Från det projektet startade 1995 till idag har en enorm utveckling av gentekniken och även annan teknik skett. Tillämpningar som vi i mitten av 1990-talet försökte fråga om i Eurobarometerundersökningar, såsom kloning eller nanoteknik var helt främmande för gemene man runt om i Europa. Vissa så okända att vi fick ta bort dem till nästa undersökningsomgång då resultaten inte sa något om acceptans eller motstånd. Teknikoptimism har alltid präglat svenskarnas syn även om den optimis-men inte är oreflekterad, vissa tillämpningar tycker vi inte om av andra skäl t.ex.
moraliska eller etiska.
Resultaten av Eurobarometerundersökningen 2010 visar att svenskarna fortsatt är relativt kunniga och teknikoptimistiska om man jämför med övriga Europa och att teknikoptimismen numera även inkluderar gentekniken. Generellt har attityder-na till genteknik i Europa blivit mer positiva jämfört med tidigare år med undantag för så kallad grön genteknik där trenden i hela EU är minskat stöd för genmat och kloning av djur för livsmedelsproduktion. Genmodifierade livsmedel är dock fortfa-rande en tillämpning av genteknik som svenskarna är klart negativa till. Svenskarna är också skeptiska när det gäller syntetisk biologi, alltså möjligheten att kombinera biologi och teknik för att skapa ny arvsmassa, DNA, i levande organismer. När det gäller att förstå vad som påverkar attityden till genteknik är det fortsatt så att risken i sig spelar mycket liten roll för människors inställning till genteknik. Istället är det den möjliga nyttan och om man bedömer tekniken som moraliskt godtagbar som är avgörande för inställningen.
Resultaten från vår medieanalys bekräftar resultaten från tidigt 2000-tal: gentek-niken har blivit en nyhet som andra nyheter. Vår fördjupade analys, där vi skiljer DNA från genteknik och GMO i sökningen, avslöjar dock att det främst är begreppet DNA som används allt mer och i fler sammanhang. Artiklar som nämner genteknik ökar däremot inte längre på det sätt som de tycks ha gjort under de första trettio åren av teknikens existens. Medieanalysen visar även att valet av Dagens Nyheter som källa var ett bra val då en jämförelse med Aftonbladet visar liknande mönster som Dagens Nyheter. Specifika tillämpningar som t.ex. forskning om stamceller, tycks ha etablerats i bevakningen medan nyare och mindre kända tillämpningar som syn-tetisk biologi inte fått mycket medial uppmärksamhet. Det är intressant att se hur synen på t ex syntetisk biologi, ett begrepp som är relativt nytt och okänt, kommer att utvecklas. Förespråkarna ser det som en naturvetenskaplig teknisk möjlighet att nu kunna designa organismer t.ex. för att skapa nya typer av bränsle, stoppa klimat-förändringar eller till och med bota många svåra sjukdomar som idag inte har någon bot (Snaprud, 2010). Motståndarna ser riskerna med möjligheten att ta patent på vissa livsformer och även att nya typer av biologiska stridsmedel kan tillverkas i stor omfattning. Lika spännande är debatten om CRISPR/Cas9-tekniken som på många sätt påminner om diskussionen på 1970-talet när gentekniken var ny. Forskarna själ-va ifrågasätter avsaknaden av riktlinjer och föreslår en gemensam policy över hela världen (Lander et al., 2019), då ledde det till moratorium och en stor debatt om etik inom forskningen och teknikens revolutionerande konsekvenser. Dessa nya tekni-ker kan ses som ytterligare steg mot en värld där människan skapar inte bara nya livsformer utan där gränsen mellan den biologiska och tekniska, syntetiska, världen
154
upplöses. Väntar nya moratorium eller är dessa tekniker allt för komplicerade för att locka till en allmän debatt?
Som synes är frågorna vi ställt oss i projektet fortsatt ytterst relevanta. Samspelet mellan medias bild, allmänhetens syn och policy är ständigt aktuellt. Hur samhäl-let tar emot och hanterar nya tekniker eller tekniska tillämpningar är en viktig och avgörande fråga inte minst eftersom nya tekniker tycks accepteras över tid även om motståndet initialt var stort och att motståndet fortfarande är stort mot vissa tillämpningar.
Referenser
Baltimore, D. et al. (2015). A prudent path forward for genomic engineering and germline gene modification. Science, 348(6230): 36-38
Biotechnology and the European Public Concerted Action group (BEPCA). (1997). Europe ambivalent on biotechnology, Nature 387 (26) 845–847.
Dagensmedicin.se. https://www.dagensmedicin.se/taggar/p/paolo-macchiarini, Besökt 191017.
Doudna, J. A & Charpentier, E. (2014). The new frontier of genome engineering with CRISPR-Cas9, Science 346, 1258096 1-9.
Einsiedel, E, Allansdottir, A, Allum, N, Bauer, M. W, Berthomier, A, Chatjouli, A, de Cheveigné, S, Downey, R, R, Gutteling, J. M, Kohring, M, Leonarz, M, Manzoli, Olofs-son, A, Przestalski, A, Rusanen, T, Seifert, F, Stathopoulou & Wagner, W. (2002). Brave new sheep – the clone named Dolly. I M. W, Bauer, & G, Gaskell (Red). Biotechnology – the making of a global controversy. Cambridge: Cambridge University Press
Fjæstad, B. (1978). ’Människorna och den tekniska utvecklingen: Allmänhetens attityder.’
In Sörbom, P (ed): Attityder till tekniken: Uppsatser skrivna för och diskuterade vid ett symposium arrangerat av Ingenjörsvetenskapsakademien och Riksbankens Jubileums-fond, april. Liber förlag/Allmänna förlaget, RJ 1978:6, pp 31–45.
Fjæstad, B, Öhman, S & Olofsson, A. (2003a). Svenskar mest negativa till gentester. Europé-ernas inställning till spridning av genetisk information kartlagd i stort forskningsprojekt inom EU. Dagens Nyheter, DN debatt, 2003-06-10, s 4.
Fjæstad, B, Öhman, S & Olofsson, A. (2003b). Gentekniken vinner terräng. Forskning & Fram-steg, 6, 51-53.
Fjæstad, B, Öhman, S & Olofsson, A. (2003c). Svenskarna och gentekniken. Rapport från 2002 års Eurobarometer om bioteknik. Institutionen för samhällsvetenskap. Östersund: Mitthögsko-lan.
Fjæstad, B & Öhman (Olsson), S. (1997). Därför gillar vi inte gentekniken. Forskning & Fram-steg, 32(6), 11-15.
Fjæstad, B, Öhman, S, Olofsson, A, von Bergmann-Winberg, M-L & Seger, N. (2001). Swe-den: The lid is on, but for how long? I M. W. Bauer & G, Gaskell. (Red). The years of controversy: Biotechnology 1996-2000. London: Science Museum.
Fjæstad, B, Öhman (Olsson), S, Olofsson, A & von Bergmann-Winberg, M-L. (1998) Sweden.
I J, Durant, M. W. Bauer & G, Gaskell. (Red). Biotechnology in the Public Sphere. London:
Science Museum.
Genteknik.nu Gentekniknämndens webplats besökt 190911.
Gaskell, G. et al. (2010). Europeans and Biotechnology in 2010. Winds of change? European Com-mission Directorate-General for Research, Report EUR 24537 EN.
Kohring, M, Gutteling, J, Matthes, J, Meijnder, A, Midden, C, Öhman, S, Olofsson, A, Ru-sanen, M & Twardowski, T. (2006). Whom to trust with genes on the menu? I G, Gaskell
& M. W, Bauer. (Red). Genomics and Society: Legal, Ethical and Social Dimensions. London:
Earthscan Publications.
Lassen, J, Allansdottir, A, Liakopoulos, M, Mortensen, A T & Olofsson, A. (2002). Testing times – the reception of Roundup Ready soya in Europe. I M. W, Bauer, & G, Gaskell (Red). Biotechnology - the making of a global controversy. Cambridge: Cambridge Universi-ty Press.
Lander, E et al. (2019). Adopt a moratorium on heritable genome editing. Nature 567, 165-168.
McCombs, M, E Einsiedel, E & Weaver, D. (1991). Contemporary Public Opinion. Issues and the News. Hillsdale: Lawrence Erlbaum Associates.
Meijnders, A, Midden, C, Olofsson, A, Öhman, S, Matthes, J, Bondarenko, O Gutteling, J &
Rusanen, M. (2009). The role of similarity cues in the development of trust in sources of information about gm food. Risk Analysis. 29 (7) 1116-1128.
Olofsson, A. (2002). Waves of Controversy–Gene Technology in Dagens Nyheter 1973–96. Umeå:
Umeå University.
Olofsson, A & Öhman, S. (2016) Monster Cows and the Doing of Modern Biotechnology in Sweden, Journal of Risk Analysis and Crisis Response, 6(4), 186-196.
Snaprud, P. (2010). Biologer gör livet till ett legobygge. Forskning & Framsteg, 8/2010.
Öhman, S. (2002).Public Perceptions of Gene Technology. On the Edge of Risk Society? Doctoral Theses at the Department of Sociology No 30. Umeå: Umeå University.
156