Räddningsinsatser är till sin karaktär tvetydiga och oklara på flera sätt. Det tar sig uttryck i att de sociala situationer som vi har kallat mellanlägen uppstår. Männ-iskors inplacering i sådana mellanlägen, dvs. villkoren för tillhörighet, ser olika ut beroende på vilken form av social ordning som dominerar. Här har det visat sig att två sådana ordningar, organisation respektive nätverk, på flera sätt kompletterar varandra.
Det första mellanläge som togs upp gäller positionen mellan säkerhet och osäkerhet.
Räddningsinsatser är särskilt i början så osäkerhetspräglade att man försöker skapa säkerhet överallt där så är möjligt. Ett sådant sätt, som har stått i fokus i detta kapitel, är att kontrollera tillhörigheten på de frivilliga som deltar i krishanteringen. Alla som dyker upp får helt enkelt inte vara med. En kontrollmetod utgår från ett effek-tivitetstänkande: För att bli inkluderad i räddningsinsatsen måste man kunna göra troligt att man har något att bidra med i termer av resurser. Detta gäller som allmän princip för hela räddningsinsatsen.
Ett annat sätt att kontrollera tillhörighet baseras på sociala metoder för att be-döma legitimitet. Då befinner man sig mellan det organiserade och det oorganiserade, och här ser kontrollmetoderna olika ut beroende på vilken form av social ordning som dominerar. Inom den officiella räddningsinsatsen grundas inkluderingen på
46
legitimitet som en följd av att den frivillige har ett andra ordningens medlemskap i den multiorganisatoriska arbetsplatsen. Förutsättningen för det är att de frivilliga individerna är organiserade, dvs. tillhör organisationer som kan sägas ha det nöd-vändiga första ordningens medlemskap i den arbetsplats som utgör den officiella räddningsinsatsen.
Inom ramen för den inofficiella räddningsinsatsen är det inte organisation som är avgörande för tillhörigheten. Det är istället nätverk som social ordning som utgör legitimitetsgrund och förutsättning för att släppas in i de emergenta grupper som bildades. Skogsbrandens karaktär – den är rumsligt begränsad och tydligt avgrän-sad – gör att de flesta som bor eller arbetar i området runt branden ingår i lokala nätverk av människor som känner varandra sedan tidigare. Här befinner vi oss allt-så närmare det icke organiserade, men situationen är fördenskull inte oordnad, den bygger bara på ett annat slags social ordning.
Det mellanläge som ligger mellan improvisation och rutin är starkt kopplat till räddningsinsatsens processaspekt, dess dynamik. I början är räddningsinsatsen vid omfattande bränder ofta improvisatoriska och lite kaosartade. Inom den officiella räddningsinsatsen handlar det då om att försöka hitta sina rutiner, och vad gäller tillhörighetskontrollen av frivilliga kan man då vara extra restriktiv att ta emot fri-villiga, men så småningom skapas fastare rutiner för inkluderingen.
Den tidiga fasens karaktär av improvisation och frånvaro av fast struktur under-lättar uppkomsten av en inofficiell räddningsinsats. Då ersätts frånvaron av en orga-nisatorisk struktur med det lokala nätverkets ordning, och man låter tilliten mellan människorna i nätverket utgöra ett funktionellt alternativ till fasta rutiner.
I både den officiella och den inofficiella räddningsinsatsen finns alltså restriktio-ner för de frivilligas tillhörighet. I allt väsentligt fungerar tillhörighetskontrollen i de olika typerna av insatser inom ramen för två olika former av social ordning: Medan den officiella insatsen domineras av organisation är det nätverk som social ordning som kännetecknar den inofficiella räddningsinsatsen. Det behöver inte innebära att den inofficiella insatsen är mer oordnad, bara att den domineras av en annan form av social ordning än den officiella insatsen.
Vid mer omfattande kriser är de frivilligas tillhörighet alltså strukturerad i en-lighet med två olika slags social ordning och de tillhörigheter till formella orga-nisationer respektive lokala nätverk som föregår räddningsinsatsen utgör viktiga bakgrundsvillkor för att förstå var de frivilliga hamnar, och varför de gör det.
Referenser
Ahrne, G. (2014) Samhället mellan oss. Om vänskap, kärlek, relationer och organisationer. Stock-holm: Liber Förlag.
Ahrne, G., & N. Brunsson (2011) Organization outside organizations: The significance of partial organization. Organization 18:83–104.
Bakker, R. M. (2010) Taking stock of temporary organizational forms: A systematic review and research agenda. International Journal of Management Reviews 12:466–486.
Barsky, L. E., J. E. Trainor, M. R. Torres & B. E. Aguirre (2007) Managing volunteers: FEMA’s Urban Search and Rescue programme and interactions with unaffiliated responders in disaster response. Disasters 31(4):495–507.
Dynes, R. R. (1970) Organized Behavior in Disaster. Lexington, MA: Heath Lexington Books.
Eriksson, B. (1988) Samhällsvetenskapens uppkomst. En tolkning ur den sociologiska traditionens perspektiv. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag.
Johansson, R., E. Danielsson, L. Kvarnlöf, K. Eriksson, & R. Karlsson (2018). At the external boundary of a disaster response operation: The dynamics of volunteer inclusion. Journal of Contingencies and Crisis Management 26(4):519–529.
Kvarnlöf, L. & R. Johansson (2014) Boundary practices at incident sites: Making distinctions between emergency personnel and the public International Journal of Emergency Services 3(1):65–76
Majchrzak, A., S. L. Jarvenpaa & A. B. Hollingshead (2007) Coordinating expertise among emergent groups responding to disasters. Organization Science 18(1): 147–161.
Mead, G. H. (1934) Mind, Self and Society from the Standpoint of a Social Behaviorist. Chicago:
University of Chicago Press.
Moynihan, D. (2009) The network governance of crisis response: Case studies of incident command systems Journal of Public Administration Research and Theory 19:895–915.
Schutz, A. (1970) On Phenomenology and Social Relations. Chicago: The University of Chicago Press.
Scott, W. R. & Davis, G. F. (2014) Organizations and Organizing. Rational, Natural and Open Systems Perspectives. Harlow, Essex, UK: Pearson Education Limited.
Steigenberger, N. (2016) Organizing for the Big One: a review of case studies and a research agenda for multi-agency disaster response. Journal of Contingencies and Crisis Manage-ment 24(2):60–72.
Thompson, J. D. (2007/1967) Organizations in Action. Social Science Bases of Administrative Theo-ry. New Brunswick: Transaction Publishers.
Whittaker, J., B. McLennan & J. Handmer (2015) A review of informal volunteerism in emer-gencies and disasters. Definition , opportunities and challenges. International Journal of Disaster Risk Reduction 13:358–368.