Detta kapitel ger en sammanfattning över resultaten som framkommit i studien samt ges en återkoppling till studiens syfte och frågeställningar.
8.1 Avslutande diskussion
Resultaten som framkom med hjälp av SPSS överensstämmer väl med tidigare studier som gjorts om skolsegregation. Resultaten pekar på att alla elevgrupper inte får sin lagstadgade likvärdiga utbildning. Även fast alla eleverna går i grundskolan i Uppsala skiljer sig deras skolresultat i genomsnitt för de två skolgrupperna. Grundskolorna uppvisar en homogen sammansättning efter elevernas socioekonomiska och etniska bakgrund.
Resultaten visar att elever med utländsk bakgrund i genomsnitt lyckas sämre i skolan än elever med svensk bakgrund. Dock är det inte elevernas etniska bakgrund som är avgörande för vilket skolresultat en elev får, utan hur mycket kulturellt och ekonomiskt kapital eleven har i sin omgivning. I områdena där skola 8-14 är placerade i finns det i genomsnitt en högre arbetslöshet, lägre medelinkomst per år samt en lägre utbildningsnivå, än vad områdena där skola 1-7 är placerade i. De faktorerna ger en förklaring till varför eleverna i skola 8-14 i genomsnitt får sämre skolresultat än vad eleverna i skola 1-7 fick under läsår 2015-2016. Det är dock det kulturella kapitalet som har den största effekten på elevernas resultat. Barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning lyckas i genomsnitt bättre än barn till föräldrar med en för- eller gymnasialutbildning. Detta gäller oavsett etnisk bakgrund.
Från resultaten bland de utvalda grundskolorna går det att urskilja att skola 1-7 ligger närmare Uppsalas centrala delar, än vad skola 8-14 gör. Vilket ger en tydlig demografisk segregerande bild.
Studiens resultat visar att det finns likheter inom skolgrupperna samt att grupperna skiljer sig statistiskt signifikant åt på alla variabler som analyserats. Det talar för att likvärdigheten brustit i Uppsalas grundskolor. Hade de varit likvärdiga borde inget samband funnit inom skolgrupperna samt inga skillnader mellan grupperna hittats. Skillnaderna har hjälpt till att
förklara varför andelen elever som uppnådde alla kunskapskraven skiljer sig åt mellan grupperna. Elevernas skolresultat baseras generellt på deras bakgrund, främst av föräldrarnas kulturella kapital men även lite av deras ekonomiska kapital.
Även fast Uppsala kommun delar ut socioekonomiska strukturtillägg till grundskolorna efter deras sammansättningar visar resultaten från SPSS att det inte är tillräckligt. Resultaten visar fortfarande att kommunen inte lyckats utrusta eleverna med en ogynnsam bakgrund. Därför går det att konstatera att Uppsalas grundskolor inte erbjuder en likvärdig utbildning för alla elever. Det är avgörande vilken grundskola en elev går på samt vilken utbildningsnivå de andra elevernas föräldrar har på skolan.
Uppsalas grundskolor har även visat på en homogen sammansättning efter om föräldrarna har svensk- eller utländsk bakgrund. Vilket ger en antydan till att en White flight kan ha skett i Uppsalas grundskolor. För att kunna konstatera om en White flight skett eller inte i Uppsalas grundskolor är studien i behov av ytterligare forskning, i form av en enkät eller intervjuer. För att få informationen om vad som avgjort om föräldrarna gjort ett aktivt skolval eller inte samt vad som fått dem att välja som de gjort. Även för att kunna urskilja om områdena blivit stigmatiserade eller inte. Eftersom de består av en högre andel utländska invånare samt har en sämre socioekonomisk sammansättning, vilket forskningen menar stigmatiserade områden ofta har. Denna studie har kunnat generalisera att en elevs skolresultat bestäms efter elevens bakgrund, samt skolans sammansättning. Desto högre kulturellt kapital det finns i hemmet och i skolan, desto bättre skolresultat får eleven.
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING
Andersson, E. & Malmberg, B. (2016) Segregation and the effects of adolescent residential context on poverty risk and early income career: a study of the swedish 1980 cohort, Urban
studies, s. 1-19. Sage.
Andersson, E., Malmberg, B. & Östh, J. (2012) Travel-to-school distances in Sweden 2000– 2006: changing school geography with equality implications, Journal of Transport Geo-
graphy, 23 (0), s. 35-43.
Broady, D. (1998) Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Ingår i:
Skeptronhäften / Skeptron Occasional Papers, Nr. 15, ILU, Uppsala Universitet.
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2 Uppl. Liber AB.
Brännström, B. (2008) Making Their Mark: The Effects of Neighbourhood and Upper Secondary School on Educational Achievement, European Sociological Review, 24 (4), s. 463-478.
Böhlmark, A. & Holmlund, H. (2011) 20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med
likvärdigheten?. SNS: Stockholm.
Böhlmark, A. & Holmlund, H. (2012) Lika möjligheter? Familjebakgrund och skolprestationer 1988–2010. Uppsala: IFAU.
Böhlmark, A., Holmlund, H & Lindahl, M. (2015) Skolsegregation och skolval. Rapport 2015:5. Uppsala: IFAU.
Böhlmark, A., Holmlund, H., & Lindahl, M. (2015a) School choice and segregation:
Evidence from Sweden. IFAU Working Paper No. 2015:8.
Bunar, N. (2001) Skolan mitt i förorten – fyra studier om skola, segregation, integration och
multikulturalism. Brutus Östlings bok Symposion: Stockholm
Bunar, N. (2012) Skolan och staden – forskningsperspektiv på skolrelaterade klyftor i den
moderna staden. Malmö: Malmö stad.
Bunar, N. (2015) Elevsammansättning, klyftor och likvärdighet i skolan. Stockholm: Kom- missionen för ett socialt hållbart Stockholm.
Fredriksson, P. & Vlachos, J. (2011) Reformer och resultat: Kommer regeringens
utbildningsreformer att ha någon betydelse?. Finanspolitiska rådet.
Gustafsson, J. E. (2006) Lika rättigheter – likvärdig utbildning?: en samman- fattning av
studien Barns utbildningssituation – bidrag till ett kommunalt barnindex. Stockholm: Rädda
Lindbom, A., & Almgren, E. (2007) Valfrihetens effekter på̊ skolornas elevsammansättning. I A. Lindbom (Ed.), Friskolorna och framtiden – segregation, kostnader och effektivitet.
Stockholm: Institutet för framtidsstudier.
Lärarnas riksförbund. (2016) PM ”Påtryckningar mot betygssättande lärare”. Stockholm: Lärarnas riksförbund.
Malmberg, B., Andersson, E., Bergsten, Z. & Östh, J. (2013) Det fria skolvalet ökar klyftor mellan skolor- Den svenska skolans nya geografi. Resultatdialog 2013.
Nationella operativa avdelningen. (2016) Utsatta områden – sociala risker, kollektiv förmåga
och oönskade händelser. Stockholm: Nationella operativa avdelningen.
Om valfrihet och fristående skolor (1992). Stockholm, Näringsdepartementet. Regeringens Proposition 1991/92:95
Orfield, M. (2011). Metropolitics. Ingår i: The city reader, 5. ed. Legates, R.T & Stout, F. (red), Routledge, s. 296-314.
Poulsen, M. F. (2009) Segregation. Ingår i: International Encyclopedia of Human Geography, Kitchen, R. och Thrift, N. Elsevier, s. 63-69.
Rikskriminalpolisen. (2014) En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i
lokalsamhället. Stockholm: Rikskriminalpolisen.
Schelling, T. C. (1978) Micromotives and Macrobehavior. Fels lectures on public policy
analysis. New York: Norton.
Skolverket. (1996) Att välja skola - effekter av valmöjligheter i grundskolan
.
Stockholm: Skolverket.Skolverket. (2003) Valfrihet – och dess effekter inom skolområdet. Rapport 230. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola. Rapport 374. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2013) PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Sammanfattning av rapport 398. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2013a) Kommunernas resursfördelning till grundskolor. Rapport 391. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014a) Grundskolan i internationella kunskapsmätningar – kunskap, skolmiljö
Skolverket (2014b) Redovisning av uppdrag om uppföljning av de sex målen för Education
for all (EFA). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2015) Skolverkets lägesbedömning 2015. Rapport 421. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2016) Beskrivande data 2015 – Förskola, skola och vuxenutbildning. Rapport 434. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016b) PISA 2015 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Rapport 450. Stockholm: Skolverket.
Socialstyrelsen. (2010) Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen.
Skollag (2010). Stockholm. SFS 2010:800.
Stockholms stad. (2015) Skillnadernas Stockholm. Stockholm: Stockholms stad.
Trumberg, A. (2011) Den delade skolan: segregationsprocesser i det svenska skolsystemet. Örebro universitet
Tyrefors Hinnerich, B,. & Vlachos J. (2016) Skillnader i resultat mellan gymnasieelever i
fristående och kommunala skolor. Rapport 2016:10. Uppsala: IFAU.
Utbildningsdepartementet. (2015) Uppdrag om samverkan för bästa skola. Regereringsbeslut I:3, U2015/3357/S
Yang Hansen, K. & Gustafsson, J.-E. (2016) Cause of educational segregation in Sweden – school choice or residential segregation. Educational Research and Evaluation, 22 (1-2), s. 23-44.
Östh, J., Andersson, E &Malmberg, B. (2013) School Choice and Increasing Performance Difference: A Counterfactual Approach, Urban Studies, 50 (2), s. 407-425.
Östh, J., William, C & Malmberg, B. (2015) Measuring the scale of segregation using k- nearest neighbor aggregates, Geographical Analysis, 47 (1), s. 34-49.
Elektroniska källor
Gluntens Montessoriskola. ”Köanmälan.”, http://glunten.se/koanmalan/ [hämtad den 2016-12- 22].
Google Maps. ”Uppsala”.
https://www.google.se/maps/place/Uppsala/@59.8548196,17.6272035,12z/data=!4m5!3m4!1 s0x465fcbfb8532ab8d:0xaa4fe90a85820807!8m2!3d59.8585638!4d17.6389267!6m1!1e1 [Hämtad den 2016-12-16].
http://equipop.kultgeog.uu.se/Tutorial/Introducing%20EquiPop.pdf [hämtad den 2016-11-18]. Kunskapsskola. ”Frågor och svar – kö och antagning.”,
http://www.kunskapsskolan.se/fragorochsvarkoochantagning.4.30e4f5411521bf39ce967dcc.h tml [hämtad den 2016-12-21].
Skolverket. ” SIRIS, ett verktyg för ökad insyn i skolans värld!.”
http://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:11:0::NO::: [hämtad 2016-01-16].
Statistiska centralbyrån ”Definitioner för färdiga tabellpaket.”, http://www.scb.se/sv_/Vara- tjanster/Regionala-statistikprodukter/Fardiga-tabellpaket/Definitioner/ [hämtad den 2016-12- 18].
Statistiska centralbyrån ” SCB- din källa till kunskap.”
http://www.scb.se/grupp/omscb/dokument/scb-din-kalla-till-kunskap.pdf [hämtad den 2017- 01-16].
Statistiska centralbyrån. ”Var fjärde i Sverige är högutbildad.”, http://www.scb.se/hitta- statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/befolkningens-utbildning/ [hämtad den 2016-12-28].
Uppsala kommun. ”Befolkningsstatistik.”, https://www.uppsala.se/boende-och-trafik/kartor- och-statistik/befolkningsstatistik/ [Hämtad den 2012-12-12].
Uppsala kommun. ”Grundskolor.”,
http://uppsala.hittaochjamfor.se/Compare/Compare?c=3&co=292%2C286%2C258%2C257% 2C259%2C280%2C242 [hämtad den 2016-12-07].
Uppsala kommun. ”Kommunfakta.”,
https://www.uppsala.se/contentassets/f09f9e6b994f41408c66064a2da8470b/uppsala- kommunfakta-2016.pdf [hämtad den 2016-12-17].
Uppsala kommun. ”Skolval.”, https://www.uppsala.se/skolval#antagningsprinciper [hämtad den 2016-12-11].
Uppsala kommun. ”Områdesfakta 2016.”,
https://www.uppsala.se/contentassets/f09f9e6b994f41408c66064a2da8470b/omradesfakta- 2016.pdf [Hämtad den 2016-11-22].
Uppsala musikklasser. ”Ansökan.”, http://www.uppsalamusikklasser.se/kontakt/ansokan/ [hämtad den 2016-12-11].