Studiens syfte var att undersöka fyra läromedels grammatiska segment, eventuella ställda krav på förkunskaper från grundskolan samt hur de förhåller sig till LGY11s kunskapskrav för att visa om och i sådana fall vilket läromedel som är mest lämpat att använda i gymnasieskolan. De olika svenskkurserna har olika kursinnehåll varav Svenska 2 är den kurs som innehåller mest grammatik vilket reflekteras i kunskapskraven (LGY11). Studien har visat är att
läromedlen som berör kurserna Svenska 1 och 2 är de som innehåller mest grammatik och till stor del reflekterar de kunskapskrav om grammatisk som LGY11 ställer i de två kurserna. Det är främst i kursen Svenska 2 som eleverna ska repetera sina kunskaper om grammatik från grundskolan (LGR11) vilket syns i läromedlen IS.2-3 och HSS som ska representera kursinnehållet i Svenska 2. Trots att dessa två läromedel är de som ska vara och är mest fokuserade på grammatik så kan dessa läromedel inte självständigt ge eleverna alla de kunskaper om grammatik som de behöver för att klara kursen eftersom de inte inkluderar information om fraser trots att det står med i kunskapskraven i LGY11. Vidare är bara kursen
Svenska 1 obligatorisk att läsa på gymnasienivå (Lundin, Furusten & Herlitz, 2014:14) vilket
innebär att alla elever som tar studenten utan att ha läst Svenska 2 kan ha bristfälliga grammatiska kunskaper sett till kunskapskraven i LGR11 och LGY11 om läraren inte har kompletterat undervisningen med olika grammatikfokuserade material. Bristfälliga kunskaper
34 om grammatik leder till ett bristfälligt språkbruk som kan skapa missförstånd i
kommunikation (Butt, et.al, 2000:7;Halliday, 2014:3; Platzack, 2009:1). Sammanfattningsvis drar denna studie slutsatsen att läromedels innehåll tenderar att vara utformade efter det kursinnehåll som de ska representera men inte innehåller alla nödvändiga delar om grammatik som eleven ska lära sig (Wikman, 2004:82) trots att det står uttryckligen i läroplanen LGY11. Vidare är det tydligt att de läromedel som går igenom olika grammatiska moment tenderar att börja med en genomgång av morfem eller ordklasser för att sedan avancera till satser och satsdelar samt att en del läromedel ställer krav på att eleven besitter viss kunskap om
grammatik från början. Lärare behöver komplettera användandet av läromedel vid genomgång av grammatik då läromedel inte alltid reflekterar alla kunskapskrav som ställs i LGY11 vilket betyder att läromedel inte alltid uppfyller kraven i nationella styrdokument (Ullström,
2007:127). Läromedel räcker alltså inte till för att ge eleverna alla grammatiska delar som behövs för att uppnå kunskapskraven vilket innebär att lärare behöver utgå från sina egna grammatikgenomgångar och använda läromedel som komplement för att kunna möta
kunskapskraven samt ge eleverna en så bred och djupgående grammatisk grund som möjligt (Selander, 2003:198; Wikman, 2004:86). Det som är tydligt med studien är att LGY11 ställer krav på elevens grammatiska kunskaper i Svenska 2, vilket inte är en obligatorisk kurs för alla gymnasieelever att läsa samt att läromedlen utgår från att de fått lära sig om ordklasser, fraser och satser från grundskolan vilket kan resultera i väldigt ojämna kunskapsnivåer i de olika svenskkurserna beroende på lärare och läromedel. Det jag tar med mig från detta arbete till min kommande yrkesroll som lärare är att läromedel inte kan användas självständigt i undervisningen då de inte täcker alla kunskapskraven i LGY11.
6.1 Metoddiskussion
Genom användandet av kvalitativ text-och innehållsanalys har det visat sig att läromedlen återspeglar den svenskkurs de ska representera vilket innebär att inte alla läromedel lägger fokus på att gå igenom grammatikens olika delar eftersom grammatik bara är obligatoriskt i kursen svenska 2. Valet av metod gjorde det möjligt att genomföra den produktorienterade analysen på ett effektivt sätt vilket resulterade i att jag kunde svara på mina forskningsfrågor. Det innebär att den valda metoden var lämplig för att jag skulle kunna svara på
forskningsfrågorna. Den valda metoden är mest passande för liknande kvalitativa studier som innehåller ett fåtal texter eller böcker som ska granskas ur ett produktorienterat perspektiv eftersom analysmetoden kräver en stor mängd textnära analys. Den produktorienterade
35 analys vid liknande studier med samma metod. Det hade även varit intressant att komplettera den produktorienterade analysen med en narrativ analys för att även undersöka den
pedagogiska aspekten av grammatiken i läromedlen och således ge mer djup år
forskningsfråga 1: Hur och i vilken ordning presenteras olika grammatiska moment i fyra läromedel? Den kvalitativa text-och innehållsanalysen hade en deduktiv ansats då läromedlen tolkades utifrån läroplanerna för att kunna svara på forskningsfråga två och tre. Studien hade inte uppnått ett pålitligt resultat om den istället hade haft en induktiv ansats eftersom den induktiva ansatsen är mer lämplig för intervjuer.
På grund av att studien enbart har valt att fokusera på de olika kunskapskraven gällande grammatik kan jag inte dra några slutsatser om huruvida det resterande innehållet i
läromedlen speglar de andra kunskapskraven som finns i respektive svenskkurs på ett bra sätt. Studiens avgränsningar och val av läromedel begränsar möjligheten att generalisera resultatet då det är möjligt att liknande studier med andra läromedel uppnår ett annat resultat. Den valda metoden var den mest lämplig för studiens syfte och frågeställningar men om jag hade gjort denna studie igen hade jag valt att anamma både en induktiv och deduktiv ansats för att kunna dra mer generella slutsatser samt jämföra läromedlens innehåll med intervjusvar från lärare och/eller elever.
6.2 Förslag på vidare forskning
Fler studier likt denna borde göras i eventuell större utsträckning för att kunna generalisera resultatet och undersöka huruvida något läromedel på grundskole- eller gymnasienivå går igenom fraser eller om det upplevs som underförstådd kunskap eftersom fraser lägger grunden för förståelsen av satser och satsdelar. Vidare ligger det i mitt intresse att undersöka närmare huruvida läromedel faktiskt bidrar till att utveckla elevers grammatiska kunskap samt om det enbart räcker med att undervisa grammatik i kursen Svenska 2 eller om det bör vara ett tydligt utskrivet kunskapskrav i alla svenskkurserna på gymnasienivå.
36
Referenser
Andersson, A. (2017). Är det riktigt att grammatik är viktigt? En studie om läromedels
argument till att läsa grammatik och elevers inställning till dessa argument. Karlstad:
Karlstads universitet.
Bolander, M. (2012). Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber.
Boström, L. (2004). Lärande & Metod: Lärstilsanpassad undervisning jämfört med
traditionell undervisning i svensk grammatik. Jönköping: Jönköpings högskola 2004.
Butt, David m fl., (2000). Using Functional Grammar: An Explorer’s Guide. Second Edition. Sydney, Australia: National Centre for English Language Teaching and Research.
Halliday, M., Matthiessen, C. M., & Matthiessen, C. (2014). An introduction to functional grammar. London: Routledge.
Harstad, F., & Tanggaard Skoglund, I. (2011). Insikter i svenska 1. Malmö: Gleerups. Harstad, F., & Tanggaard Skoglund, I. (2011). Insikter i svenska 2-3. Malmö: Gleerups. Jansson, U., & Levande, M. (2012). Handbok i svenska språket. Stockholm: Liber.
Josefsson, G. (2009). Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Lund: Studentlitteratur. Lundin, C., Furusten, T., & Herlitz, H. (2014). Nationella program – rapport 412. Stockholm: Skolverket.
Lövenstam, S. (2017). Grejen med substantiv och pronomen. Stockholm: Piratförlaget. Markstedt., C-J., & Eriksson, S., (2013). Svenska impulser 3. Stockholm: Sanoma utbildning AB.
Mart, C. T. (2013). Teaching grammar in context: why and how?. Theory and practice in language studies, 3(1), 124.
Platzack, C. (2009). Den fantastiska grammatiken – en minimalistisk beskrivning av svenskan. Lund: Språk- och litteraturcentrum.
Selander, S. (2003). Pedagogiska texter och andra artefakter för kunskap och
kommunikation: en översikt över läromedel – perspektiv på forskning.
Utbildningsdepartementet: Statens offentliga utredningar 2003:15.
Skolverket. (2011). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
37 Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2020). Skolplikt och rätt till utbildning. Stockholm: Skolverket. Teleman, U., Hellberg, S., & Andersson, E. (1999). Svenska akademins grammatik. Stockholm: Nordstedts.
Tivenius, O. (2017). Uppsatsens inre liv. Lund: Studentlitteratur.
Ullström, S-O. (2007). Läroboken som lärare. Uppgiftskulturer i läromedel för
gymnasieskolan. I Sigrell, A., Einarsson, J., Hedqvist, R., Kåreland, L., Lundgren, B., & Munck, K. (2007). Fjärde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Tala,
lyssna, skriva, läsa, lära – modersmålsundervisning i ett nordiskt perspektiv. Umeå 16-17
november 2006. 125-147
Utbildningsdepartementet (2016). En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande
frågor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Waltå, L-K. (2011). Läroböcker i Svenska? En studie av ett läromedel för yrkesförberedande
gymnasieprogram och dess modelläsare. Malmö: Malmö högskola
Wikman, T. (2004). På spaning efter den goda läroboken: Om pedagogiska texters lärande
potential. Åbo: Akademis förlag.