5.1 Sammanfattning och svar på frågeställning
I analysen av dessa fall kan vi se att kulmination inom logistik i sig själv, är komplext. Vi kan även se att de beslut och det informationsläge som strategisk planering görs utefter är direkt sammankopplade med de logistiska konsekvenserna. Vidare kan vi se att samtliga påverkansfaktorer som beslut, infrastruktur, yttre faktorer, missförstånd och doktrin har påverkat logistikens responsiveness. Andra faktorer som direkt påverkade responsen i kedjan var dels samarbeten med andra länder. Värdlandstöd var en stor framgångsfaktor i båda konflikterna men ledde även till friktioner i mobiliseringen under OIF. Försenad mobilisering och en obalans i transporttider mellan flyg och sjöfart skapade framförallt i DS anhopning av trupp i hamnar. I OIF ledde denna försening i mobilisering till en snöbollseffekt där försening av trupp orsakade försening i eskort av logistiska resurser samt en överansträngning i flygtrafiken och därmed brist på kritisk materiel.
Ett undermåligt informationsläge resulterade i feldiagnostisering av omfattningen på OIF resulterande i en för liten budget. Detta gjorde att felaktig materiel fanns i logistikkedjan vilket ledde till stora beställningar och ytterligare ansträngning på transportresurserna. Autonoma inventariesystem var problematiska i båda konflikterna. Dessa var utformade efter fredsbehov och tog inte höjd för krigets ökade konsumtion.
Kress nämner i sin teori att moral påverkar kulmination och i forskningsöversikten påpekas detta även av Collins. Moral och motivation tycks ha varit en stor faktor under DS där detta endast lyfts i en positiv kontext. I OIF nämns moral sällan och lika många gånger i negativ bemärkelse som i positiv. I OIF hade man även problem med värdlandsstöd som inte kunde återfinnas i DS, detta kan vara en konsekvens av att DS hade FN-mandat och att OIF inte hade det. Det som kan konstateras är att det fanns en liten skillnad och att logistiken i ena fallet nådde kulmination och det andra inte.
I DS kan vi se att logistikkedjan uppfyller Kress kriterier för både under-responsiveness och
over-responsiveness. De tre största anledningarna till detta tycks vara att logistiken i början
hade för lite resurser. Därefter genom missförstånd i transporter samt uppmärkning av materiel, och till sist den bristande infrastrukturen.
I OIF uppfylldes endast kriterierna för under-responsiveness och de tre mest bidragande faktorerna bedöms ha varit för lite logistiska resurser, missförstånd och dålig kommunikation mellan olika nivåer i logistikkedjan. Därefter var olika beslut som togs avgörande för de konsekvenser som uppstod inom förnödenhetsförsörjningen. Vid första ögonkastet upplevs många av de problem som uppstod i DS återkommande även i OIF trots förberedelser. Det finns dock två utstickande faktorer. Den första är att man under OIF inte hade någon ansvarig för distribuering inom operationsområdet, detta står i kontrast till drivmedelsförsörjningen inom operationen men framförallt till DS. Den andra är att infrastrukturen var utbyggd och flaskhalsar uppstod inte på samma sätt som i DS. En tolkning är att avsaknaden av en plan för DS öppnade upp doktriner och lämnade mer valmöjlighet i lösningar till de som fanns på plats. En tillit till den plan som fanns för OIF kan ha gjort att de hål som uppkom i planen inte var lika tydliga, så som avsaknaden av en ansvarig för distribuering vilket resulterade i att problemet förblev. Vidare hade inte OIF lika stort stöd som DS vilket kan ha påverkat det man fick från värdlandsstödet.
För att svara på huvudfrågan: på vilket sätt kan en logistisk kulminationspunkt uppstå? är sammanfattningen talande. Logistisk kulmination uppstod som en kombination av påverkansfaktorerna men framförallt på grund av missförstånd, en brist i resurser och en dålig kommunikation mellan de olika logistiska nivåerna. Då påverkansfaktorerna beter sig liknande, fast med olika utfall i de två operationerna anses en viktig bidragande faktor till att OIF nådde en logistisk kulminationspunkt, vara bristen på en ansvarig för distribuering inom operationsområdet. Framträdande i båda fallen är även bristen på transportresurser. Dessutom ses Kress teori ha bidragit med en bättre förståelse för detta fenomen.
För att besvara underfrågan så återfinns en relation mellan för mycket materiel och för lite materiel i kedjan. Kress verkar även ha rätt i att en kedja som är under-responsive kan kopplas direkt till logistisk kulmination och inte en som är over-responsive. Walldén däremot har rätt i att en over-responsiveness kan leda till förstoppning av kedjan vilket senare leder till en under-
responsiveness inom operationsområdet i och med svårigheter i att få loss materiel. Detta verkar
Syftet med uppsatsen var att skapa en större förståelse för logistikkulmination och olika påverkansfaktorer undersöktes i fallstudien. Uppsatsen visar att påverkansfaktorerna har inverkan på logistikkulmination samt att Kress teori beskriver fenomenet väl. Dessutom visar resultaten att en under-responsiveness i logistikkedjan kan kopplas till logistikkulmination men även att en relation mellan för mycket materiel och för lite materiel finns. En balans i logistiken mellan dessa två lägen är därmed önskvärd för att undvika kulmination. Syften med uppsatsen bedöms därmed uppfyllt.
5.2 Resultatdiskussion
Denna uppsats har undersökt hur fenomenet logistisk kulmination kan uppstå och visar på flertalet vägar att nå dit. Fallen ses som två goda exempel på problem som uppstår i logistikkedjor och visar både på problematiken i relationen mellan strategi och logistik samt problematiken i optimeringen av en lärande organisation som båda påvisat i forskningsöversikten. Fallstudiemetoden ses även som lämplig då två fall liknande fall med olika utslag gör att det finns större chans att urskilja vilken faktor som har påverkat utfallet. Däremot skulle hela logistikkedjan och alla dess nivåer kunnat analyseras för att skapa en större förståelse för vilken nivå i kedjan problemen uppstår på. Däremot är omfånget för detta större än vad denna uppsats tillåter.
Undersökningens påståenden har formats från tolkade påverkansfaktorer återfunna i andra studier om logistikens inverkan på operativ kulmination och denna studie har kunnat se att dessa påverkansfaktorer även har påverkat den logistiska kulminationen. Hade Kress teori använts helt i sig själv utan dessa påverkansfaktorer hade fenomenet kunnat urskiljas men haft svårare att identifiera hur det uppstod.
Empirin har tillåtit en explicit tolkning av de flesta indikatorerna vilket gör att den kvalitativa undersökningen kan redovisas med ett kvantitativt inslag vilket kan bidra till en bättre intersubjektivitet. Denna uppsats är ett första steg i att förstå vilka variabler som i framtiden kan undersökas för att hitta de bakomliggande mekanismer som orsakar en logistisk kulmination. Kress teori är den teori som beskriver fenomenet logistisk kulmination och vid användande av annan teori hade logistiken kanske inte kunnat särskiljas på samma sätt. I och med den lilla omfattningen på denna studie och att inget orsakssamband direkt har undersökts är generaliserbarheten inte så hög, men uppsatsen anses ändå ha fyllt sitt syfte.
5.3 Vidare forskning
Logistisk kulmination har en stor påverkan på operationer och hur dessa genomförs. Relationen mellan logistisk kulmination och operativ kulmination bör därför undersökas vidare. Denna uppsats har pekat på en svår relation mellan strategi och logistik samt att de beslut som fattades med prioritering av strategi hade stora negativa konsekvenser på båda konflikterna. Detta förhållande bör undersökas djupare. Vidare kan en förmåga till gott organisatoriskt lärande(förbättringen av infrastruktur från DS till OIF) återfinnas i fallen men även dåliga exempel(hantering av dokumentation och rutiner) hittas. Frågan är om vi har samma problem i Sverige och hur det logistiska organisatoriska lärandet ser ut inom Försvarsmakten.
5.4 Yrkesrelevans
Ett intressant problem som uppmärksammats i dessa konflikter är USAs beroende av värdlandsstöd vid insatser samt av en välutvecklad infrastruktur. Som tidigare nämnts förlitar sig Sverige på solidaritet och en dominant aktör i våra samarbeten är just USA. En god förståelse för hur USAs logistikkedja fungerar samt de krav som de ställer på sina samarbetspartner är därmed av stor vikt för den Svenska strategiska och logistiska planering. Att studera våra samarbetspartners svagheter är därför även av intresse för våra logistiker i syfte att kunna skapa förutsättningar att ta emot hjälp utifrån samt att identifiera eventuella förberedelser Sverige bör genomföra i syfte att undvika en logistisk kulmination.
Litteratur och referensförteckning
Boréus, Kristina, Bergström, Göran. (Red.) Textens mening och makt. 4. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 2018.
Collins, Randall. A Dynamic Theory of Battle Victory and Defeat. Cliodynamics 1, 2010: 3-25. doi: 10.21237/C7clio11195
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann, Wängnerud, Lena.
Metodpraktikan. 5:2. Uppl. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB, 2017.
Erbel, Mark, Kinsey, Christopher. Think again – Supplying War: Reappraising Military
Logistics and its Centrality to Strategy and War. The Journal of Strategic Studies. Vol. 41, No.
4, 2018: 519-544. DOI: 10.1080/01402390.2015.1104669
Fontenot, Gregory, Degen, E.J, Tohn, David. On Point the United States Army in Operation
Iraqi Freedom. Annapolis: Naval Institute Press, 2005.
Fritzson, Carolin. The logistical impact on culmination. Bachelor thesis. Försvarshögskolan, 2013.
Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin – MSD 16. Stockholm: Försvarsmakten, 2016. Försvarsmakten. Grundsyn Logistik. Stockholm: Försvarsmakten, 2007.
Försvarsdepartementet. Försvarsmaktsövningen Aurora 17 ökar den militära förmågan.
Regeringskansliet. 2017-09-11.
https://www.regeringen.se/artiklar/2017/09/forsvarsmaktsovningen-aurora-17-okar-den- militara-formagan/ (Hämtad 2020-04-15)
George, Alexander L., Bennet, Andrew. Case Studies and Theory Development in the Social
Sciences. Cambridge: MIT Press, 2005.
Gray, Colin S. Why Strategy is Difficult. Joint Force Quarterly. Vol. 34, Spring, 2003: 80-86.
http://130.252.58.169/docview/203620640?accountid=8325 (Hämtad: 2020-03-16)
Jessen, Cecilia. Ett verktyg för analys av kulmination. C-Uppsats. Försvarshögskolan, 2009. Fritzson, Carolin. The logistical impact on culmination. Bachelor thesis. Försvarshögskolan, 2013.
Johannessen, Asbjørn, Tufte, Per Arne. Introduktion till Samhällsvetenskaplig metod. Uppl. 1.3. Malmö: Liber AB, 2010.
Kress, Moshe. Operational Logistics – The Art and Science of Sustaining Military Operations. Boston: Kulwer Academic Publishers, 2002.
Matson, Richard J. No Tail for the Strategic Dog: Marginalization of Logistics During
Operation Torch, Invasion of North Africa. Forth Leavenworth: School of Advanced Military
Mårtensson, Christer. Kulminationspunkt främst en logistikers ansvar?. C-uppsats, Försvarshögskolan, 2006.
Matthews, James K., Holt, Cora J. So Many, So Much, So Far, So Fast; United States
Transportation Command and Strategic Deployment for Operation Desert Shield/Desert Storm. Vol. 1. United States: Joint History Office, 1996.
Pagonis, William G., Cruikshank, Jeffrey L. Moving Mountains Lessons in Leadership and
Logistics from the Gulf War. Boston: Harvard Business School Press, 1992.
Peltz, Eric, Robbins, Marc L., Girardini, Kenneth J., Eden, Rick, Halliday, John M., Angers, Jeffrey. Sustainment of Army Forces in Operation Iraqi Freedom: Major Findings and
Recommendations. Santa Monica, Calif.: RAND, 2005.
Rutner, Stephen M, Aviles, Maria, Cox, Scott. Logistics Evolution: A Comparison of Military
and Commercial Logistics Thought. The International Journal of Logistics Management. Vol.
23. No. 1, 2012: 96-118. DOI: 10/1108/09574091211226948
Tuttle Jr, William G.T. Defense Logistics for the 21st Century. Annapolis: Naval Institute Press,
2005.
United States, Department of Defense. Conduct of the Persian Gulf War: Final Report to
Congress. Washington, D.C.: United States Department of Defense, 1992.
Uttley, Matthew, Kinsey, Christopher. The Role of Logistics in War. The Oxford Handbook on War, 2012. doi: 10.1093/oxfordhb/9780199562930.013.0028
Vego, Milan. Operational Overreach and the Culminating Point. Joint Force Quarterly, Summer, 2000: 99-106.
Von Clausewitz, Carl. Om Kriget. Stockholm: Bonniers Fakta Bokförlag AB, 1991.
Walldén, Göran. Logistisk Kulmination – En eller två sidor av myntet?. D-uppsats, Försvarshögskolan, 2011.
Yin, Robert K., Nilsson, Björn. Fallstudier: design och genomförande. 1. uppl. Malmö: Liber, 2007.