Avslutning

Min undersökning kan ge en inblick i vilka arbetsmetoder elever finner intressanta och som de tror ger en förankrad kunskap. Den ger även exempel på vad forskare kring

34

främlingsfientlighet och interkulturell undervisning menar borde ingå i en undervisning som berör dessa områden. Att diskutera stereotyper, etnocentrism, fördomar och attityder med elever och att låta dem aktivt få möta andra kulturer kan vara en bra metod för att öka på förståelsen av människor från andra kulturer bosatta i Sverige. Utifrån skolverkets övergripande målsättning i ämnet samhällkunskap att elever ”utvecklar kunskap om och förståelse av det mångkulturella samhället [samt] utvecklar kunskap om och förståelse för olika grupper av nationella minoriteter”(se s.2) och valresultatet i skolvalet ställer i alla fall jag mig undrande till hur skolor och dess personal runt om i Sverige ger sig i kast med denna uppgift. Det vore intressant att vidare undersöka. Det vore även intressant att undersöka elevers påverkansmöjligheter beträffande innehållet i undervisningen. Min undersökning påvisar att det finns skillnader på vad elever vill ha och vad elever får när det handlar om innehållet i undervisningen samt genom vilka läroformer undervisningen bedrivs. Orsakerna bakom detta skulle kunna ge en intressant utgångspunkt i en vidare forskning.

35

Källförteckning

Litteratur

Fredriksson, U & Wahlström, P. (1997). Skola för mångfald eller enfald. Stockholm: Legus Förlag.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: - För småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Ljungberg, C. (2005). Den svenska skolan och det mångkulturella – en paradox? Malmö: IMER.

Lorentz, H. (2007). Talet om det mångkulturella i skolan och samhället – En analys av

diskurser om det mångkulturella inom utbildning och politik åren 1973-2006. Lund: Lunds

Universitet.

Patel, R & Davidsson, B. (2008) Forskningsmetodikens grunder. Elanders Hungary Kft: Studentlitteratur.

Ring J, Morgentau S.(2004) Intolerans: - Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och

invandrarfientliga tendenser bland unga. Norstedts AB, Brottsförebyggande rådet.

Roth, H I. (1998). Den mångkulturella parken – om värdegemenskap i skola och samhälle. Spånga: Skolverket.

Stier, J & Sandström Kjellin, M. (2009) Interkulturellt samspel i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Stier, J. (2009). Kulturmöten – En introduktion till interkulturella studier. Lund: Studentlitteratur.

36

Övriga källor

Hällgren C, Granstedt L och Weiner G. (2006) Överallt och ingenstans – Mångkulturella och

antirasistiska frågor i svensk skola. Senast besökt 2010-01-12 på,

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1845

Lindberg, M. (2010) En nytänkt och parlamentarisk nationalsocialism. Analys av

Sverigedemokraternas ideologi och program. Senast besökt 2010-01-12 på,

jinge.se/a7/Lindberg.pdf

Ring, J & Morgentau. (2004) Intolerans - Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och

invandrarfientliga tendenser bland unga. Senast besökt 2010-01-12 på,

http://www.bra.se/extra/faq/?module_instance=2&action_question_show.126.0.=1

http://www.val.se/ Senast besökt 2010-01-12.

Skolverket. (2006) Lpf 94. Senast besökt 2010-01-12 på, http://www.skolverket.se/publikationer?id=1071

Skolverket. (2010) SKOLFS 2008:10. Senast besökt 2010-01-12 på, http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/05/11/skolfs200810.pdf

Ungdomsstyrelsen. (2010) Skolval 2010. Senast besökt 2010-01-12 på, http://www2.ungdomsstyrelsen.se:8080/skolval2010/resultat.jsp

37

Bilaga: Frågeformulär till fokus-gruppintervjuer

Stereotyper

Det finns bland annat stereotyper som är av etnokulturell art. Det går att skilja på nationella och regionala etnokulturella stereotyper. Nationella: Svenskar är flitiga, finnar dricker mycket vodka, skottar är snåla etc. Regionala: Göteborgare är goa och glada, smålänningar är snåla, Stockholmare är dryga etc.

 Brukar ni i er undervisning diskutera olika stereotyper?  Hur brukar ni diskutera kring stereotyper alltså om vad?

 Anser ni att det är viktigt att synliggöra och diskutera stereotyper i skolan?  Vad kan en sådan diskussion leda till?

 Vad eller vilka personliga egenskaper kan det komma att förändra?

Attityder

De leder ofta till handling och det ligger även en stereotypisk föreställning kring något eller någon som grund för handlingen. Exempelvis att som arbetsgivare ej anställa en person på grund av dess etnicitet.

 Om en klasskamrat till er påvisar en negativ attityd, hur tror ni att man skulle kunna påverka personen och dess attityd?

 Vad bör man som lärare tänka på/akta sig för/undvika vid ett sådant försök?

 Att förändra egna attityder handlar alltså inte enbart om att förändra en inställning

till någon eller något utan om att förändra den vi är eller tro vi är (Jonas Stier).

Utifrån denna text har ni några idéer på hur man som lärare skulle kunna förändra en elevs uppfattning om sig själv för att kunna påverka den negativa attityden?

 Vad bör man som lärare tänka på/akta sig för/undvika vid ett sådant försök?

Etnocentrism

Att tänka etnocentrisk är att utgå från sin egen kultur och att den är det normala i jämförelse med andra kulturer. En etnocentrisk utgångspunkt ligger ofta till grund i bildandet av stereotypa föreställningar.

38

 Vad skulle kunna vara en bra undervisning för att

uppmärksamma/tydliggöra/medvetandegöra etnocentriskt tänkande?

 Det kan synliggöras i mötet med en person som tillhör främmande kultur och vi alla besitter etnocentriska tankemönster mer eller mindre. Hur kan skolan bearbeta skadliga/kränkande etnocentriska idéer?

Fördomar

Fördomar kan likställas med negativa attityder och innebär att slutsatser kring en känd person grundas på exempelvis rykten eller myter.

 Hur ska/bör en lärare bemöta fördomar?  Finns det någon variant ni inte tror fungerar?

Interkulturell undervisning

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle vilket innebär att elevgrupper i den svenska skolan är mångkulturella.

 Har ni i er undervisning diskuterat mångkultur?  Diskuterar ni mångkultur utefter olika perspektiv?

 Roth menar att en av den mångkulturella undervisningens främsta mål är att lyfta fram ”en negligerad grupps historiska erfarenheter” och inte enbart fokusera på

majoritetskulturen som råder i samhället. Denna form av undervisning påvisar för eleven att samhället består av flera grupper där alla har lika stor rätt att få sin historia berättad. Anser ni att olika kulturer lyfts fram i olika perspektiv i undervisningen? Positivt.

Hur ser er undervisning ut kring olika kulturer? Var inhämtar/får ni er information/kunskap?  Genom läroböcker eller olika textdokument?

 Bra, dåligt, varför etcetera..  Genom samtal/diskussioner?

39

Samhällsdebatten

 Har ni kritiskt granskat samhällsdebatten (tv, dagstidningar etcetera) kring mångkultur?

 Vilket/a förhållningssätt/perspektiv har ni diskuterat kring?  Fokus på (o)likheter?

 Fokus på synsätt att kulturmöten innebär problem? (invandare som kollektiv enhet).  Fokus på att förklara handlingar efter kultur (invandrad) eller sociologiska