att det är viktigt att använda högläsning i undervisningen?
• Vad för vinningar anser du, utifrån erfarenheter, finns det med högläsning? • Finns det något negativt med att högläsa?