Avslutning och framtida forskning 

Som blivande lärare har arbetsprocessen med denna studie givit oss kunskap och lärande infört vårt framtida arbeta med läsförståelse. Studien lyfter fram varierade metoder och strategier i arbetet med olika texter. Framför allt har den kunskap som lärarna delat med sig av lärt oss att man som lärare behöver prova sig fram för att hitta sitt eget arbetssätt. Denna studie tror vi kan hjälpa andra lärarstudenter samt yrkesverksamma lärare att hitta inspiration och nya tankar kring sitt eget arbete med läsförståelse. Vi tror att som verksam lärare är det väldigt lärorikt att ingå i liknande studier för att ges tillfälle att stanna upp och reflektera över sin egen undervisning. Vi är tacksamma för att vi har fått denna möjlighet, att både få ta del av och dela med oss av våra lärares tankar och resonemang. 

Utifrån tidigare forskning är läsmotivation en framgångsfaktor för att utvecklas till en god läsare och i resultatet av PIRLS syns det att läslusten påverkar elevers utveckling av läsförståelse.

Lärarens pedagogiska arbete är därmed högst relevant för att väcka elevernas läslust och skapa en positiv vilja till att läsa. I denna studie har det inte tydligt framgått om en del av lärarnas strategier som de nämner är till för att väcka elevernas läslust, vilket kan bero på att det inte varit syftet med studien. Till framtida forskning hade det därför varit intressant att undersöka hur lärarna medvetet arbetar med att främja läslusten hos de yngre eleverna. En väsentlig forskningsfråga då läsförståelsen kan vara avgörande för fortsatt skolgång. För vissa barn sker inte första mötet med böcker förrän de första åren i skolan och för vissa barn kommer inte läsningen lika naturligt. Därför är det av betydelse att redan i de tidiga skolåren få en medveten och meningsfull undervisning i läsförståelse som bidrar till en positiv läsmotivation. Läraren har således en betydande roll och ett viktigt uppdrag i att väcka läsintresse samt vägleda och visa tro till sina elever att dem kan.

8. Referenser 

Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3 [Elektronisk resurs] : Om lärares möjligheter

och hinder. Diss. , 2011. Göteborg.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber.

Bråten, I., I. Strømsø, H. (2008). Förståelse av olika sorters texter. I: Bråten. (red.) (2008). Läsförståelse i teori och praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Chambers, A. (2011). Böcker inom och omkring oss. (Ny, reviderad utgåva). Huddinge: X Publishing. Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Eckeskog, H. (2013). Varför knackar han inte bara på? [Elektronisk resurs] en studie om arbete med

läsförståelse i åk 1-2. Lic.-avh. Umeå : Umeå universitet, 2013. Umeå.

Grøver Aukrust, R., Rydland. (2008). Minoritetsspråkiga barn och läsning. I: Bråten, (red.) (2008). Läsförståelse i teori och praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Ingemansson, M. (2018). Djupläsning och lässtrategier [Elektronisk resurs]. Acta Didactica Norge -

tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge. (12:2). Hämtad från

http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:1229989/FULLTEXT01.pdf 

Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter [Elektronisk resurs] en studie av barns läsning i årskurs

F-3. Diss. , 200. 

Liberg, C. (2010). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers läsförståelse. Fördjupad

analys av PIRLS 2006. Skolverket.

Morgan, P. L., & Fuchs, D. (2007). Is There a Bidirectional Relationship between Children’s Reading Skills and Reading Motivation? Exceptional Children, 73(2), 165.

& Demokrati 2018. Vol 27, nr 3, 77–99. Hämtad från: https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-oc h-demokrati/2018/nr-3/catarina-schmidt---barns-larpraktiker-i-ett-demokratiskt-samhalle.pdf

Skolverket. (2020). Läs ändrade kursplaner. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/download/18.70f8d1a017495c3cb591747/1603780349337/Svenska.p df

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011[Elektronisk resurs]:

reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.

Skolverket (2017). PIRLS 2016: [Elektronisk resurs] läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett

internationellt perspektiv. [Stockholm]: Skolverket.

Säljö, R. & Liberg, C. (2017). Grundläggande färdigheter – att bli medborgare. I: Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. (Fjärde utgåvan, reviderad). Stockholm: Natur & Kultur.

Säljö, R. (2017). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I: Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. (Fjärde utgåvan, reviderad). Stockholm: Natur & Kultur. Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande [Elektronisk resurs] en praxisorienterad

studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2013. Stockholm.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bilaga 1

Informationsbrev och intervjuguide

Hej, vad kul att du vill vara med i vår undersökning!

Vi som utför denna studie är två blivande F-3 lärare, Kajsa Thorlund Brönmark och Rebecca Nilsson. Vi läser vår sista termin på Malmö Universitets grundlärarutbildning och vår vision med detta examensarbete är att inhämta största mån av kunskap inför vår blivande yrkesroll som lärare. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans tidiga skolår (F-3) genom sin undervisning stimulerar och utvecklar elevers läsförståelse samt vilka möjligheter och hinder som upplevs med sina val. Detta ämnesområde valde vi dels för vårt stora intresse för olika texters möjligheter, dels för att läsningen utgör en central del av skolans undervisning för att inhämta och utveckla kunskap. Vår grundplan var att utföra kvalitativa intervjuer ute på skolorna, men på grund av dagsläget blev vi tvungna att tänka om. Därmed har vi valt att låta er som deltar välja om ni vill svara muntligt på frågorna via zoom eller skriftligt här nedan. Om ni väljer att svara muntligt på frågorna är ni välkomna att återkomma till oss för att hitta en ledig tid till intervjun och om ni istället väljer att svara skriftligt skulle vi uppskatta om vi kunde få era svar innan Fredagen den 12/2, då examensarbetet skrivs under en begränsad tid. Efter dessa åtta veckor kommer all information och konfident uppgifter att raderas efter Malmö Universitets regler. Vi följer Vetenskapsrådets forskningsetiska krav och principer, därför vill vi be er att skriva under samtyckesblanketten. Vi vill också tydliggöra att ni självklart när som helst under undersökningen kan avbryta ert deltagande om så önskas. I studien kommer vi transkribera era namn till siffror och inga skolor kommer att nämnas för att skapa största mån till konfidentialitet för er som deltar. Undersökningens fokus ligger inte på att identifiera enskilda personer utan på analys och reflektion som görs utifrån era gemensamma svar.

Vi vänder oss nu till er för att be om att ni tar er tiden att reflektera över er undervisning och därefter svara på våra frågor. Ni gör oss evigt tacksamma för ert bidrag! Tack på förhand!

Intervjuguide

Guiden är till för att försöka ringa in ämnets område, ni är alltså fria att lyfta andra saker ni anser vara viktigt inom ämnet som inte finns med. 

Presentation av informant

● Vilken skola arbetar du på? Kommunal eller privat skola? Mindre eller större skola?  ● Hur många år som yrkesverksam lärare har du arbetat?

● Vilket fördjupningsämne har du?

1.

a) Beskriv hur du som lärare i grundskolans tidiga skolår (F-3) arbetar med läsförståelse i din undervisning?

b) Vad anser du är viktigast i ditt arbete med elevernas läsförståelse?  c) På vilket sätt stimulerar din undervisning dina elevers läsförståelse?  d) Är elevernas stimulans viktig anser du?

e) Vilka möjligheter respektive hinder möter du i arbetet med läsförståelse i din undervisning? 2.

a) Använder du några metoder/strategier för att utveckla elevernas läsförståelse i din undervisning? Hur anser du att dina valda metoder/strategier utvecklar elevernas läsförståelse och hjälper eleverna att få en djupare förståelse för textens innehåll? 

b) Vilka möjligheter respektive hinder upplever du med dina val av metoder/strategier i arbetet med elevers läsförståelse?

3.

a) Använder du texter i din undervisning, kan du beskriva på vilket sätt du använder texterna som en del av din undervisning?

b) Vad anser du är viktigast vid val av texter till din undervisning i läsförståelse?  c) Vilka faktorer påverkar textvalet? 

4.

a) Brukar du ställa frågor till eleverna om texter eller vid högläsning? 

b) De frågor du som lärare ställer till dina elever vid läsning kan få olika innebörd, hur tänker du om frågornas betydelse för att utveckla en djupare läsförståelse? 

c) Finns det faktorer som påverkar frågornas betydelse anser du? Till exempel, hur frågorna formuleras eller riktas? 

5.

a) Finns det något som du vill tillägga om hur du arbetar med läsförståelse?  b) Saknar du någon fråga som vi borde ha ställt?