Att förklara hur skolutveckling sker var inte denna uppsats syfte men helt klart är att frågan är mycket svår att svara på. De tre olika perspektiv som jag har
redogjort för, skolutveckling uppifrån och ned, skolutveckling nedifrån och upp samt skolchefen i mitten, ger alla ledtrådar till hur den svenska skolan utvecklas men inga fullständiga svar. Att det sker på olika sätt i olika skolor och kommuner är något som denna uppsats har visat på. Det finns likheter mellan kommunerna men olikheterna finns där också.
Den metod som jag har använt mig av ger vissa begränsningar. I efterhand kan jag tycka att jag borde ha spelat in intervjuerna då det inte alltid är lätt att hinna anteckna det som sägs. Detta har dock inte varit ett stort problem i denna uppsats.
Ytterligare en begränsning är det till antalet relativt lilla urvalet. Frågan om enkät hade varit bättre kommer jag aldrig får svar på men i och med att det är så svårt att få tag i skolchefer så anser jag att de inte heller skulle ta sig tid att svara på en enkät. Men underlaget kunde på så sätt ha blivit större och mer statistiskt säkerhetsställt.
I och med att jag bara har intervjuat skolchefer så tar jag inte reda på
helhetsperspektivet när det gäller frågor om just skolchefen. Intressant kan vara att studera en hel organisation om hur skolan utvecklas och till exempel fråga
rektorer och lärare om hur de ser på skolchefens syn på sitt inflytande över den lokala skolutvecklingen. Detta är en helt annan metod för att nå ett liknande syfte och hade då gett en skolchefs syn vilket i sig kan ha varit intressant men är inte på något sätt generaliserbart.
Skolutveckling är komplext och frågan är om det går att svara på hur det går till genom att studera det utifrån ett exempel eller ett perspektiv som i denna uppsats är skolchefens. Jag anser att det är svårt då skolutveckling är så mycket mer än bara en insats eller en fråga. För att få ett helhetsgrepp hur skolutveckling går till måste man studera så mycket mer än att dra generella slutsatser utifrån en insats.
Till och från under uppsatsens gång har jag slagits av svårigheten med den svenska skolans styrning då den styrs både kommunalt och statligt. De mål som finns i skolan är många från både kommunen och framförallt från den statliga nivån. Detta gör att alla mål tolkas flera gånger innan de når verksamheten vilket gör att målen både kan bli urvattnade och feltolkade. Det är inte heller säkert att målen prioriteras i den ordning som stat och kommun önskar utan att lärare och skolledare väljer att prioritera andra mål. Detta gör att skolan och individer inom skolan utvecklar densamma och stora satsningar inte alltid ger det resultat som avses.
Skolchefen har stor makt då denne påverkar rektorerna i sin organisation. Men när det gäller styrdokumenten för skolan diskuteras rektors ansvar och inte
skolchefens. Detta gör att inte heller skolchefen har all makt över
skolutvecklingen. Det är däremot oftast skolchefen som har det övergripande ansvaret för resurser och organisationen vilket gör att skolutveckling än mer komplext. Detta är ett tydligt exempel på skolans dubbla styrning där skolchefen står för den kommunala styrningen och styrdokumenten står för den statliga styrningen.
Mina slutsatser tyder på att skolchefer inte styr skolan uppifrån och ner utan mer igenom ett nätverk där skolchefen placerar sig i mitten. Genom olika kontakter med andra myndigheter och aktörer finner skolcheferna olika utvecklingsområden som de arbetar övergripande med. Genom olika typer av planer men framför allt möten med andra skolledare för skolchefen ner sina tankar i organisationen. Jag är benägen att hålla med Berg om att top-downmodellen behöver utökas med det sociala samspelet för att verkligen förklara skolutveckling. I denna uppsats är det sociala samspelet till och med viktigare för skolutveckling än top-downmodellen.
Detta gör att skolchefen hamnar än mer i mitten än vad som var utskrivet i min teorigenomgång. Skolchefens kommunikativa förmåga blir viktig då denne ska både lyssna på många intressenter och sedan kunna kommunicera detta till skolan.
Jag har flera gånger funderat på avsaknaden av elevperspektivet bland mina informanter. Skolutveckling ska göra skolan bättre för eleverna men skolcheferna resonerade skolutveckling mer från ett, som jag ser det, organisatoriskt perspektiv än ur ett elevperspektiv. Avsaknaden av eleverna kan bero på att skolcheferna befinner sig långt från eleverna i organisationen och kanske även geografiskt.
Frågan är om skolutveckling skulle vara något annat om eleverna fick komma mer till tals i dessa frågor och då inte enbart med sina lärare? Elevernas möjlighet till inflytande är stort i styrdokumenten och deras åsikter ska tas på allvar. Att eleverna inte nämns av skolans högsta tjänsteman med ansvar för resurserna i skolan gör att jag anar mig till att skolchefen ansvarar för större
utvecklingsprojekt som är mer övergripande än det dagliga utvecklingsarbete som sker i skolan.
Jag fann det intressant att ingen av de skolchefer jag intervjuade berättade om de hade sökt några EU-medel för skolutveckling. Detta var i och för sig inte en enskild fråga men då flera nämnde regionförbund och länsstyrelsen anser jag att även EU borde ha kommit upp om de hade samarbete med EU. Då jag själv arbetar i en kommun som har och har haft flera EU-projekt i skolan var det en förutfattad mening från mig att flera kommuner hade det. Detta kan vara ett exempel på vidare studier.
Då skolchefens roll är tämligen outforskad skulle det vara intressant med mer forskning på denna. Hur delar de upp sina dagar? Vilka arbetsuppgifter tar längst tid? Vilka personer träffar de? Vilken bakgrund och utbildning har skolchefer?
Ytterligare en tanke inför vidare studier är hur lärare och rektorer arbetar med de planer som skolcheferna skriver.
Jag menar också att en intressant studie skulle kunna vara att undersöka kvinnliga och manliga skolchefer och deras olika sätt att leda skolorganisationen. Det samband som jag fann kan vara en slump men vore intressant att undersöka vidare.
Referenser
Tryckta källor
Berg, Gunnar, Groth, Erik, Nytell, Ulf och Söderberg, Hans (1999a) Skolan i ett institutionsperspektiv. Lund; Studentlitteratur.
Berg, Gunnar (1999b) Skolkultur – nyckeln till skolans utveckling. Stockholm;
Gothia.
Berg, Gunnar och Hans-Åke Scherp (red) (2004) Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm; Myndigheten för skolutveckling.
Dahmström, Karin (1996) Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning. Lund; Studentlitteratur.
Danielsson, Sara (2007) En jämförande studie av Sveriges socialchefer och skolchefer. Göteborg; KFi Rapport 79
Denscombe, Martyn (2010) Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund; Studentlitteratur.
Jönsson, Kurt-Lennart (2001) Praktiskt skolledarskap & styrning eller vanstyre av skolan. Jönköping; BrainBooks.
Lantz, Annika (1993) Intervjumetodik. Lund; Studentlitteratur.
Myndigheten för skolutveckling (2006) Nationell skolutveckling – för ökad kunskap och bättre resultat.
Myndigheten för skolutveckling (2008) Skolutveckling – för bättre resultat och måluppfyllelse.
Nihlfors, Elisabet (2003) Skolchefen i skolans styrning och ledning. Uppsala;
Uppsala universitet.
Pont, Beatriz, Nusche, Deborah och Moorman, Hunter (2009) Förbättrat skolledarskap – volym 1: Politik och praktik. Stockholm; Skolverket.
Scherp, Hans-Åke (2002) Lärares lärmiljö - att leda skolan som lärande organisation. Karlstad; Karlstad University studies.
Scherp, Hans-Åke och Scherp, Gun-Britt (2007) Lärande och skolutveckling – ledarskap för demokrati och meningsskapande. Karlstad; Karlstad University studies.
Sveriges Kommuner och Landsting (2010) Kommungruppsindelning 2001 – revidering av Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning.
Stockholm; SKL.
Utbildningsdepartementet (2000) Lärande ledare – ledarskap för dagens och framtidens skola. Utbildningsdepartementets rapport 4
Valinder, Lotta ( 2008) Pengar är inte allt – en studie av fyra högstadieskolor i Mellansverige. Göteborg; Förvaltningshögskolans rapporter nr 102.
Wahlström (2002) Om det förändrade ansvaret i skolan – vägen till mål- och resultatstyrning och några av dess konsekvenser. Örebro; Örebro Studies in Education 3.
Internet
http://www.skl.se/web/kommuner_och_landsting.aspx (2011-02-24)
http://www.skl.se/web/Kommuner.aspx (2011-02-24)
http://www.ne.se/lang/skolchef (2011-05-17)