Uppsatser:
Kulturgeografiska institutionen
Likvärdighet i grundskolan
En kvantitativ studie om Uppsala grundskolors
sammansättning och slutbetyg
ABSTRACT
Andersson, E. 2017. Likvärdighet i grundskolan: en kvantitativ studie om Uppsala grundskolors sammansättning och slutbetyg. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet.
Den svenska grundskolan ska erbjuda en likvärdig utbildning till alla elever. Under 2000-talet har stora skillnader vuxit fram mellan grundskolorna i Sverige. Enligt forskningen har grundskolornas
elevsammansättningar har blivit allt mer homogena efter elevernas bakgrunder. Forskarna pekar på att boendesegregationen och skolvalet har orsakat skolsegregationen. Att en elevs bakgrund har allt för stor effekt vilket skolresultat en elev når. De menar att den svenska likvärdiga utbildningen i grundskolan har blivit urholkad. Skolsegregation har en tendens att visa sig starkare på skolor än i bostadsområden. Det är även skolan som lägger grunden för elevens framtidsmöjligheter. I denna studie analyseras elevernas betyg,
grannskapsområde och skolornas sammansättningar för att se hur likvärdiga Uppsalas grundskolor är år 2016. Studiens resultat pekar på att elevernas skolresultat kan påverkas av deras bakgrund. Att likvärdigheten i Uppsalas grundskolor inte har lyckats, trots kommunens extra resurser till skolorna som anses vara utsatta. För elevernas del har det en avgörande roll vilken utbildningsnivå individerna i deras omgivning har för om de kommer lyckas prestera bra i grundskolan eller inte.
Keywords: likvärdig utbildning, skolval, betyg, segregation, Uppsala Handledare: John Östh
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 4
1.1 Syfte och frågeställningar ... 4
2. METOD ... 5
2.1 Metod och material ... 5
2.2 Avgränsningar och urval ... 7
3. BAKGRUND ... 8
3.1 Samhället och skolpolitikens förändring från 1990-talet ... 8
3.2 Svenska grundskolans resultat sett internationellt ... 9
3.3 Skolresultatens förändring ... 10
4. TIDIGARE FORSKNING OM LIKVÄRDIGHET I GRUNDSKOLAN ... 10
4.1 Skolmarknadens effekt på betygen ... 10
4.2 Erbjuder grundskolan en likvärdig utbildning? ... 11
4.3 Faktorer inifrån grundskolan ... 11
4.4 Boendesegregation och skolvalets effekt ... 12
4.5 Vilka använder sig av skolvalet? ... 14
4.6 White flight och stigmatisering i skolvalen? ... 14
4.7 Kapitalens betydelse ... 15
5. UPPSALA KOMMUN ... 16
5.1 Deskriptiv fakta om Uppsala kommun ... 16
5.2 Deskriptiv fakta om de utvalda grundskolorna i Uppsala ... 18
5.3 Politiska incitament ... 21
6. RESULTAT ... 22
6.1 Korrelationsanalysens resultat ... 22
6.2 Independent sample t-test resultaten ... 23
7. ANALYS MED KOPPLING TILL TEORI OCH FORSKNING ... 28
7.1 Skillnaderna mellan skolgrupperna ... 28
7.2 Föräldrars utbildningsnivå ... 29
7.3 Födelseland ... 30
7.4 Resurssvagare områden ... 30
7.5 White flight och stigmatisering ... 31
8. AVSLUTNING ... 32
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ... 34
BILAGA 1 ... 38
BILAGA 2 ... 39
1. INLEDNING
I Sverige ska alla barn få en likvärdig grundskoleutbildning av god kvalité. Den gäller oavsett geografisk boplats eller ekonomiska förutsättningar. Elevernas olika behov skall tillgodoses och undervisningen ska därefter anpassas för att ge alla elever samma möjlighet att utvecklas på bästa sätt. För att nå en likvärdig utbildning behöver utbildningarna inte vara identiska utan det viktiga är att de behovsanpassats och kompenserar för elevernas olika förutsättningar (Skolverket, 2012, s. 11-12). Därför behöver elever med en ogynnsam bakgrund mer stöd från samhället för att kunna utrustas och få ett bra skolresultat (Skolverket, 2003, 153).
Skolvalsreformerna som stiftades igenom för över mer än två decennier sedan hade målet att öka kvaliteten i den svenska grundskolan genom att skolorna skulle konkurrera med varandra. På så sätt skulle bättre matchningar skapas mellan skola och elev (Fredriksson & Vlachos, 2011, s. 43).
Skolverket (2012) menar att likvärdigheten har minskat i grundskolan eftersom grundskolorna uppvisar stora resultatskillnader. Hur elevsammansättningen ser ut på
grundskolan och i vilken grundskola en elev går i, har en effekt på vilket skolresultat eleven får (Skolverket, 2012, s. 8). Det finns många faktorer som spelat in i gapet som vuxit fram mellan grundskolornas resultat. Det handlar både om socioekonomiska förutsättningar som eleverna har med sig till skolan, men även skolans geografiska placering och status
(Stockholmstad, 2015, s. 38). Det kan även bero på studiemotivation, kamrateffekter, undervisnings kvalité eller föräldrarnas utbildningsnivå (Skolverket, 2012, s. 8). Därför har grundskolan i Sverige inte lyckats med sitt uppdrag att kompensera upp elevernas olika förutsättningar (Skolverket, 2014b, s. 13).
Lindbom & Almgren (2007, s. 100-101) menar att det är boendesegregationen har drivit på differentieringen mellan grundskolorna medan den senare forskningen av Skolverket (2014b, s. 13) och Östh el al. (2013, s. 422) menar att skolreformerna haft en stor effekt till att skapa skolsegregationen. De grundar sitt argument på att resursstarka föräldrar tenderar att använda skolvalet, för att välja bort en grundskola istället för att välja till den. Därför har skolvalet hjälpt till att skapa homogeniteten i grundskolorna. Skolvalet visar även på en antydan till en White flight som har drivit på homogeniteten ännu mer (Malmberg el al., 2013, s. 119). Differentieringen mellan grundskolornas resultat är som störst i större städer och i storstäder. Där finns det ett större urval av grundskolor att välja mellan samt en mer påtaglig boendesegregation (Yang-Hansen, 2016, s. 37-39).
1.1 Syfte och frågeställningar
Uppsatsen syfte är att analysera hur skolsegregationen kan uppstå, vad som kan avgöra en elevs skolresultat och hur likvärdig grundskolan är år 2016. Denna studie kommer fokusera på Uppsalas grundskolor. För att analyser om det finns något mönster av skolsegregation efter skolornas och områdenas sammansättningar.
• Erbjuds grundskoleleverna i Uppsala en likvärdig utbildning, eller avgörs elevens resultat beroende på vilken grundskolan eleven går i?
• Vilka faktorer kan ha en effekt på vilket betyg en elev får?
• Uppvisar Uppsalas grundskolor något mönster av homogenitet av socioekonomisk- eller etnisk bakgrund?
1.2 Disposition
Efter det inledande kapitlet presenteras studiens metod och material, som använts för att genomföra undersökningen. Samt vilka avgränsningar som gjorts i urvalet. I kapitel tre ges en presentation om hur samhället och skolpolitiken genomgått förändringar från början av 1990-talet och framåt. Samt en inblick hur skolresultaten förändrats i grundskolan. I kapitel fyra ges en beskrivning av vad forskningen säger om likvärdigheten i grundskolan, hur betyget fått en annan betydelse ,vilka elevgrupper som blir missgynnade. Samt beskrivs orsakerna bakom skolsegregation. I kapitel fem ges deskriptiv fakta om Uppsala kommun och grundskolorna som utgör studiens urval. Samt hur skolvalet går till och vad staten och Uppsala kommun gjort för att öka likvärdigheten i grundskolan. I kapitel sex presenterat studiens resultat från en korrelations analys samt resultat från independent sample t-test. I kapitel sju knyts de tidigare forsknings studierna ihop med studiens resultat samt den deskriptiva fakta som getts om Uppsala. Avslutningsvis ges en sammanfattning över studiens resultat i kapitel 8.
2. METOD
I detta kapitel presenteras materialet som har använts i studien och en genomgång av studiens mätmetoder. Samt beskrivs vilka avgränsningar som gjort i urvalet för att studera Uppsalas grundskolor.
2.1 Metod och material
För att besvara mina frågeställningar har flera kvantitativa studier gjorts. Enligt Bryman (2011) är generalisering en viktig aspekt i en kvantitativ studie för att kunna uttala sig om att ett visst samband gäller inom en population (Bryman, 2011, s. 372). Denna studies fokus ligger på att analysera om det finns några variabler som har ett samband med om en elev går ut grundskolan, med uppnådda kunskapskrav i samtliga ämnen eller inte. De tidigare
forskningsstudiernas resultat (se kapitel 4) har styrt urvalet av variabler som analyserats. Variablerna som forskarna menar kan ha en viss inverkan på hur elever lyckas i grundskolan är föräldrarnas bakgrund gällande utbildning, sysselsättning och födelseland.
Materialet som använts har samlats in från tre olika databaser. Den första är
statistikdatabasen SIRIS, som är skolverkets statistik, över skolornas kvalité och resultat. SIRIS har använts för att få statistik om de enskilda skolorna. Den andra databasen är Uppsala kommuns sammanställning av statistik per område i Uppsala. Gällande områdenas
genomsnitts medelinkomst per år, andel arbetssökande samt andel invånare med utländsk bakgrund. Den tredje databasen är GET, vars åtkomst har möjliggjorts genom Uppsala Universitet. Från GET kan både geo data i form av kartor från Lantmäteriet och
består av Uppsalas befolknings etnicitet och utbildningsnivåer. Studien baseras därför på sekundärdata, statistik som är insamlad av någon annan. Allt material har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Materialet från GET har bearbetats i programvaran Equipop, innan de lades in i SPSS. Statistiken över befolkningens etnicitet är från 12-31 och utbildningsnivån är från 2015-01-01.
Genom Equipop går det att få fram information över hur ett grannskapsområdes
sammansättning ser ut. Vilket är av intresse i denna studie för att kunna analysera om de olika skolområdenas sammansättningar skiljer sig åt. Då tidigare studier visat att ett
grannskapsområde kan ha en effekt på elevers skolresultat (se kapitel 4). Equipop har därmed en funktion som mäter grannarnas egenskaper och inte ett visst specifikt områdes egenskaper (John Östh, Introducing the EquiPop software). En önskad buffertpopulation kan bestämmas och grannarna beräknas till kvoten är uppnådd. På det sättet går det att skapa egna
grannskapsområden över önskat antal grannar istället för att följa de verkliga områdenas gränser (Östh el al., 2015, s. 37). I studien har de 200 upp till 6400 närmaste grannarna analyserats till varje grundskola. Denna sorts analys har gjorts på befolkningens etnicitet och utbildningsnivå. För att kunna bygga upp grannområden runt skolorna har skolornas
koordinater lagts in i SPSS.
Med statistiska analyser kan skillnader eller samband mellan två grupper uppvisas. Det går att säkerställa till en viss del om sambanden eller skillnaderna mellan grupperna är
statistiskt signifikanta eller inte. Det kan görs genom ett t-test som undersöker om gruppernas medelvärden är statistiskt skilda från varandra eller om det är slumpen som visat på en
skillnad. Independent sample t-test är det t-test som använts när två gruppers medelvärdet mäts samtidigt, i syfte för att kontrollera om det finns en statistisk skillnad mellan gruppernas medelvärden (Rissanen, 2013, s. 22-23). Om det finns en statistisk signifikant skillnad mellan de två medelvärdena ska signifikansprövningen vis på ett tal lika med eller under 0,05
(Rissanen, 2013, s. 24). Korrelationer är en annan statistisk analys. Den används för att se om det finns ett samband eller inte mellan olika variabler. Korrelationsanalysen används för att undersöka om det finns ett negativt, positivt eller inget samband alls mellan variablerna. Visar analysen på ett negativt tal är sambandet negativt. Visar analysen på ett positivt tal är
sambandet positivt och erhålls talet noll, finns det inget samband mellan de studerade variablerna (Rissanen, 2013, s. 42). De statistiska analyserna som gjorts i SPSS för denna studie är: independent sample test och korrelationer. Signifikansnivå i independent sample t-test är satt på 0,05. Erhålls ett tal under eller lika med 0,05, visar det på en statistiskt
signifikant skillnad, med 95 procents säkerhet mellan variablerna. Korrelationsanalyser har genomförts med variablerna: synliga minoriteter, svensk bakgrund, förgymnasial utbildning, eftergymnasial utbildning och arbetslössökande. Korrelationen genomfördes för att undersöka om variablerna har ett positivt, negativt eller inget samband alls till, hur stor andel av eleverna som uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen i grundskolorna år 2016 i Uppsala.
Variablerna som analyserats för de egenritade grannområdena för varje grundskola är utbildningsnivå och födelseland. För de riktiga områdena som skolorna är placerade i har variablerna, medellön, andel arbetssökande samt andel av befolkningen som har utländsk bakgrund analyserats. Varje grundskola har analyserats om de är fristående eller kommunala,
hur hög lärartätheten är samt grundskolans geografiska placering i Uppsala. Eleverna på varje grundskola har analyserats gällande deras slutbetyg, meritvärde, resultat från nationella prov. Samt har grundskolans sammansättning av föräldrarnas bakgrund gällande utbildningsnivå och födelseland analyserats. I resultatdelen finns en tabell och diagram som är sammanställda efter analyserna i SPSS. Sammanställningarna av diagrammen har gjorts i Excel och
fullständiga resultat från analyserna i SPSS finns som bilagor.
Denna studie belyser mönstret av hur skolsegregationen ser ut i Uppsala och vilka faktorer som drivit fram den. Genom statistiska analyser har mycket material kunnat
analyserats och det har gett en översiktligt bild över Uppsala. Något som en kvalitativt metod haft svårt att visa i samma utsträckning (Bryman, 2011, s. 369). För att få en inblick i varför föräldrarna i Uppsala, valt som de gjort i skolvalet hade enkäter eller intervjuer behövts som ett komplement. För att få en teori över hur föräldrar resonerar om skolvalet har enkäter genomförda av andra lagts in i den tidigare forskningen i kapitel 4. Den kritik som kan ställas mot denna studiens undersökningsmetod är att den baseras på sekundärdata. En risk med sekundärdata är att materialets kvalité kan ifrågasättas och alla variabler som är av intresse inte finns insamlade (Bryman, 2011, s. 305). Dock hade studien inte haft möjlighet att studera lika många variabler om inte sekundärdata använts. För att hålla en hög kvalité på materialet har tillförlitlig statistik använts. Samt har tre olika statistik databaser kombinerats för att fånga in allt material som varit av intresse för studien. Materialet som kommer från Uppsala
kommun och GET har samlats in av statistiska centralbyrån. De samlar ihop statistik som en oberoende part och är certifierat enligt den internationella miljöledningsstandarden ISO
14001(Statistiska centralbyrån, SCB- din källa till kunskap). Den tredje databasen är
Skolverkets, SIRIS. Där finns den statistik som staten bestämt att huvudmännen skall lämna om sina verksamheter, för att kunna jämföra skolornas kvalité (Skolverket, SIRIS, ett verktyg för ökad insyn i skolans värld!). Därför anser jag att materialet som använts i studien kommer från tillförlitlig statistik.
2.2 Avgränsningar och urval
En avgränsning har gjorts till grundskolorna som ligger belägna inom 10 kilometers avstånd från Uppsalas centrum. Totalt finns 25 stycken grundskolor inom det avståndet som
undervisar elever i årskurs 9. Ett urval har gjorts bland de 25 skolorna, baserat på elevernas slutbetyg från årskurs 9 år 2016. Urvalet har skett efter hur stor andel av grundskolornas elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. De sju grundskolorna som hade högst respektive lägst andel elever som uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen har valt ut för analys i studien. Totalt 14 stycken grundskolor. Detta för att kunna granska om det finns ett mönster av skolsegregation i Uppsala. Om det finns det bör det gå att finna skillnader mellan grupperna samt likheter inom grupperna, i form av socioekonomisk- och etnisk bakgrund. Skola 1-7 står för de sju grundskolorna med högst andel godkända elever och skola 8-14 står för de sju grundskolor med lägst andel godkända elever som slutade årskurs 9 år 2016.
Andra avgränsningar som också gjorts i studien, är bestämmelser för vilka individer som ingår i de olika variablerna som analyserats. I variabeln arbetssökande ingår de som är öppet arbetslösa samt de som medverkar i program med aktivitetsstöd. Följs tidigare indelningar som gjorts. Därför ingår individerna mellan 18 år till 64 år. De individerna anses vara i
arbetsför ålder. Avgränsningar i variabeln medelinkomst har också följs de tidigare
indelningarna till individerna mellan 20 år till 64 år. I variabeln förgymnasial utbildning ingår individerna som gått ut grundskolan och inte studerat vidare. I variabeln eftergymnasial utbildning ingår individerna som studerat vidare efter gymnasiet antigen på högskola eller universitet. Variabeln synliga minoriteter står i denna uppsats för individer som är födda utanför Europa och vars föräldrar har utländsk bakgrund.
Statistiken som använts kommer ursprungligen från Sveriges statistiska centralbyrå och därför är det deras definitioner som följs. Personer med utländsk bakgrund är: utrikes födda
eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar (Statistiska centralbyrån, definitioner för
färdiga tabellpaket). Personer med svensk bakgrund är: personer med svensk bakgrund, födda
i Sverige och har minst en inrikes född förälder (Statistiska centralbyrån, definitioner för
färdiga tabellpaket). I några forskningsstudier används begreppet högutbildad och lågutbildad. Högutbildad är personer som studerat vidare i minst tre år efter gymnasiet och lågutbildade är personer som gått ut grundskolan och inte fortsatt studera på gymnasiet (Statistiska
centralbyrån, var fjärde i Sverige är högutbildad).
3. BAKGRUND
I detta kapitel ges en bakgrund om hur samhället och skolpolitiken genomgått stora förändringar från början av 1990-talet och framåt. Samt en beskrivning av hur svenska grundskolans resultat står sig internationellt.
3.1 Samhället och skolpolitikens förändring från 1990-talet
En ekonomisk kris drabbade Sverige under 1990-talet, arbetslösheten steg och den låg kvar på en hög nivå under lång tid. Det gav en effekt på samhället i sig men även på individnivå. Hur arbetsmarknaden står sig avspeglas i samhället, stiger arbetslösheten skapas större
klasskillnader (Socialstyrelsen, 2010, s. 55). Invandringen var stor och kohorterna som kom till Sverige under denna tid hade svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden (Socialstyrelsen, 2010, s. 27). Sedan år 1998 har den svenska regeringen försökt bryta den påtagliga segregeringen som skett i storstadsregionerna. Segregation i form av olikheter mellan grupper i samhället. Att grupper med samma lön, utbildningsnivå och nationalitet bor i samma områden och blir separerade från varandra. Den etniska segregationen uppkommer ofta samtidigt som den socioekonomiska. Eftersom individer med utländsk bakgrund
representerar en stor del av dem med sämre ekonomisk situation. Det gäller främst nyanlända invandrare, men det kan samtidigt ta flera år eller generationer innan de kommer upp i samma resursnivåer som individer med svensk bakgrund. Boendesegregation är begreppet som främst används för att beskriva den ojämna resursfördelning mellan en stads olika områden
(Socialstyrelsen, 2010, s. 177-179). Enligt Poulsen (2009) är segregation en tredelad händelseförlopp. Segregationen börjar i skolan eftersom individers utbildningsnivå är en avgörande faktor om de får möjlighet att kliva in på arbetsmarknaden eller inte. Vilket i sin tur kan påverka var individen har möjlighet att bo (Poulsen, 2009, s. 66).
Under 1990-talet skedde stora förändring inom den svenska skolpolitiken med målet att öka valfriheten för dess medborgare.
Målet är att åstadkomma största möjliga frihet för barn och föräldrar att välja skola. Denna frihet bör innebära möjlighet att välja mellan det offentliga skolväsendet och fristående skolor men också att välja skola inom det kommunala skolväsendet och att välja också en skola i annan kommun (prop. 1991/92:95, 8).
Detta betyder att det kommunala skolmonopolet försvann. Syfte var att skapa valfrihet för eleverna och föräldrarna. Valfriheten skulle leda till konkurrens mellan skolorna. Vilket i sin tur skulle höja kvalitén och effektiviteten inom den svenska grundskolan (Skolverket, 1996, s. 10-11). Regeringen lagstiftade även igenom ett skolpengssystem. Genom det tilldelades varje elev ett belopp som gavs till grundskolan som eleven valde att gå på (Skolverket, 2003, s. 35). De nya skolvalsreformerna gav bättre möjligheter att starta friskolor samt gavs föräldrarna erbjudandet att kunna välja vilken grundskola deras barn skulle gå på (Skolverket, 2009, s. 18). Tidigare hade eleverna placerats efter närhetsprincipen, på den geografiskt närmast kommunala grundskola (Bunar, 2001, s. 19). En skolmarknad hade skapats. Ingen grundskola hade längre någon garanti på att få elever tilldelade till sig och en säker finansiering. För att kunna locka till sig elever behövde grundskolorna hålla bra kvalité på sin undervisning. De skolorna som hade låg kvalité förväntades försvinna med tiden. Elevernas behov ansågs kunna tillgodoses bättre eftersom föräldrarna fått välja vilken pedagogisk inriktning de tror passar deras barn. På så vis skulle bra matchningar göras för vad familjen sökte och vad grundskolan kunde erbjuda (Holmlund el al., 2014, s. 21-22).
En decentralisering ägde rum under 1990-talet, från att staten haft mest ansvar över skolan fick kommunerna det största ansvaret. Kommunerna har sedan dess haft friare tyglar och själva fått bestämma över hur resurserna ska fördelas mellan skolorna (skolverket 2012, s. 43). Staten har dock inte släppt allt ansvar, utan bestämmer målen i form av läroplanen och kursplanerna. Samt ansvarar de för utvärdering och inspektion. Kommunerna och övriga huvudmän ansvarar för genomförandet och utvecklingen av grundskolan (Skolverket, 2014b, s. 10-11). Decentraliseringen låg till grund för att kommunerna har bättre lokal kännedom och förväntades kunna fördela resurserna till de behövande på ett bättre sätt. Kommunernas förutsättningar att fördela resurserna är dock något begränsade av skolpengssystemet (Holmlund el al. 2014, s. 221-222). Dock är staten fortfarande med och finansierar skolan med hjälp av bidrag, vilket ska göra att alla kommuner kan bedriva en jämlik utbildning (Holmlund el al., 2014, s. 36).
3.2 Svenska grundskolans resultat sett internationellt
PISA är en internationell undersökning vars syfte är att granska länders utbildningssystem. Det görs genom prov i ämnena matematik, läsförståelse samt naturkunskap. Eleverna som genomför proven är 15 år gamla. Genom resultaten kan länderna jämföras med varandra för att få kunskap om sina egna styrkor samt svagheter (Skolverket, 2013, 6). De svenska
elevernas resultat i undersökningarna har fallit mellan åren 2000 till 2012 i både läsförståelse, matematik och naturkunskap (Skolverket, 2014a, s. 69). PISA undersökningen från år 2012 visar på skillnader i matematikkunskap bland de svenska eleverna. Infödda elever presterar bättre än elever med utländsk bakgrund. Ännu större blir skillnaden om eleven har utländsk bakgrund samt är född utomlands (Skolverket, 2013, s. 18). Enligt PISA är den
återkommande förklaringsfaktorn till vilket betyg en elev får dess socioekonomiska bakgrund. Däremot uppvisar inte alla länder lika stor skillnad, vilket tyder på att ett likvärdigt
skolsystem är genomförbart (Skolverket, 2012, s. 46). PISA undersökningen från år 2015 visar att de svenska elevernas resultat i naturkunskap har fått en ökad signifikant samband med elevernas socioekonomisk bakgrund (Skolverket, 2016b, s. 42). I ämnena läsförståelse och matematik har resultatet förbättrats från år 2012 medan resultatet från naturvetenskap är jämförbart med de från år 2012. Vilket innebär att Sveriges sjunkande resultat har stannat av (Skolverket, 2016b, s. 48). I PISA undersökningen från år 2012 hamnade Sveriges resultat under OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) i majoriteten av proven. Medan resultaten från år 2015 visar att Sverige presterade bättre än OECDs
genomsnitt i läsförståelse och jämförbart i ämnena naturkunskap och matematik (Skolverket, 2016b, s. 6).
3.3 Skolresultatens förändring
I skolverkets rapport: Likvärdig utbildning i svensk grundskola? redovisas en granskning av elevernas meritvärde för avslutade studier på grundskolan mellan år 1998 fram till år 2011. Resultatet visar på en ökad spridning av elevernas meritpoäng över tid. Den totala variationen mellan skolornas meritvärden talar för att skolorna blivit allt mer homogena demografiskt sätt och att eleverna blivit sorterade efter sina skolresultat. År 1998 var den totala variationen 8,8 procent och år 2011 hade den stigit till 18,2 procent (Skolverket, 2012, s. 34). En senare rapport från skolverket (2016) visar på att eleverna i genomsnitt fått bättre betyg samtidigt som andelen som inte uppnår alla kunskapskraven också ökat. Bland de elever som gick ut årskurs 9 år 2015 i Sverige var det 23 procent som inte hade lyckats uppnå kunskapskraven i minst ett ämne (Skolverket, 2016, s. 37-39).
4. TIDIGARE FORSKNING OM LIKVÄRDIGHET I GRUNDSKOLAN
I detta kapitel beskrivs hur betygens värde förändrats på skolmarknaden, vilka elevgrupper som missgynnas sin likvärdiga utbildning samt vilka faktorer som kan ha en effekt på elevers skolresultat. Forskarna är inte alltid överens om skolvalet haft någon effekt eller inte gällande skolornas resultat skillnader. De tidigare forskningsstudierna pekar på att det främst är
boendesegregationen medan de senare, som kommit efter 2000-talet, pekar på att skolvalet är en stor orsak till skolsegregation. Kapitlet behandlar de båda slutsatserna samt studier om vilka det är som använder sig av skolvalet.
4.1 Skolmarknadens effekt på betygen
Att betyget fått en ny innebörd visas i lärarnas riksförbunds undersökning. Många av lärarna, cirka 40 procent på de fristående och var tredje på de kommunala, har upplevt påtryckningar av rektorerna under betygsättningen. Främst gällande att lärarna ska sätta ett högre betyg än vad de själva bedömt. Många av lärarna uppger även att rektorn i efterhand ändrat ett betyg. Allt detta för att kunna visa upp ett bra betygsmedelvärde för att kunna locka till sig flera elever. Eftersom skolans betygsmedelvärde har blivit ett mått över skolans
undervisningskvalitet (Lärarnas riksförbund, 2016, s. 1). Lärarnas riksförbund (2016) menar att konkurrensen på skolmarknaden har skapat en betygsinflation. För att skolan ska vara attraktiv behövs bra betyg, vilket kan leda till att några skolor är mer generösa med betygen än andra (Lärarnas riksförbund, 2016, s. 3). Liknande slutsats finns även i studien av Holmlund el al. (2014, s. 23). Det antagandet styrks i studien av Tyrefors-Hinnerich & Vlachos (2016). Deras studie visar att det finns skillnader mellan fristående och kommunala skolors generositet av betygssättningen på nationella proven (Tyrefors-Hinnerich & Vlachos, 2016, s. 7). I analysen använder de sig av externa personer som gjorde om rättningar av nationella proven från år 2010, 2011 och 2012. I genomsnitt hade friskolorna rättat proven med 0,4 meritpoäng mer än vad de externa rättarna gjorde (Tyrefors-Hinnerich & Vlachos 2016, s. 17).
4.2 Erbjuder grundskolan en likvärdig utbildning?
Bunar (2015) menar att likvärdigheten har sjunkit om elevernas prestationer i form av betyg och prov är den faktor som iakttas. Eftersom det finns statistiska skillnader mellan
grundskolors resultat. Skillnaden liknas vid att likvärdigheten har urholkats i den svenska grundskolan. Grupperna som har svårast att nå upp till kunskapskraven i skolan är elever med
lågutbildade föräldrar, nyanlända elever och elever som bor och går i skolan i något av de bostadsområden med sämre strukturella förutsättningar (Bunar, 2015, s. 11). Bunar (2015)
menar att det främst är de elevgrupperna som inte får tillgång till sin lagstadgade likvärdiga utbildning (Bunar, 2015, s. 12). I resurssvaga bostadsområden råder det ofta hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå. Vilket gör att eleverna i de områdena har färre positiva förebilder. Det kan sänka deras förväntningar om den egna framtiden, gällande utbildning och
arbetsmöjligheter (Social rapport, 2010, s. 206). I skolverkets rapport Skolverkets
lägesbedömning 2015 konstateras att grundskolan inte har lyckats med sitt uppdrag fullt ut.
Att kompensera eleverna som inte har en gynnad bakgrund. Skolverket (2015) menar att barn
till högutbildade föräldrar lyckas generellt bättre än barn till lågutbildade och att elever med utländsk bakgrund har generellt sämre resultat än elever med svensk bakgrund (Skolverket,
2015, s. 9). De lägger stor vikt vid att det gäller generellt i grupperna och att det inom grupperna finns en stor varians (Skolverket, 2015, s. 9). Att elever med utländsk bakgrund i genomsnitt har sämre betyg förklaras av att deras familjer ofta tillhör de resurssvaga. Eftersom elevernas föräldrar har svårt att få ett jobb på den svenska arbetsmarknaden. Grundskolan är därför en viktig del i integrationen för elever som inte har svenska som
modersmål (Böhlmark & Holmlund, 2011, s. 2). Den bakgrundsfaktor som har störst effekt på skolresultatet är elevens föräldrars utbildningsnivå. Elever vars föräldrar har en
eftergymnasial utbildning har i genomsnitt bättre skolresultat än elever vars föräldrar har en lägre utbildningsnivå (Skolverket, 2012, s. 5).
4.3 Faktorer inifrån grundskolan
Grundskolans inre delar kan var avgörande för elevernas skolresultat. Kamrateffekter i form av att den enskilda eleven antingen kan få bättre eller sämre resultat beroende på vilken nivå deras skolkamrater presterar på (Holmlund el al., 2014, s. 26). Det kan även handla om att läraren har anpassat undervisningen efter den homogena gruppens nivå (Holmlund el al.,
2014, s. 329). I en homogen grupp med enbart elever med svårigheter finns risken att
motivationen och deras självbild sänks, likaså lärarens förväntningar på gruppen (Skolverket, 2009, s. 48) Skolverket (2014a) menar att elevernas attityd till skolan och vilken syn de har på sin egna förmåga, också är en viktig del av hur de lyckas i skolan. Samt lärarnas bemötande och undervisningsmetod kan vara avgörande för elevernas skolresultat (Skolverket, 2014a, s. 16). Enligt Böhlmark och Holmlund (2012) har kamrateffekter en större effekt desto mer segregerad grundskolan är (Böhlmark & Holmlund, 2012, s. 39). Dock är det upp till den enskilda eleven att plugga för att nå upp till kunskapskraven. Men olika elevgrupper har olika förutsättningar för att lyckas nå målen (Bunar, 2012, s. 7).
Yang-Hansen och Gustavsson (2016) menar att det finns andra faktorer som också kan utgöra skillnader mellan skolor. Undervisningskvaliteten kan skilja sig åt i form av mer kompetenta lärare och mer resurser. De menar att effekten av att lärare också väljer vilken skola de vill arbeta på, behöver tas med i ytterligare undersökning om skolsegregation (Yang-Hansen & Gustavsson, 2016, s. 39).
4.4 Boendesegregation och skolvalets effekt
De flesta eleverna går i den grundskola som ligger närmast deras hem. Grundskolans
sammansättning ger därför en återspegling över dess upptagningsområde (Bunar 2001, 2. 19). Bostadssegregationens faktor beror på den effekt ett grannskap kan ha på eleven. Som redan konstaterat tillhör elever från resurssvaga områden en grupp som har svårt att nå upp till kunskapskraven i grundskolan (Bunar, 2015, s. 11). Enligt Bergsten (2010) kan blandade bostadsområden råda bot på det och ge en positiv effekt på skolresultatet. De som bor i blandade bostadsområden uppvisar i genomsnitt bättre skolresultat än de som bor i
resurssvaga områden samtidigt som de inte signifikant presterar sämre än elever som bor i resursstarka områden. Hon hävdar även att bostadsområdets sammansättning har en större effekt på elever vars föräldrar inte har en eftergymnasial utbildning (Bergsten, 2010, s. 243-244). Hon menar att utbildningsnivån i elevernas bostadsområden är viktigt men att
grundskolans sammansättning av föräldrarnas utbildningsnivå är desto viktigare. Att den har störst effekt på elevernas skolresultat. Hon menar även att arbetslösheten behöver vara på en låg nivå i bostadsområdet, för att inte skapa en negativ effekt på elevernas skolresultat. Hon menar därför att det går att förklara skillnaderna som uppstår mellan skolornas resultat baserat på deras elevsammansättningar (Bergsten, 2010, s. 245). Skolresultaten är bättre desto högre andel av eleverna som är resursstarka (Bergsten, 2010, s. 238). Brännström (2008) följer samma spår och menar att grundskolans sammansättning av elever har en större betydelse för elevers betyg än från vilket bostadsområde de kommer från.
Enligt Linbom och Almgren (2007) är det boendesegregationen som har orsakat
skolsegregationen (Lindbom & Almgren, 2007, s. 102). I sin analys studerade de hur eleverna i Stockholm, Malmö och Göteborg bodde och gick i grundskolan år 1990 (när
närhetsprincipen gällde) och år 2004 (när skolvalet funnit ett flertal år). De konstaterar att
eleverna bor mer etnisk segregerat och de går i skolor i mer etniskt segregerade område år 2004 än år 1990 (Lindbom & Almgren, 2007, s. 100-101). Mellan de åren har den etniska
boendesegregationen nästan fördubblats. För att kontrollera om skolvalet haft någon effekt på skolsegregationen placerar de eleverna i hypotetiska skolor (skolorna som ligger närmst
elevernas hem). Den mätningen gav dem nästan lika stor segregation. Därför anser de att skolvalet inte haft någon märkbar effekt på skolsegregationen. Deras analys har dock gjorts på sams områden och inte på individnivå, men de anser att det inte kan lett till något stort mätfel. Eftersom sams områden ska vara homogena (Lindbom & Almgren, 2007, s. 102-103.
Den senare forskningen har dock motbevisat Lindbom & Almgren (2007). Att skolvalet visst haft en avgörande effekt på skolsegregationen. Det resultatet får Östh el al., (2013, s. 422) i sin studie. De studerar elevernas betyg på de observerade skolorna (de skolor eleverna gick på) och på de hypotetiska skolorna (de skolor eleverna skulle gått på om
närhetsprincipen fortfarande gällde). Om boendesegrationen varit den avgörande faktorn skulle de fått en större varians mellan de hypotetiska än de observerade (Östh el al., 2013, s. 412). De fann resultatet att skillnaden var större för de observerade. Därför drar de slutsatsen att resultatskillnaderna mellan skolorna också beror på skolvalet. De fann även att
skillnaderna mellan skolornas resultat ökade samtidigt som utökningen av friskolor skedde. Därför pekar deras studie på att det är skolvalet som lett till en större differentiering mellan elever på olika skolor snarare än att bostadssegregationen skulle vara den avgörande faktorn (Östh el al., 2013, s. 417).
Yang-Hansen och Gustavsson (2016) studie styrker också att skolvalet haft en effekt på skolsegregationen (Yang-Hansen & Gustavsson, 2016, s. 23). Även de använde sig av elevernas observerade skolor samt de hypotetiska. I analysen granskar de elevens betyg och familjebakgrund. De delade upp eleverna i tre grupper efter vilket sorts kommun de bodde i: storstäder och förortskommuner, större städer och medelstora städer, sedan övriga i en tredje grupp. Detta för att se hur skolsegregationen utvecklats i olika kommuner (Yang-Hansen & Gustavsson, 2016, s. 28) De finner att skolsegregationen gällande födelseland ökat i både storstäder och i större städer. Att elever med utländsk bakgrund blivit mer segregerade från eleverna med svensk bakgrund. De menar att skolsegregation har uppstått i en kombination av bostadssegregationen och det fria skolvalet. De finner att det skett störst differentiering
mellan skolorna i de stora städerna samt i större städer, där skolvalet bidragit till att öka gapet mellan skolorna. Det är även där som flest friskolor vuxit fram samt att det finns en mer tydlig boendesegregationen efter utländsk bakgrund i den kategorin av kommuner (Yang-Hansen & Gustavsson, 2016, s.37-39).
Att forskningsstudierna skiljer sig åt gällande om valfriheten haft någon betydelse för skolsegregationen eller inte menar Trumberg (2011) beror på att det tog lång tid innan det gick att se någon effekt från skolvalet samt att det dröjde innan allt fler friskolor hunnit etablera sig på skolmarknaden (Trumberg, 2011, s. 83). Trumberg (2011) menar att skolvalet lett till en ökning av skolsegregation eftersom det främst är elever med svensk bakgrund samt resursstarka som utnyttjar sig av skolvalet och väljer grundskola. De tenderar att söka sig bort från områden som är resurssvaga när de väljer grundskola. Samtidigt som eleverna med en ogynnsam socioekonomisk bakgrund blir kvar. Därför anser Trumberg att skolvalet leder till en ökad skolsegregation eftersom skolornas sammansättningar blir allt mer homogena. Han menar även att segregationen visas snabbare i skolor, eftersom det går fortare att byta skola för den som vill, än att flytta (Trumberg, 2011, s. 278-279). En liknade tes har även Poulsen (2009) som menar att skolan tenderar att vara mer segregerad än området som skolan är placerad i (Poulsen, 2009, s. 67).
4.5 Vilka använder sig av skolvalet?
Det är främst föräldrar som bor i större städer, stora städer, eller i förortskommunerna till storstäderna som använder sig av skolvalet. Eftersom befolkningsantalet är högre och det finns flera grundskolor att välja mellan. I mindre orter finns inte alltid en möjlighet att göra ett skolval. Eftersom det kanske bara finns en grundskola inom rimligt avstånd (Skolverket, 2003, s. 147). Enligt Gustavsson (2006, s. 160) är det främst högutbildade föräldrar som nyttjar skolvalet (Gustavsson, 2006, s. 160). Medan Yang-Hansen och Gustavsson menar att föräldrars utbildningsnivå inte är lika avgörande längre, som det var när skolvalet var nytt (Yang-Hansen & Gustavsson, 2016, s. 38). Dock menar PISA (2015, s. 44) att elever på friskolor i genomsnitt har en mer förmånlig socioekonomisk bakgrund. Trumberg (2011, s. 84) menar att föräldrar med eftergymnasial utbildning oftare väljer grundskola efter vilken skola som uppvisar bäst resultat.
Andersson el al., (2012) har gjort en studie om hur långt högstadieelever reser för att komma till skolan. Studien visar att elever med svensk bakgrund reser längre än elever med utländsk bakgrund. Samt att elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning reser längre oavsett födelseland. De som reser kortare är elever som bor i hushåll som tar emot
socialbidrag. Samt synliga minoriteter. De eleverna tenderar att gå på den grundskola som ligger geografiskt närmast deras hem (Andersson el al., 2012, s. 39-40). Studien visar även att de som pendlar längre är mer benägna till det om deras närmsta skolområde har en låg
socioekonomisk sammansättning. Det indikerar på att de väljer bort en skola istället för att välja till en (Andersson el al., 2012, s. 42). Liknande resultat framkom även i studien av Holmlund el al. (2014, s. 282).
4.6 White flight och stigmatisering i skolvalen?
White flight är ett vanligt begrepp i studier om skolval. Begreppet kommer ursprungligen från USA och beskriver en process som skedde i början och mitten av 1900-talet. White flight har namngett processen hur vita invånare valde att flytta när fler synliga minoriteter flyttade in i bostadsområdet. Orsaken till flytten berodde på att de vita trodde att brotten skulle öka och att deras bostad skulle bli mindre värd (Orfield, 2011. s. 299). Enligt Schelling handlar det om en viss kritiskt punkt när det tippar över och majoritetsinvånarna väljer att flytta. För att de anser att för många synliga minoriteter flyttat in i bostadsområdet (Schelling, 2006, s. 101-102). Han menar att det även kan uppstå på skolor. Individerna som är mest emot något börjar byta, sedan hakar allt fler på när de också når sin kritiska punkt. Schelling menar att individer gör som andra likasinnade individer gör (Schelling, 2006, s. 92-94). Malmberg el al. (2013) har studerat om Schellings teori stämmer in i Sveriges segregation. Deras resultat tyder på att Schellings segregationsprocess går att applicera i Sverige. De menar att det är störst skillnader mellan skolor i regioner där det finns synliga minoriteter. Samt om en region har en låg andel synliga minoriteter finns det inte lika stora resultatskillnader mellan skolorna. Vilket kan antyda till att det sker eller har skett en White flight i Sveriges grundskolor (Malmberg el al., 2013, s. 121). Ytterligare studier som antyder till att det skett en White flight i och med skolvalet är Trumberg, 2011, s. 279; Yang-Hansen & Gustavsson, 2016, s. 38-39; Holmlund el al., 2014, s. 282 och Andersson el al., 2012, s. 42.
Stigmatisering sker mot områden när media visar en negativ egenskap om dess invånare. Vilket skapar en föreställningar om hur invånarna är i det området. Stigmatiseringen påverkar invånarna som bor i området negativt och det kan hämma deras socialisering i samhället. Stigmatisering sker oftast mot områden som redan är resurssvaga med hög arbetslöshet. Samt tillhör ofta många av invånarna etniska minoriteter (Socialstyrelsen, 2010, s. 206). Bunar (2011) menar att grundskolorna i de stigmatiserade områdena får ett dåligt rykte vilket leder till att föräldrar väljer att placera sina barn på andra grundskolor. Vilket i sin tur leder till att de stigmatiserade skolområdena får lägre ekonomiska förutsättningar (Bunar, 2001, s. 176). Föräldrarna placera istället sina barn i grundskolor med en hög andel elever med svensk bakgrund, eftersom de grundskolorna anses mer stabila (Bunar, 2001, s. 280). Bunar (2012, s, 36) konstaterar att bytet av skola främst beror på skolans dåliga stämpel och inte på den pedagogiska utbildningen. Stigmatiserings effekten i val av skola framgår även i
Trumbergs (2011) studie, att skolans rykte styr hur pass attraktiv den blir för föräldrarna i skolvalet (Trumberg, 2011, s. 83). I tidigare enkätundersökningar har det framgått att de viktigaste faktorerna när föräldrar väljer grundskola är att: skolan anses lugn och stabil, att lärarnas undervisning håller hög kvalité samt att skolan har den utrustning som behövs för undervisningen. Det som föräldrarna anser är mindre viktigt är att skolan ligger nära bostaden (Skolverket 2003, s. 69-70).
4.7 Kapitalens betydelse
Enligt Donald Broady (1998) som har tolkat Broudieus texter i kapitlet Kapitalbegreppet som
utbildningssociologiskt verktyg, menar att en individs förutsättningar förändras baserat på hur
mycket kapital en individen har. Kulturellt kapital av språk och utbildning, socialt kapital av ett nätverk med vänner och släktningar, ekonomiskt kapital av materiella tillgångar och förmögenhet (Broady, 1998, s. 3). Samt ett symboliskt kapital, att individer besitter
symboliska värden som andra ser upp till (Broady, 1998, s. 6). Elever som är försedda med mycket kulturellt kapital har bättre förutsättningar att nå sina mål och få ett välbetalt arbete, vilket stärker det ekonomiska kapitalet samt det symboliska. Barn kan ärva sina föräldrars kapital, vilket kan vara både pengar, makt, attityd och vetande. Men det kan även vara
fattigdom (Broady, 1998, s. 8-9). Trumberg (2011) menar att elever blir begränsade efter sina föräldrarnas bakgrund. Att de med lågt kapital blir kvar på skolor som andra väljer att lämna (Trumberg, 2011, s. 227).
I Bergsten (2010) studie framgår det att föräldrarnas utbildningsnivå har den högsta förklaringsvärdet för elevens skolresultat, vilket visar på att det kulturella kapitalet har störst effekt (Bergsten, 2010, s. 238). En annan studie som också visar hur föräldrarnas kapital kan ha en effekt på sitt barns framtid är Andersson & Malmberg (2016). De gör en longitudinell studier och följer barn tills de fyller 30 år. Barnen vars föräldrar hade en lågt kapital hade en större sannolikhet att själva ha ett lågt kapital när de var i 30 års ålder. Dock förändrades barnets framtidsutsikter, om minst en av föräldrarna hade ett högt kulturellt kapital. Barnet fick då en större sannolikhet att själv ha ett högt kapital i vuxen ålder (Andersson & Malmberg, 2016, s. 9-11).
5. UPPSALA KOMMUN
För att förstå skolsegregation behövs fakta om Uppsalas sammansättning och grundskolornas resultat. Samt se skolresultatet i ett jämförande perspektiv vilket ges i detta kapitel. En
beskrivning av hur skolvalet går till ges även, samt vilka åtgärder som vidtagits för att erbjuda en likvärdig utbildning.
5.1 Deskriptiv fakta om Uppsala kommun
Uppsala är Sveriges fjärde största kommun beräknat på antal invånare. Kommunen hade 210 126 invånare sista december år 2015 (Uppsala kommun, kommunfakta). Uppsala är enligt
SKLs kommungruppsindelning 2017 en större stad. För att få benämnas som en storstad måste
kommunens största tätort bestå av minst 200 000 invånare (SKL, 2016). I Uppsala kommun är den största tätorten Uppsala tätort, med cirka 160 200 invånare (Uppsala kommun,
befolkningsstatistik). Av kommunens invånare har 55 procent en eftergymnasial utbildning och 8 procent en förgymnasial utbildning. 18 procent av invånarna har utländsk bakgrund och 4 procent av invånarna är arbetssökande. Kommunen har en lägre arbetslöshet och högre utbildningsnivå än rikets genomsnitt (Uppsala kommun, kommunfakta). I Uppsala kommun finns det 32 stycken grundskolor som undervisar elever i årskurserna 7 till 9. 19 av
grundskolorna är kommunala och 13 är fristående. I Uppsala tätort ligger 24 av dessa grundskolor, varav 12 är kommunala och 12 är fristående (Uppsala kommun, grundskolor).
På Uppsala kommuns hemsida kan föräldrar finna information om grundskolorna och om hur skolvalet går till. Föräldrarna kan registrera önskemål om vilka skolor de helst vill att deras barn ska gå i. De får rangordna tre olika skolor i skolvalet. För de föräldrar som inte registrerar något önskemål placeras deras barn automatiskt på en kommunal skola, som har en ledig plats över i deras närområde. Samma sak infaller om barnet inte får någon plats på de önskade skolorna (Uppsala kommun, skolval). Enligt skollagen ska kommunerna visa hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om var eleven skall gå. Dock får elever som bor i skolans närområde inte förhindras att också få en plats på skolan (SFS 2010:800). Uppsala kommun har bestämmelser över hur eleverna ska antas till de kommunala grundskolorna. De ger förtur till eleverna som bor i närområdet och från år 2017 använder de sig av syskonförtur. Den gäller för elever som har ett syskon som går på lågstadiet på samma grundskola. Samt att elevens bostad måste ligga inom två kilometers avstånd från grundskolan (Uppsala kommun, skolval). De fristående grundskolorna kan använda sig av både kösystem, syskonförtur samt följa närhetsprincipen i sina antagningar. Fristående grundskolor med speciella inriktningar kan även använda sig av färdighetsprov vid antagningen (Holmlund el al., 2014, s. 267-268).
Figur 1. Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen läsåret: 2015/2016. Källa: SIRIS, data bearbetad av författaren.
Figur 1 visar att det är en större andel av eleverna som slutar årskurs 9 med uppnådda
kunskapskrav i alla ämnen, i Uppsala kommun än rikets genomsnitt. Grupperna följer PISAs resultat som pekar på att elever med svensk bakgrund presterar bättre i grundskolan än elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige. Samt att de båda grupperna presterar bättre än elever som har utländsk bakgrund och som är födda utomlands.
Figur 2. Genomsnittligt meritvärde för eleverna som slutar årskurs 9 i Uppsala kommun och riket mellan år 2006 till 2015.
Källa: SIRIS, data bearbetad av författaren.
Figur 2 visar att eleverna i Uppsala kommun genomsnittliga meritvärden har pendlat upp och ner mellan år 2006 till år 2010, därefter har elevernas meritvärde endast höjts. Riket har också haft en positiv utveckling, dock svagare än Uppsala kommun. Skillnaden mellan rikets
genomsnitt och Uppsala kommuns genomsnitt har ökat, från att haft en skillnad på 2,5 poäng år 2006 till 10,5 poäng år 2015. 83,6% 73,1% 50,9% 86,8% 74,7% 57,7% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0% Svensk bakgrund
Utl. Bakbrund, född i Sverige Utl. Bakgrund, född utomlands
Uppsala kommun Riket
209,3 215,3 213,1 218,8 216,8 216,9 221,1 221,5 226,9 227,6 206,8 207,3 209,3 209,6 208,8 210,6 211,4 213,1 214,8 217,1 195 200 205 210 215 220 225 230 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 An ta l År
Figur 3. Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i Uppsala kommun och Riket mellan år 2006 till år 2015.
Källa: SIRIS, data bearbetad av författaren.
Figur 3 visar att andelen av Uppsala kommuns elever som har uppnått alla kunskapskraven har pendlat upp och ner mellan åren. Från att ha haft en mindre andel än riket år 2006 har Uppsala kommuns andel ökat och hamnat över rikets genomsnitt. Från år 2006 till år 2015 har rikets genomsnittliga andel av elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ökat med 1 procent, medan Uppsala kommun ökat med 8,1 procent.
5.2 Deskriptiv fakta om de utvalda grundskolorna i Uppsala
Figur 4. Orienteringskarta över de utvalda grundskolorna i Uppsala. Källa: Google Maps, Uppsala, data bearbetad av författaren.
72,4 78,4 78,1 79,8 77,9 79,8 81,4 78,7 83,3 80,5 76 76,1 76,6 77 76,6 77,3 77,4 77 77,4 77 65 70 75 80 85 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 An de l År
Figur 4 visar en orienteringskarta över Uppsala med utsatta markeringar för de studerade grundskolorna. De blåmarkerade är skola 1-7 vilka hade högst andel elever som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen när de slutade årskurs 9, år 2016. De skolorna är belägna i Uppsalas centrala delar och ligger i områdena: Luthagen, Kåbo, Tunabackar, Innerstan, Flogsta-Ekeby och Kvarngärdet. De orangemarkerade är skola 8-14 vilka hade lägst andel elever som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen när de slutade årskurs 9, år 2016. De skolorna förutom en av dem är belägna i Uppsalas mer perifera delar. De ligger i områdena: Gottsunda, Gränby, Valsätra, Innerstan, Stenhagen, Eriksberg och Sävja-Bergsbrunna (Uppsala kommun, grundskolor).
Figur 5. Antal och andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Läsår 2015/2016. Källa: SIRIS, data bearbetad av författaren.
Figur 5 visar de utvalda grundskolorna, både andelen och antalet elever som blev
godkända/icke-godkända i alla ämnen när de slutade årskurs 9. Grundskolorna är placerade i sina grupper, 1-7 och 8-14 samt rangordnade från den med högst till lägst andel godkända elever i alla ämnen.
I gruppen skola 1-7, finns fyra fristående och tre kommunala grundskolor. Grundskolorna erbjuder profilerna: sång, orkester, idrott, spetsprogram i matematik, idrott/friluftsliv, digitala medier, hantverk/design, NO, rockband, kultur, dans, musikal, drama, montessori och
undervisning på engelska (Uppsala kommun, grundskolor). Uppsala musikklasser är en fristående grundskola. De använder sig av kunskapsprov inom ämnet musik i sin antagning till årskurs 3 och 6, därefter går det att ställa sig i kö för att få en plats i de övriga
årskursklasserna (Uppsala musikklasser, ansökan). Kunskapsskolorna är också fristående grundskolor. De använder sig av både kösystem och syskonförtur. Syskonförturen gäller så länge det äldre syskonet går kvar på kunskapsskolan (Kunskapsskolan, frågor och svar – kö och antagning). Den fjärde fristående grundskolan är Gluntens Montessori. De använder sig av kösystem i antagningen (Gluntens montessoriskola, köanmälan). De övriga tre
grundskolorna i gruppen är kommunala och följer Uppsala kommuns bestämmelser i
12 64 40 90 91 115 71 2729 112 109 75 123 75 14 25 14 24 22 26 15 33 11 9 4 6 3 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Stordammen Eriksbergsskolan VästrastenhagenskolanNannaskolan ValsätraskolanGränbyskolan Gottsundaskolan Kvarngärdesskolan Gluntens … Vaksalaskolan TunabergsskolanKunskapsskolan … Kunskapsskolan … Uppsala Musikklasser
antagningen (Uppsala kommun, grundskolor). I gruppen skola 8-14 erbjuds profilerna:
fotboll, innebandy, basket, mode/design, dans, teater, science, idrott, musik, ridsport, simning, matresan, performance, matematik/media, ishockey, konst/design, musikensemble,
musikverkstad, drama, inspelningsteknik, körsång, foto, hantverk, kinesiska, IT, NO,
skapande, tennis, segling, alpint, golf, rock/pop, parkour, mat/meny, handboll, internationell och fördjupning i matematik. Alla sju grundskolorna i gruppen är kommunala och följer Uppsala kommuns bestämmelser i antagningen (Uppsala kommun, skolval).
Figur 6. Andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen efter föräldrarnas utbildningsnivå för läsår 2015/2016.
Källa: SIRIS, data bearbetad av författaren.
Figur 6 visar genomsnittet av andel elever som uppnådde kunskapskraven efter föräldrarnas utbildningsnivå. Skola 1-7 uppvisar högre andel än kommunens genomsnitt och skola 8-14 uppvisar en lägre andel än kommunens genomsnitt. Alla grupperna uppvisar att elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning når bättre skolresultat än eleverna vars föräldrar har en lägre utbildningsnivå. Dock saknades uppgifter från några av skolorna. I grupp skola 1-7 saknas uppgifter från Gluntens Montessoriskola, Kvarngärdesskolan och Uppsala
musikklasser för gruppen för- eller gymnasialutbildning. I grupp 8-14 saknas uppgifter från Stordammen helt och är därför borttagen. Gottsundaskolan urskiljer sig ur sin grupp i
avseende för eleverna vars föräldrar har en för- eller gymnasialutbildning. 82,8 procent av de eleverna uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. Vilket är högt över gruppens genomsnitt samt bättre än Uppsala kommuns genomsnitt gör den gruppen.
5.2.1 Utsatta områden i Uppsala
I polismyndighetens rapport Utsatta områden – sociala risker, kollektiv förmåga och
oönskade händelser beskrivs 53 områden i Sverige. De är enligt polisen utsatta av kriminalitet
och har en låg socioekonomiskt ställning. Kriminalitet i form av våldshandlingar, narkotika eller andra brottsligheter. Det råder ofta hög arbetslöshet samt etnisk segregation i områdena (Nationella operativa avdelningen, 2016, s. 4). I Uppsala är det områdena Gottsunda och Valsätra som pekats ut som utsatta områden (Nationella operativa avdelningen, 2015, s. 29). I
88,95% 69,65% 71,50% 94,94% 89,32% 90,10% 0,00% 20,00% 40,00% 60,00% 80,00% 100,00%
Skola 1-‐7 Skola 8-‐14 Uppsala kommun
An
de
l
en tidigare rapport från Rikskriminalpolisen har även Sävja, Stenhagen, Gränby och Eriksberg pekats ut som problemområden i Uppsala (Rikskriminalpolisen, 2014, s. 21). Problem i form av lokala kriminella individer (Rikskriminalpolisen, 2014, s. 8-9).
5.3 Politiska incitament
För att minska klyftorna mellan skolorna har regeringen satt in åtgärder i form av programmet
Samverkan för bästa skolan. Programmet bygger på att Skolverket ska ge stöd till utvalda
skolor, där skolresultaten är låga, samt skolor med en hög andel elever som inte avslutar sina grundskolestudier. Detta i syfte för att öka likvärdigheten i grundskolan
(Utbildningsdepartementet, 2015, s. 1).
I Uppsala kommun får grundskolorna socioekonomisk strukturtillägg efter hur
elevsammansättningen ser ut i årskurs 3 till 9. I en undersökning som Skolverket genomförde år 2012, visar att det totalt skiljer sig 26 400 kronor för den grundskola som får minst
respektive mest strukturtillägg i Uppsala kommun. Strukturtillägget avser det fastställda
belopp (kronor per elev) som kommunerna baserar på respektive skolas elevsammansättning vad gäller socioekonomisk bakgrund till exempel föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas inkomst, föräldrarnas och/eller elevernas etnicitet och elevernas kön (Skolverket, 2013a, s.
67). Strukturtillägget gäller både för fristående och kommunala skolor i Uppsala kommun (Skolverket, 2013a, 64). Skolor med lägre socioekonomiska utgångspunkter får kompensation i form av högre lärartäthet. Därav följer det spåret av föräldrarnas utbildningsnivå, desto större andel av föräldrarna som är högutbildade desto lägre blir lärartätheten i skolområdet (Skolverket, 2013a, s. 34).
Figur 7. Antal elever per lärare för läsåret: 2015/2016. Källa: SIRIS, data bearbetad av författaren.
Figur 7 visar antal elever per lärare för läsår 2015/2016 för de analyserade grundskolorna i Uppsala. Grundskolorna är placerade i sina grupper, 1-7 och 8-14 samt i rangordning från den med högst till lägst andel godkända elever i samtliga ämnen. I Sverige går det, enligt PISA,
12,7 11,4 14,4 16,1 13,313,6 10,7 12,3 16,1 14,6 14,215,7 17,318,2 0 5 10 15 20 Stordammen Eriksbergsskolan VästrastenhagenskolanNannaskolan ValsätraskolanGränbyskolan Gottsundaskolan Kvarngärdesskolan Gluntens MontessoriskolaVaksalaskolan Tunabergsskolan Kunskapsskolan Uppsala … Kunskapsskolan UppsalaUppsala Musikklasser
Antal
knappt 11 elever per lärare i socioekonomiskt missgynnade skolor och knappt 13 elever per lärare i socioekonomiskt gynnade skolor (Skolverket, 2016b, 43). Gottsundaskolan och
Eriksbergsskolan har lägst antal elever per lärare. De har cirka 11 elever per lärare vilket PISA menar att socioekonomisk missgynnade skolor skall ha. Dock följer inte Uppsalas skolor PISAs uttalande om att det ska vara cirka 13 elever per lärare i de gynnade skolorna. Figur 6 visar att det finns upp till 18 elever per lärare.
6. RESULTAT
I detta kapital presenteras resultaten från korrelationsanalyserna och independent sample t-testen som genomförts i SPSS för de utvalda variablerna. Resultaten visas i form av en tabell och diagram.
6.1 Korrelationsanalysens resultat
6.1.1 Förgymnasial utbildningVariabeln har korrelationstalet (-0,182) för de 3200 närmsta grannarna till grundskolan. Den har ett statistisk signifikant negativt samband till andelen godkända elever i grundskolan. Ju högre andel av de närmsta 3200 grannarna till grundskolan som har en förgymnasial
utbildning desto mindre sannolikhet är det att eleverna på den skolan går ut årskurs 9 med uppnådda kunskapskrav i alla ämnen. Variabelns signifikansnivå är under 0,01 för de 800 till 3200 närmsta grannarna till skolorna. Det visar att risken för att resultatet kan vara
slumpmässiga är mindre än 1 procent. Förklaringsgraden är starkast för de 3200 närmsta grannarna till skolan. Minskas grannområdet till de 200 eller 400 närmaste eller utökas till de 6400 närmaste finns det inte längre någon statistisk signifikant samband mellan variablerna.
6.1.2 Eftergymnasial utbildning
Variabeln har korrelationstalet (0,266) för de 3200 närmsta grannarna till grundskolan. Den har ett statistisk signifikant positivt samband till andelen godkända elever i grundskolan. Ju högre andel av de närmsta 3200 grannarna till grundskolan som har en eftergymnasial utbildning desto större sannolikhet är det att eleverna på den skolan går ut årskurs 9 med uppnådda kunskapskrav i alla ämnen. Variabelns signifikansnivå är under 0,01 för de 200 upp till de 3200 närmsta grannarna. Förklaringsgraden är starkast för de 3200 närmsta grannarna till skolan. Utökas grannområdet till de 6400 närmaste finns det inte längre någon statistisk signifikant samband mellan variablerna.
6.1.3 Synliga minoriteter
Variabeln har korrelationstalet (-0,189) för de 6400 närmsta grannarna till grundskolan. Den har ett statistisk signifikant negativt samband till andelen godkända elever i grundskolan. Ju högre andel av de närmsta 6400 grannarna till grundskolan som tillhör gruppen synliga minoriteter desto mindre sannolikhet är det att eleverna på den skolan går ut årskurs 9 med uppnådda kunskapskrav i alla ämnen. Variabelns signifikansnivå är under 0,01 för de 1600 till de 6400 närmsta grannarna. Förklaringsgraden är starkast för de 6400 närmsta grannarna till
skolan. På de mindre testade grannskapsområdena finns det inte någon statistisk signifikant samband mellan variablerna.
6.1.4 Svensk bakgrund
Variabeln har korrelationstalet (0,182) för de 6400 närmsta grannarna till grundskolan. Den är statistiskt signifikant och har ett positivt samband till andelen godkända elever i grundskolan. Ju högre andel av de närmsta 6400 grannarna till grundskolan som har svensk bakgrund desto större sannolikhet är det att eleverna på den skolan går ut årskurs 9 med uppnådda
kunskapskrav i alla ämnen. Variabelns signifikansnivå är under 0,01 för de 3200 till 6400 närmsta grannarna och under 0,05 för de1600 närmsta grannarna. Förklaringsgraden är starkast för de 6400 närmsta grannarna. På de mindre testade grannskapsområdena finns det inte någon statistisk signifikant samband mellan variablerna.
6.1.5 Arbetssökande
Variabeln har korrelationstalet (-0,178). Den är statistisk signifikant och har ett negativt samband till andelen godkända elever i grundskolan. Variabeln är beräknad på hela området som grundskolan är placerad i. När andelen arbetssökande ökar i området minskar andelen elever som blir godkända i alla ämnen när de slutar årskurs 9.
6.2 Independent sample t-test resultaten
6.2.1 Skolgruppernas resultatTabell 1. Genomsnittliga skolresultat från skolgrupperna
Källa: SIRIS, data bearbetad av författaren
Tabell 1 visar resultaten från independent sample t-test. Resultatet visar på att det finns en statistisk signifikant skillnad mellan de två skolgruppernas genomsnittliga medelvärden. Både gällande elevernas meritvärden, nationella prov samt hur stor andel som blir godkända när de slutar årskurs 9. Standardavvikelse visar hur mycket värdena inom en grupp skiljer sig i genomsnitt från gruppens medelvärde. Inom skola 1-7 är standardavvikelsen störst gällande elevernas meritvärden. För de andra två variablerna finns det en ytterst liten skillnad av hur mycket värdena skiljer sig från gruppens medelvärden. Inom gruppen skola 8-14 finns det större standardavvikelser än vad det gör i skola 1-7. Både gällande elevernas meritpoäng och
Skola Medelvärde Standardavvikelse T-värde Signifikans Betydelse
Meritvärde 1-7 262,495 11,759 33,373 0,000 Statistisk signifikant 8-14 217,705 23,718 skillnad
Andel godkända 1-7 92,659% 2,149 21,416 0,000 Statistisk signifikant 8-14 74,644% 12,799 skillnad
Genomsnitt i 1-7 15,804 0,804 33,373 0,000 Statistisk signifikant Nationella prov 8-14 13,620 0,843 skillnad
hur stor andel av dem som blir godkända. Hur eleverna presterar på nationella proven skiljer sig dock väldigt lite åt inom gruppen.
6.2.2 Skolgruppernas nyskapade grannområdens sammansättning
Figur 8. Skolgruppernas nyskapade grannområdens sammansättning av födelseland. Källa: GET, data bearbetad av författaren.
Analysen över det nyskapade grannområdets födelseland är gjord på de 6400 närmaste grannarna. Förklaringsgraden mellan födelseland och andel av elever som blev godkända var som högst vid den grannskapsstorleken. I skola 1-7 finns det en lägre andel grannar som tillhör en synlig minoritet än vad det finns hos skola 8-14. Medan det finns en högre andel grannar som har svensk bakgrund i skola 1-7 än vad skola 8-14 har. Skillnaden är statistisk signifikant.
Figur 9. Skolgruppernas nyskapade grannområdens sammansättning av utbildningsnivå. Källa: GET, data bearbetad av författaren.
Analysen över det nyskapade grannområdets utbildningsnivå är gjord på de 3200 närmaste grannarna. Förklaringsgraden mellan utbildningsnivå och andel av eleverna som blev godkända var som högst vid den grannskapsstorleken. I skola 1-7 finns det en lägre andel
83,8% 10,8% 77,3% 17,4% 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% 90,0%
Svensk bakgrund Synlig minoritet
An de l Skola 1-‐7 Skola 8-‐14 5,8% 49,2% 9,8% 40,4% 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0%
Förgymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning
An
de
l
grannar som har en förgymnasial utbildning än vad det finns hos skola 8-14. Medan det finns en högre andel grannar som har en eftergymnasial utbildning i skola 1-7 än vad skola 8-14 har. Skillnaden är statistisk signifikant.
I Uppsala tätort har 7,7 procent av invånarna en förgymnasial utbildning och 59,7 procent en efter gymnasial utbildning (Uppsala kommun, 2015). Skola 1-7 har en lägre andel än tätortens genomsnitt för andel invånare med förgymnasial utbildning och skola 8-14 har en högre andel än tätortens genomsnitt för andel invånare med förgymnasial utbildning. De båda skolgrupperna har en lägre andel invånare med eftergymnasial utbildning än tätortens
genomsnitt.
6.2.3 Skolgruppernas områdens sammansättning
Figur 10. Genomsnittlig medelinkomst per skolgrupp.
Källa: Uppsala kommun, områdesfakta 2016, data bearbetad av författaren.
Den genomsnittliga medelinkomsten i områdena där skola 1-7 är placerade i, är 261,4 tusen kronor per år och för skola 8-14 är den 245,8 tusen kronor per år. Skillnaderna mellan de två grupperna är statistisk signifikant. Inom grupperna finns stora standardavvikelser som går att se i bilaga 2. I Uppsala tätort är den genomsnittliga medelinkomsten 266 tusen kronor per år (Uppsala kommun, 2015). Båda skolgrupperna ligger under tätortens genomsnitt.
261,4 245,8 235 240 245 250 255 260 265 Tu se nt al Medelinkomst per år Skola 1-‐7 Skola 8-‐14
Figur 11. Andel av invånarna i skolområdena som är arbetssökande.
Källa: Uppsala kommun, områdesfakta 2016, data bearbetad av författaren.
I skola 1-7 är det i genomsnitt 3,2 procent av invånarna som är arbetssökande och i skola 8-14 är det 8,3 procent i genomsnitt. Det finns en statistisk signifikant skillnad mellan
skolgrupperna. I Uppsala tätort är det i genomsnitt 4,2 procent som är arbetssökande (Uppsala kommun, 2015). Skola 1-7 ligger lite under genomsnittet och skola 8-14 ligger mycket högre än tätortens genomsnitt.
Figur 12. Andel av invånarna i skolområdena som har utländsk bakgrund. Källa: Uppsala kommun, områdesfakta 2016, data bearbetad av författaren.
I genomsnitt har 21,4 procent av invånarna i skola 1-7 utländsk bakgrund och i skola 8-14 har 46,1 procent utländsk bakgrund. Skillnaden mellan grupperna är statistisk signifikant.
I Uppsala tätort har cirka 26,6 procent av invånarna utländsk bakgrund (Uppsala kommun, 2015). I områden där skola 1-7 ligger i finns det en lägre andel än tätortens genomsnitt, och i områdena där skola 8-14 ligger i är det en högre andel än tätortens genomsnitt.
3,2% 8,3% 0,0% 2,0% 4,0% 6,0% 8,0% 10,0% An de l Arbetssökande Skola 1-‐7 Skola 8-‐14 21,4% 46,1% 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% An de l
Invånare med utländsk bakgrund
6.2.4 Skolornas sammansättningar
Figur 13. Andel föräldrar med eftergymnasial utbildning samt andel föräldrar med utländsk bakgrund för respektive skolgrupp.
Källa: SIRIS, data bearbetad av författaren.
Figur 13 visar skolgruppernas föräldrars bakgrunder. I skola 1-7 har 75,1 procent av föräldrarna en eftergymnasial utbildning och 17,4 procent av dem har utländsk bakgrund. I skola 8-14 har 56,5 procent av föräldrarna en eftergymnasial utbildning och 41,5 procent av dem har utländsk bakgrund. Resultatet visar på en signifikant skillnad mellan skolgrupperna, både gällande hur stor andel av föräldrarna som har en eftergymnasial utbildning samt hur stor andel som har utländsk bakgrund.
Figur 14. Antal elever per lärare i genomsnitt per skolgrupp. Källa: SIRIS, data bearbetad av författaren.
Det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan skolgrupperna gällande antal elever per lärare. I skola 1-7 är det i genomsnitt 15,4 elever per lärare och i skola 8-14 är det 12,7 elever per lärare. Det visar på att områdena där skola 8-14 ligger i har en mindre gynnsam bakgrund, vilket genom strukturtillägget ger dem en högre lärartäthet. För att utrusta eleverna och ge dem en möjlighet till sin lagstadgad likvärdiga utbildning (Skolverket, 2013a, s. 67).
15,4 12,7 0 5 10 15 20 An ta l
Antal elever per lärare
Skola 1-‐7 Skola 8-‐14 75,1% 17,4% 56,5% 41,5% 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0%
Andel föräldrar med efter
gymnasial utbildning Andel föräldrar med utländsk bakgrund
An
de
l %
